Skriv inte av, testa nedskrivning!

Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att fastställa nedskrivningsbehov av goodwill Kandidatuppsats i företagsekonomi Redovisning, EKR 362, VT 2007 Författare: Handledare: Examinator: Niklas Antonsson Fredrik Nihlén Fredrik Svensson Anders Jerreling Lars-Göran Aidemark

Förord Vi vill framföra ett stort tack till vår handledare, Anders Jerreling, för att han med sitt brinnande engagemang och stora kunnande väglett oss under arbetets gång. Vi vill även tacka Leif Gustavsson på NIBE och Ulrika Svensson på ProfilGruppen för att de tagit sig tid att delta i våra intervjuer och därmed bidragit med värdefull information till vår kandidatuppsats. Till sist vill vi tacka alla övriga som på ett eller annat sätt bidragit till vårt examensarbete. Växjö, maj 2007 Niklas Antonsson Fredrik Nihlén Fredrik Svensson

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Redovisning, EKR 362, VT 2007 Författare: Handledare: Titel: Bakgrund: Syfte: Metod: Niklas Antonsson, Fredrik Nihlén och Fredrik Svensson Anders Jerreling Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel. I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar. Slutsats: Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar. Förslag till fortsatt forskning: Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.

Förkortningar CAPM - Capital Assets Pricing Model FKFF - Fritt Kassaflöde till Företaget FoU - Forskning och Utveckling IAS - International Accounting Standards IASB - International Accounting Standards Board IFRS - International Financial Reporting Standards RR - Redovisningsrådet WACC - Weighted Average Cost of Capital

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 2 1.3 Problemformulering... 3 1.4 Syfte... 3 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition... 4 2 Metod... 5 2.1 Vetenskapligt synsätt... 5 2.1.1 Positivism... 5 2.1.2 Hermeneutik... 5 2.1.3 Vårt val... 5 2.2 Vetenskapligt angreppssätt... 6 2.2.1 Deduktion, induktion och abduktion... 6 2.2.2 Vårt val... 6 2.3 Forskningsmetod... 6 2.3.1 Kvantitativ metod... 6 2.3.2 Kvalitativ metod... 7 2.3.2.1 Fallstudier... 7 2.3.2.1.1 Vad gör en fallstudie exemplarisk?... 8 2.3.2.1.1.1 Fallstudien måste vara viktig eller betydelsefull... 8 2.3.2.1.1.2 Fallstudien ska vara fullständig... 8 2.3.2.1.1.3 Fallstudien måste beakta alternativa perspektiv... 8 2.3.2.1.1.4 Fallstudien måste inrymma tillräckliga belägg... 9 2.3.2.1.1.5 Fallstudien måste komponeras på ett engagerande sätt... 9 2.3.3 Vårt val... 9 2.4 Normativ eller deskriptiv... 10 2.4.1 Vårt val... 10 2.5 Materialinsamling... 10 2.5.1 Primär- och sekundärdata... 10 2.5.2 Totalundersökningar och urvalsundersökningar... 11 2.5.3 Intervjuer... 11 2.5.4 Problematiken vid information i verbal form... 11 2.5.4.1 Tillämplighet... 11 2.5.4.2 Överensstämmelse och rimlighet... 12 2.5.4.3 Pålitlighet och trovärdighet... 12 2.5.4.4 Noggrannhet, samvetsgrannhet och ärlighet... 12 2.5.5 Vårt val... 13 3 Teori... 14

3.1 Nedskrivningstest... 14 3.1.1 Kassagenererande enhet... 14 3.1.2 Återvinningsvärde... 15 3.1.2.1 Nettoförsäljningsvärde... 15 3.1.2.2 Nyttjandevärde... 15 3.1.2.2.1 Uppskattning av framtida kassaflöden... 16 3.1.2.2.2 Tidsfaktor... 17 3.1.2.2.3 Beräkning av FKFF... 17 3.1.2.2.4 Diskonteringsfaktorn... 18 3.1.2.2.4.1 Beräkning av WACC... 19 3.1.2.2.5 Beräkning av nyttjandevärde... 20 3.1.2.2.5.1 Traditionell metod... 20 3.1.2.2.5.2 Förväntade kassaflöden... 20 3.1.3 Kostnad mot nytta... 21 4 Empiri... 22 4.1 NIBE... 22 4.1.1 Företagspresentation... 22 4.1.1.1 NIBE som koncern... 22 4.1.1.2 NIBE Element... 23 4.1.1.3 NIBE Villavärme... 23 4.1.1.4 NIBE Brasvärme... 23 4.1.2 Nedskrivningstest... 23 4.1.2.1 Kassagenererande enhet... 24 4.1.2.2 Nyttjandevärde... 24 4.1.2.2.1 Tidsfaktor... 24 4.1.2.2.2 Beräkning av FKFF... 25 4.1.2.2.3 Diskonteringsfaktor... 25 4.1.2.3 Kostnad mot nytta... 25 4.1.2.4 Möjligheter och svårigheter... 26 4.2 ProfilGruppen... 27 4.2.1 Företagspresentation... 27 4.2.2 Nedskrivningstest... 28 4.2.2.1 Kassagenererande enhet... 28 4.2.2.2 Nyttjandevärde... 28 4.2.2.2.1 Tidsfaktor... 29 4.2.2.2.2 Fritt kassaflöde till företaget (FKFF)... 29 4.2.2.2.3 Diskonteringsfaktor... 29 4.2.2.3 Kostnad mot nytta... 29 4.2.2.4 Möjligheter och svårigheter... 30 5 Analys... 32 5.1 NIBE... 32

5.1.1 Nedskrivningstest... 32 5.1.1.1 Kassagenererande enhet... 32 5.1.1.2 Nyttjandevärde... 32 5.1.1.2.1 Tidsfaktorn... 33 5.1.1.2.2 Beräkning av FKFF... 34 5.1.1.2.3 Diskonteringsfaktorn... 34 5.1.1.2.4 Beräkning av nyttjandevärde... 35 5.1.1.3 Kostnad mot nytta... 35 5.2 ProfilGruppen... 36 5.2.1 Nedskrivningstest... 36 5.2.1.1 Kassagenererande enhet... 36 5.2.1.2 Nyttjandevärde... 36 5.2.1.2.1 Tidsfaktorn... 37 5.2.1.2.2 Beräkning av FKFF... 37 5.2.1.2.3 Diskonteringsfaktorn... 38 5.2.1.2.4 Beräkning av nyttjandevärde... 38 5.2.1.3 Kostnad mot nytta... 38 5.3 Jämförande analys av NIBE och ProfilGruppen... 39 5.3.1 Nedskrivningstest... 39 5.3.1.1 Kassagenererande enhet... 39 5.3.1.2 Nyttjandevärde... 39 5.3.1.2.1 Tidsfaktorn... 40 5.3.1.2.2 Beräkning av fritt kassaflöde till företaget (FKFF)... 40 5.3.1.2.3 Diskonteringsfaktorn... 40 5.3.1.2.4 Beräkning av nyttjandevärde... 40 5.3.1.3 Kostnad mot nytta... 40 5.3.1.4 Möjligheter och svårigheter... 41 6 Slutsats... 42 6.1 Slutsats... 42 6.2 Förslag till fortsatt forskning... 44 7 Källförteckning... 45 Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Kassaflödesmodell och nuvärdesberäkning för NIBE Bilaga 3 Diskonteringsfaktor för NIBE Bilaga 4 Kassaflödesmodell och nuvärdesberäkning för ProfilGruppen Bilaga 5 Diskonteringsfaktor för ProfilGruppen

Inledning 1 Inledning I det inledande kapitlet ger vi en introduktion till uppsatsens ämne. Därefter presenteras bakgrunden som kommer att ligga till grund för problemdiskussionen vilken leder vidare till vår problemformulering och vårt syfte. 1.1 Bakgrund Företagsförvärv är numera vid sidan av t.ex. inköp, FoU och produktion en del av den normala affärsverksamheten i många företag. Tidigare sågs företagsförvärv som något som endast genomfördes av större industrikoncerner med resurser och erfarenhet. I verkligheten utgörs de vanligaste transaktionerna av små enheter inom detaljhandeln som byter ägare. Många transaktioner äger rum till följd av ett generationsskifte då barnen köper familjeföretaget för att driva det vidare. Andra transaktioner är sådana som sker internt inom stora industrikoncerner som ofta förändrar strukturen på verksamheten med anledning av marknadsutveckling, förändringar i omvärlden eller byte av företagsledare. Det är relevant för flertalet företag att fundera kring företagsförvärv som en del av arbetet för att uppnå sina mål. Något som indikerar det är att antalet företagsförvärv i Sverige har ökat kontinuerligt. 1 I en artikel på di.se står det att 6 298 svenska företag bytte ägare under 2006, vilket är en ökning med ca 18 procent jämfört med året innan. Ökningen i antalet företagsförsäljningar kan förklaras av den rådande högkonjunkturen samt att allt fler företag väljer att expandera genom företagsförvärv. 2 IASB publicerade våren 2004 IFRS 3 Business Combinations. IFRS 3 är en ny standard för redovisning av företagsförvärv. Jämfört med tidigare regler och praxis i Sverige ställer reglerna i IFRS 3 högre krav på identifiering av förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser i samband med företagsförvärv. 3 Enligt Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningar av internationella redovisningsstandarder krävs att IFRS tillämpas endast i de noterade företagens koncernredovisning 4. De mest väsentliga förändringarna jämfört med IAS 22 och RR 1:00 är att endast förvärvsmetoden får användas. Vidare krävs att samtliga identifierbara tillgångar, 1 Sevenius, 2003, s. 28-29 2 http://www.di.se/nyheter/?page=/avdelningar/artikel.aspx%3fstat%3d0%26articleid%3d2007%255 c03%255c31%255c227702%26sectionid%3dettan%26menusection%3dstartsidan%3bhuvudnyheter, 2007-04-04 3 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 3-4 4 Thorell, 2004, s. 12-13 1

Inledning skulder och ansvarförbindelser ska värderas till verkligt värde. IFRS 3 kräver även att fler identifierbara immateriella tillgångar redovisas som separata tillgångar i förvärvsbalansräkningen och inte som en del av goodwillposten. 5 Goodwill är det värde som utgör skillnaden mellan det betalade priset och det verkliga värdet för de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade företaget. Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv måste registreras som en tillgång. I IFRS 3 definieras goodwill som framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som det inte är möjligt att individuellt identifiera och redovisa. 6 Värdet på goodwill ska prövas enligt reglerna i IAS 36 om nedskrivningar minst en gång per år. Tidigare har goodwillvärdet skrivits av planenligt. 7 Avskrivning innebär att anskaffningsvärdet för en tillgång fördelas ut över den tid som antas vara den ekonomiska livslängden för tillgången. Det medför att hänsyn inte tas till tillgångens externa värde, t.ex. marknadsvärde. Med nedskrivning menas däremot att om tillgången har ett bestående lägre värde än sitt anskaffningsvärde ska tillgången skrivas ned. Det betyder att nedskrivningar beror på tillgångens externa värde och inte på anskaffningsvärdet. 8 Avskrivning bygger med andra ord på synsättet om hur kostnader ska fördelas, medan nedskrivning innebär ett värderingssynsätt, vilket leder till att uppfattningen ändras om hur värdering av förvärvade företag sker. Ett nedskrivningstest visar på om det redovisade värdet kan återvinnas genom en försäljning eller genom användning av tillgången, vilket anses ge en mer rättvisande bild av goodwillvärdet. 9 1.2 Problemdiskussion För att uppväga den osäkerhet som en nedskrivningsprövning medför jämfört med den planenliga avskrivningen finns bland annat kravet på en årlig prövning av det redovisade värdet 10. Nedskrivningsprövningen ska göras minst en gång per år, men oftare om det finns indikationer på en värdenedgång. Valet av tidpunkt på året bestäms av företaget, dock ska samma tidpunkt användas varje år. 11 Då det nya regelverket infördes 2005 har nu de börsnoterade företagen genomfört nedskrivningstestet. Det finns därför underlag till att genomföra en studie av hur nedskrivningstestet praktiskt 5 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 4 6 Thorell, 2004, s. 90-91 7 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 4 8 Artsberg, 2005, s. 221-222 9 Thorell, 2004, s. 91 10 Ibid. s. 91 11 Ibid. s. 93-94 2

Inledning genomförs. Goodwillvärdet ska, enligt IAS 36, hänföras till en eller flera kassagenererande enheter såsom dotterföretag, division eller segment för att kunna bedöma om värdet har minskat. 12 Vad som karaktäriserar en kassagenererande enhet samt de grunder från vilka företag utgår från när de särskiljer de kassagenererande enheterna blir därför viktiga att studera i uppsatsen. För att fastställa om det föreligger ett nedskrivningsbehov behöver återvinningsvärdet tas fram. Återvinningsvärdet är det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde, vilket ska beräknas för den aktuella kassagenererande enheten. 13 Nettoförsäljningsvärdet är det verkliga pris som kan fås vid en försäljning efter att försäljningskostnader dragits av 14, medan nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden som en enhet väntas generera 15. Återvinningsvärdet jämförs sedan med det redovisade värdet, inklusive den goodwill som är hänförlig till den kassagenererande enheten för att på så sätt kunna fastställa om goodwillvärdet behöver skrivas ned 16. En sådan nedskrivning av goodwill får ej senare återföras under efterföljande perioder 17. Både nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet behöver inte beräknas om det visar sig att ett av dem är större än det redovisade värdet 18. Då det av ovanstående teorier framgår att det finns alternativa metoder är det intressant att i uppsatsen förklara hur metoderna är utformade samt undersöka hur företag praktiskt går till väga när återvinningsvärdet fastställs. 1.3 Problemformulering Hur genomförs det årliga nedskrivningstestet av goodwill och hur värderas den kassagenererande enheten? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel. 12 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 11 13 Thorell, 2004, s. 93 14 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 11 15 Smith, 2006, s. 180 16 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 11 17 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 469 18 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 11 3

Inledning 1.5 Uppsatsens fortsatta disposition För att ge läsaren en överskådlig bild av uppsatsen följer nedan en modell över uppsatsens fortsatta disposition. Kapitel 2 Metod I Metodkapitlet presenterar vi våra metodval. Vi beskriver vårt tillvägagångssätt som vi använder oss av för att kunna besvara vår problemformulering och vårt syfte. Kapitel 3 Teori Teorikapitlet beskriver hur nedskrivningstestet av goodwill genomförs enligt IFRS 3 och IAS 36 och på vilka sätt återvinningsvärdet kan fås. Kapitel 4 Empiri I empirikapitlet har vi sammanställt våra intervjuer samt presenterat fallföretagen. Kapitel 5 Analys I analysen ställer vi teorin mot den insamlade empirin. Kapitel 6 Slutsats I slutsatsen presenterar vi vilka slutsatser vi dragit utifrån vår undersökning samt ger förslag till fortsatt forskning. 4

Metod 2 Metod M etodkapitlet omfattar en kort beskrivning av relevanta metodologiska begrepp. Vidare beskriver vi metodvalen i uppsatsen där syftet verkar som utgångspunkt, samt de överväganden vi har gjort för att besvara vår problemformulering. 2.1 Vetenskapligt synsätt 2.1.1 Positivism Positivismen har sitt ursprung i naturvetenskapen och har tagit fram den så kallade verifierbarhetstesen som menar att en vetenskaplig sats bara är meningsfull om den kan verifieras empiriskt. Det kan även tolkas som att ett påstående är sant endast om det överensstämmer med hur det ser ut i verkligheten. Den ideologiska sidan inom positivismen innebär främst att allt som inte är vetenskaplig kunskap inte betraktas som kunskap alls eller som irrationell kunskap. 19 Positivism förespråkar atomism, vilket innebär att helheten bryts ned i delar där varje del studeras var för sig. Inom positivismen förespråkas förklaring, vilket innebär att tolkningsmodellen strävar efter att finna kausalsamband. 20 2.1.2 Hermeneutik Hermeneutik kan enklast översättas till tolkningslära och har sitt ursprung i teorier om bibeln och liknande texttolkning. Den kan även beskrivas som en allmän lära om kommunikation och förståelse. Tolkning kan beskrivas i olika avseenden, från avkodning av symboler med fastställd betydelse till att försöka förstå och tolka diktverk, konstverk och arkitektur. 21 2.1.3 Vårt val Vi har valt att skriva utifrån ett positivistiskt synsätt, då vi med vårt syfte har för avsikt att beskriva hur den kassagenererande enheten värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36. Vi ska ta fram relevanta teorier och verifiera dem med empirin. 19 Wallén, 1996, s. 26-27 20 Johansson-Lindfors, 1993, s. 46 21 Wallén, 1996, s. 33 5

Metod 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 2.2.1 Deduktion, induktion och abduktion Det går att urskilja två olika typer av forskningsansatser inom den vetenskapliga forskningen, deduktiv och induktiv. Den deduktiva startar i teorin till skillnad från den induktiva som tar utgångspunkt i empirin. Det deduktiva arbetssättet innebär att pröva, bekräfta eller förkasta data utifrån befintliga teorier, medan den induktiva ansatsen innebär att, utifrån observationer av verkligheten, skapa nya teorier. 22 En tredje forskningsansats som behandlas är den abduktiva. Abduktionen har sitt fäste i empiriska fakta som induktionen, men förkastar inte teoretiska resonemang och kan därför anses ha större anknytning till deduktionen. Analyserandet av empirin kan med fördel föregås av studier kring tidigare teori eller kombineras med tidigare teoretiska satser. De teoretiska utgångspunkterna kan således verka som inspirationskällor för iakttagelser av modeller som ger en fördjupad förståelse. 23 2.2.2 Vårt val Den induktiva metoden lämpar sig inte i vår undersökning då den utgår ifrån empirin och använder sig av teorierna som en referensram för att skapa nya teorier. Då vår teori till stora delar bygger på lagar och normer är det svårt att skapa nya teorier och ändra i befintliga regelverk. Vår uppsats är inte heller att anse som en renodlad deduktiv studie då vi i arbetet har för avsikt att alternera mellan teoretiska samt empiriska utgångspunkter. Vår slutliga tolkning avser vi styrka genom empiriska iakttagelser och teoretiska satser, vilket indikerar att vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. 2.3 Forskningsmetod 2.3.1 Kvantitativ metod Den kvantitativa metoden har tämligen raka och klara anvisningar för hur en undersökning ska genomföras. Den undersökande använder sig av statistik och matematik, vilket är snarlikt de metoder som används inom den naturvetenskapliga skolan. Syftet med den kvantitativa metoden är att orsaksförklara de fenomen som är 22 Bryman & Bell, 2005, s. 23-25 23 Alvesson & Sköldberg, 1994, s. 42 6

Metod föremålet i studien. 24 När utgångspunkten vid metodval ligger på den kvantitativa metoden kan nackdelarna sammanfattas i att det är relativt enkla förhållanden som måste mätas, vilket medför att undersökningen får en ytlig karaktär. Det föreligger även en risk i att det svar som lämnas är det som efterfrågas. 25 2.3.2 Kvalitativ metod Syftet med att välja den kvalitativa metoden framför den kvantitativa är att erhålla en djupare kunskap i undersökningarna. I en kvalitativ undersökning är inte svaren jämförbara, vilket inte heller kan eftersträvas. Här läggs istället vikt på fenomenet från olika håll genom att samla in information med skilda meningar och infallsvinklar. Den kunskap som erhålls genom den kvalitativa metoden är av förstående form, vilket medför att forskaren måste tolka informationen som erhålls av deltagarna. 26 2.3.2.1 Fallstudier Fallstudie som metodik innebär att forskaren studerar vad som händer i ett konkret fall, med det är inte sagt att forskaren måste medverka i en förändring. Fördelen med fallstudier är framför allt att forskaren studerar vad som sker under verkliga förhållanden, och kan fastställa att en specifik företeelse verkligen existerar och fungerar i praktiken. 27 Fallstudier är generellt sett den metod som föredras när frågor om hur? eller varför? ställs 28. När forskaren vill studera aktuella skeenden är fallstudier att anse som bättre då relevanta beteenden inte kan manipuleras. En speciell styrka inom fallstudietekniken ligger i att hantera många olika slag av empiriskt material, såsom dokument, intervjuer och observationer. 29 Även om fallstudieforskning inbegriper enkla och multipla fallstudier innebär det bara två varianter av en och samma fallstudiedesign 30. En fallstudie kan sägas vara analytiskt generaliserbar då forskaren använt sig av en redan utvecklad teori som mall och sedan använder den för att jämföra 24 Andersen, 1998, s. 31 25 Jacobsen, 2002, s. 144-145 26 Patel & Davidson, 2003, s. 118 27 Wallén, 1996, s. 115 28 Yin, 2007, s. 17 29 Ibid. s. 25 30 Ibid. s. 32 7

Metod resultaten från fallstudien. Då resultaten stämmer överens med teorin är en replikering påkallad. 31 2.3.2.1.1 Vad gör en fallstudie exemplarisk? Det finns fem generella egenskaper för en exemplarisk fallstudie. Syftet med de fem egenskaperna är att forskaren ska försöka genomföra en fallstudie som utgör ett viktigt och varaktigt bidrag till forskningen. 32 2.3.2.1.1.1 Fallstudien måste vara viktig eller betydelsefull Den första generella egenskapen är att fallstudien måste vara viktig eller betydelsefull. Om forskarens resurser är knappa eller om de enbart har tillgång till ett fåtal undersökningsobjekt kan fallstudien ge en marginell betydelse, vilket medför att studien inte blir exemplarisk. Innan forskaren bestämmer sig för att genomföra en fallstudie ska han/hon beskriva i detalj vilket bidrag fallstudien kan tänkas ge och om den kan avslutas på ett framgångsrikt sätt. 33 2.3.2.1.1.2 Fallstudien ska vara fullständig När fullständigheten i en fallstudie ska beskrivas finns det tre sätt. För det första är en fallstudie fullständig då forskaren ägnar uppmärksamhet åt fallets gränser, med det menas skillnaden på den företeelse som studeras och dess sammanhang. För det andra ska forskaren samla in data och belägg för att fallstudien ska bli fullständig. Forskaren ska även visa på att det är relevanta belägg och att forskaren ansträngt sig till det yttersta för att samla in dem. Det tredje sättet att beskriva fullständigheten är genom att studera frånvaron av vissa grundläggande förutsättningar. Då en studie avslutats på grund av att forskaren inte hade mer tid eller för att resurserna tog slut kommer det med all sannolikhet innebära att fallstudien inte blir exemplarisk. 34 2.3.2.1.1.3 Fallstudien måste beakta alternativa perspektiv När forskaren ska genomföra en förklarande fallstudie är det viktigt att han eller hon funderar över rivaliserande hypoteser och gör en analys av data och belägg i termer av 31 Yin, 2007, s. 53 32 Ibid. s. 189 33 Ibid. s. 190 34 Ibid. s. 191-192 8

Metod dem. Sannolikheten för att forskaren har genomfört en föredömlig fallstudie kommer öka om de granskar data och belägg utifrån olika perspektiv. Det händer lätt att forskaren bara tar upp data och belägg som stämmer överrens och ger stöd åt en aspekt. 35 2.3.2.1.1.4 Fallstudien måste inrymma tillräckliga belägg Kritiska data och belägg i en fallstudie måste finnas med i fallstudierapporten. Relevanta data och belägg bör presenteras på ett neutralt sätt så att både stöd och ifrågasättanden blir tydliga. Utifrån det ska läsaren kunna dra sina egna slutsatser om huruvida tolkningen är hållbar eller inte. Selektiviteten är viktig då författaren begränsar rapporten till att innehålla de mest avgörande beläggen, vilket kräver disciplin hos forskaren. 36 2.3.2.1.1.5 Fallstudien måste komponeras på ett engagerande sätt En sista viktig egenskap för en fallstudierapport är dess komposition. Rapporten ska genom en klar och tydlig stil engagera och locka läsaren till fortsatt läsning. För att skapa en sådan fallstudie krävs det att forskaren är entusiastisk gällande undersökningen och att det finns en vilja att förmedla resultaten till många olika grupper av mottagare. En fallstudie som genomsyras av entusiasm har större möjligheter att bli exemplarisk. 37 2.3.3 Vårt val Vi har valt att utgå från den kvalitativa metoden med fallstudier då vi kan erhålla en djupare kunskap i två konkreta fall. Då vår problemformulering innefattar Hur? är fallstudiemetodiken att föredra. För att uppnå en exemplarisk fallstudie har vi valt en inriktning vilken vi ej funnit några tidigare studier om. Området kan ses som aktuellt och relevant då reglerna för nedskrivningstestet nyligen är instiftade. Vi har i inledningsfasen tagit kontakt med ett antal företag som kunde anses lämpliga för en studie av denna karaktär. Valet föll slutligen på NIBE och ProfilGruppen som fallföretag då de visade sig vara motiverade till att medverka i vår studie. Vår tilldelade tid anses även lämplig för ett urval av den storleken. Vid insamlandet av teoretiska data och belägg för fallstudien upptäckte vi att de olika källorna ofta refererade till 35 Yin, 2007, s. 192 36 Ibid. s. 193 37 Ibid. s. 194 9

Metod Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007. Vi ansåg därmed att det var bättre att utgå från ursprungskällan och göra en direkt tolkning. Tanken var från början att finna lämpliga vetenskapliga artiklar för vårt ämne, dock har våra försök att få tag i relevanta vetenskapliga artiklar inte givit något resultat. Då vi ska ta upp tillvägagångssätten som beskrivs har vi för avsikt att täcka in samtliga perspektiv och jämföra dem med empirin från våra fallföretag. Genom att granska arbetet själva, men även låta utomstående läsa igenom det, ska vi göra selektiva urval av vilka teorier som anses lämpliga. För att få en klar och tydlig tråd genom hela arbetet ska vi använda oss av samma rubriker i teorikapitlet, empirikapitlet samt analyskapitlet. 2.4 Normativ eller deskriptiv En undersökning kan vara normativ eller deskriptiv. Skillnaden är att normativ ska lösa problem och förbättra medan deskriptiv ska beskriva och förklara. Om syftet med undersökningen är att komma fram till hur någonting bör vara, är den normativ. Undersökningen blir däremot deskriptiv om syftet är att beskriva hur något är. 38 2.4.1 Vårt val Vi har valt att göra en deskriptiv undersökning då vi angett i syftet att studien ska beskriva och förklara förfarandet, både teoretiskt och praktiskt, vid ett nedskrivningstest. Vi kommer inte att beröra det normativa då vi inte ska lösa något problem eller utveckla ett nytt tillvägagångssätt för hur testet går till. 2.5 Materialinsamling När forskarna ska samla in material som ska belysa den problemformulering de satt upp kan det ske på olika sätt. Det kan göras genom att läsa redan skrivet material, samla in eget material och via intervjuer. 39 2.5.1 Primär- och sekundärdata Primär- och sekundärdata kan på ett enkelt sätt skiljas åt genom att primärdata är material som samlats in för en enskild studie, medan sekundärdata är information som tidigare samlats in till studier och forskning. Bland primärdata är intervjumaterial som 38 Artsberg, 2005, s. 23-24 39 Svenning, 2003, s. 99 10

Metod forskaren gjort och tagit del av mest betydande. Sekundärdata kan kopplas samman med offentligt material såsom utredningar och rapporter. 40 2.5.2 Totalundersökningar och urvalsundersökningar Vid en kvalitativ undersökning görs sällan totalundersökningar då en sådan undersökning oftast är väldigt resurskrävande. Istället görs ett icke-statistiskt urval, ett så kallat selektivt urval, där valet sker efter olika kriterier. 41 2.5.3 Intervjuer När forskaren gör en indelning av hur frågor ställs och svaren antecknas, kan en uppdelning göras av hur olika intervjuer genomförs. En strukturerad intervju innebär att både frågor och svar är systematiskt ordnade. När intervjuaren ställer frågorna på ett sytematiskt sätt, men svaren antecknas på ett osystematiskt sätt, handlar det om en ostrukturerad intervju. Det kan i vissa sammanhang även kallas för intervju med öppna frågor. När både frågorna och svaren sker på ett osystematiskt sätt sker intervjun på ett informellt sätt, där djupintervjuer även ingår. En kombination med osystematiska frågor och systematiska svar är en omöjlighet att genomföra. 42 2.5.4 Problematiken vid information i verbal form När forskaren inriktat sig på ett kvalitativt arbete är det forskaren som står i fokus både när det gäller inhämtandet av information och analysen 43. 2.5.4.1 Tillämplighet Vid forskningsarbete är det viktigt att informationen som insamlas är mångsidig och att forskaren ser till att de situationer och individer som valts verkligen ger rikligt med information. Genom att forskaren använder sig av en teknik som inhämtar information genom verbal form ges det utrymme till individernas egna framställningar och tolkningar av problemområdet. Det medför att forskaren kan ta del av individernas erfarenheter och upplevelser genom språket. Valet av uppgiftslämnare sker systematiskt efter förutbestämda kriterier som t.ex. vilken position de har i företaget. En väsentlig del 40 Svenning, 2003, s. 99 41 Ibid. s. 101-102 42 Ibid. s. 112-113 43 Patel & Tebelius, 1987, s. 77 11

Metod för tillämpligheten är att de individer som ingår i forskningen måste se problemet som betydelsefullt för att kunna ge personliga synpunkter. 44 2.5.4.2 Överensstämmelse och rimlighet Forskaren visar graden av rimlighet genom dess information och tolkningar. Det sker genom att forskaren kan visa på rikligt med material och att tolkningarna är tillämpliga i flera situationer. Han/hon måste även försöka göra en bedömning om det som individen säger stämmer överrens med vad som verkligen sker och inte förfina eller lägga tillrätta vad de säger. 45 2.5.4.3 Pålitlighet och trovärdighet När forskaren samlat in information och sedan ska tolka den är det viktigt att han/hon kan argumentera för pålitligheten i informationen som tagits fram. Forskaren måste då kunna visa på att dess tolkningar inte bygger på förutfattade meningar, stereotypa uppfattningar eller lättillgängliga slutsatser. En förutsättning för att forskaren ska kunna göra trovärdiga tolkningar är att ord och handling överrensstämmer. Det är även viktigt att uppgiftslämnaren är motiverad och beredd att lämna sanningsenlig och utförlig information. Vid upptagning av information vid en intervju eller observation innebär det att forskaren kan gå miste om viss information. Det får han/hon då kompensera genom att lita på sina egna uppfattningar av situationen. 46 2.5.4.4 Noggrannhet, samvetsgrannhet och ärlighet Noggrannhet och ärlighet är av avgörande betydelse för forskningens kvalitet då forskaren bara har sitt eget kunnande och omdöme att förlita sig på. Forskaren får inte medvetet förfalska händelser och uppgifter. Han/hon får heller inte medvetet eller omedvetet manipulera eller pressa uppgiftslämnaren på åsikter eller ställningstaganden. Forskaren får inte utelämna motsägelsefull information eller information som inte passar in i tolkningarna. Forskaren ska kunna visa vad han/hon grundar sina tolkningar på, lägga fram sina olika överväganden och resonemang och tydligt redogöra för vad han/hon gjort och hur han/hon kommit fram till sina slutsatser. 47 44 Patel & Tebelius, 1987, s. 77-78 45 Ibid. s. 78 46 Ibid. s. 80 47 Ibid. s. 81 12

Metod 2.5.5 Vårt val I vår studie ska vi använda oss av både primärdata i form av intervjumaterial och sekundärdata i form av företagens årsredovisningar, för att försäkra oss om att företagen redovisar goodwill. Vi har därefter gjort ett selektivt urval och, som vi tidigare beskrivit, valt NIBE och ProfilGruppen. Vid våra intervjuer med företagen ska vi genomföra en kombination av ostrukturerad intervju och informell intervju samtidigt som vi gör en djupintervju. Det ska vi göra genom att ha färdigformulerade frågor samt att vi ställer följdfrågor som vi anser relevanta för vår problemformulering. För att styrka vår tillämplighet, rimlighet, trovärdighet och noggrannhet i våra intervjuer ska vi intervjua ekonomidirektören på NIBE och redovisningschefen på ProfilGruppen. Vi anser att de personerna kan tillföra riklig och innehållsrik information till vår fallstudie, då de medverkat vid nedskrivningstest och har praktisk erfarenhet. De båda tyckte, vid våra samtal, att vårt problem beträffande de aktuella IFRS-reglerna var betydelsefullt då regelverket för nedskrivningsprövning av goodwill nyligen är infört. Vi ska säkerställa att ingen information gått till spillo eller förvanskas genom att vi kommer att göra ljudupptagningar under intervjuerna. I analysen, som ligger till grund för vår slutsats, kommer vi att lägga fram våra resonemang kring teorierna och den införskaffade empirin. Genom att vi fått tillgång till de mallar som företagen använder vid nedskrivningstestet kan vi styrka att deras påståenden stämmer överens med det praktiska genomförandet. 13

Teori 3 Teori T eorikapitlet omfattar relevanta teorier för vår problemformulering, som även ska ligga till grund för intervjufrågorna och analysen. Teorier presenteras om hur återvinningsvärdet fastställs vid nedskrivningstestet av goodwill. 3.1 Nedskrivningstest En tillgång ska skrivas ned då externa och/eller interna indikatorer påvisar att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet 48, vilket utgörs av det högsta av en enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde 49. Nettoförsäljningsvärdet är det pris som kan fås vid en försäljning efter att försäljningskostnader dragits av 50. Med nyttjandevärde menas nuvärdet av framtida kassaflöden som en enhet förväntas ge upphov till 51. Företag ska varje år pröva nedskrivningsbehovet för goodwill som uppstått vid förvärv oavsett om det finns indikationer på att en värdeminskning skett eller ej 52. 3.1.1 Kassagenererande enhet Definitionen av en kassagenererande enhet är: Den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar. 53 Standarden anger att återvinningsvärdet ska beräknas för den kassagenererande enhet som tillgången hör till 54. Det finns dock problem med att göra prognoser över de framtida kassaflöden som tillgången kommer att ge upphov till. Svårigheten ligger i att avgöra vilka kassaflöden som orsakas av den tillgång för vilken som bedömningen av nedskrivning görs. Problemet grundar sig i att företags tillgångar ofta är beroende av 48 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 451 49 Thorell, 2004, s. 93 50 http://news.deloitte.se/material/guide_ifrs3.pdf, 2007-03-11, s. 11 51 Smith, 2006, s. 180 52 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 451 53 Ibid. s. 450 54 Ibid. s. 450 14

Teori varandra, vilket medför problem med att fördela de framtida kassaflödena på enskilda tillgångar. 55 3.1.2 Återvinningsvärde Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet utgörs av det högsta av enhetens nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde 56. 3.1.2.1 Nettoförsäljningsvärde Nettoförsäljningsvärdet är enligt standarden det pris som anges i ett bindande avtal mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att försäljningen genomförs. Värdet ska justeras för kostnader som direkt kan härledas till transaktionen. Då bindande avtal om försäljning saknas, men tillgången omsätts på marknaden är tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader att betrakta som marknadspriset och utgörs av den aktuella köpkursen. 57 Problem med värderingsmetoden är att om försäljningsavtal saknas samt att tillgången inte omsätts på en fungerande marknad måste en bedömning göras av det pris som kan tänkas uppnås mellan oberoende parter. En sådan bedömning ska grundas på försäljningar av liknande tillgångar som nyligen skett, där svårigheten ligger i att avgöra hur likvärdiga tillgångarna var och hur pass nyligen som försäljningen ägt rum. 58 Om det saknas grunder för att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som skulle vara aktuellt vid en transaktion kan tillgångens nyttjandevärde användas som återanskaffningsvärde 59. 3.1.2.2 Nyttjandevärde En tillgångs nyttjandevärde är nuvärdet av de framtida kassaflödena som en kassagenererande enhet förväntas generera 60. När nyttjandevärdet beräknas ska bedömningen av de framtida kassaflödena grundas på rimliga och verifierbara 55 Smith, 2006, s. 182 56 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 461 57 Ibid. s. 454 58 Smith, 2006, s. 180 59 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 453 60 Smith, 2006, s. 180 15

Teori antaganden, vilka utgör företagets bästa uppskattningar av de ekonomiska förhållandena som antas råda under tillgångens kvarstående nyttjandeperiod 61. 3.1.2.2.1 Uppskattning av framtida kassaflöden När ledningen uppskattar framtida kassaflöden ska det innefatta: prognostiserade inbetalningar som en tillgång ger upphov till vid ett fortlöpande utnyttjande. prognostiserade utbetalningar som krävs för att ge upphov till inbetalningar i verksamheten från tillgången. eventuella betalningar vid nyttjandeperiodens slut som antingen erhålls eller erläggs vid avyttrandet/utrangerandet av tillgången. 62 Vid uppskattning av framtida kassaflöden och diskonteringsfaktorer måste hänsyn tas till inflationen, om det anses vara förenligt med de antagande som gjorts utifrån de rådande förutsättningarna. Kassaflöden ska uttryckas i nominella termer när diskonteringsfaktorn tar hänsyn till allmänna prisstegringar. Då diskonteringsfaktorn inte tar hänsyn till prisstegringar ska kassaflödena uttryckas i reala termer, d.v.s. fasta priser. 63 Den ränta som används löpande i samhället motsvarar den nominella räntan. Det är långivarna som måste kompensera i räntan för att skydda sig mot inflationen. 64 När framtida kassaflöden ska uppskattas utgås det från tillgångens befintliga skick. De framtida utbetalningar som kan uppkomma för att förbättra tillgångens prestanda eller de inbetalningar som kan uppstå till följd av sådana utbetalningar räknas inte in. Vid uppskattningen ska dock framtida utbetalningar som krävs för att upprätthålla nivån på de ekonomiska fördelarna företaget förväntas erhålla från tillgången inräknas. Uppskattningar av framtida kassaflöden ska inte innefatta in- och utbetalningar från finansieringsverksamheten och inte heller in- och utbetalningar av skatter som är hänförliga till finansieringsverksamheten. 65 61 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 455 62 Ibid. s. 456 63 Ibid. s. 456 64 Alnestig & Segerstedt, 1997, s. 144 65 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 457 16

Teori 3.1.2.2.2 Tidsfaktor När ett nyttjandevärde ska beräknas måste företaget: basera sina uppskattningar av framtida kassaflöden genom att företagsledningen tar hänsyn till det rådande ekonomiska förhållandet. Företaget ska även använda sig av rimliga och verifierbara antaganden som antas föreligga under den återstående nyttjandeperioden av tillgången. basera kassaflödesprognoserna på de senaste finansiella budgetar och prognoser som tagits fram av ledningen, men bortse från framtida kassaflöden som bland annat uppstår på grund av omstruktureringar eller förbättringar av tillgångens prestanda. Bedömningar som bygger på budgetar och prognoser ska omfatta en period om högst fem år, om inte det finns goda skäl att använda en längre tidsperiod. basera bedömningar av framtida kassaflöden på antaganden om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt för perioder bortom den som omfattas av de senaste budgetarna och prognoserna. Det måste finnas goda skäl vid användandet av en ökande tillväxttakt. Tillväxttakten får inte överskrida den specifika branschens eller det land eller länder där företaget är verksamt och inte heller vara högre än tillväxttakten för företagets övriga produkter. 66 Genom att kontrollera skillnader mellan tidigare kassaflödesprognoser med faktiska kassaflöden, analyserar och bedömer företagsledningen rimligheten i gjorda antaganden. Företagsledningen tar sällan fram budgetar och prognoser över kassaflöden som omfattar mer än fem år framåt i tiden då de blir alltför osäkra. Det kan dock förekomma då ledningen är övertygad om att uppgifterna och bedömningarna är pålitliga. När företaget använder sig av information från de senaste budgetarna och prognoserna bör de se till att de återspeglar rimliga och godtagbara antaganden. 67 3.1.2.2.3 Beräkning av FKFF Vid beräkning av FKFF kan direkt eller indirekt metod tillämpas. Metoderna skiljer sig åt i hur kassaflödet från den löpande verksamheten beräknas, vilket visas i modellen 66 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 455 67 Ibid. s. 455-456 17

Teori nedan. Kassaflödet från den löpande verksamheten summeras sedan med kassaflödet från investeringsverksamheten för att få fram FKFF. 68 Direkt metod Indirekt metod Den löpande verksamheten Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster + Inbetalningar från kunder +/ Justering för poster som inte ingår i Utbetalningar till leverantörer kassaflödet Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital + Erhållen ränta Erlagd ränta +/ Förändring av rörelsekapital Betald inkomstskatt 1. Kassaflöde från den löpande verksamheten 69 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i icke materiella anläggningstillgångar Nettoökning övriga anläggningstillgångar 2. Kassaflöde från investeringsverksamheten (1 + 2) Fritt kassaflöde till företaget (FKFF) 70 3.1.2.2.4 Diskonteringsfaktorn När betalningsströmmar nuvärdesberäknas spelar diskonteringsfaktorn en avgörande roll 71. Diskonteringsfaktorn eller diskonteringsfaktorerna skall anges före skatt och återspegla aktuella marknadsmässiga bedömningar av 68 Nilsson, Isaksson, & Martikainen, 2002, s. 253-254 69 FAR Förlag, 2007, Samlingsvolym, s. 1023-1024 70 Nilsson, Isaksson, & Martikainen, 2002, s. 254 71 Ibid. s. 209 18

Teori a. pengars tidsvärde, och b. de risker som särskilt avser den tillgång för vilken uppskattningarna av de framtida kassaflödena inte har justerats 72. Diskonteringsfaktorn sammanfaller med den avkastning investerare kräver då den återspeglar aktuella marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och tillgångens särskilda risker. Faktorn räknas ut genom avkastningskraven som går att härleda från aktuella marknadsmässiga transaktioner från liknande tillgångar. En alternativ uträkningsmetod är att använda den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden i noterade företag som har tillgångar med liknande risker och fördelar som den som är föremål för bedömning. 73 Diskonteringsfaktorn måste härledas på annat sätt om det inte finns tillgång till marknadsdata. Företaget kan då beakta företagets vägda kapitalkostnad (se 3.1.2.2.4.1 nedan) som kan fastställas med CAPM och företagets marginella upplåningsränta samt andra marknadsmässiga upplåningsräntor. Räntorna måste justeras för de risker marknaden förknippar med de uppskattade kassaflödena för tillgången och för risker som ej är relevanta för tillgångens uppskattade kassaflöden. 74 3.1.2.2.4.1 Beräkning av WACC Vid beräkning av företagsvärdet måste hänsyn tas till företagets genomsnittliga kapitalkostnad. I den genomsnittliga kapitalkostnaden ingår både aktieägarnas och långivarnas avkastningskrav efter skatt. 75 r WACC S EK rs (1 - t) re S EK S EK r s = företagets genomsnittliga upplåningsränta r e = CAPM (aktieägarnas avkastningskrav) t = bolagsskatten 76 72 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 458 73 Ibid. s. 458 74 Ibid. s. 476-477 75 Nilsson, Isaksson, & Martikainen, 2002, s. 239-240 76 Ibid. s. 240 19

Teori 3.1.2.2.5 Beräkning av nyttjandevärde När en tillgångs nyttjandevärde beräknas ska följande komponenter återspeglas: a. En värdering av de framtida kassaflöden företaget förväntas erhålla från tillgången, b. De framtida kassaflödenas förmodade variationer avseende storlek och tidpunkt c. Tidsvärdet på pengar som representeras av en riskfri ränta d. Priset för osäkerheten som innehavet av tillgången innebär e. Andra faktorer, exempelvis svag likviditet 77 I IAS 36 uppges två metoder för hur nyttjandevärdet ska beräknas, traditionell metod och metoden med förväntade kassaflöden 78. 3.1.2.2.5.1 Traditionell metod I redovisningstillämpningar då nuvärde används har, av tradition, en uppsättning uppskattade kassaflöden och en enda diskonteringsfaktor använts 79. Innebörden av det blir att den traditionella metoden förutsätter att de ovanstående punkterna b-e, kan rymmas i en enda diskonteringsfaktor. Diskonteringsfaktorn är därför viktig vid tillämpning av den traditionella metoden. 80 Till sin fördel har den traditionella metoden att den är relativt enkel att använda när det går att finna jämförbara tillgångar på en marknad. Genom en jämförelse är det lättare att identifiera riskerna för specifika tillgångar. 81 3.1.2.2.5.2 Förväntade kassaflöden Metoden som använder förväntade kassaflöden i nuvärdesberäkningen är i vissa situationer effektivare än den traditionella metoden, men kan mer omfattande 82. Punkterna b, d och e, vilka är beskrivna ovan, leder till justering vid beräkning av riskjusterade förväntade kassaflöden 83. När värderingen sker används alla förväntningar om möjliga kassaflöden istället för enbart det mest troliga kassaflödet. Exempelvis kan ett kassaflöde beräknas vara 1000 värdeenheter, 2000 värdeenheter eller 3000 77 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 473 78 Ibid. s. 473 79 Ibid. s. 474 80 Ibid. s. 473 81 Ibid. s. 474 82 Ibid. s. 475-476 83 Ibid. s. 473 20

Teori värdeenheter med sannolikheter på 10 procent, 50 procent och 40 procent. Det förväntade kassaflödet beräknas då till 2300 värdeenheter. (1000 0,1)+(2000 0,5)+(3000 0,4) = 2300 84 Ett liknande tankesätt kan användas då tidpunkten för det framtida kassaflödet är osäker. Sannolikheter för olika tidpunkter då kassaflödet kan tänkas inträffa tas då med i beräkningen och det vägda nuvärdet utifrån de uppskattade sannolikheterna ger den bästa uppskattningen av det förväntade nuvärdet. 85 Den som upprättar företagets redovisning kan många gånger hamna i en situation då värderingen av en tillgång måste ske utifrån begränsad information om potentiella kassaflöden. Trots begränsad information anses det uppskattade förväntade kassaflödet representera en bättre uppskattning av nyttjandevärdet än något av det lägsta, högsta eller mest troliga värdet vart och ett för sig skulle ha gjort. 86 3.1.3 Kostnad mot nytta Det finns transaktioner och förhållanden som är för små och obetydliga för att alla redovisningsteoretiska principer ska tillämpas fullt ut. Det innebär att företagen kan tillämpa schablonmässiga regler vid behandling av en del poster om det inte innebär att väsentlig beslutsrelevant information går förlorad. Redovisningsrådet beskriver detta som att nyttan av informationen ska vara större än kostanden för att tillhandahålla den. Normbildare hävdar med stöd av väsentlighetsprincipen att ansträngningar för att åstadkomma en teoretiskt riktig redovisning ska ge ett tillskott till redovisningens informationsvärde. 87 84 FAR Förlag, 2007, Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2007, s. 475 85 Ibid. s. 475 86 Ibid. s. 475-476 87 Nilsson, 2005, s. 36 21

Empiri 4 Empiri I empirikapitlet presenterar vi företagen NIBE och ProfilGruppen i korta drag. Vi har även sammanställt de intervjuer vi gjort med Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen. 4.1 NIBE 4.1.1 Företagspresentation NIBE Industrier är ett europeiskt värmeföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden, NIBE Element, NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme 88. NIBE B ligger på Mid Cap och aktien stod 2007-04-27 i 120 kr 89. 4.1.1.1 NIBE som koncern NIBE:s vision är: att vara ett värmeföretag i världsklass 90. NIBE:s affärsidé är: att erbjuda marknaden högkvalitativa och innovativa värmeprodukter inom affärsområdena Element, Villavärme och Brasvärme. Basen för detta är NIBE-koncernens breda kunnande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring. 91 NIBE Industrier hade en nettoomsättning för år 2006 på 4 958 Mkr där rörelseresultatet slutade på 556 Mkr. Antalet anställda var i medeltal 5 111 personer och rörelsemarginalen uppgick till 11,2 procent. 92 NIBE har en målsättning på 10 procent i rörelsemarginal 93. 2006 var NIBE-koncernens bästa år hittills då tillväxten var 29,8 procent varav 22,5 procent var organisk 94. 88 NIBE, 2006, s. 0 89 http://di.se/nyheter/?page=/avdelningar/swoversikt.aspx%3fparentseqno%3d261%26swbackurl %3Dhttp%253a%252f%252fdi.se%252fAvdelningar%252fLightList.aspx%253fSelectedListAndMarket %253dSEARCH%253bSEARCH%252526searchfor%253dnibe, 2007-04-27 90 NIBE, 2006, s. 12 91 Ibid. s. 12 92 Ibid. s. 2 93 Ibid. s. 10 94 Ibid. s. 4 22

Empiri 4.1.1.2 NIBE Element NIBE Element tillverkar komponenter och system för elektrisk uppvärmning 95. Några av alla de produkter och komponenter som de tillverkar är rörelement, aluminiumelement, högeffektselement, värmekabel och keramiska element 96. NIBE Element är en av de ledande tillverkarna i Europa och är marknadsledande i norra Europa. NIBE Elements affärsidé är: att förse både producenter och användare av värmeprodukter med komponenter och system för elektrisk uppvärmning. 97 4.1.1.3 NIBE Villavärme NIBE Villavärme tillverkar villavärmeprodukter och har sina huvudområden inom varmvattenberedare och värmepumpar där de har en marknadsledande position inom Europa 98. Några av deras produkter är värmepumpar, villapannor, pelletsbrännare och varmvattenberedare 99. Deras affärsidé är: att förse bostäder och fastigheter med produkter för inomhuskomfort och uppvärmning av tappvatten 100. 4.1.1.4 NIBE Brasvärme NIBE Brasvärme tillverkar brasvärmeprodukter och är den största tillverkaren och marknadsledande i Sverige 101. Några av de produkter de tillverkar är: braskaminer, murspisar, gjutjärnskaminer, kakelugnar och braskassetter 102. NIBE Brasvärmes affärsidé är: att förse marknaden med prisvärda brasvärmeprodukter/skorstenssystem med attraktiv design, utvecklade och tillverkade med hänsyn till vår miljö 103. 4.1.2 Nedskrivningstest 104 NIBE använder sig inte av nettoförsäljningsvärde då de anser att metoden är svår att tillämpa på företag. De använder sig istället av nyttjandevärde för att bestämma återvinningsvärdet. Beräkningarna sker minst en gång per år efter en modell som de själva tagit fram (se Bilaga 2) där vissa värden (rad 1, 7, 20, 23, 29 och 32) hämtas ur 95 NIBE, 2006, s. 20 96 Ibid. s. 25 97 Ibid. s. 20 98 Ibid. s. 26 99 Ibid. s. 31 100 Ibid. s. 26 101 Ibid. s. 32 102 Ibid. s. 37 103 Ibid. s. 32 104 Gustavsson, 2007-04-23 23