RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN. Rapportering avser (Delårsrapport 4)

RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum: 2018-08-31 Projektbenämning PIMA - Personlig Inkludering Mot Arbete Rapportering avser 2018-01-01-2018-06-30 (Delårsrapport 4) Sammanfattning Delrapporten avser det arbete som genomförts i projektet under första halvåret 2018. Den bygger på minnesanteckningar, styrgruppsprotokoll samt olika data som samlats in. Projektet har utvärderingsföretaget Payoff, knutet till projektet, där en dialog har förts kontinuerligt. En separat rapport från Payoff redovisas. En processdag för utvärdering och fördjupning har genomförts. Payoff lyfter fram följande rekommendationer till projektet: Fortsätt det aktiva arbetet med att hitta nya och fler sätt att komma i kontakt med målgruppen och säkerställa rekrytering till PIMA. Fortsätta det aktiva arbetet med arbetsrotation och säkerställande av tydlig informationsöverföring, delegering av ansvar, arbete med gemensam värdegrund och bemötande. Säkerställa att projektet inte under allt för lång tid behöver arbeta med en planerad underbemanning. Säkerställa intern uppföljning och vidta eventuella åtgärder, så att projektets nya lokaler faktiskt skapar de positiva resultat som förväntas och samtidigt att potentiella risker undviks. C2C och PIMA har uppvisats goda resultat och behovet av insatserna finns hos målgruppen. Utvärderarnas uppfattning är därför att det är viktigt för Västerås stad att ta till vara på kompetens och arbetsmetoder som har utvecklats under projekttiden och att målgruppen även i framtiden kan få ett stöd på det sätt som PIMA har tillhandahållit. Arbetet med att samla in information till den samhällsekonomiska utvärderingen har fortlöpt under projekttiden. Information har samlas in kring hur deltagarnas försörjningssituation såg ut före de fick möjlighet att ingå i PIMA projektet och det kommer samlas in hur det ser ut i efterläget. Detta kommer sedan jämföras för att se hur försörjningssituationen ser ut efter att de har deltagit i projektet. Varje ny grupp som startar i projektet har sina specifika utmaningar och projektet arbetar aktivt med att anpassa arbetsmodellen utifrån respektive deltagares förutsättningar och behov. 1

Sammanlagt har 13 deltagare varit inskrivna i projektet under perioden 2018-01-01 till 2018-06-30 - Avslutade till arbete: 2 - Dropouts: 3 st (avslutade inom de 3 första - Avslutade till studier: 0 månaderna) - Avslutade: 5 st ( 3 st pga misskötsel tex - Inskrivna den 30/6: 5 st dålig närvaro, bristande motivation) För deltagarna Projektets förutsättningar Målgruppsbeskrivning Alla unga vuxna i utanförskap får inte bäst hjälp och stöd genom varken C2C eller PIMA och därför är det viktigt att definiera och avgränsa målgruppen på ett adekvat sätt. Målet är att de unga ska ta sig vidare till arbete eller studier inom en begränsad tidsperiod. Utifrån detta är målgruppen för PIMA, såväl som för C2C: Unga vuxna, 18-25 år, i utanförskap som har förutsättningar att, med stöd av verksamheten, komma ut i studier eller arbete inom sex månader. Den här definitionen innebär att vissa personer som söker sig till verksamheten nekas plats. Det kan till exempel handla om unga som har en psykisk ohälsa som kräver behandling eller ett pågående missbruk. När personer kommer till verksamheten och inte uppfyller definitionen så uppmanas de att först komma till rätta med aktuellt problem och sedan är de välkomna att ansöka igen. Personalen hjälper i dessa fall till att slussa vidare till rätt instans. Detta gäller även för unga som bedöms klara av andra insatser inom ramen för den lokala överenskommelsen (DuA delegationen för unga till arbete). Rekrytering och urval av deltagare Ett problem i C2C, som ledde till att målgruppen blev uteslutande unga män, var att det var svårt att nå ut till och attrahera unga kvinnor. För att lyckas med detta bättre den här gången var tanken att sprida information om verksamheten via media och andra verksamheter samt genom de nätverk C2C deltagare finns i. Under den tiden som förstudien pågick och killarna i C2C fick veta att PIMA var på gång, så har de tipsat tjejer om detta vilket resulterade i att tjejer själva har sökt upp verksamheten. Tanken har varit att, precis som med C2C inledningsvis, börja med de tjejer där kontakt redan är etablerad, för att sedan växa i takt med att information om verksamheten sprids. Det vi har erfarit, efter 4 grupper, är att tjejerna inte själva tar kontakt, i samma utsträckning som killarna gjort, men ryktet om den hjälp man kan få av PIMA sprids. Dock finns fortfarande svårigheter att nå tillräckligt många tjejer för att ha fulla grupper. Det går att se en skillnad under senaste året att andra myndigheter/verksamheter är medvetna om att PIMA finns och gör ett bra arbete. Flera tjejer som sökt har fått informationen från sin handläggare på socialtjänsten, främst Försörjningsstöd. Inför gruppen som skall starta i augusti 2018 hade vi i juni haft 6 intervjuer och hade fler som uppgav att de var intresserade. För deltagarna Genomförande och process Verksamheten har startat fyra grupper, sedan start hösten 2016. Under december och januari 2017/2018 genomfördes intervjuer med 10 tjejer. Den erfarenhet vi har från C2C är att de 2

bästa referenserna och förespråkarna är deltagarna själva. En viktig framgångsfaktor är att alla deltar frivilligt och av eget intresse och därför är det viktig att tjejerna själva kommit/sökt upp verksamheten och inte tvärtom. Även om tanken är att tjejerna ska komma av sig själva så är givetvis informationsspridning och upplysning om verksamheten på olika sätt mycket viktig. Viktigt är att vägledare på både C2C och PIMA uppmuntrar deltagare att rekrytera nya deltagare. I intervjuerna med de som söker till PIMA framkommer att deras liv börjar gå snett i högstadiet/tidig tonår. De uppger att det var problem i skolan, problem i familjen/umgänge och mobbing som resulterade i att de hamnade i fel umgänge, började med självskadebeteende, började dricka alkohol och prova droger. Urvalet görs med hjälp av en semistrukturerad intervju, där individens livsområden gås igenom (bilaga 1). I det slutliga urvalet tas hänsyn till att deltagaren innefattas av målgruppsbeskrivningen, har motivation och förmåga att tillgodogöra sig projektet samt gruppsammansättningen. Av de 6 deltagarna som startade i februari har alla godkänt i grundämnena från grundskolan men ingen har avslutat gymnasiet. Deltagarnas situation Deltagarna saknar varaktiga, positiva relationer med vuxna och har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Av de 6 deltagare som startade den 7 februari så hade några haft extraarbeten men av olika anledningar inte lyckats behålla dem. Flera av deltagarna kommer från trasiga familjeförhållanden och har redan kontakt med socialtjänsten och psykiatrin. Flera har erfarenheter av socialtjänst från sin uppväxt och har varit placerade i familjehem, HVB-hem och institutioner. Deltagarna berättar om skolgång som ej fungerat och alkohol/droganvändning. Några deltagare är dömda för brott, såsom narkotikabrott, medhjälp till rån, ringa narkotikabrott och misshandel. De befinner sig i ett kriminellt umgänge och ansågs därför vara i riskzon för fortsatt utanförskap. Deltagarna har grundläggande behov som ej är tillgodosedda - så som dygnsrytm, sömn, matvanor, träning, sociala färdigheter, hur samhället fungerar skyldigheter och rättigheter. Några har en drogproblematik bakom sig, har dysfunktionella familjerelationer och relationer i övrigt. Varje individs behov är individuellt. Aktiviteter Steg 1 i projektprogrammet innehåller programverksamhet dagligen kl 9-13 där deltagarna arbetar med rutiner, motivation, gör en individuell handlingsplan, beteendeförändringar, social träning och samhällskunskap. Studiebesök genomförs i samhällsorienterande syfte och gäster bjuds in i verksamheten. Grunden i arbetet är lösningsfokuserat förhållningssätt kombinerat med andra KBT baserade program. Viktigt är att vägledarna är flexibla och möter gruppens/individernas behov och förmåga att tillgodogöra sig projektet. Arbetet sker i grupp och individuellt. Två dagar i veckan har deltagarna tränat på Fitness24, oftast tillsammans med vägledare. Kostnaden för gymkort har projektet stått för. 3

Social träning är en stor del av verksamheten den första 6 månaderna. Deltagarna övar på socialt samspel, kontakter med myndighetspersoner, telefonsamtal etc. Individuella mål/handlingsplan Varje deltagare gör en handlingsplan där mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning dokumenteras. (Bilaga 2) Projektet använder ett enkelt sinnestämningsformulär som mäter deltagarnas mående, vilket genomförs vid kartläggning innan start och därefter var 6:e månad. Individuella samtal planeras in med vägledare vid ca 1 tillfälle/vecka. Deltagarna behöver tid för att själva börja reflektera och prata utifrån sina egna behov. Vid projektstarten drogtestas alla deltagare och deltagaren skall vara drogfri vid start. Därefter drogtestas deltagaren varje vecka. Drogtester genomförs dessutom vid misstanke. Studiebesök Vi har varit på studiebesök och även haft myndigheter/verksamheter hos oss på Växhuset. Gäster har bl a varit Mimer, Vuxenutbildningscentrum, Arbetsförmedlingen, Skuld & Budget rådgivare och politiker. För deltagarna Resultat och effekter Resultat Sammanlagt har 13 deltagare varit inskrivna i projektet under perioden 2018-01-01 till 2018-06-30 - Avslutade till arbete: 2 - Avslutade till studier: 0 - Avslutade: 5 st (3 pga misskötsel tex dålig närvaro, bristande motivation) - Drop outs: 3 st (avslutade inom de 3 första månaderna) Den 30 juni var 5 deltagare inskrivna, 3 st studerar, 1 st praktiserar på AMA och 1 deltagare är pausad till augusti då hennes studier börjar. Av de 3 nya deltagare som skrevs in i projektet i februari har 3 deltagare registrerats i SUS. 3/3 deltagarna gav projektet tillåtelse att kontakta andra myndigheter för att samla in data avseende samhällskostnader det senaste året. Vår bedömning är projektet når avsedd målgrupp. Under våren har vi genomfört en del aktiviteter för att nå fler deltagare. V har tagit fram en broschyr som vi sprider till samverkande myndigheter och verksamheter, vi har deltagit på stadsdelsarrangemang och cityfestivalen. Vi har dessutom uppmuntrat nuvarande deltagare och tidigare deltagare vi varit i kontakt med, att de i sin tur sprider information och uppmanar målgruppen att söka till C2C och PIMA. 4

Övergripande effektmål (kan ej mätas av ännu) 60 % av alla deltagare ska vara i arbete alt studier efter 18 månader i projektet. Återbetalningstiden för projektet är 18 månader, enl samhällsekonomiska beräkningar (typfall Payoff, NyttoSam). Förbättrad samverkan mellan myndigheter Effektmål 90 % skall ha en tydlig handlingsplan riktad mot jobb eller studier efter de första 3 månaderna Av de 5 deltagare som finns kvar i projektet har alla deltagare en handlingsplan. 1 med planering riktad mot arbete och 4 med planering mot studier. 100 % av de som går in i projektet skall vara drogfria vid slutet av period 1. Deltagarna har klarat ett negativt drogtest och är redo för att gå in i nästa fas. Närvaron skall vara 90 % Projektet når inte målet 90 %, utan genomsnittlig närvaro blir 77 % för gruppen under perioden januari- juni. Gruppsamtal och enskilda samtal har hållits med flertalet av deltagarna gällande närvaron. Personalen har fortsatt samtalen kring vikten av att ta ansvar för sin närvaro och sköta sina arbetstider. 60 % skall vara i arbete eller studier (mäts efter varje gruppavslut) Ej relevant då projektet ej pågått i 18 månader. 100 % skall uppleva personlig utveckling vid varje perioduppföljning Resultat på sinnesstämningsformulär och skattningar visar att 100 % av deltagarna upplever personlig utveckling. 100 % skall uppleva ökat välbefinnande och trivsel vid varje perioduppföljning Resultat på sinnesstämningsformulär och skattningar visar att 100 % av deltagarna upplever ökat välbefinnande och trivsel. I uppföljningen av sinnesstämningsformulärer går det att se att deltagarnas mående förbättras under den tid de går på C2C PIMA. Några av de svarsalternativen som brukar visa stor skillnad är; att de börjar känna sig hoppfulla inför framtiden, att livet inte är ett fiasko, de uppskattar livet, de känner sig gladare och mindre ensamma. Utifrån förstudien har ett antal indikatorer på individnivå lagts till: Fysisk hälsa Psykisk hälsa Ökad självkänsla Gymnasiekompetens Förbättrad anställningsbarhet Vår bedömning är att de 5 deltagarna kommer fortsätta med den planering de har mot arbete/praktik och studier. Externpraktik och AMA 5

PIMA har möjligheten till att nyttja praktikplatser på AMA Arbetsmarknad för arbetsträning. Under första halvåret 2018 har 2 platser nyttjats. Dessa platser används då tveksamheter finns kring deltagares motivation, arbetsförmåga eller i väntan på annan planering, t ex skolstart. I dessa 2 fall har den använts i väntan på skolstart. Samverkan med berörda arbetsledare har fungerat mycket bra och vi har kontinuerligt haft uppföljningar och avstämningar med arbetsledare. I arbetet med praktik med har supported employment tillämpats. Under första halvåret 2018 har 2 deltagare haft extern praktik. Den ena deltagarens praktik övergick i en anställning med stöd från Arbetsförmedlingen. Situationen i gruppen I föregående rapport lyftes att deltagarna upplevt ett missnöje, som de framfört till Jonas Huldt från Payoff, när han hade ett utvärderingssamtal med deltagarna i november 2017. Personal och enhetschef gjorde ett arbete kring de synpunktet deltagarna hade, resultatet av detta och den återkoppling deltagarna fick var positiv och de kände att de togs på allvar. De förändringar som gjordes har fungerat mycket bra och har implementerats. Payoff lyfte fram ett flertal rekommendationer i sin förra rapport, bland annat ett ökat fokus mot arbete, höja kvalitén i planeringen av den dagliga verksamheten och att alla i gruppen har meningsfulla aktiviteter och sysselsättning. Det som gjorts är att det finns med i planeringen på ett tydligare sätt, det har avsatts 30 min jobbfokus varje dag. Att skriva CV och personligt brev är något deltagarna arbetar med i början av fas 1 och för att underlätta detta så bokar vägledarna datorsal på AMA. Detta har lagts till i handlingsplanen för projektet. För att deltagarna inte skall hamna i vänteläget och känna att det inte är meningsfullt har beslut tagits att individuella avstämningar och coaching skall ske på tisdagar och torsdagar. Den andra vägledaren skall då ansvara för gruppverksamheten. I gruppen som startade i februari 2018 var det till en början stökigt, mycket dramatik och det pratades illa bakom varandras ryggar. Då vi hade 2 deltagare som avslutades pga misskötsel förändrades läget i gruppen och deltagarna vågade börja berätta och öppna upp sig. Dock har det varit problem med närvaron i gruppen under våren och flera samtal har hållits med de berörda deltagarna. Under juni avslutades 2 av de 3 deltagarna i gruppen pga misskötsel. Framgångsfaktorer De viktigaste faktorerna som påverkat resultatet är: Lönen Att deltagarna får ersättning är en viktig faktor, som utgör grund för att nå personerna. Deltagarna uppger att lönen ger dem känsla av självförsörjning och trygghet. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen är en förutsättning för att skapa tillitsfulla relationer och förtroende. Att C2C killarna har hjälpt till att rekrytera tjejer i rätt målgrupp. 6

Stor delaktighet bland deltagarna. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. Det finns en struktur och förväntningarna är tydliga och genomförbara. Vägledarna är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Deltagarna får ersättning via Västerås Stad men 1 deltagare har kompletterande försörjningsstöd från Socialtjänsten under våren. 2 deltagare har/haft kontakt med Socialtjänsten gällande deras boendesituation och har boende genom Socialtjänsten. (1 från gruppen 2016 och 1 från grupp 2 2017) Deltagarna beskriver själva sina framgångsfaktorer som; Pengar att kunna lägga pengar på sitt utseende så att man ser snygg ut och mår bra. Det ökar självkänslan och gör det lättare att kunna få jobb. Man kan betala av sina skulder Man har råd att betala en hyra. Man kan försörja sig själv. Ger en bättre grund till ersättning från FK vid föräldraledighet Rutiner Stöd och hjälp Socialtjänsten ser att man har en sysselsättning när man har barn. Man blir tagen på allvar. Man ses som mer ansvarig. Gör det lättare att få en lägenhet. Fått hjälp med att komma in på skolan. Få hjälp med praktikplats Få hjälp till en anställning Projektet samordnar individernas insatser mot arbete eller studier, vilket ger deltagarna energi att fokusera på sitt förändringsarbete. Resultatet blir att myndigheterna samverkar runt individens behov och deltagaren får möjlighet att träna på att sköta detta själv på sikt. Tidigare har deltagarna inte klarat detta på egen hand, utan kommer ofta i konflikt, då de har mycket låg uthållighet och brist på sociala färdigheter. En insats riktat till den här målgruppen förväntas påverka samhällets olika instanser såsom kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan samt Region Västmanland på kort och lång sikt, där samordningsvinster förväntas. Detta genom att flera av kommunens förvaltningar samverkar integrerat kring deltagarna med andra myndigheter och verksamheter, vilket ökar individens möjlighet till en tydlig progression mot ett bra liv med egen försörjning. Detta arbetssätt befäster kommunikationskanalerna och kommer att skapa bättre förutsättningar för att även ordinarie verksamheter som har beröring med målgruppen, finner gemensamma vägar att förebygga ett långt utanförskap. Vissa deltagare har haft varaktiga myndighetskontakter medan andra deltagare inte haft någon myndighetskontakt alls. Detta gör det svårt att ge en rättvis bild av resursförbrukningen i föreläget. 7

För personalen Projektets förutsättningar Grundbemanningen i projektet är två personal som arbetar 75 % i projektet och övrig tid i ordinarie verksamhet samt projektledare som avsätter 50 % av tjänst i projektet. Personal har rekryterats med stor omsorg och stor vikt har lagts vid personlig lämplighet, att de har en tro på att de här tjejerna ska lyckas och erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Vägledare och projektledare har olika inriktning och kompetens. Tre kvinnor är anställda i projektet. Deltagarna behöver mycket stöd, vilket ställer stora krav på personalen i projektet. Trots dessa förutsättningar har projektet på ett bra sätt lyckats skapa sig ett rykte och respekt bland deltagare och övriga i målgruppen. Ett utbyte av personal mellan den fasta verksamheten och projektet påbörjades i januari 2018 för att tillgodose den kompetens som finns i hela personalgruppen inom C2C. Vi har haft ett rullande schema där personal från båda verksamheterna är i den andra verksamheten vid 2 tillfällen/vecka. Projektledare har 2 dagar/vecka varit stationerad på PIMA. Denna lösning har gjort att all personal arbetat tillsammans i olika konstellationer i båda verksamheterna. Vi ser vinster med att personal har varit på båda ställena, verksamheten blir mindre skör och deltagarna träffar både manlig och kvinnlig personal. Det finns ett stereotypiskt synsätt på vad som är manligt och kvinnligt i de här grupperna av unga vuxna och det är något personalgruppen arbetar kontinuerligt med både i grupp med deltagarna men även hur vi som personal arbetar och är som personer. Både utbytet av personal och att projektledare varit schemalagd på PIMA 2 dagar/vecka fanns med i Payoffs rekommendationer i föregående rapport. För personalen Genomförande och process Personalgruppen har bred kompetens med erfarenhet från många olika delar inom socialt och arbetsmarknadsrelaterat arbete. Vi har medarbetare med erfarenhet från bl a Arbetsförmedling, Frivården, Socialtjänst, skola och missbruksvård. Projektgruppen har arbetsgruppsträffar varannan vecka tillsammans med C2C fasta verksamhet, då även enhetschef medverkar. Varje vecka har projektgruppen morgonmöte med projektledare och C2C fasta verksamhet, då planering för veckan gås igenom och andra frågor tas upp. Varje fredag har projektgrupp och fast verksamhet avstämningsmöte med projektledare. Under det mötet utvärderas veckan som varit, frågeställningar tas upp och det ger personalen en chans att träffas och göra planeringar tillsammans. I det utvärderingssamtal Jonas Huldt från Payoff hade med deltagarna framkom att deltagarna ej var nöjda med personalens hantering av sekretess och att de ansåg deltagarna behandlades olika. Rekommendationerna från Payoff var att tydliggöra personalens riktlinjer och principer gällande sekretess och likabehandling. För att detta skall tydliggöras har införts en daglig reflektion och att det skall diskuteras och följas upp på APT. En annan rekommendation från Payoff var att säkerställa tydliga riktlinjer för hantering av sekretssinformation, i enlighet med GDPR, samt delegation för att fatta avgörande beslut. För att säkerställa hantering av sekretessinformation inom verksamheten skall rutin följas och det har tydliggjorts i personalgruppen vilka beslut projektledaren skall fatta och vilka beslut som är på enhetschefnivå. 8

Personalgruppen har handledning var fjärde vecka. Handledningen har fungerat bra och vi har valt att fortsätta vår handledning på Psykologpartners även under hösten 2018. Handledningen med KBT-inriktning, är ett viktigt stöd i arbetet med deltagarna och en ventil där dilemman kan lyftas. Handledningen bidrar även till att utveckla hela verksamheten och skapar samsyn mellan projektet och den fasta verksamheten. Projektledaren har ett stort stöd av de processtöd som ges av Payoff, både som fristående bollplank och kunskapskälla. Inom ramen för processtödet ingår att projektledaren får löpande stöd i frågor som rör personalledning, arbetsmiljö, relationer till beslutsfattare och externa parter samt personligt ledarskap. Ett stöd som varit väldigt bra och viktigt. Personalen har goda förutsättningar att påverka projektets utveckling, dels via projektledare men även närhet till enhetschef och via medverkan i projektets styrgrupp. Under 2018 fortsätter verksamheterna att fokusera extra på genus, jämställdhet i bemötandet av de olika könen och heder. Samordningsförbundets mallar för kontinuerlig uppföljning används. Personalen i projektgruppen har daglig avstämning och planering i verksamheten. Kompetensutveckling Fyra vägledare har gått en fortsättningsutbildning i lösningsfokus under våren 2018, Lösningsfokus i grupp. Två vägledare, en från PIMA och en från C2C har dessutom gått ANDT- utbildning. Samverkan Det finns nära samverkan med Arbetsförmedlingen kring eventuella anställningar och stödformer för deltagarna. Möjlighet till arbetsträning i AMAs verksamhet finns och används vid behov. Vidare sköter AMA administrationen kring deltagarnas ersättning. Projektet har en utsedd kontaktperson/studie och yrkesvägledare på Vuxenutbildningscentrum. Under våren har vi haft möten med Narkomanvårdsgruppen(NVG) gällande en framtida samverkan. En samverkan vi ser positivt fram emot. Ett närmre samarbete med Arenan har påbörjats och vi har fått en kontaktperson på Arenan. Hinder i arbetsprocessen Ett hinder är att verksamheten finns på två olika adresser. Vi har en lösning med gemensamma möten som fungerar, men ej är optimal, då det skulle förenkla och sammansvetsa arbetsgruppen mer genom att kunna vara på samma plats, att kunna ses för avstämningar varje morgon och eftermiddag. En av de vinster vi sett med C2C är vikten att prata och lyfta det som händer med sina kollegor varje dag. Vi har under våren 2018 aktivt letat ny lokal där båda verksamheterna tillsammans kan sitta och hittat en ny lokal på Hantverkargatan 2B. Denna lokal är 2 separata lokaler med en dörr emellan. Personalgruppen är positiva och ser fram emot flytten. Den 3 september flyttar C2C först in och under senare del av september flyttar PIMA in i sin lokal. Innan beslut togs gällande en gemensam lokal har en riskanalys gjorts och arbetsgruppen har diskuterat kring de olika fördelar och nackdelar det kan medföra. Dock överväger fördelarna. 9

För personalen Resultat och effekter Personalgruppens sammansättning har varit en viktig förutsättning och styrka i projektet. För deltagarna märks detta genom att det finns mycket olika kunskap i personalgruppen och fler personal att vända sig till för deltagarna. Rutiner och arbetssätt förändras kontinuerligt och arbetas fram genom gemensamma diskussioner i personalgruppen. En naturlig uppdelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden har utkristalliserats och varit självklar, men det är också viktigt att all personal har kunskap om varandras arbetsområden. Medarbetarna har kompletterat varandra på ett bra sätt. Förutsättningarna för lärande är goda, då arbetsgruppen är liten, men sammansatt med olika kompetenser, personligheter och det finns möjligheter att prata igenom saker dagligen. Alla har avgränsat ansvar och viljan och förmågan att samarbeta i arbetsgruppen är en förutsättning. Under våren har PIMA haft en egen planeringsdag där vägledare tillsammans med enhetschef och projektledare kunde fokusera på att renodla och förenkla arbetssätt inom PIMA. Detta för att närma sig och samordna PIMAs arbete med den fasta verksamheten. Under planeringsdagen gjordes även ett arbete för att se vad som gjorts och möta upp Payoff:s rekommendationer i föregående rapport (Bilaga 3). Payoff har fungerat som ett stöd i utvärderingsarbetet och projektet dokumenteras kontinuerligt. Då all personal nu har en grundutbildning i lösningsfokuserat arbetssätt syns detta i det dagliga arbetet. Att de fyra vägledarna som har huvudansvar för gruppverksamheten har gått en vidarutbildning i lösningsfokus med inriktning mot grupper under 2018. Gemensam handledning bidrar till ett gemensamt synsätt och stärker arbetsgruppen ytterligare. För organisationen Projektets förutsättningar Projektet är organiserat av Förebyggarcentrum, inom verksamhetsområdet Fritid och förebyggande. Projektet ägs av enhetschefen för Förebyggarcentrum, Fritid och förebyggande, som även leder styrgruppens arbete. Styrgruppen består av Västerås Stad, Arbetsförmedlingen, Frivårdsmyndigheten och Polismyndigheten i Västmanland. Adjungerade är samordnaren för Samordningsförbundet Västerås, projektledaren samt personal i verksamheten. Fler personer kan adjungeras in vid behov. De som sitter i styrgruppen ska också ha beslutsmandat. Om någon ersättare deltar måste även den personen få mandat att fatta beslut. Styrgruppen och dess roll Styrgruppen avsvarar för: - Uppföljning utifrån projektets syfte och mål. - Att fatta beslut. - Prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär. Payoff stödjer projektet med uppdrag att genomföra en lärande såväl som samhällsekonomisk utvärdering. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad som lett fram till resultaten. 10

Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen är att synliggöra de ekonomiska effekterna för samhället totalt, respektive myndighets/organisations ansvarsområde och för deltagarna. Den socioekonomiska analysen skall fokusera på hur projektet styrts, samverkat, organiserats, hur resurser nyttjats, vilka värdegrunder och synsätt som tillämpats. För organisationen Genomförande och process Under våren har två styrgruppsmöten och en processdag genomförts. Engagemanget och viljan att projektet ska lyckas är stor. Samverkan med ordinarie verksamheter fungerar mycket bra. Praktiska frågor löses och viljan att bidra till projektet finns i styrgruppen och arbetsgruppen. Projektet avlastar ordinarie verksamheter i den meningen att om de skulle jobba med deltagarna i ordinarie verksamhet, skulle det kräva stora resurser kring var och en av deltagarna. Rutiner och överenskommelser har gjorts för att säkerställa samverkan över tid. PIMA har sin lokal i Växhuset men kommer under hösten 2018 flytta till Hantverkargatan 2B. PIMA har inbokade möten med personal från Arbetsförmedlingen, till en början varannan vecka men beslut togs att ändra mötena till 1 gång/månad. Samarbetet med AMA arbetsmarknad sker regelbundet varannan vecka på ordinarie samverkansmöte där projektledare och AMA diskuterar både PIMA och övriga C2C. Där har praktiska frågor lyfts och arbetats med som rör deltagarna. Dessa möten är viktiga då vi snabbt kan lösa diverse problem och det är ett sammanhang där vi kan prata om deltagarna och deras enskilda planering. Vid kontakt med andra myndigheter fungerar vägledarna som ett stöd till deltagarna då detta efterfrågas. Vägledarna på PIMA har aktivt arbetat för att samverka mer med andra myndigheter och samverkan mot socialtjänsten har fungerat mycket bra. Förändringar utanför projektet Det finns stort intresse och många frågor från verksamheter, kollegor, organisationer och politiker kring Chance2Change/PIMA. Av projekttiden med C2C har vi lärt oss hur viktigt det är att informera om verksamheten då det fanns en viss misstro mot att C2C skulle lyckas med individer som så många andra inte har lyckats med. Information om verksamheten har lämnats till nedanstående verksamheter: Finsamkonferensen Göteborg Borås Kommun, Frivården, och Arbetsförmedlingen Ungdomsmottagningen Stadsmissionen Att informera om verksamheten och projektet är en viktig framgångsfaktor. En Metodbok, som beskriver hur vi arbetar i C2C kommer under hösten att tas fram. Detta utifrån att Payoff i sin rekommendation gav projektet i uppdrag att skriva en Metodbok för att beskriva det övergripande syftet med projektet. Under våren har vi tagit fram en broschyr riktad mot myndigheter och andra verksamheter (Bilaga 4). Eventuellt kommer vi under hösten se över något som riktar sig mot vår målgrupp. 11

Hinder/lösningar finns/har funnits Att det söker få tjejer till projektet är ett problem och något vi arbetar aktivt med att finna lösningar på. Vi har under våren deltagit i olika områdesfester, dagar och under Cityfestivalen för att synas. Vi tror att även om det ej kommer fram unga ur vår målgrupp så är det positivt att vi visar oss och att det kan göra det enklare att kontakta oss. Ett annat sätt är att fortsätta att påminna våra gamla deltagare om när vi startar nya grupper och få dem att föra informationen vidare till andra som skulle kunna vara aktuella för C2C PIMA. För organisationen Resultat och effekter Eftersom målgruppen har en komplex problembild ställs extra höga krav på aktörerna, eftersom deltagarna inte alltid passar in i den struktur och de regelverk som de olika aktörerna/ myndigheterna vanligtvis arbetar efter. En förutsättning för goda resultat blir därför att hitta former för att minimera glappen mellan aktörerna när de tillsammans ska stötta deltagarens utvecklingsprocess. Projektet har lagt ner stor möda i både den operativa verksamheten och på strategisk nivå, på att få denna samverkan att fungera. Erfarenheter från C2C är att kontaktytorna bör och kan bibehållas när projekttiden avslutats. Genom styrgruppens och arbetsgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande för alla parter. Projektet sprider också information och håller närstående verksamheter uppdaterade genom informationsträffar. Projektet har besökt olika verksamheter, så väl som tagit emot intresserade gäster. En implementeringsplan har presenterats för Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden. Beslut om implementering fattas av Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden under våren 2018. Projektet omfattas efter implementering av den lokala överenskommelsen mellan Västerås Stad, Arbetsförmedlingen m.fl. Västerås Stad avser, om projektet visar bra resultat, att implementera det i ordinarie verksamhet fr.o.m. januari 2019. Projektet finns med i budgetarbetet 2018. Det övergripande målet med implementering av PIMA är att det ska integreras med C2C i en verksamhet som inte exkluderar någon ung människa som riskerar att hamna i utanförskap. Budget och utfall tom juni 2018: Budget 2018 Kvartal 1 2018 Kvartal 2 2018 Totalt rekvirerat 2018 Kva Egen personal 1 082 152 278 466 283 505 561 971 Externa tjänster 7 600 13 250 76 000 89 250 Lokaler o IT 633 126 30 782 41 883 72 665 Övriga kostnader 151 177 76 840 101 217 178 057 12

S:a bokförda kostnader 1 874 055 399 338 502 605 901 943 Projektet håller sig inom ramen för beslutad budget. Vad gäller ersättning för ung resurs/deltagare i PIMA har vi fram till och med juni rekvirerat 551 tkr, budget 750 tkr från Utbildning och arbetsmarknadsnämnden, Västerås Stad. Detta är 199 tkr mindre än budgeterat. Orsaken är att vi haft färre deltagare i verksamheten än planerat. Datum Underskrift Maria Authén Projektledare 13

Västerås 2017- Chance 2 Change Namn: Adress: Postort/ort: Personnummer: Telefonnummer: Social situation Vilka förväntningar har du på tiden i c2c? Vad behöver du stöd/hjälp med?(skalfråga 1-10 gäller synen på sin egen situation) Hur skulle din situation se ut om den var som du önskar? Steg på vägen? Gemensamt mål? Myndighetskontakter Familj Gift/sambo/barn Ekonomi Hur försörjer du dig? Inkomster/skulder Boende Boendesituationen, vilken form av kontrakt. Sociala relationer/fritid Nätverk. Viktiga personer, nära vänner. Fritiden? Droger/Missbruk

Kriminalitet Domar Kommande rättegång Skola/Arbete (Skalfråga 1-10, din syn på din situation när det gäller skola/arbete) Utbildningsnivå Arbetserfarenheter; anställning/praktik Språkkunskaper Körkort Truckkort Inskriven AF/Handläggare Hälsa, Psykisk/Fysisk (Skalfråga 1-10, din syn på din psykiska/fysiska hälsa) Sömn, dygnsrytm Ev diagnos Känsla av att kunna påverka sitt liv Känsla av att kunna påverka sitt mående/hälsotillstånd Känner hoppfullhet/tillförsikt inför framtiden Kontakt med sjukvård, ev medicinering STYRKOR/MÖJLIGHETER HINDER PÅ VÄGEN ÖVRIGT

Handlingsplan Chance 2 Change 3.0 Deltagare Personnummer Vägledare Datum Långsiktiga mål: Delmål: Ansvarig: Tidsplan: Startdatum: Uppföljningsdatum: Slutdatum: Startdatum: Uppföljningsdatum: Slutdatum: Startdatum: Uppföljningsdatum: Slutdatum: Startdatum: Uppföljningsdatum: Slutdatum: Startdatum: Uppföljningsdatum: Slutdatum: Resurser för genomförande: Risker/hinder för genomförande:

Dagordning 8.30 10 Payoffs rekommendationer 10 10.15 Fika 10.15 12 Genomgång av Dokument Genomgång av planering planeringstid / gemensam reflektion fast dagordning Uppföljning hur ofta 12 13 Lunch 13 15 Handlingsplan 2018

Rekommendationer från Payoff PIMA 2018

Öka fokus i det allmänna upplägget mot att deltagarna ska komma i arbete, vilket det finns en tydlig efterfrågan av från deltagarna, exempelvis genom att: Mer fokus på att skriva CV och söka faktiska jobb Få möjlighet att träna jobbintervjuer och rollspel Anordna träffar med arbetsgivare och fler studiebesök Istörre utsträckning reflektera över studiespåret för att se vilka deltagare som bör inrikta sig mot studier som ett första steg, innan de söker vidare till jobb Finns med i planeringen på tydligt sätt. 30 min jobbfokus varje dag. CV och personligt brev arbetas med i början av period 1. Boka in datorsalstid på AMA. Lagts till i handlingsplanen för projektet.

Arbeta med och höja kvaliteten i planeringen av den dagliga verksamheten, så att personlig coaching kan kombineras med att alla i gruppen har tydlig och meningsfulla aktiviteter och sysselsättning. Inga deltagare ska behöva hamna i väntläge under den tid som de befinner sig i C2C verksamheten. Beslut tagits att tid för individuella avstämningar och coachning sker på tisdagar och torsdagar, då har den andra vägledaren ansvar för gruppverksamheten. Tydliggöra personalens riktlinjer och principer vad gäller sekretess och likabehandling av deltagarna i gruppen. Vid behov av särbehandling måste förståelse skapas hos berörda. Del av daglig reflektion. Uppföljning på APT. Fortsätta det påbörjade arbetet med att samutnyttja personalen inom C2C och C2C/PIMA, så att kompetens utnyttjas på ett optimalt sätt i förhållande till deltagarnas behov och att personalen får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter som ligger inom deras egna intresseområden. Pågår, utvärderas i mars.

Fortsätta det påbörjade arbetet med att säkerställa att den dagliga ledningsfunktionen för C2C och C2C/PIMA i större utsträckning finns närvarande i C2C/PIMA verksamheten. Maria schemalagd på PIMA måndag / onsdag. Säkerställa tydligare riktlinjer för hantering av sekretessinformation, i enlighet med GDPR, samt delegation för att fatta avgörande beslut, exempelvis att stänga eller avsluta en deltagare på grund av misskötsel. Rutin ska följas. Maria ska vara delaktig i beslut om avstängning. Dialog förs löpande i verksamheten.

Rekryteringsprocess C2C /PIMA Ungdom tar kontakt Infomöte intervju Inskrivning Bjuds in till informationsmöte inom 1 vecka. Vägledare berättar om verksamheten. 4 6 veckor innan gruppstart. Genomgång av samtyckesformulär Ungdomen berättar lite kort vad en känner till samt om varför en söker C2C Ställ frågor utifrån livsområden Överenskommelse Ta kontaktuppgifter och löfte om att bjuda in till intervju i samband med nästa gruppstart. Ungdom fyller sinnesstämningsformulär samt skattningsformulär. Avtal Hur kan ungdomen förbereda sig inför gruppstart t ex utifrån kriminalitet, psykisk ohälsa, missbruk etc. Ca 45 90 min Drogtest Ca 30 minuter

Individuell handlingsplan. Alla deltagare ska ha en handlingsplan inom 3 månader. Utgå från lösningsfokuserade frågor Synliggöra stegförflyttningar Rimligt antal mål och aktiviteter Ska vara deltagarens dokument Beskriv hur den ska tas fram och hur den ska följas upp. Arbetsgrupp får i uppdrag att ta fram en ny mall för individuell handlingsplan. Arbetsgrupp: Maria, Ulrika och David

Uppföljning Deltagare som studerar: Varje/varannan vecka Kontakt med skola: 1 2g/månad Deltagare på praktik: Kan vara individuellt annars 1g/vecka, besök eller telefon. Deltagare avslutade till arbete: 2g/månad de första 2 månaderna därefter 1g/månad.

Övrigt Deltagaren äger sina papper, utredningar, brottsregister, planer och annan dokumentation (ger samtycke till dessa förvaras i verksamheten). Måste strimlas då deltagaren skrivs ut (kolla exakt inom rimlig tid). Uppdatering av handlingsplan för PIMA, separat dokument. Audit och Dudit Dudit ska vi inte använda. Audit kan användas som underlag för diskussion i gruppverksamheten. Inte som generellt screeninginstrument. LF grupp kan det vara en hjälp för utveckling av gemensamt arbetssätt i gruppverksamheten. David är anmäld. Ulrika kollar om det finns platser för henne och Rose Marie. Stefan tillfrågas också.

Planering / planeringstid Sammanhängande planeringstid på måndag em kl 13.30 16.30 Kort avstämning 15 min inför dagen direkt på morgonen. Kort avstämning 15 min varje dag 13.30 14.00. Ulrika och RM tar fram några korta avstämningsfrågor. Viktigt att hålla det kort och effektivt.

Har du frågor eller vill du veta mer, hör av dig till Maria Authén, samordnare för Chance 2 Change e-post: maria.authen@vasteras.se telefon: 021-39 41 63, 0765-69 45 38. Chance 2 Change är en verksamhet inom Västerås stads förebyggarcentrum. www.förebyggarcentrum.se www.vasteras.se Produktion: Västerås stad Kommunikationscenter 2017-12 Kontakt C2C Chance 2 Change t r ta s y n ll ti t e h ig jl ö m En

CHANCE 2 CHANGE Chance 2 Change är en möjlighet till nystart i livet för unga vuxna (18 25 år) som har hamnat i svårigheter på grund av socialt utanförskap. Genom Chance 2 Change har många unga fått stöd till att vända sina liv och börja arbeta eller studera och därmed hittat en plats i samhället. Den första perioden innehåller personliga utvecklingsmetoder, där mycket baseras på social träning, samhällskunskap och enskild planering. Deltagarna träffas varje dag kl 9 13. Tillsammans och enskilt arbetar de med att förbereda sig för arbete eller studier. I period två blir det aktuellt med studier eller arbetsintroduktion/praktikplats. Chance 2 Change ordnar uppföljningsträffar på arbetsplatsen (enligt metoden supported employment), men även enskilda träffar där deltagarna arbetar med stöd och motivation. De som deltar i Chance 2 Change står långt från samhällets system och har svårt att förändra sin s ituation på egen hand. Ofta har de erfarenhet av droger och kriminalitet. I sista perioden gäller studier eller arbete på heltid, med stöd av handledare från Chance 2 Change. Deltagarna kan vara inskrivna hos Chance 2 Change i högst 18 månader. Bygger på det som fungerar Rekrytering Det är individen själv som gör det största jobbet. Därför är det avgörande för Chance 2 Change att hitta hållbara lösningar som hjälper deltagaren att bygga upp sin självkänsla och sitt självförtroende. Chance 2 Change har sedan 2010 hjälpt unga vuxna att komma vidare i sina liv. Grundtanken är att varje individ har resurser och förutsättningar att växa. Genom att fokusera på möjligheterna bryts negativa mönster och deltagarna kan tillsammans med handledarna hitta nya vägar. För att på bästa sätt ge deltagarna det stöd som krävs arbetar Chance 2 Change utifrån en helhetssyn på människan, med fokus på styrkor och möjligheter i den totala livssituationen. Arbetssätt Verksamheten utgår från den enskilda individens behov för att påverka motivation, beteende, känslor och tankar. Arbetet sker både i grupp och individuellt. Insatsen bygger på frivillighet och är alltså något deltagaren själv söker till. Chance 2 Change bjuder in till informationsträffar och den som söker till verksamheten får komma på intervju. För att bli antagen krävs att ett antal kriterier uppfylls och att den sökande har behov, motivation och rätt förutsättningar. Genom Chance 2 Change får deltagaren en anställning, i första hand under sex månader, men som längst i 18 månader. Målet är att deltagaren efter programmet ska ha ett jobb eller ha kommit in på någon utbildning. Chance 2 Change har plats för 7 10 deltagare i två olika grupper, vår och höst, och alla har möjlighet att söka. Verksamheten finns centralt i Västerås, dels i Växhuset, Viktor Larssons plats 1, dels på Norra Källgatan 22.

Utvärdering av sociala investeringar Delrapport 2 Utvärdering av C2C/PIMA Jonas Huldt Göteborg, 2018-08-31 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 5 Framgångsfaktorer... 6 Payoffs uppdrag... 6 Nuläge och analys... 8 Rekrytering av deltagare... 8 Styrning och ledning... 9 Planering av sommaruppehåll... 9 Personal och kompetens... 10 Hantering av vakans... 10 Lokaler... 10 Samhällsekonomisk analys... 11 Inför avslut och implementering... 11 Erkännande och uppmärksamhet... 12 Rekommendationer... 13 2

Sammanfattning Payoff har i uppdrag att stödja och utvärdera projektet C2C/PIMA. Denna delrapport avser det arbete som genomförts i projektet mellan januari 2018 och augusti 2018. Payoff har följt projektet via deltagande på processdagar och dokumentation från projektet. Payoff har även haft regelbundna avstämningar med projektledaren. Fokus för denna delrapport är; rekrytering av deltagare, styrning och ledning, personal och kompetens, lokaler, samhällsekonomisk analys, implementering samt erkännande och uppmärksamhet. Metoder för rekrytering av deltagare är både en del i projektets uppdrag och en framgångsfaktor. Projektet behöver fortsätta sitt aktiva arbete med att hitta nya vägar till att komma i kontakt med målgruppen. Verksamheten C2C/PIMA behöver ses som en helhet där ledningen måste arbeta aktivt med arbetsrotation, säkerställa gemensamma rutiner samt säkerställa att bemötande och värdegrund vilar på en gemensam grund i hela verksamheten. C2C/PIMA har under en längre tid arbetat för att hitta nya och gemensamma lokaler. Detta ser nu ut att bli verklighet. Det är då viktigt att aktivt arbeta för att de potentiella fördelarna, som nya lokaler ska bidra till, faktiskt uppstår. Samtidigt är det viktigt att identifierade risker hanteras och undviks. Tjejerna i PIMA lever i ett tydligt utanförskap, vilket riskerar att förvärras. Samtidigt är det samhällsekonomiska avtrycket från tjejerna mindre än från killarna. Det beror på att de inte är involverad i aktiv kriminalitet på samma sätt och att fler tjejer går vidare till studier i ett första steg, medan killarna går direkt till arbete. På kort sikt blir det samhällsekonomiska resultatet därför mindre, men på längre sikt kommer betydande värden att skapas. PIMA-projektet närmar sig sitt slut. Därför vill Payoff lyfta fram att en av de viktigaste resultaten av ett lyckat projekt är att ta tillvara på lärande och utvecklade metoder genom att implementera i den ordinarie verksamheten. Att C2C/PIMA varit lyckat har inte bara spridit sig inom Västerås stad. Det har också skapat uppmärksamhet på nationell nivå, vilket bevisas genom intresse från riksdagspolitiker samt att personal från verksamheten har bjudits in att berätta på FINSAM-dagarna, Kvalitetsmässan och Almedalen. Utifrån vad som beskrivits i denna delrapport vill Payoff lyfta fram följande rekommendationer till projektet: Fortsätt det aktiva arbetet med att hitta nya och fler sätt att komma i kontakt med målgruppen och säkerställa rekrytering till PIMA. Fortsätta det aktiva arbetet med arbetsrotation och säkerställande av tydlig informationsöverföring, delegering av ansvar, arbete med gemensam värdegrund och bemötande. Säkerställa att projektet inte under allt för lång tid behöver arbeta med en planerad underbemanning. Säkerställa intern uppföljning och vidta eventuella åtgärder, så att projektets nya 3

lokaler faktiskt skapar de positiva resultat som förväntas och samtidigt att potentiella risker undviks. C2C och PIMA har uppvisat goda resultat och behovet av insatserna finns hos målgruppen. Utvärderarnas uppfattning är därför att det är viktigt för Västerås stad att ta till vara på kompetens och arbetsmetoder som har utvecklats under projekttiden och att målgruppen även i framtiden kan få stöd på det sätt som PIMA har tillhandhållit. Genom denna rapport hoppas Payoff att kunna bidra till projektets fortsatta positiva utveckling och att projektet ska uppnå sina mål. 4

Inledning Bakgrund Västerås stad har under flera år bedrivit Chance2Change, ofta kallat C2C, som ett projekt med finansiering från Samordningsförbundet Västerås. Ursprungligen var målgruppen både killar och tjejer i åldern 18-25 år. Projektet valde tidigt att fokusera på unga killar, då det fanns många killar som sökte sig till projektet men det var svårt att få kontakt med tjejer. Målet var att dessa unga, vuxna män skulle integreras i samhället. C2C-projektet för killar visade fina resultat, så väl verksamhetsmässigt som samhällsekonomiskt, och när projektet avslutades så implementerades verksamheten inom ramen för den ordinarie budgeten för Förebyggarcentrum på SFE, Förvaltningen för stöd, fritid och entreprenad, Västerås stad. I samband med beslutet att begränsa målgruppen för C2C till endast unga män sades också att behovet av likande stöd till unga kvinnor behöver utredas, vilket också gjordes. Under våren 2016 gjordes en ansökan till styrelsen för Samordningsförbundet Västerås angående medel för att starta upp ett C2C-projekt för tjejer, kallat PIMA. Ansökan beviljades och projektet startade i augusti 2016. Angående implementering av projektet finns det redan i ansökan en ambition att C2C/PIMA ska bli en del av den totala C2C-verksamheten och implementeras i den ordinarie verksamheten för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden från budgetåret 2019. Syfte och mål Syftet för C2C/PIMA är att stärka unga kvinnor i utanförskap, 18-25 år, på vägen mot arbete eller studier, för att skapa nytta för individen, omgivningen och samhället. Det övergripande målet för C2C/PIMA är att ta fram en modell/verksamhet som bygger på de framgångsfaktorer och den struktur som gäller för C2C för killar, anpassat för tjejers behov. Strategier för att nå och attrahera tjejerna ska särskilt redovisas. Dessutom ska projektet synliggöra målgruppen och dess behov. Projektets effektmål är följande: 1. Minst 60 % av alla deltagare ska vara i arbete alternativt studier efter 18 månader i projektet. 2. Återbetalningstiden för projektet är högst 18 månader, enl. samhällsekonomiska beräkningar. 3. Förbättrad samverkan mellan myndigheter Därutöver finns en målsättning att projektet ska implementeras i ordinarie C2C-verksamhet efter projekttidens slut. 5

Framgångsfaktorer C2C-projektet har varit framgångsrikt. Erfarenheter från C2C har legat till grund för dels ansökan till PIMA, dels utformandet och genomförande av verksamheten. Följande framgångsfaktorer var varit framträdande i C2C-projektet: Anställning. Deltagarna blir anställda i projektet och erhåller lön, dvs. de kan bryta sitt bidragsberoende och få en egen, legitim ekonomi. Praktisk samverkan med berörda myndigheter utifrån varje individs behov. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen. Relativt lång projekttid, där deltagarna har möjlighet att vara inskrivna i 18 månader. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur och förväntningarna är tydliga. Vägledarna skapar relationer, är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltro till projektet. Supported employment. Engagerad styrgrupp med bredd, som vågat ta beslut och anpassa verksamheten efter behov. Arbetsförmedling, Västerås Stad, Kriminalvård och Polis (Regionen). Payoffs uppdrag Payoff har fått i uppdrag att genomföra extern utvärdering av projektet C2C/PIMA, dels i form av en lärande utvärdering kombinerat med ett processtöd, dels i form av en samhällsekonomisk utvärdering inklusive en socioekonomisk analys. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad som lett fram till resultaten. Utvärderingen ska innehålla en slutrapport med genomgång av uppnådda resultat, effekter, vilka metoder och arbetssätt som utvecklats, hur väl projektet har nått sina mål, mervärden, framgångsfaktorer, hinder samt slutsatser/förslag kring hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Under projekttiden kommer Payoff bland annat delta på processdagar, genomföra fokusgrupper/intervjuer, ta del av dokumentation från projektet, återkoppla sina iakttagelser, lyfta frågeställningar som Payoff anser viktiga för att utveckla projektet och öka måluppfyllelsen, allt i syfte att öka de långsiktiga effekterna. Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen är att synliggöra de ekonomiska effekterna dels för samhället totalt, dels för respektive myndighets/organisations ansvarsområde och för deltagarna. Den samhällsekonomiska rapporten ska kunna användas som underlag för beslut om framtida prioriteringar i budget, med syfte att implementera C2C/PIMA i den ordinarie verksamheten i Västerås stad. Målsättningen med båda utvärderingarna är att de skall kunna ligga till grund för att bedöma projektets resultat, lönsamhet och lärande. Information från utvärderingarna ska 6

även underlätta spridning av resultatet, vara ett beslutsunderlag för att avgöra Om, Vad och Hur projektet skall implementeras och hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Payoffs utgångspunkt är att en utvärdering i möjligaste mån skall vara lärande och följa projektet kontinuerligt. Det innebär att resultat och lärdomar synliggörs för att underlätta såväl själva genomförandet som spridningen och påverkan. Det ingår också att granska och ifrågasätta projektets mål, för att kunna utveckla målbilden under projektets gång. Payoff utgör externa ögon och skall komma med oberoende synpunkter på projektets genomförande relativt plan, syfte och förväntat resultat och möjliga långsiktiga effekter. Tanken är att stödet skall vitalisera, underlätta och effektivisera genomförandet. Utvärderingen ska även utgöra ett processtöd och vara ett bollplank till projektledningen under genomförandet. 7

Nuläge och analys Rekrytering av deltagare I ansökan för projektmedel för PIMA till samordningsförbundets styrelse står att Genomgående för tjejers utanförskap är att de ofta är mer osynliga och därmed svårare att upptäcka och nå. Det står också i ansökan att Strategier för hur verksamheten ska nå och attrahera tjejerna, ska särskilt redovisas. Under våren 2018 hade projektet inte full beläggning. Det kan dels bero på att det har varit svårt att komma i kontakt med potentiella, nya deltagare. Dels kan det bero på att projektet tog in två deltagare, vilka avslutades relativt snart eftersom de inte var redo att gå in i projektet och göra de förändringar i sitt liv som är nödvändiga för att kunna arbeta enligt PIMAs metodik. Som en konserkvens har personalen under det sista halvåret arbetat mer aktivt med rekrytering och att synliggöra projektet för målgruppen. Bland annat har personal från PIMA funnits ute på stan vid ett antal tillfällen i samband med evenemang i staden. Samarbetet med Socialkontor Ekonomi har fördjupats, eftersom målgruppen till viss del har en befintlig kontakt där. En annan strategi är att använda nya deltagares kontaktnät, för att komma i kontakt med nästa grupps deltagare. Men en lärdom är att den inventeringen måste ske tidigt under tiden som deltagaren är inskriven i PIMA. Detta eftersom det är vanligt att en del av deltagarnas personliga utvecklingsprocess innebär att de just avslutar kontakter med gamla vänner, för att kunna börja ett nytt liv. Ett annat hinder för rekryteringen är att flera potentiella deltagare har ett aktivt missbruk, vilket diskvalificerar deltagarna från att börja i PIMA. Därför bör projektet fundera på om personalen på något sätt kan förekomma problematiken, så att deltagarna är rena när det är dags att börja i projektet. I så fall skulle fler behövande, unga tjejer kunna ta del av PIMA-insatsen. Projektet har haft diskussioner med missbruksvården för att om möjligt hitta en brygga som gör det möjligt för tjejerna att hitta en väg från missbruk och kontakten med SOC över till att bli rena och delta i den aktiva insatsen inom PIMA-verksamheten. Payoff ser det som positivt att projektet arbetar med flera olika aktiviteter parallellt för att öka inflödet av deltagare. Vi ser det också som mycket glädjande att arbetet har gett resultat och att det just nu är ett bra inflöde av deltagare till PIMA. Den nya grupp som startade i augusti 2018 är fullbelagd. Att projektet är fullbelagt är viktigt ur två perspektiv. Dels ger det fler unga tjejer möjligheten att få det stöd och den hjälp som de så väl behöver. Dels gör det att PIMAs verksamhet och deras resurser används på ett effektivt sätt. Om PIMAs verksamhet inte är fullbelagd blir det negativt både för målgruppen, Västerås stad och övriga aktörer i samhället som berörs av tjejernas utanförskap. Payoff vill därför poängtera vikten av att projektet fortsätter det aktiva arbetet med att hitta fungerande metoder för rekrytering och att fortsätta prova nya vägar att nå målgruppen. Dels för att det är ett tydligt uppdrag inom projektet och dels för att det under delar av projekttiden har varit svårt att fylla platserna inom projekt PIMA. 8

Styrning och ledning C2C och PIMA styrs av en gemensam styrgrupp. Styrgruppen har funnits sedan starten av C2C och har haft en bred förankring hos berörda parter. Grunden har varit de aktörer som finns inom samordningsförbundets verksamhet, men framför allt har det varit ett en nära samverkan mellan staden och Arbetsförmedlingen. Därutöver har polisen varit en viktig representant samt att andra berörda verksamheter/organisationer har deltagit vid behov. Samordningsförbundet Västerås är finansierar del av PIMA-projektet, på samma sätt som de finansierade C2C under projekttiden. Samordningsförbundets Förbundssamordnare sitter även som adjungerad i styrgruppen. Det är Payoffs bedömning att arbetet i styrgruppen har fungerat bra och varit en framgångsfaktor i projekten. Projektägare för projekt PIMA är Västerås stad och representeras av enhetschefen på Förebyggarcentrum, Förvaltningen för stöd, fritid och entreprenad. Enhetschefen var tillika projektledare för C2C under projekttiden. Det operativa arbetet i PIMA leds av en projektledare, vilken tillika är samordnare i C2C. Uppdraget delas 50/50. Verksamheterna har befunnit sig i olika lokaler och projektledaren för PIMA har haft sitt ordinarie kontor i C2C-lokalerna. Detta har gjort att projektledaren inledningsvis i projektet fysiskt befann sig i större omfattning i C2C-verksamheten än i PIMAverksamheten. Inledningsvis var också medarbetarna mer tydligt uppdelade mellan C2C och PIMA. Medarbetarna i PIMA är rutinerade och arbetar självständigt. Men eftersom de inledningsvis och i större utsträckning har arbetat utan kontinuerlig närvaro av projektledaren har samsynen på rutiner och hantering av svåra situationer inte blivit diskuterade och synkroniserad i samma utsträckning i PIMA som i C2C. Detta bekräftades även vid tidigare intervjuer både med deltagare och med medarbetare. I likhet med tidigare projekt, som utvärderaren har arbetet med på uppdrag av Förebyggarcentrum, så har PIMA lyssnat på synpunkter, analyserat situationen, beslutat om nya rutiner och implementerat dessa i verksamheten. Projektledaren finns i dagsläget på plats i PIMA-verksamheten i större utsträckning för att agera bollplank och handleda personalen. Rutiner har också införts för en synkroniserad hantering och bemötande av deltagare mellan PIMA och C2C. Dessutom sker personalrotation mellan verksamheterna, så att kunskapsöverföring byggs in i det ordinarie arbetssättet. Tydligare rutiner för hantering av sekretessinformation har också införts. Planering av sommaruppehåll I ett tidigt skede i C2C-projektet fungerade inte projektets planering av grupperna på bästa sätt i förhållande till sommaruppehållet. Konkret ledde det till att den positiva utvecklingsprocess som deltagarna hade påbörjat inte var tillräckligt stabil och deltagarna hade inte tillräckligt med planerade aktiviteter under sommaren. De återföll därför i sitt tidigare beteende och när sommarlovet var slut fick mycket av arbetet börja om från början. Därefter ändrade C2C-projektet upplägget problemen minskade betydligt. Denna erfarenhet har PIMA tagit del av och det är utvärderarnas bedömning att den gångna sommaren har fungerat bra. 9

Personal och kompetens Personalen är PIMAs absolut viktigaste resurs. I och med att C2C-verksamheten permanentades och att PIMA startades fanns möjlighet att utöka och bredda personalstyrkan. Det har skapat fördelar genom att risken vid akuta vakanser minskar betydligt, flera olika kompetenser finns nu inom personalstyrkan och möjligheten till rotation av bemanningen mellan C2C och PIMA ökar. Utvärderaren vill samtidigt lyfta fram att en ökad personalgrupp behöver en tydligare struktur för att fungera. Behovet av skriftligt dokumenterade rutiner, ansvarsfördelning och beslut ökar. En större personalgrupp ställer även större krav på fungerande informationsöverföring och hantering av meningsskiljaktigheter. Det ökar även behovet av att personalgruppen är sampratade gentemot deltagarna. Personalen måste av deltagarna upplevas som konsekventa, så att inte olika besked ges från olika medarbetare. Frågeställningar som personalgruppen därför bör fundera över är behovet att arbeta mer med utveckling av gemensam värdegrund och grundläggande bemötande av deltagare, samt om det i någon dimension krävs olika förhållningssätt till killarna i C2C och tjejerna i PIMA. PIMA har tillkommit för att utsatta tjejer ska få ett jämlikt stöd för att skapa ett fungerande liv där de kan försörja sig själva och leva ett självständigt liv. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att framgångsrika arbetssätt är exakt desamma för C2C och PIMA. Personalen behöver löpande utvärdera och korrigera sitt arbetssätt i förhållande till gruppernas behov och de situationer som uppstår. Detta bör inte bara ske på gruppnivå (C2C och PIMA), utan krävs med stor sannolikhet även på individnivå. Exempelvis har tjejerna i PIMA olika problematik och till viss del olika förutsättningar. Därigenom behöver stödet vara individanpassat, för att fungera så bra som möjligt. Hantering av vakans En av medarbetarna i PIMA har begärt tjänstledigt för att pröva att starta egen verksamhet. Det är projektets bedömning att de i dagsläget har en så stabil och väl fungerande verksamhet att de genom en aktiv planering och arbetsrotation inom den totala personalgruppen i C2C/PIMA kan lösa sitt uppdrag utan ersättningsrekrytering. På samma sätt löste C2C-projektet mer eller mindre akuta vakanser. Det är utvärderarens bedömning att den stabilitet och flexibilitet som behövs för att hantera vakansen finns i projektet och personalgruppen. Payoff vill dock poängtera vikten av att projektet inte utsätter personalgruppen för en långvarig underbemanning. Detta riskerar i så fall att skapa onödiga påfrestningar på personalen och negativa effekter på arbetsmiljön, vilket i förläningen påverkar de resultat som PIMA skapar. Lokaler C2C och PIMA har under lång tid strävat över att hitta gemensamma lokaler, för att på ett effektivare sätt kunna använda sig av den totala personalgruppen. Dels genom arbetsrotation. Dels genom att enklare kunna arbeta med kunskapsöverföring och gemensamt värdegrundsarbete. En lämplig lokal finns nu inom räckhåll och inflyttning planeras inom en snar framtid. 10

Payoff ser positivt på att C2C/PIMA har tagit ytterligare ett steg i sin utveckling. Samtidigt är det viktig att aktivt följa upp resultatet av de nya lokalerna. Dels att de tänkta positiva effekterna faktiskt uppstår. Dels att de potentiella risker med gemensamma lokaler, vilka tidigare har identifierats, faktiskt hanteras och inte påverkar verksamheten eller skapar problem för deltagarna. Samhällsekonomisk analys Arbetet med den samhällsekonomiska analysen pågår. I nuläget består arbetet framför allt av informationsinsamling. Några beräkningar och någon analys är ännu inte påbörjad, men utvärderaren vill redan nu lyfta fram att det med stor sannolikhet finns skillnader i det ekonomiska avtryck som deltagarna i C2C och i PIMA gör. Både killarna och tjejerna befinner sig i ett utanförskap och behöver stöd för att få ordning på sitt liv. Killarna är i större utsträckning utåtagerande och förbrukar mer av samhällets resurser. Det sker bland annat genom att de genererar omfattande insatser inom polis, rättsväsende och kriminalvård. Bland killarna i C2C-projektet var det också flera deltagare som gick till arbete efter att de avslutades i projektet. Tjejernas utanförskap ser delvis annorlunda ut. De är, vilket vi redan har berört, svårare att hitta. Bland annat beror det på att de inte är kriminellt aktiva på samma sätt som killarna. Därigenom är samhällets kostnader inte heller lika stor för tjejerna som för killarna, det vill säga att den ekonomiska potentialen är helt enkelt mindre för tjejerna. Det vekar även vara så att fler tjejer går till studier efter PIMA än vad som var fallet med killarna i C2C. Det betyder att i det korta perspektivet kommer inte de samhällsekonomiska intäkterna bli lika stora för tjejerna. Samtidigt är det viktigt att lyfta blicken. En relevant utbildning är en av de viktigaste frisk- och förklaringsvariablerna till att en individ varaktigt ska kunna få och behålla ett arbete. Därmed att det troligt att även tjejerna kommer att generera betydande samhällsekonomiska intäkter, men att det sker i ett mer långsiktigt perspektiv. Två tjejer har också blivit mammor under projekttiden, vilket gör att inträdet på arbetsmarknaden förskjuts. Allt detta sammantaget gör att det samhällsekonomiska fotavtrycket med stor sannolikhet kommer att vara mindre för tjejerna, även om de i lika stor utsträckning som killarna behöver stöd för att bryta sitt utanförskap och på sikt kunna leva ett bra och självständigt liv. Bilden av det samhällsekonomiska resultat för PIMA, vilken beskrivs ovan, är en tidig bedömning som är gjord på allmän kunskap om deltagarna och deras utveckling genom projektdeltagandet. Några faktiska beräkningar är ännu inte gjorda. Eftersom beslut om implementering kommer att ske under hösten och att beslutet på grund av valet sannolikt kommer att fattas av relativt nya politiker vill utvärderaren redan nu beskriva ett sannolikt scenario. Inför avslut och implementering Payoff har under många år arbetat med stöd och utvärdering av projekt inom Västerås stad och Samordningsförbudet Västerås. Det är vår bedömning att det finns en god medvetenhet kring att implementeringsprocesser tar tid och resurser samt att det kräver omfattande planering och förankring. Även i PIMA har arbetet, med att förbereda den politiska beslutsprocessen hos berörda beslutsfattare, påbörjats i god tid. Redan i arbetet med projektansökan framgår att det finns tydliga ambitioner att implementera PIMA i den 11

ordinarie C2C-verksamheten. En sådan framförhållning, tillsammans med att relevanta beslutsunderlag tas fram, är en viktig faktor för att implementering ska kunna ske. Detta kanske är speciellt viktigt genom att tidsplaneringen av projektet gör att avslut och beslut om implementering kommer att ske samtidigt som en delvis ny nämnd håller på att formeras efter valet hösten 2018. Erfarenheterna av den redan implementerade C2C-verksamheten visar att projektverksamheten kan skapa en fortsättning som gagnar såväl målgruppen som ansvariga aktörer i ordinarie verksamheter. Implementering av ett effektivt projekt är enligt vår uppfattning den viktigaste effekten av en social satsning sett ur ett strategiskt och strukturellt perspektiv. Erkännande och uppmärksamhet C2C-projektet och nu även PIMA-projektet är en relativt resurskrävande insats och riktar sig mot en relativt liten grupp. Det är därför av stor vikt att ständigt granska och utvärdera om resurserna används på ett effektivt sätt. Resultaten som har skapats har varit positiva och det visar sig också att deltagarna varaktigt kan bryta sitt utanförskap. Resultaten har gjort att C2C/PIMA under årens lopp har fått en allt större uppmärksamhet och erkännande. Det gäller både inom och utom Västerås stad. Utvärderaren vill lyfta fram att personal och representanter för C2C/PIMA under de senaste åren har blivit inbjudna att berätta om verksamheten på exempelvis: FINSAM-dagarna, vilket är samordningsförbundens årliga rikskonferens Kvalitetsmässan Almedalen Verksamheten har även rönt intresse hos politiker, både på lokal och på riksdagsnivå. 12

Rekommendationer Utifrån vad som beskrivits i denna delrapport vill Payoff lyfta fram följande rekommendationer till projektet: Fortsätt det aktiva arbetet med att hitta nya och fler sätt att komma i kontakt med målgruppen och säkerställa rekrytering till PIMA. Fortsätta det aktiva arbetet med arbetsrotation och säkerställande av tydlig informationsöverföring, delegering av ansvar, arbete med gemensam värdegrund och bemötande. Säkerställa att projektet inte under allt för lång tid behöver arbeta med en planerad underbemanning. Säkerställa intern uppföljning och vidta eventuella åtgärder, så att projektets nya lokaler faktiskt skapar de positiva resultat som förväntas och samtidigt att potentiella risker undviks. C2C och PIMA har uppvisat goda resultat och behovet av insatserna finns hos målgruppen. Utvärderarnas uppfattning är därför att det är viktigt för Västerås stad att ta till vara på kompetens och arbetsmetoder som har utvecklats under projekttiden och att målgruppen även i framtiden kan få stöd på det sätt som PIMA har tillhandhållit. Genom denna delrapport hoppas Payoff AB att kunna bidra till projektets fortsatta positiva utveckling och uppnå projektets målbild. Nästa rapport kommer att vara uppdragets slutrapport. Göteborg, den 31 augusti 2018 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB 13