VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934

Transkript

1 SVENSKA V Ä G I N S T I T U T E T STOCKHOLM R A P P O R T 2 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 A V N I L S V O N M A T E R N

2 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET Rapport. 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N.von Matern och S. Hallberg Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari

3 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 j A v LANDETS VÄGIN GEN JÖ RER har svenska väginstitutet erhållit uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: Grupp I: Permanenta eller varaktiga beläggningar. T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong samt högvärdiga asfaltbeläggningar, Grupp I I: H alv permanent a beläggningar. Till denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk, vattenglas o. d. Grupp III: Grus- eller makadamvägar, behandlade med dammbindande medel, såsom hygroskopiska salter, oljor, sulfitlut utan efterföljande pågrusning. Grupp IV : Vanliga grus- och makadamvägar. Gränserna mellan de olika grupperna äro ofta flytande. Begreppet högvärdiga asfaltbeläggningar är sålunda tänjbart; här förstås därmed beläggningar, framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. Till de halvpermanenta beläggningarna räknas ytbehandling av grusvägar med asfalt eller tjära samt hyvelblandning. Uppgifterna om längden asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam äro icke säkra, enär dessa beläggningar underhållas med än asfalt, än tjära eller emulsion, och benämningen av beläggningen än torde hänföra sig till första utförandet av beläggningen och än till sättet för underhållet. Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 framgår av tabell 2, längden angiven i km.

4 Beläggningar på landsbygdens allmänna vägar Grupp I. L ä n Storgatsten Smågatsten Cementbetong Sandasfalt Topeka Amiesite Grov asfaltbetong Tjärbetong Colprovia Ess enasfalt Stockholms. 7* I I Uppsala... - ~ Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs O.i K a lm a r G o tlan d s Blekinge Kristianstads I I.o *3 4-5 Malmöhus,.. 77* I.o H allan d s... 7* I I. 7 Göteborgs & Bohus * 0.5 4*3 Älvsborgs Skaraborgs V ärm lan d s O.i 5-5 Ö re b ro... 5-s Västmanlands... Kopparbergs I Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands I.o Västerbottens Norrbottens O.i Summa väglängd I i jan I 7 i I ^ I in I Ytbehandling av grusväg med trätjära, Bollnäs vägdistrikt.

5 i Sverige den 1 januari 1934, längd i km. G r u p p I I. G r u p p I I I. Grupp IV. Summa väglängd Asfaltmakadam Tjärmakadam Emulsionsmakadam Cementmakadam Silikatmakadam Ytbehandl. av grusväg m. asfalt el. tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grusoch makadamvägar I I OI IO I.o 1.4 I I.o O.i 1.8 5* I IOI O S I I a II I I. i I I I * r s r fz 0*3 O I O.I ? 90 2 l ^2*2 $ I2é 24 III i i n

6 Fig. i. Utvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige Sammanlagda längden av dammfria vägar var under år 1933 ca km} motsvarande ca 18,2 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffra utgjorde 1929 ca 0,9 %, 1930 ca 3,6 %, 1931 ca 7,1 %, 1932 ca 12,4 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp framförallt på de hygroskopiska salterna, vilka under år 1933 visa en ökning av ca km. En stark ökning visar även behandlingen med oljor, vilken metod hade en ökning från ca 90 km år 1932 till ca 500 km år 1933.

7 i jan Skillnad I. Permanenta vägbeläggningar II. Halvpermanenta beläggningar Il III. Grus- 0. makadamvägar, behandlade med dammbindningsmedel I VI. Vanliga grusoch makadamvägar i & Summa väglängd 74 i n Summa dammfria vägar, I + II + III De permanenta beläggningarna utgöra nu ca o,66 % av landsbygdens allmänna vägnät. De halvpermanenta beläggningarna ha ökat kraftigare än de permanenta beläggningarna under de båda senaste åren. Deras sammanlagda väglängd har under år 1933 passerat den sammanlagda längden av de permanenta beläggningarna. De halvpermanenta beläggningarna utgöra nu ca 0,72 % av landsbygdens allmänna vägnät. Väglängden smågatstensbeläggningar har under år 1933 ökat med 17 km ( km), cementbetong med 20 km ( km) och varmt utlagda högvärdiga asfaltbeläggningarna med 29 km ( km). De kallt utlagda högvärdiga asfaltbeläggningarna ha endast obetydligt ökat. En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stockholms, Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län fortfarande ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar: Tabell 3. V ä g l ä n g d i k m Grupp I Grupp II Grupp III I + I I + I I I Malmöhus l ä n x394 Stockholms l ä n... XI3 IOO Kristianstads l ä n I Göteborgs och Bohus lä n Stockholm i maj Stockholm 1934, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B