PROCENTVÅG FÖR SIKTANALYS I FÄLT

Transkript

1 S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T 32 PROCENTVÅG FÖR SIKTANALYS I FÄLT Per Cent Balance for Sieving Analysis in the Field 1958

2

3 PROCENTVÅG FÖR SIKTANALYS I FÄLT V i d S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T har en procentvåg för siktanalys konstruerats och tillverkats.1 Med denna kan man direkt avläsa siktfraktionernas procentuella andel av hela provet. Vågen är främst avsedd för fältbruk. Den är lätt att föra med sig och medger en snabb och direkt bestämning av den procentuella kornstorleksfördelningen utan vägning av varje fraktion och utan om räkning. N oggrannheten är fullt tillräcklig för uppritning av tillförlitliga siktdiagram. Behovet av en sådan våg har bl a fram hållits av löjtnant G Wahlström vid ingenjörtrupperna. Vågen har framkommit genom samarbete mellan flera ingenjörer vid institutet. Beskrivning av vågen Vågstången A är fast lagrad i en bygel B med ögla för upphängning på en spik el dyl (fig i). Till vänster om upphängningspunkten är stången försedd med en skjutbar löpare C med krok och till höger om upphängningspunkten Fig. i. A beam with scale, divided into 100 equal parts, each corresponding to i per cent, B fixed mounting for the beam, C sliding sleeve with mark fo r reading the scale and hook for counterweight, D fixed hook for bag containing soil sample or fractions of soil sample, E sliding ring for taring sample container. 1 En procentvåg av annan typ, tillverkad av firman Berkel A.B. i samarbete med Väginstitutet, finnes beskriven av F. Rengmark i Sv. För. för lerforskn. jan. febr

4 med en krok D, som ej kan förskjutas. Den vänstra delen av vågstången är fö r sedd med en lätt avläsbar skala, delad i 100 lika stora delar. Varje delstreck anger i %. Löparen C är försedd med ett avläsningsmärke. På den högra delen av stången finnes dessutom en skjutbar ring E för tarering. Vågen är helt utförd av rostfritt eller förkrom at stål, för att den skall kunna användas vid fältarbeten utan risk för korrosion. Provm ängden, som principiellt kan väljas godtyckligt, kan lämpligen utgöra g. Vågens totala vikt är 0,85 kg och vågstångens längd är 555 mm. Kontroll av vågen (fig 2). Vågens användning Löparen C och ringen E skjutas så långt åt höger som möjligt. D å skall m ärket på löparen peka på skalans o-streck och stången skall ställa sig i horisontell jäm vikt. Jäm vikten får inte rubbas, om en godtycklig vikt G hänges på löparens krok. Tarering (fig. 3). Fig 2. Checking. The sleeve C and the ring E are m oved to the right as far as possible. The reading mark on the sleeve C should then point to zero on the scale, and the beam should be in horizontal equilibriumy which must not be disturbed, if a load G is applied on the hook of the sleeve C. Innan vägningen påbörjas, skall vågen tareras för vikten av den behållare, exempelvis en papperspåse, i vilken sedan de utsorterade fraktionerna av p ro vet skola hällas. Löparen ställes på o och den tomma påsen p hänges på högra kroken. Tareringsringen E förskjutes, så att horisontell jäm vikt uppnås, och får sedan bli kvar i detta läge under den fortsatta vägningen. Bestämning av motvikt (fig 4). Fig 3. Taring. The empty bag p, into which the sieved fractions of the soil sample are to be filled, is hung on the right hook, the sleeve being placed at zero. The dead weight of the bag is balanced out by moving the ring E, until the beam is in horizontal equilibrium. The taring ring is to remain in that position during the follow ing weighing. Påsen p med hela det prov P, som skall undersökas, hänges på högra kroken, och löparen ställes på 100. Löparens krok belastas med en påse med sand av sådan vikt att horisontell jäm vikt inträder. Denna m otvikt Q får sedan hänga kvar på sin krok under vägningen.

5 Fig 4. Determining the counterweight. The hag p, containing the whole soil sample P, is hung on the right hook. The sleeve is placed at 100 and the hook of the sleeve is loaded with a hag, filled with so much sand as to bring the beam into horizontal equilibrium. That counterweight Q is to remain on its hook during the weighing. Vägning (fig 5). Provpåsen p tömmes, och provet P siktas upp i fraktioner. Fraktionerna hällas i tu r och ordning, med början med den finaste, i provpåsen på högra kroken. För varje ihälld fraktion flyttas löparen med m otvikten Q till det läge, som ger horisontell jäm vikt. Löparens m ärke visar då på skalan, hur stor procentuell andel m aterialet A P i påsen utgör av hela provet P, och de sålunda erhållna procentvärdena medge direkt uppritning av siktkurvan. Fig y Weighing. The bag p is emptied and the sample P is sieved into fractions. The fractions are poured into the bag on the right hook successively, beginning with the finest one. When a new fraction has been added, the sleeve carrying the counterweight Q on its hook is m oved, in order to bring the beam into horizontal equilibrium. The weight of the fractions A P in the bag in per cent ^ p a of the weight of the whole sample P is read on the = tt-t scale. The percentages thus obtained can be plotted directly into a sieving diagram. (I vissa fall kan det vara lämpligt att börja vägningen med den grövsta fraktionen, såsom när den minsta fraktionen har tvättats bort. För att i sådant fall erhålla den ackumulerade viktprocenten, måste man beräkna värdet 100 a, där a är det avlästa procentvärdet på skalan. För detta ändam ål kan vågen utrustas med en skala med graderingen i 100 a % ). Kontrollförsök I syfte att kontrollera procentvågens noggrannhet utfördes vid väginstitutet följande försök. Vid dessa försök användes metallstycken av olika vikt i stället för fraktioner av ett stenmaterial, varigenom de fel, som kunde ha uppstått vid upprepad siktning av samma stenmaterial, undvekos. Metallstyckenas procentuella viktfördelning bestämdes efter vägning på en känslig analysvåg. Resultatet kan anses som exakt ur praktisk synpunkt och finnes angivet i tab 1 under rubriken»exakt fördelning». En annan vägningsserie utfördes med institutets Toledovåg, som norm alt användes vid institutets siktningar. Med denna våg kan vägning ske med en noggrannhet av 1 g med hjälp av nonieavläsning. Resultatet av denna finns angivet i tabellen under rubriken»fördelning enl norm al provning».

6 Tabell i. Fördelning, ackumulerad viktmängd i /o. Exakt fördelning Fördelning enl normal provning Fördelning enligt procentvågen person A person B 100,0 100,0 99,8 100,0 94)7 94,8 94,3 95,o 9 l A 91,4 9i,3 91,3 85,2 85,0 85,5 85,5 78,2 78,0 78,5 79,o 64,1 63,9 64,0 64,5 45,7 45,7 45,8 46,1 27,5 27,5 27,2 27>5 12,6 12, ,3 9,2 9,3 9,2 9,o 7,2 7,3 7,o 7,2 D ärefter provades procentvågen med samma m etallstycken, dels av en person A med någon tidigare övning med procentvågen, dels av en person B, som var helt obekant med vågen ifråga. De resultat, som därvid erhöllos, framgå av tabellen under rubrikerna»fördelning enl procentvågen person A»,»Fördelning enl procentvågen person B». Vid avläsning av procentvågen gjordes uppskattning av tiondels procent. Av tabellen framgår, att avvikelserna från den exakta fördelningen äro små. Procentvågen ger acceptabel noggrannhet. Största felet uppgår till 0,8 %, vilket är utan betydelse för den användning, för vilken procentvågen avses. Sam tidigt gjordes försök för a tt utröna tidsåtgången. D et visade sig, att personer med någon träning arbeta ungefär lika snabbt med procentvågen som med en våg av tidigare använd typ, om man till tiden för själva vägningen på den senare adderar den tid, som det tar att räkna ut de procentvärden, som skola prickas in i siktdiagrammet. Med procentvågen behövdes ca 2 min för tarering och bestämning av m otvikt och ca 4 min för vägning av 11 successivt sammanslagna fraktioner samt anteckning av procentvärden, varvid dock endast heltalssiffror avlästes. Med Toledovågen gick vägningen och anteckning av resultatet på ca 2 min, och uträkningen (på räknemaskin) av procentvärdena krävde ca 4 min. Annan användning av vågen Bestämning av vattenhalt hos ett jordprov kan utföras med procentvågen på följande sätt. E fter tarering för provbehållarens vikt fylles det fuktiga p ro vet i behållaren, som upphänges på den fasta kroken D, varefter m otvikten utbalanseras på den rörliga kroken C, placerad på skalans 100-% punkt. D ärefter torkas provet och upphänges på n y tt på kroken D, varefter m otvikten

7 flyttas till jämviktsläge och procenthalten avläses. D ärvid erhålles sålunda det torkade provets vikt i % av det fuktiga provets vikt. Användning för vanlig vägning. På kroken D anbringas en känd vikt, ex iooo g. M otvikten bestämmes på nyss beskrivet sätt. Den kända vikten b o rttages, och i stället anbringas det föremål, vars vikt man vill bestämma. Denna vikt erhålles i % av den kända vikten, sedan m otvikten har flyttats till jäm vikt på skalan. Föremålets vikt måste vara lägre än den kända vikten. Tareringsringen E skall hela tiden befinna sig längst till höger. SUMMARY T h e P E R CEN T B A L A N C E of the Swedish State Road Institute is designed m ainly for sieving analysis in the field. W ith this balance it is possible to determine quickly the particle size distribution of a sieved soil sample, without determining the weight of each fraction and w ithout calculations. The balance is a beam balance w ith a movable counterweight. It is easily portable and simple to handle. The accuracy is fully sufficient for getting reliable sieving curves. The total weight of the balance is 0,85 kg, and the length of the beam is 555 mm.

8 F Ö R T E C K N I N G Ö V ER PUBLIKATIONER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET OCH STATENS VÄGINSTITUT Meddelanden Svenska Väginstitutet 1. Förslag till vägnomenklatur. Del i. Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konstarbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. (Utgånget) Protokoll från det av Svenska Väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i Luleå den 5 och 6 oktober (Utgånget) Erfarenheter från Svenska Väginstitutets trafikräkningar åren , av E. Nordendahl. (Utgånget) Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år Trafikens fördelning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m. Del II. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägändamål, av E. Nordendahl. Del III. Vägbeläggningar av silikatbehandlad makadam. (Utgånget) Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En handledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E. N ordendahl och N. W ibeck. (Utgånget, se medd. 1 4 ) Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bilringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet. {Utgånget). Bilaga: H. Kreiiger: Vibrationsmätningar i Norrköping Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen å vägar, av G. Blum. (Utgånget) Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R. Schlyter. (Utgånget) Provvägen vid Braunschweig, av E. Nordendahl {Utgånget) Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl. {U tg å n g et) Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägbyggnadsmaterial av jord- och bergarter. {Utgånget) Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av E. Nordendahl. {Utgånget) Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. I. A v G. Beskow. {Utgånget) Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En handledning i användningen av dessa medel. Andra omarbetade upplagan Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. Beskow. (Utgånget) Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E. Nordendahl z9

9 1 7. Provväg vid Kristianstad mellan Ringelikors och västra Göinge härads gräns på vägen Kristianstad Hässleholm Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om orsakerna till vågbildning å vägarna av Fr. Enblom och G. Blum (Utgånget) Provvägen i Gävle på västra utfartsvägen Vägstudier i Danmark år 1929, av N. v. Matern De geologiska faktorernas betydelse för vägarnas tjälförhållanden, av G. Beskow. (IUtgånget) Erfarenheter från provvägarna år 1929, av N. v. Matern. (Utgånget) Svenska Väginstitutets trafikräkningar år 1929, av N. v. M a te r n Om vägarnas bärighet vid vattenövermättning, av G. Beskow. (Utgånget) Om jordarternas kapillaritet, av G. Beskow. (Utgånget) Om isoleringsåtgärder mot tjälskott och tjälskjutning, av G. Beskow. (Utgånget) Några undersökningar rörande klorkalcium, klormagnesium och sulfitlut och deras lämplighet som dammbindningsmedel av G. Beskow och N. v. Matern. (Utgånget) Bidrag till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, av N. v. Matern Provvägen vid Kalmar. The experimental Road at Kalm ar, av N. v. Matern Om vägarnas allmänna ytuppmjukning i tjällossningen. Softening of Roads in Spring, av G. Beskow Vägstudier i Förenta Staterna Road Studies in the United States of America 1930, av T. Biide, G. Höckert, N. L idva ll, N. v. Matern, A. Vals inger och E. P. W re tlin d Om indränkning och ytbehandling. Grouting and Surface Treatment, av N. v. Matern Erfarenheter från provvägarna år Experiences from the Test Roads 1930, av Fr. Schiitz Asfalt och tjära för vägändamål. Asphalt and T ar for Road P u rp o ses Undersökningar rörande bromslängden för bilar vid olika väglag. Investigations into braking Distances for Motor Cars under different Road Conditions, av G. Andersson och E. Lundeberg Om användning av vägtjära utomlands. The Use of Road Tars Abroad, av S. H allberg Om korrugeringen och dess motarbetande. Corrugation on Gravel Roads and its Counteraction, av G. Beskow (Utgånget) Avnötningsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of Wear on Pavements, av N. v. Matern och Fr. Schiitz Utredning rörande motorfordonsbeståndet i Sverige. A Statistical Survey of Motor Vehicles in Sweden, av års väg- och brosakkunniga Provning av betong vid betongvägar medelst provbalkar. Testing of Concrete for Concrete Roads on Beams, av C. F o rsse ll Tjälens betydelse för vägbeläggningar. Influence of Frost Action in the Subgrade on Pavements, av G. Beskow (Utgånget) Provvägen vid Borås. The experimental Road at Borås, av N. v. M a te r n Utredning angående lämpligheten av betongrör till vägtrummor. Investigations about Concrete Pipes for Road Culverts, av 7 9 års väg- och brosakkunniga Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet. Vägar. Technical-Economical Researches into Road Construction and Transport in Sweden, av års väg- och brosakkunniga. (Utgånget)

10 Statens V äginstitut 45. Arbetsbeskrivningar för bituminösa vägbeläggningar. Standard Specifications for Bituminous Pavements, utgivna av K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen. (Utgånget) Enkla bituminösa vägbeläggningar på grusvägar. Low Cost Bituminous Roads, av N. v. Matern och S. H allberg Provvägen på Lidingön. The Lidingö T ar Pavement Test Road, av M. Rahlén Tjälbildningen och tjällyftningen med särskild hänsyn till vägar och järnvägar. Soil Freezing and Frost Heaving, av G. B e s k o w Förhandlingar vid nordiska vägtekniska mötet i Stockholm år Proceedings of the Scandinavian Road Technical Meeting at Stockholm Provvägen på Blackebergsvägen. Test Road on the Blackeberg Road near Stockholm Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm Tests with Dust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1934, av S. H allberg Ytbehandling av grusvägar enligt Yärmdömetoden. Experiences with double Surface Treatments on Gravel Roads, av A. S. Odelberg Försök med dammbindningsmedel på Enebyvägen i Stockholm Tests with Dust-laying Agents on the Eneby Road near Stockholm 1936 (Utgånget) Erfarenheter från statens väginstituts materialkontroll under åren 1935 och Testing of Road Materials during 1935 and Report from the Swedish State Road In stitu te... J Undersökningar rörande stenkrossar. Some Investigations about Crushers... I Utredning rörande bilbeskattningen. Road Technical Views on Motor Taxation, av N. v. Matern och G. K u llb e r g Fallkilen. A new Method for Determining the Bearing Capacity of Soils and Gravel Roads, av F. R e n g m a rk Arbetsbeskrivningar för vägbeläggningar. Standard Specifications for Pavements. (Utgånget) $9. Undersökningar rörande tunna betongbeläggningar på bärkraftig underbädd. Vibrobetong och Holterbetong. Some Investigations about Thin Concrete Pavements on Subgrade with Good Bearing, av N. v. Matern, H. Röhfors och G. Wästlund Faktorer som inverka på bituminösa beläggningars vattenbeständighet. The Resistance of Bituminous Pavements to Water, av S. H a llb e r g Gatstensprovvägen Sanna Hinsholmen. Sett Paving Test Road Sanna Hinsholmen, av A. Hjelm ér Jämnhetsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of the Unevennesses of Road Surfacings av N. v. Matern och G. Kullberg Snabb bestämning av bitumenhalten i vägbeläggningar. Rapid Determination of the Bitumen Content in Pavements, av H. A rnfelt Arbetsbeskrivning för byggnad och underhåll av slitlager av grus. Specifications for Gravel Roads, utgivna av K. Väg- och V attenbyggnadsstyrelsen Försök med pågrus. Tests with Chippings, av N. v. Matern och A. H je lm é r Skador på betongvägar uppkomna genom saltbehandling vintertid. Damage on Concrete Pavements by Wintertime Salt Treatment av H. A r n f e lt Några undersökningar av snöskärmar. Some Investigations as to Snow Fences av S. H allberg Undersökningar rörande konsistens hos betong. Investigations as to the Consistency of Concrete Mixtures av N. v. Matern och N. O d e m a r k Statens väginstituts provvägmaskin. The Road Machine of the State Road Institute av G. Kullberg

11 70. Ett långtidsprov på betongrör. Iakttagelser på en tioårig provledning i aggressivt myrvatten. An Long-time Test on Concrete Pipes. Observations on a Ten Years Old Pipe-line in Aggressive Moorland Water, av H jalm ar Granholm Sambandet mellan viskositet och temperatur för bituminösa bindemedel i grafisk framställning. Graphical Representation of Viscosity of Bituminous Substances as a Function of Temperature av S. H a llb e r g Statens väginstituts inventeringar av naturliga vägmaterialförekomster (»Grusinventeringar») Investigations into Natural Deposits of Gravel and other Material for Roads in Sweden av F. Rengmark Undersökning av avnötning hos smågatsten i provvägmaskinen år Investigations into the Wear of Sett Pavings carried out with the Road Machine in 1945 av O. Gabrielson Köldsprickor i gjutasfalt. Cracks in Mastic Pavements due to low Temperatures av S. Hallberg och N ils Lindholm Tjärbeläggningar på Spångavägen Tests with T ar Pavements on the Spångavägen near Stockholm 1946 av O. Martin Distillation Analysis of Road Tars. Metoder för destillationsanalys av vägtjäror av Sten Hallberg och H arry Arnfelt Undersökning av elasticitetsegenskaperna hos olika jordarter samt teori för beräkning av beläggningar enligt elasticitetsteorin. Investigations as to the Elastic Properties of Soils and Design of Pavements according to the Theory of Elasticity av Nils Odemark Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och sten i närvaro av vatten. The Adhesion of Bituminous Binders and Aggregates in the Presence of Water av Sten Hallberg Differential Thermal Analyses of some Quaternary Clays of Fennoscandia by U. Soveri Provväg med ytbehandlingar på Dalarövägen Test Road with Surface Treatments on the Dalarö Road near Stockholm 1948 av Sven G y lls jö Amerikansk och svensk jordklassifikation speciellt för vägar och flygfält. American and Swedish Soil Classification. Especially for Highways and Airfields av Gunnar Beskow Asfalters deformation och hållfasthet vid långsam och snabb belastning. Deformation and strength of asphalts at slow and rapid loading av Rune E rik s s o n Provvägen på Ekerö The Test Road at Ekerö 1948 av Björn Ö r b o m En metod att på arbetsplatsen kontrollera bindemedelshalten i en bituminös beläggningsmassa genom bestämning av massans specifika vikt. A Field Method for the Control of the Binder Content of a Bituminous Mix by Specific G ravity Measurements av Sten Hallberg Dragprov på sandasfalt. Tension Tests on Sheet-Asphalt av Rune E rik sso n Hyvelblandningsförsök med vidhäftningsmedel vid Aneby Road M ix Tests with Antistripping Agents at Aneby 1952 av Rune E r ik s s o n Om komprimering av jord. A study of the Compaction of Soil av N ils G. Bruzelius m. f l Provvägen Hälsingborg Viken Höganäs efter 20 år. The Test Road at Hälsingborg after 20 years av Sten H allberg och Rune Eriksson Fett- och hartsaminer som tillsatser till bituminösa bindemedel. Investigation of some Fatty and Rosin Amines as Additives to Bituminous Binders av Andrejs Zvejnicks 1956 Rapporter 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. v. Matern och S. H allberg Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935 (Utgången)

12 4- Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. v. M a t e r n Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo , av G. Beskow. (U tg.) Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. H allberg och A. H jelm ér Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Några undersökningar av sulfitlut, av H. A r n f e lt Provväg med olika pågrus vid Derome i Hallands län av A. H jelm ér och B. Liljeqvist Avnötningsmätningar på smågatstensbeläggningar Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari (Utgånget) Möjligheter att använda hård rumänsk asfalt till vägbeläggningar av S. H allberg Förslag till enhetlig benämning av bituminösa bindemedel. Uniform Classification of Bituminous Products According to their Temperatures at a Viscosity of 500 Centistokes av S. H a llb e r g Kalciumkloridens dammbindningsförmåga vid låg temperatur. On the Dust Binding Capacity of Calcium Chloride at low Temperature av H. A r n f e lt Stenkolstjärans lämplighet som tillsats till asfalt vid ytbehandling. Coal T ar as an Admixture to Asphalt for Surface Treatments av S. H allberg Bestämning av kornstorlek med hydrometer. Analysis of Particle Size with H ydrometer, av Rime Gandahl (utgången) Försök med en beläggningssladd. A multiple-blade-drag for bituminous retread work, av Sten Hallberg Some Research on Bituminous Materials at the Road Research Laboratory, Great Britain. Några undersökningar av bituminösa material i England, av A. R. Lee Vidhäftningen mellan bituminösa bindemedel och stenmaterial och dess betydelse för vägbeläggningar. A short Treatise on the Adhesion of Bituminous Binders and Aggregates and its Importance to Road Pavements, av Sten H a llb e r g Undersökning av inverkan på asfaltbelagda banor av högt lufttryck i flygplanringar. Influence of High Tire Inflation Pressure on Runway Asphalt Pavements Några problem rörande fri sikt i vägkurvor. Some Problems Concerning Sight Distance on H ighway Curves, av N. von Matern och L.-O. Alm (utgången)... J Studier och försök med sandning och saltning på vinterväglag, utförda åren av statens väginstitut. Sand and Salt Treatments of Snow-Covered and Icy Roads. Tests Carried Out by the State Road Institute of Sweden during the years of Kort redogörelse för oljebehandling av grusvägar. A Brief Account of Oil Treatment of Gravel Roads, av Sten H allberg... l Bestämning av tjälgräns i mark med enkel typ av tjälgränsmätare. A Frost Depth Indicator, av Rune Gandahl Försök med bestrykning och lagning av ytskadad betongväg vid Hällekis. Experiments with protective coating and with methods of repairing scaled conerete road at Hällekis av N. Odemark och S. Engman Procentvåg för siktanalys i fält. Per cent balance for sieving analysis in the field Ivar Haeggströms Boktryckeri AB Stockholm 1958