PROVVÄGEN HÄLSINGBORG - VIKEN - HÖGANÄS EFTER 20 ÅR

STATENS VÄGINSTITUT STO CK H O LM MEDDELANDE 88 PROVVÄGEN HÄLSINGBORG - VIKEN - HÖGANÄS EFTER 20 ÅR The Test Road at Hälsingborg after 20 Years AV STEN HALLBERG OCH RUNE ERIKSSON

STATENS VÄG I N STITUT STOCKHOLM M E D D E L A N D E 88 PROVVÄGEN HÄLSINGBORG-VIKEN-HÖGANÄS EFTER 20 ÅR The Test Road at Hälsingborg after 20 Years A V S T E N H A L L B E R G O C H R U N E E R IK S S O N

STOCKHOLM 1955 IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B. 551312

Contents INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Page Provvägens syfte och tillkom st... 5 Purpose and organisation of tests. Provvägens allmänna tillstånd år 1949... 7 General condition of test road in 1949. Icke bituminösa beläggningar... 7 Non bituminous pavements. Bituminösa beläggningar... 7 Bituminous pavements. Utförda undersökningar... 12 Investigations. Sprickbildningens samband med egenskaper hos underlaget och beläggningen 14 Relation between cracking and properties of base and pavement. Slutord... 20 General remarks. Summary in English... 21

PROVVÄGENS SYFTE OCH TILLKOMST j Å r e n 1927-1928 utförde Luggude härads väghallningsdistrikt en provväg med olika beläggningar på kustlandsvägen norr om Hälsingborg. Programmet för provvägen hade uppgjorts i samråd med Svenska väginstitutet. Avsikten var att undersöka och vinna praktiska erfarenheter beträffande olika beläggningars hållbarhet, slitstyrka, slirighet och livslängd samt deras anläggnings- och underhållskostnader. Beläggningar av vitt skilda slag prövades från enkla ytbehandlingar till gatsten och klinker. Provvägen utfördes på entreprenad under överinseende av byggnadschefen i Hälsingborgs stad E. Thuresson. T yvärr blevo icke några systematiska anteckningar förda medan provvägen utfördes, ej heller utfördes erforderliga analyser. Byggnadschefen Thuresson har emellertid år 1928 publicerat en kort redogörelse för provvägens tillkomst,»provvägen Hälsingborg Viken Höganäs», vari utförandet beskrives i stora drag. Provvägen började vid Hälsingborgs stads gräns vid Sofiero 5 km norr om Hälsingborgs centrum och slutade inne i Höganäs. Dess längd var 16 190 m. Den bestod av 33 provsträckor, som i regel voro 500 m långa (tabell I). I stort sett går den väg, på vilken provsträckorna lades, under de första 5 km fram över moränmark med överlagrade tjälfarliga sediment. Den sänker sig därefter ungefär 30 m och går sedan fram över en sandslätt. Den första delen av vägen, som omfattade sträckorna 1 t. o. m. 1 1 erbjöd sålunda i huvudsak ett sämre vägunderlag än den senare delen. Underlaget närmast under beläggningarna utgöres på de flesta sträckorna av 5 cm makadam på den upprivna och omformade gamla vägbanan. Undantag härifrån äro provsträckor med cement-, tjär- och asfaltmakadam (sträckorna 8, 11, 17, 21, 22, 25, 26 och 29), där beläggningarna ha lagts direkt på den gamla vägbanan. Åren 1948 1949 underkastades provvägen en noggrann undersökning av väginstitutet under medverkan av vägförvaltningen i Malmöhus län. Undersökningen ägnades huvudsakligen de bituminösa beläggningarna samt bärigheten och sammansättningen av deras underlag. I det följande lämnas en redogörelse för nämnda undersökning.

Tabell I. Tabell över provsträckorna Str. nr Sektion Beläggning i 0 50 0 1 Tjärbetong (6 cm) ytbehandlad 2 ggr + 2 1 500 1000 { + 7 underhållsytbehandlingar. 3 1000 1500 Asfaltbetong (6 cm) ytbehandling 1 gång. 4 1500 2000 Sandasfalt (3,5 cm) på öppen asfaltbetong (4,5 cm) 5 2000 2500 Topeka (5 cm). 6 Smågatsten. 7 3300 3550 Sandasfalt (4 cm) på ytbehandlad makadam. 8 D :o 9 3800 405O Topeka (5 cm). 10 4050 455O Essenasfalt (4 cm) + ytbehandlingar. 1 1 4550 5050 Asfaltindränkt makadam + 7 underhållsytbehandlingar. 1 OO 1 Sn 0 0 cr\ 0 000 12 1 5050 5893 Smågatsten. 1 5905 5971 1 13 5893 5905 Klinker från AB Höganäs-Billesholm. 14 597I 6000»» A B Hälsingborgs Ångtegelbruk. 15 16 o\ 0 O 1 o\ ON O 1 0 0 v] 0 Ytbehandling 2 ggr med bitumuls-emulsion å 2 kg/m2. Ytbehandling 2 ggr med vägtjära 1,5 kg/m2 + + 7 underhållsytbehandlingar. 17 7100 7600 Cementniakadam med en ytbehandling + + 7 underhållsytbehandlingar. 7600 8600 Cementbetong. w OO i K» O 21 8600 9100 Cementmakadam med en ytbehandling + + 7 underhållsytbehandlingar. 22 9100 9600 Asfaltindränkt makadam + 7 underhållsytbehandlingar. 23 24 9600 12037 Ytbehandlingar: 2 ggr vid utförandet + 7 underhållsytbehandlingar. 25 12037 12537 Asfaltindränkt makadam + 7 underhållsytbehandlingar. 26 12537 13000 Sandasfalt (4 cm) på asfaltindränkt makadam (4 cm). 27 3I 13000 I 5307 Indränkningar och ytbehandlingar med 7 underhållsytbehandlingar. 32 15307 15347 Smågatsten. 33 15347 16205 Asfaltbetong (6 cm) ytbehandlad 1 gång.

PROVVÄGENS ALLMÄNNA TILLSTÅND o AR 1949 Icke bituminösa beläggningar C e m ENTBETONGEN (sträckorna 18 20) var i stort sett bra. Sprickbildningen var på många plattor obetydlig. Där längdfogar saknades, hade i allmänhet längdsprickor utbildats (fig. i a). Slitlagret hade mycket varierande yta. I några fall syntes planslitna makadamstenar, i andra fall fanns laitanceskiktet kvar. En del ytor voro råa med enstaka bortryckta stenar. Synbarligen har betongkvaliteten haft stort inflytande på slitstyrkan (fig. i b). Cementmakadamen (sträckorna 17 och 21), som redan 1930 var starkt skadad av hål och sprickor, hade sedan upprepade gånger ytbehandlats med bituminösa bindemedel. Den skiljde sig icke synbart från vanliga ytbehandlingar. Smagatstenen (sträckorna 6, 12 och 32) låg vanligen bra (fig. 1 c). På vissa sträckor ha emellertid starka sättningar uppstått antagligen beroende på dålig dränering. Foggruset var ofta ganska djupt ursuget av trafiken. Klinkern var mycket litet skadad (fig. 1 d och e). Enkla beläggningar. Bituminösa beläggningar Till denna grupp hänföras tjärbetong, indränkningar och ytbehandlingar med asfaltemulsion och vägtjära i varierande mängd. Sammanlagda längden av dessa provsträckor var omkring 8 km. Dessa beläggningar hade i allmänhet fått 7 underhållsytbehandlingar. Såsom allmänt omdöme kan sägas, att indränkningarna och ytbehandlingarna lågo förhållandevis bra. Till skillnad från de högklassiga beläggningarna hade de i alhnänhet mycket få sprickor. De hade emellertid haft omfattande blödningar och voro på många sträckor feta och blanka. Det största felet med dessa sträckor var dock, att de voro ojämna med knölar och svackor (fig. 2). Siktkurvor för prov av stenmaterialet från de ytbehandlade sträckorna (fig. 3 a) visa, att stenmaterialet nu hade tät sammansättning. Detta överensstämmer med tidigare erfarenheter om att stenmaterial i mjuka beläggningar genom krossning med tiden blir allt tätare. Eftersom närmare uppgifter om hur ytbehandlingarna utförts saknas, äro dessa

Fig. i. Icke bituminösa beläggningar a) Cementbetong, b) ö v e r 20 år gamla cykelspår i cementbetong, c) Gatsten, d) Klinker från Hälsingborgs Ångtegelbruk, e) Gul klinker från A B Höganäs-Billesholm. Fig. 1. N on bituminous pavements, a) cement concrete, b) bicycle tracks, more than 20 years old, in cement concrete pavement, c) sett pavem ent, d) and e) Two types of brick pavements. beläggningars tillstånd av mindre intresse än de högklassiga typernas tillstånd. Den goda hållbarheten hos dessa ytbehandlade beläggningar är dock värd beaktande.

Fig. 2. Str. 15. Ytbehandling med emulsion (Bitumuls) i 2 omgångar å 2 kg/m2. Underlag makadam (str. 15.) Fig. 2. Macadam surface twice treated with bituminous emulsion, 2 kilogram per sq-meter and application. Fig. 3. Siktkurvor för: a) ytbehandling (str. 15), b) sandasfalt, c) topeka och d) asfaltbetong. Fig. 3. Sieve curves of aggregates extracted from a) a surface treatment course, b) sheet asphalt, c) topeka, d) asphaltic concrete.

Fig. 4. Närbild av topeka. Vänster bild (normal belysning) visar stenmaterialets form och ytstruktur, höger bild (lågt placerad ljuskälla) ytans skrovlighet. Skuggorna ca 10 gånger så långa som ojämnhetens höjd (cylindern är 1 cm hög). Fig. 4. Close-up view of topeka surface. L eft picture: texture o f aggregate in surface Right picture: roughness of surface. Fig. 5. Närbild av sandasfalt. Fig. 5. Close-up view of sheet asphalt surface.

Högklassiga beläggningar. Fig. 6. Närbild av ytbehandlad asfaltbetong. Fig. 6. Close-up view of surface treated asphaltic concrete. De högklassiga typerna voro sandasfalt, essenasfalt, topeka och ytbehandlad asfaltbetong. Slitlagren voro ofta mycket tjocka. Sandasfalten hade lagts dels som ett 3,5 cm slitlager på 4,5 cm asfaltbetong dels som ett 4 cm slitlager på ytbehandlad makadam och hade en sammanlagd längd av 1 km. Dessa sträckor voro till stor del mycket starkt spruckna, men även hela partier förekommo. Essenasfalten, 4 cm tjock, hade misslyckats redan vid utförandet och sträckan hade ytbehandlats upprepade gånger. Den var därför närmast att jämföra med en underhållsytbehandling. Topekan, $ cm tjock, omfattade 2 provsträckor med en sammanlagd längd av 0,75 km. Dessa sträckor voro mycket starkt spruckna. Såsom av siktkurvor (fig. 3 c) framgår, vore det riktigare att kalla denna beläggning finkornig tät asfaltbetong. Beteckningen topeka har dock bibehållits för att skilja den från övrig asfaltbetong på provvägen. Asfaltbetongen, 6 cm tjock och ytbehandlad vid utförandet, omfattade två provsträckor med en sammanlagd längd av 1,4 km. Dessa sträckor voro som regel mycket bra med endast ett fåtal sprickor. Trots kraftig sprickbildning på vissa delar av dessa högklassiga beläggningstyper voro de överallt trafikdugliga ehuru ojämna. De hade inga spår av mera omfattande blödningar. Ytorna voro sträva och råa såsom framgår av foton (fig. 4 6).

UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I E T T STO RT A N T A L punkter ha prov av beläggningen tagits och undersökts. Sammansättningen av underliggande lager har bestämts genom provgropar och jordartsanalyser. Dessutom ha direkta belastningsprov (k-värdesbestämningar) utförts för att utröna bärigheten. Eftersom en av huvuduppgifterna vid undersökningen var att klara upp orsakerna till sprickbildningen, valdes provpunkterna så, att de kommo att omfatta såväl hela som spruckna partier av beläggningarna. A v de sammanlagt 31 provpunkterna förlädes 18 till sträckorna med de högklassiga typerna och 13 på de övriga sträckorna med bituminösa beläggningar. På en sträcka med sandasfalt, där hela och spruckna partier omväxlade, gjordes fullständiga undersökningar i 6 provpunkter. Beläggningsstyckena, som huggits ut i provpunkterna, analyserades på väginstitutet. Hålrummet bestämdes enligt paraffinmetoden. Genom extraktion erhölls bindemedelshalten. För det återvunna bindemedlet bestämdes mjukpunkt enligt kula- och ringmetoden. Analysen har genomförts på sådant sätt, att bindemedlet endast har förändrats obetydligt vid extraktionen. De funna mjukpunkterna kunna därför anses ganska nära visa bindemedlets verkliga mjukpunkt i beläggningen. Det resterande stenmaterialet siktades. Dessutom uppmättes för en del av beläggningsproven bindemedlets brytpunkt enligt Fraass och beläggningens förmåga att tåla upprepade böjningar. De senare bestämningarna utfördes i väginstitutets nya böjprovmaskin på beläggningsplattor med dimensionerna 40 X 15 X 3,7 cm, som tillverkades genom uppvärmning, blandning och komprimering av de uthuggna beläggningsproven. Beläggningsplattorna komprimerades därvid till samma hålrum som i beläggningen på vägen. Plattorna kyldes ned till o C och utsattes i böjprovmaskinen för upprepade böjningar till en bestämd krökningsradie (ca 35 m), varvid böjkraften och det antal böjningar, som plattorna tålde, innan de brusto, registrerades. Med ledning av upptagna jordprov har underlaget under beläggningarna klassificerats på följande sätt: Klass A : överbyggnad av gott, icke vatten- eller tjälkänsligt material och därunder gott, väldränerat, icke tjälfarligt material. Klass B: Tämligen godartat underlag, som icke kan hänföras till A eller C. Klass C : överbyggnaden innehåller tjocka lager av vatten- och tjälkänsligt material och därunder icke förstklassigt material med dålig dränering. Resultaten från undersökningarna av beläggningarnas sammansättning och bindemedlets egenskaper samt underlagets sammansättning och uppbyggnad ha sammanställts så att de lätt ha kunnat överblickas. N ågra exempel ur denna sammanställning finnas på sid. 13. Till höger visas schematiskt hur vägkroppen under beläggningen var uppbyggd. Höjdskalan är densamma i alla tre fallen.

Exempel på olika typer av beläggningsytor och underlag Topeka (5 cm). Sträcka 9. Provpunkt 1. Beläggningen var starkt sprucken. Makadamen var plansliten i ytan. Analysvärden för top ekan: Bindemedelshalt... 8,5 % Hålrum... 3,8 % Mjukpunkt. 790 C Stenmaterial: < 0,074... 13 /o < 2... 74 /o < 1 1, 3... 10 0 % Underlag: Klass C. Sandasfalt (4 cm) på indränkt asfaltmakadam (4 cm). Sträcka 26. Provpunkt Beläggningen var slät, jämn och utan sprickor. Analysvärden för sandasfalten: Bindemedelshalt... 10,2 % Hålrum... 1,4 % Mjukpunkt. 590 C Stenmaterial: < 0,074... 12 % < 0,25... 24 % < 2 98% Underlag: Klass A. Flera ytbehandlingar (7 st) på asfaltmak. (6 cm). Sträcka 29. Provpunkt 1. Beläggningen hade feta och blanka partier och var utan sprickor. Analys av slitlagret: Bindemedelsh a l t 6,2 % Hålrum... 1,7 % Mjukpunkt. 56 C Stenmaterial: <C 0,074... 21 /o < 2 8 8 % <11,3... 100% Underlag: Klass B.

SPRICKBILDNINGENS SAMBAND MED EGENSKAPER HOS UNDERLAGET OCH BELÄGGNINGEN Underlaget G e n ö M GRUPPERING av provpunkternas underlag i klasser enligt de grunder, som ha angivits på sid. 6, kan man få fram ett statistiskt samband mellan sprickbildningen och underlagets godhet (tabell II). Tabell IL Underlagets samband med sprickbildningen A v de hela beläggningarna lågo: 6 på underlag A, därav 2»högklassiga» 6»» B,» 3» 2»» C,» 2» A v de spruckna beläggningarna lågo: o»» A, 8»» B,» 7» 7»» C,» 4» Procenten hela beläggnings pr ov av totala antalet i varje klass var: på underlag A 100 /o»» B ca 40 /o»» C ca 20 /o Antalet provpunkter är alltför litet för att statistiken skall vara säker. Det förefintliga materialet visar dock, att beläggningar på underlag Klass A ha hållit till 10 0 %. Inom Klass B voro antalet provpunkter med hel beläggning omkring 40 % och för Klass C endast omkring 20 %. Underlagets inverkan på beläggningarnas hållbarhet framgår således tydligt. Indränkningar och ytbehandlingar ligga till största delen på fullgott eller i det närmaste fullgott underlag. De ha också klarat sig förhållandevis bra. Även deras sammansättning har emellertid inverkat såsom visas i fortsättningen. Underlaget för beläggningarna av högklassig typ, asfaltbetong, sandasfalt och topeka, är till största delen dåligt eller ej fullgott (klasserna B och C). Dessa sträckor äro delvis mycket spruckna, delvis hela.

Fig. 7. Tydligt begränsad sprickbildning på en sandasfaltsträcka. Fig. 7. Locally limited cracking of sheet asphalt. Beläggningen På en av sandasfaltsträckorna (nr 26) förekommo spruckna partier omväxlande med hela partier. Gränserna mellan dem voro tydliga (fig. 7). Med en serie provpunkter undersöktes här beläggning och underlag i såväl spruckna som hela partier. Därav framgick, att underlaget var tämligen lika för alla provpunkter och att synbart inga väsentliga olikheter funnos beträffande vägkroppens utformning och dränering. Orsaken till att en del partier voro spruckna och andra hela, måste därför vara att söka i variation hos beläggningens egenskaper. Siktkurvorna för stenmaterialet i sandasfalten (fig. 3 b) äro nära sammanfallande och något samband mellan kurvform och sprickbildning synes ej föreligga. Bindemedelshalten är beroende av flera faktorer såsom kornkurva, stenmaterialets form, hålrummet m m, och något enkelt samband mellan bindemedelshalten och sprickbildningen har ej kunnat påvisas. Det bör dock framhållas, att de relativt feta och samtidigt mjuka slitlagren av upprepade ytbehandlingar hade blott få sprickor. Men däremot finner man för sandasfalten en tydlig korrelation mellan å ena sidan sprickbildningen och å andra sidan bindemedlets mjukpunkt och hålrummet. I provpunkter med sprucken beläggning hade sålunda bindemedlet hög mjukpunkt och sandasfalten stort hålrum. I fig. 8 anges mjukpunkt och hålrum för samtliga prov från de högklassiga beläggningarna. Hela beläggningar ha markerats med cirklar och spruckna beläggningar med kryss. Intill markeringarna har underlagets klass angivits med bokstäver. (För de punkter, där bokstav saknas är underlaget ej undersökt). A v diagrammet kan man tydligt se, att sprickbildningen är vanligare, när mjukpunkten är mycket hög samt också vanligare, när hålrummet är stort. A v dia-

Fig. 8. Sambandet mellan bindemedlets mjukpunkt och beläggningens hålrum. Prov från hel beläggning markerade med ringar, prov från sprucken beläggning markerade med kryss. Samtliga prov äro från högklassiga beläggningar: sandasfalt, topeka och asfaltbetong. Bokstäverna ange underlagets klass. För de punkter, där bokstav saknas, är underlaget ej undersökt. Fig. 8. Relation between ring and ball melting points of binders and voids and cracking of pavements. O = uncracked pavements, + = cracked pavements. Letters indicate group of base (See English summary) where this has been investigated. grammet framgår även att hålrum och mjukpunkt stå i en viss relation till varandra. Högre mjukpunkt motsvaras i regel av större hålrum. Liknande samband kan iakttagas i fig. 9, vari bindemedlets mjukpunkt har utbytts mot dess brytpunkt. Beläggningar, som ha innehållit bindemedel med låg brytpunkt, ha hållit och ha vanligen haft mindre hålrum än beläggningar av bindemedel med hög brytpunkt. Det förefaller troligt, att större hårdhet hos bindemedlet försvårat komprimeringen, så att hålrummet blivit större av denna anledning. Bindemedlets stora hårdhet synes sålunda vara grundorsaken till sprickbildningen och att döma av fig. 8 ligger gränsen mellan hela och spruckna beläggningar vid mjukpunkt 67 7 2 *

Fig. 9. Sambandet mellan bindemedlets brytpunkt och beläggningens hålrum. Prov från hel beläggning markerade med ringar, prov från sprucken beläggning markerade med kryss. (Högklassiga beläggningar.) Fig. 9. Relation between Fraass brittleness point and voids. Sym bols as in fig. 8. Sambandet mellan bindemedlets hårdhet och sprickbildningen har tidigare observerats. Sålunda anger C. L. Shattuck1 följande samband mellan sprickbildning och bindemedlets penetration. Samband mellan sprickbildning i vägbeläggningar och penetration hos återvunnet bituminöst bindemedel ^prov Penetration 25 C Vägens tillstånd 7 33 Mycket bra, inga sprickor. 12 22 30 Bra, mycket få sprickor. 10 13 22 Illa sprucken. 4 1 1 Mycket illa sprucken. 1 C. L. Shattuck, Proc. Arsoc. Asphalt Paving Technol., Dec. (1940) 186.

Fig. io. Sambandet mellan mjukpunkten och antalet böjningar i böjprovmaskinen som beläggningsplattor kunnat motstå före brott. Plattorna ha tillverkats av prov från sandasfaltsträckorna pa provvägen. Prov från hel beläggning ha markerats med ringar, prov från sprucken beläggning med kryss. Temperaturen vid böjprovningen var o C. Minsta krökningsradien var omkring 35 m och böjfrekvensen var 2 dubbelböjningar per sek. Fig. 10. Fatigue bending test on slabs, made from sheet asphalt samples from the road. Num ber of bendings to produce cracks in slabs has been plotted against melting point of recovered binder. Symbols as in fig. 8. Testing temperature = o C. Slabs were bent to a curvature radius of 35 m at a speed of 2 bendings per sec. Tabellen visar samma tendens som fig. 8 och 9. Med ökad hårdhet hos bindemedlet följer en allt kraftigare sprickbildning. Omräknas penetrationen i tabellen till motsvarande mjukpunkt1, finner man, att gränsvärdena mellan hela och spruckna beläggningar äro rätt överensstämmande med resultaten från Hälsingborgs-provvägen. Penetrationen 22, som i Shattucks tabell utgör gränsen mellan illa spruckna och bra beläggningar med mycket få sprickor, motsvarar nämligen en mjukpunkt av ca 630. I fig. 10 visas resultat av försök i böjprovningsmaskinen med sandasfaltbeläggningar från provvägen enligt på sid. 12 angiven provningsmetod. Antalet böjningar, som sandasfalten har tålt, innan den brustit, har avsatts som funktion av bindemedlets mjukpunkt. Sandasfalt, som var hel på provvägen, har 1 Omräkningen till benämningstemperatur har skett med hjälp av en tabell av Neppe (Journ. of The Institute of Petroleum, March 1952) över sambandet mellan penetration och viskositet samt väginstitutets viskositetsdiagram (Hallberg, Meddelande 7 1, 1945).

markerats med ringar och sandasfalt, som var sprucken, med kryss. A v diagrammet framgår, att plattor, tillverkade av sandasfalt, som var hel på vägen, motstodo flera böjningar i böjprovmaskinen än plattor av sandasfalt, som var sprucken på vägen. Resultaten i böjprovmaskinen stå således i tydlig relation till sandasfaltens hållbarhet på vägen. Vidare ser man, att antalet böjningar före brott ha minskat med ökande mjukpunkt. Sandasfalt innehållande asfalt med låg mjukpunkt har sålunda kunnat motstå ett större antal böjningar än sandasfalt av asfalt med hög mjukpunkt. N är beläggningarna av sandasfalt och topeka på sin tid utfördes på provvägen, användes enligt arbetsbeskrivningarna asfalt av penetration 40 50, dvs. asfalt mellan gränserna A 140 och A 150. För en så hård asfalt är mjukpunkten normalt ungefär 55 C. Att analysvärdena givit ett högre värde på hårdheten hos bindemedlet, än vad arbetsbeskrivningarna angivit, kan i viss utsträckning förklaras av att bindemedlet hårdnat med tiden. De extremt höga värdena på bindemedlets hårdhet i de spruckna partierna tyda dock på att bindemedlet i dessa partier redan vid läggningen haft en hårdhet, som överstigit arbetsbeskrivningarnas övre gräns. Eftersom bindemedlet varit mycket hårt på vissa sträckor, är det tänkbart, att en del sprickor i beläggningarna uppkommit på grund av temperaturspänningar under stark kyla. Därpå tyder bland annat iakttagelser av ortsbefolkningen, som meddelat, att man i ett av samhällena vid vägen under en mycket kall natt hört en kraftig smäll och dagen efter funnit, att den bituminösa beläggningen spruckit. Analysvärdena visa, att bindemedlen till ytbehandlingarna ha varit mjuka (K. & R. 28 56) i förhållande till bindemedlen till de högklassiga beläggningarna. De mjuka bindemedlen ha antagligen bidragit till böjligheten och den självläkande förmågan och därmed hållbarheten hos ytbehandlingarna. Y t behandlingarna voro också till största delen sprickfria, där underlaget icke var klassificerat som dåligt. Men som tidigare nämnts voro ytbehandlingarna blankare och ojämnare än beläggningar med hårdare bindemedel.

SLUTORD U N D E R S Ö K N IN G E N av provvägen har understrukit betydelsen av att underlaget under en bituminös beläggning skall vara gott samt visat att bindemedlets hårdhet spelar en stor roll för sprickbildningen. I undersökta partier, där underlaget visat sig vara fullgott, voro alla beläggningar, även tunna skikt av ytbehandling, sprickfria. I partier, där underlaget var dåligt, voro ytbehandlingarna och även de flesta högklassiga beläggningarna spruckna. Beläggningar av högklassig typ med mycket hårda bindemedel (mjukpunkt över 72 ) hade spruckit, där underlaget icke var fullgott, medan beläggningar av samma typ med mjukare bindemedel på liknande underlag voro utan sprickor. Ytbehandlingarna, som innehöllo mjukare bindemedel än de högklassiga typerna av beläggning voro till största delen sprickfria, även där underlaget icke var fullgott, men långa sträckor voro i stället ojämna och blanka. Provvägen har dessutom visat cementbetongens, klinkerns, gatstenens och de högklassiga bituminösa beläggningarnas förmåga att under många år motstå trafikens angrepp.

SUMMARY L 1927 28, in Southern Sweden near the town of Hälsingborg, a test road was built comprising 33 test stretches of pavements of types varying from simple surface treatments on water-bound macadam to cement concrete pavements and set pavements of granite and bricks. (Table 1.) Since then, the pavements of cheaper types made with bitumen or tar have been regularly maintained with surface treatments, whereas the higher types of pavements have had little or no maintenance. In 1949, prior to thorough repairing and resurfacing, the test road was inspected closely. Of special interest were the high class types of bituminous dense pavements, since some of these were badly cracked while others showed little damage. To find the causes of these differences in cracking, the bases of the pavements were tested for strength and water and frost susceptibilities. The bases were classed in three groups. Of these, Group A contained the best bases which were stable in all weathers and during all seasons, while Group C comprised bases in which occurred thick layers sensitive to water and frost. The bases in Group B formed an intermediate group. It was found that 100 percent of the high type bituminous pavements on bases belonging to Group A were intact (uncracked), while for Group B the percentage of intact pavements was reduced to 40, and for Group C to 20 only. This clearly demonstrated the influence of the base of a pavement upon the life of the latter. The composition of the pavement was also found to be of importance. On the whole, those inexpensive pavements which had been surface treated from time to time with soft binders, showed practically no cracking instead they suffered from bleeding and unevenness whereas with the dense high type pavements cracking was common. Samples of this latter type of pavements were tested in the laboratory and it was evident that high melting and brittleness points of the binder were apt to cause cracking. (Fig. 8 9). The boundary between cracking and noncracking pavements seems to lie around 67 720 C ring and ball melting points for the recovered binder. These results correspond roughly to those published by Shattuck (ref., page 17). Furthermore, fatigue bending tests have also been made in the laboratory on sample slabs taken from the sheet asphalt surfaces. The slabs originating from cracked surfaces showed less durability than those from uncracked surfaces and here was again demonstrated the clear relation between melting point of binder and durability (fig. 10). 20.12.54

F Ö R T E C K N I N G Ö VER PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET OCH STATENS VÄGINSTITUT Meddelanden. S v e n s k a V ä g i n s t i t u t e t. 1. Förslag till vägnomenklatur. Del i. Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konstarbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. (Utgånget)... 192.5 2. Protokoll från det av Svenska Väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i Luleå den 5 och 6 oktober 1925. (Utgånget)... 1926 3. Erfarenheter från Svenska Väginstitutets trafikräkningar åren 1924 1925, av E. Nordendahl. (Utgånget)... 1926 4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens fördelning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m. Del II. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägändamål, av E. Nordendahl. Del III. Vägbeläggningar av silikatbehandlad makadam. (Utgånget)... l 927 5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En handledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E. N ordendahl och N. Wiheck. (Utgånget, se medd. 14)... 1927 6. Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bilringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet. {Utgånget). Bilaga: H. Kreiiger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1926... 1 927 7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen å vägar, av G. Blum. {Utgånget)... 1 927 8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R. Schlyter. {Utgånget)... 1928 9. Provvägen vid Braunschweig, av E. N ordendahl {Utgånget)... 1928 10. Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl. {U tg å n g et)... 1928 11. Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägbyggnadsmaterial av jord- och bergarter. {Utgånget)... 1928 12. Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av E. Nordendahl. {Utgånget)... 1929 13. Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. I. A v G. Beskow. {Utgånget)... 1 929 14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En handledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan... 1929 15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. Beskow. (Utgånget)... I 929 16. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E. N ordendahl... 1929

1 7. Provväg vid Kristianstad mellan Ringelikors och västra Göinge härads gräns på vägen Kristianstad Hässleholm... 1929 18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om orsakerna till vågbildning å vägarna av Fr. Enblom och G. Blum {Utgånget)... 1929 19. Provvägen i Gävle på västra utfartsvägen... 1929 20. Vägstudier i Danmark år 1929, av N. v. M a t e r n... 1930 21. De geologiska faktorernas betydelse för vägarnas tjälförhållanden, av G. Beskow. (Utgånget)... 1930 22. Erfarenheter från provvägarna år 1929, av N. v. Matern. (Utgånget)... 1930 23. Svenska Väginstitutets trafikräkningar år 1929, av N. v. Matern... 1930 24. Om vägarnas bärighet vid vattenövermättning, av G. Beskow. (Utgånget)... 1930 25. Om jordarnas kapillaritet, av G. Beskow. (Utgånget)... 1930 26. Om isoleringsåtgärder mot tjälskott och tjälskjutning, av G. Beskow. (Utgånget) 1930 27. Några undersökningar rörande klorkalcium, klormagnesium och sulfitlut och deras lämplighet som dammbindningsmedel av G. Beskow och N. v. Matern. (Utgånget) 1930 28. Bidrag till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, av N. v. Matern... 1930 29. Provvägen vid Kalm ar. The experimental Road at Kalm ar, av N. v. Matern... 19 31 30. Om vägarnas allmänna ytuppmjukning i tjällossningen. Softening of Roads in Spring, av G. Beskow... 1931 31. Vägstudier i Förenta Staterna 1930. Road Studies in the United States of America 1930, av T. Biide, G. Höckert, N. Lidvall, N. v. Matern, A. Valsinger och E. P. W r e tlin d... I9 31 32. Om indränkning och ytbehandling. Grouting and Surface Treatment, av N. v. Matern... I9 3 1 33. Erfarenheter från provvägarna år 1930. Experiences from the Test Roads 1930, av F. Schiitz... 19 31 34. Asfalt och tjära för vägändamål. Asphalt and T ar for Road P u rp o ses... 1931 35. Undersökningar rörande bromslängden för bilar vid olika väglag. Investigations into braking Distances for Motor Cars under different Road Conditions, av G. Andersson och E. Lundeberg... 1931 36. Om användning av vägtjära utomlands. The Use of Road Tars Abroad, av S. H allberg... 1932 37. Om korrugeringen och dess motarbetande. Corrugation on Gravel Roads and its Counteraction, av G. Beskow (Utgånget)... 1932 38. Avnötningsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of Wear on Pavements, av N. v. Matern och Fr. Schiitz... 1932 39. Utredning rörande motorfordonsbestandet i Sverige. A Statistical Survey of Motor Vehicles in Sweden, av 19 3 1 års väg- och brosakkunniga... 40. Provning av betong vid betongvägar medelst provbalkar. Testing of Concrete for Concrete Roads on Beams, av C. F o rsse ll... 1933 41. Tjälens betydelse för vägbeläggningar. Influence of Frost Action in the Subgrade on Pavements, av G. Beskow (Utgånget)... 42. Provvägen vid Borås. The experimental Road at Borås, av N. v. M a te r n... 1934 43. Utredning angående lämpligheten av betongrör till vägtrummor. Investigations about Concrete Pipes for Road Culverts, av 19 3 1 års väg- och brosakkunniga... 44. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Vägar. Technical-Economical Researches into Road Construction and Transport in Sweden, av 19 3 1 års väg- och brosakkunniga. (Utgånget)... J 934 I932 x933 x934

S t a t e n s V ä g in s t i t u t. 45. Arbetsbeskrivningar för bituminösa vägbeläggningar. Standard Specifications for Bituminous Pavements, utgivna av K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. (Utgånget) 1935 46. Enkla bituminösa vägbeläggningar på grusvägar. Low Cost Bituminous Roads, av N. v. Matern och S. Hallberg... 1935 47. Provvägen på Lidingön. The Lidingö T ar Pavement Test Road, av M. Rahlén... 1935 48. Tjälbildningen och tjällyftningen med särskild hänsyn till vägar och järnvägar. Soil Freezing and Frost Heaving, av G. Beskow... 1935 49. Förhandlingar vid nordiska vägtekniska mötet i Stockholm år 1935. Proceedings of the Scandinavian Road Technical Meeting at Stockholm 1935... 1936 50. Provvägen på Blackebergsvägen. Test Road on the Blackeberg Road near Stockholm... 1936 51. Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm 1934. Tests with Dust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1934, av S. H allberg... 1936 52. Ytbehandling av grusvägar enligt Värmdömetoden. Experiences with double Surface Treatments on Gravel Roads, av A. S. Odelberg... 1936 53. Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm 1936. Tests with Dust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1 9 3 6... 1936 54. Erfarenheter från statens väginstituts materialkontroll under åren 1935 och 1936. Testing of Road Materials during 1935 and 1936. Report from the Swedish State Road In stitu te... 1937 55. Undersökningar rörande stenkrossar. Some Investigations about Crushers... 1937 56. Utredning rörande bilbeskattningen. Road Technical Views on Motor Taxation, av N. v. Matern och G. K u llb e r g... J 938 57. Fallkilen. A new Method for Determining the Bearing Capacity of Soils and Gravel Roads, av F. R e n g m a rk... 1938 58. Arbetsbeskrivningar för vägbeläggningar. Standard Specifications for Pavements. (1Utgånget)... 1939 59. Undersökningar rörande tunna betongbeläggningar på bärkraftig underbädd. Vibrobetong och Holterbetong. Some Investigations about Thin Concrete Pavements on Subgrade with Good Bearing, av N. v. Matern, H. Röhfors och G. Wästlund... 1939 60. Faktorer som inverka på bituminösa beläggningars vattenbeständighet. The Resistance of Bituminous Pavements to Water, av S. Hallberg... 1 939 61. Gatstensprovvägen Sanna Hinsholmen. Sett Paving Test Road Sanna Hinsholmen, av A. Hjelm ér... 1941 62. Jämnhetsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of the Unevennesses of Road Surfacings av N. v. Matern och G. Kullberg... 1941 63. Snabb bestämning av bitumenhalten i vägbeläggningar. Rapid Determination of the Bitumen Content in Pavements, av H. A rnjelt... 1942 64. Arbetsbeskrivning för byggnad och underhåll av slitlager av grus. Specifications for Gravel Roads, utgivna av K. Väg- och V attenbyggnadsstyrelsen... 1942 65. Försök med pågrus. Tests with Chippings, av N. v. Matern och A. H je lm é r...!943 66. Skador på betongvägar uppkomna genom saltbehandling vintertid. Damage on Concrete Pavements by Wintertime Salt Treatment av H. A rnfelt... 1943 67. Några undersökningar av snöskärmar. Some Investigations as to Snow Fences av S. Hallberg... 1943 68. Undersökningar rörande konsistens hos betong. Investigations as to the Consistency of Concrete Mixtures av N. v. Matern och N. O d e m a rk... 1944 69. Statens väginstituts provvägmaskin. The Road Machine of the State Road Institute av G. Kullberg... J 944

70. Ett långtidsprov på betongrör. Iakttagelser på en tioårig provledning i aggressivt myrvatten. An Long-time Test on Concrete Pipes. Observations on a Ten Years Old Pipe-line in Aggressive Moorland Water, av Hjalm ar Granholm... 1944 7 1. Sambandet mellan viskositet och temperatur för bituminösa bindemedel i grafisk framställning. Graphical Representation of Viscosity of Bituminous Substances as a Function of Temperature av S. H a llb e r g... 1945 72. Statens väginstituts inventeringar av naturliga vägmaterialförekomster (»Grusinventeringar») 1933 1944. Investigations into Natural Deposits of Gravel and other Material for Roads in Sweden 19 33 1944 av F. Rengmark... 1945 73. Undersökning av avnötning hos smågatsten i provvägmaskinen år 1945. Investigations into the Wear of Sett Pavings carried out with the Road Machine in 1945 av O. Gabrielson... 1947 74. Köldsprickor i gjutasfalt. Cracks in Mastic Pavements due to low Temperatures av S. H allberg och N ils Lindholm... *947 75. Tjärbeläggningar på Spångavägen 1946. Tests with T ar Pavements on the Spångavägen near Stockholm 1946 av O. Martin... 1949 76. Distillation Analysis of Road Tars. Metoder för destillationsanalys av vägtjäror av Sten Hallberg och H arry Arnfelt 1949 77. Undersökning av elasticitetsegenskaperna hos olika jordarter samt teori för beräkning av beläggningar enligt elasticitetsteorin. Investigations as to the Elastic Properties of Soils and Design of Pavements according to the Theory of Elasticity av N ils Odemark... 1949 78. Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och sten i närvaro av vatten. The Adhesion of Bituminous Binders and Aggregates in the Presence of Water av Sten H allberg... 1950 79. Differential Thermal Anatyses of some Quaternary Clays of Fennoscandia by U. Soveri... 1951 80. Provväg med ytbehandlingar på Dalarövägen 1948. Test Road with Surface Treatments on the Dalarö Road near Stockholm 1948 av Sven G y Ils j ö... 1951 81. Amerikansk och svensk jordklassifikation speciellt för vägar och flygfält. American and Swedish Soil Classification. Especially for Highways and Airfields av Gunnar Beskow... 1951 82. Asfalters deformation och hållfasthet vid långsam och snabb belastning. Deformation and strength of asphalts at slow and rapid loading av Rune E rik s s o n... 1951 83. Provvägen på Ekerö 1948. The Test Road at Ekerö 1948 av Björn Ö r b o m... 1952 84. En metod att på arbetsplatsen kontrollera bindemedelshalten i en bituminös beläggningsmassa genom bestämning av massans specifika vikt. A Field Method for the Control of the Binder Content of a Bituminous Mix by Specific G ravity Measurements av Sten Hallberg... 1953 85. Dragprov på sandasfalt. Tension Tests on Sheet-Asphalt av Rune E rik sso n... 1954 86. Hyvelblandningsförsök med vidhäftningsmedel vid Aneby 1952. Road Mix Tests with Antistripping Agents at Aneby 1952 av Rune Eriksson... 1954 87. Om komprimering av jord. A study of the Compaction of Soil av N ils G. Bruzelius m. f l... 1954 R a p p o rte r. 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. v. Matern och S. Hallberg... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1943 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935 (1Utgången)... 1935 4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. v. M a te r n... 1936

5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1936 1936 6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1937 1937 7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1938 1938 8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1939 1939 9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 1938 1939, av G. Beskow. (U tg.) 1939 10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1940 1940 1 1. Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige... 1940 12. Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. H allberg och A. H jelm ér 1941 13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1941 1941 14. Några undersökningar av sulfitlut, av H. A r n f e lt... 1941 15. Provväg med olika pågrus vid Derome i Hallands län av A. Hjelm ér och B. Liljeqvist... 1941 16. Avnötningsmätningar på smågatstensbeläggningar... 1941 17. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1943. (Utgånget)... 1943 18. Möjligheter att använda hård rumänsk asfalt till vägbeläggningar av S. H allberg 1943 19. Förslag till enhetlig benämning av bituminösa bindemedel. Uniform Classification of Bituminous Products According to their Temperatures at a Viscosity of 500 Centistokes av S. H a llb e r g... I 945 20. Kalciumkloridens dammbindningsförmåga vid låg temperatur. On the Dust Binding Capacity of Calcium Chloride at low Temperature av H. A r n f e lt... 1948 21. Stenkolstjärans lämplighet som tillsats till asfalt vid ytbehandling. Coal T ar as an Admixture to Asphalt for Surface Treatments av S. H a llb e r g... 1948 22. Bestämning av kornstorlek med hydrometer. Analysis of Particle Size with H ydrometer, av Rune G a n d a h l... 1952 23. Försök med en beläggningssladd. A multiple-blade-drag for bituminous retread work, av Sten H allberg... 1953 24. Some Research on Bituminous Materials at the Road Research Laboratory, Great Britain. Några undersökningar av bituminösa material i England, av A. R. Lee... 1953 25. Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och stenmaterial och dess betydelse för vägbeläggningar. A short Treatise on the Adhesion of Bituminous Binders and Aggregates and its Importance to Road Pavements, av Sten H a llb e r g... 1953 2 6. Undersökning av inverkan på asfaltbelagda banor av högt lufttryck i flygplanringar. Influence of High Tire Inflation Pressure on Runway Asphalt Pavements 1954 27. Några problem rörande fri sikt i vägkurvor. Some Problems Concerning Sight Distance on H ighway Curves, av N. von Matern och L.-O. A i m... 1954

Ivar Hajggströms Boktryckeri AB Stockholm 1955