Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014

Sida: 2 av 52

Sida: 3 av 52 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2014-08-01 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetsförmedlingen ska senast 1 augusti 2014 redovisa en fördjupad analys av programmet arbetslivsintroduktion. Analysen ska avse verksamheten under 2010, 2011, 2012, 2013 och första halvåret 2014. Av analysen ska framgå vilka typer av insatser Arbetsförmedlingen har tillhandahållit, aktivitetsnivån i programmet samt en beskrivning av deltagarna, bl.a. hur länge de har varit frånvarande från arbetsmarknaden, deras utbildningsnivå och var i landet de bor. Vidare ska analysen innehålla en uppföljning av vad som har hänt med deltagarna efter avslutad arbetslivsintroduktion, dvs. hur stor andel som gått vidare till Arbetsförmedlingens övriga verksamheter t.ex. i vilka arbetsmarknadspolitiska program eller lämnat arbetslivsintroduktionen för t.ex. arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen ska bistå Försäkringskassan med relevant statistik i uppföljningen av de personer som omfattas av samarbetet mellan myndigheterna. Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad generaldirektör Karin Leth. Ärendet har föredragits av kvalificerad handläggare Rasmus Sundin. I den slutliga handläggningen har direktören för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, avdelningschef Joanna Berlin och Lila Ericsson deltagit. Karin Leth Rasmus Sundin

Sida: 4 av 52

Sida: 5 av 52 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1. Inledning... 11 2. Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion... 13 2.1 Beskrivning av personliga karakteristika...13 2.1.1 Den genomsnittliga deltagaren är en inrikes född kvinna 40-49 år med gymnasieutbildning bosatt i Stockholms län...13 2.1.2 Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion16 2.2 Frånvaro från arbetsmarknaden... 16 2.2.1 Deltagarna har haft lägre inkomst jämfört med befolkningen i övrigt under lång tid... 17 2.2.2 Bristande förankring mot arbetsmarknaden under lång tid... 17 2.2.3 I genomsnitt har deltagarna varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa elva av de senaste 23 åren... 18 3. Insatser i programmet arbetslivsintroduktion... 21 3.1 Tillgängliga insatser på Arbetsförmedlingen...21 3.1.1 Utvecklingen av insatser för att möta målgruppens behov...21 3.2 Tillhandahållna insatser och aktivitetsnivå... 22 3.2.1 Kartläggande och utredande insatser vanligt förekommande... 22 3.2.2 Låg aktivitetsnivå i programmet arbetslivsintroduktion... 24 3.2.3 Specialistinsatser vanligt förekommande för många deltagare... 25 3.2.4 Insatser via externa leverantörer... 26 3.2.5 Insatser som påbörjas i programmet arbetslivsintroduktion fortsätter ofta i andra program... 26 3.3 Deltagarnas uppfattning om programmet arbetslivsintroduktion... 26 3.3.1 Insatserna väl anpassade efter behov och förutsättningar... 26 3.3.2 Deltagarna är nöjda med bemötande och service... 28 3.4 Insatser för deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion... 29 3.4.1 Viss skillnad i insatser för deltagare som kommer till programmet en andra gång... 29 3.4.2 Låg aktivitetsnivå men nöjda deltagare... 30 4. Uppföljning... 31 4.1 Uppföljning 90 dagar efter programslut...31

Sida: 6 av 52 4.1.1 Stor andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program...31 4.1.2 Fortsatta rehabiliterande och kartläggande insatser behövs... 32 4.2 Uppföljning över tid... 33 4.2.1 Andelen till arbete ökar samtidigt som fler personer återvänder till sjukförsäkringen... 33 4.2.2 Uppföljning av gruppen som skrevs in i programmet arbetslivsintroduktion i januari 2010... 35 4.2.3 Över tid återspeglas deltagarnas skilda förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering... 36 4.3 Uppföljning av resultat fördelat på olika grupper av deltagare... 37 4.3.1 Olika grupper av deltagare uppvisar skillnader... 37 4.4 Uppföljning av deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion... 40 4.4.1 Lägre andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program... 40 5. Diskussion... 43 Bilaga Beskrivning av data... 45 Beskrivning av deltagare... 45 LISA Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier... 45 Sökandeundersökning... 45 Data på uppföljning... 46 Status på Arbetsförmedlingen... 46 Sökandekategorier och avaktualiseringsorsaker... 46 Deskriptiva data för deltagare åren 2010-2012... 49 Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion... 50

Sida: 7 av 52 Sammanfattning Programmet arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen för programmet är de personer vars dagar med sjukpenning har tagit slut (maximalt 914 dagar). Insatsen kan pågå under som längst tre månader och under tiden får deltagaren aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingen har efter införandet av programmet arbetslivsintroduktion år 2010 erhållit ett breddat uppdrag och deltagarna utgör delvis en ny målgrupp. Tidigare uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen har föregåtts av en arbetsmarknadspolitisk bedömning, det vill säga huruvida individen har förutsättningar att ta del av insatser. Detta är inte fallet i programmet arbetslivsintroduktion. Ett utmärkande drag hos deltagarna i programmet är främst en historik av långvarig ohälsa. Även pågående ohälsa är mer omfattande hos deltagarna än hos tidigare målgrupper för arbetslivsinriktad rehabilitering. Långa perioder av arbetslöshet är vanligt hos deltagarna. Variationerna mellan deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion är stora, men som grupp har de varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa i drygt elva av de senaste 23 åren. Antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion under perioden januari 2010 till juni 2014 uppgår till 80 121. Ungefär 68 procent av deltagarna är kvinnor och flest deltagare hittas i åldersintervallet 40-49 år. Sett till utbildningsnivå har 46 procent av deltagarna gymnasieutbildning och 27 procent har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Cirka 47 procent av deltagarna kommer från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Ungefär 14 procent kommer från Norrland 1 och 39 procent från övriga län. Cirka 50 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har eller har haft en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga registrerad på Arbetsförmedlingen. Programmets syfte är att kartlägga deltagarnas förutsättningar att ta del av Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Insatser av kartläggande och utredande karaktär dominerar därför under programtiden. Insatser av Arbetsförmedlingens specialister och arbetsplatsförlagda aktiviteter är även förekommande. Aktivitetsnivån ska tolkas mot bakgrund av att det inte finns några krav på att deltagaren ska kunna delta i insatser i specificerad omfattning som det kan finnas i andra arbetsmarknadspolitiska program. Av 7 b i förordningen (2000:634) om 1 Gävleborgs län, Jämtlands län, Norrbottens län, Västerbottens län och Västernorrlands län.

Sida: 8 av 52 arbetsmarknadspolitiska program framgår att: För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Således ska deltagarna ges möjlighet att få ta del av insatser som är anpassade utifrån deras behov och förutsättningar. Generellt är aktivitetsnivån låg och flertalet har en aktivitetsnivå på en eller några timmar i veckan. Vissa deltagare deltar inte alls i aktiva insatser under programtiden. Den främsta orsaken till detta är ohälsa. I en sökandeundersökning i mars 2014 anger deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion att insatserna är väl anpassade efter deras behov och förutsättningar och att tiden i insats är lagom anpassad efter deras förutsättningar. De är generellt mycket nöjda med bemötandet från Arbetsförmedlingen. För dem som skrevs in i programmet 2010-2013 var statusen 90 dagar efter avslutat program följande: cirka elva procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 67 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 22 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Med tiden ökar andelen personer som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete. Även andelen som lämnar Arbetsförmedlingen och antas återvända till sjukförsäkringen ökar över tid. Av de 68 645 deltagare som uppnått 270 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion var vid denna tidpunkt: cirka 17 procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 43 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 40 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Den första gruppen som lämnade sjukförsäkringen på grund av att de uppnått maximal tid (914 dagar) skrevs in i programmet arbetslivsintroduktion i januari 2010. Denna grupp var även relativt sett stor (13 758 personer). Den 30 juni 2014 var av dessa personer: drygt 32 procent i arbete eller reguljär utbildning knappt 20 procent fortsatt inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i program eller som övriga inskrivna

Sida: 9 av 52 cirka 48 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Att 32 procent av deltagarna gått till arbete eller reguljär utbildning efter drygt fyra år bedömer Arbetsförmedlingen vara ett tämligen positivt resultat då deltagarna har en lång historik av ohälsa och frånvaro från arbetsmarknaden. Över tid sker en process där deltagare med arbetsförmåga går till arbete eller reguljär utbildning. Likaså går deltagare med omfattande ohälsa och dåliga förutsättningar för arbete och arbetslivsinriktad rehabilitering tillbaka till sjukförsäkringen. I fall där deltagare har fortsatta behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och begränsade förutsättningar för arbete, kvarstår de på Arbetsförmedlingen i fortsatta åtgärder för att utveckla arbetsförmågan. Arbetsförmedlingen kan konstatera att det initieras betydligt färre gemensamma kartläggningar inom ramen för det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan under 2014 jämfört med tidigare år, 2 och detta påverkar sannolikt inflödet till programmet arbetslivsintroduktion eftersom deltagarna annars hade erhållit insatser i det förstärkta samarbetet och därigenom ökat chanserna för minskad ohälsa. Således skulle åsikten kunna torgföras att det skulle kunna initieras fler gemensamma kartläggningar och gemensamma aktiva insatser, samt att den samordnade rehabilitering som faktiskt genomförs inom ramen för det förstärkta samarbetet skulle kunna ske tidigare än efter de i genomsnitt 551 dagar som i dagsläget är rådande. Under perioden oktober 2012 juni 2014 har 8 319 personer kommit till programmet arbetslivsintroduktion en andra gång. En fråga som bör ställas är varför så många deltagare kommer till programmet arbetslivsintroduktion för andra gången. Vad händer under de 914 dagar som individen befinner sig i sjukförsäkringen? I dagsläget finns ingen samlad rapporterad kunskap om hur de rehabiliterande insatserna under denna period ser ut, och därför skulle en djupare analys av detta behöva komma till stånd. Arbetsförmedlingen anser att det finns skäl att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan närmare granskar vilka insatser personer får under tid med ersättning från sjukförsäkringens 914 dagar, vilka aktörer som erbjuder insatserna, vilka effekter dessa insatser har och hur de på ett fullgott sätt skulle kunna samordnas med arbetslivsinriktad rehabilitering tidigare i sjukfallet. 2 Detta redovisas närmare i återrapporten Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Rehabiliteringsinsatser i samarbete (Dnr: Af-2013/508922).

Sida: 10 av 52

Sida: 11 av 52 1. Inledning Programmet arbetslivsintroduktion är en förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Målgruppen för programmet är de personer vars dagar med sjukpenning har tagit slut (maximalt 914 dagar). Insatsen kan pågå under som längst tre månader och under tiden får deltagaren aktivitetsstöd. Syftet med programmet är att förbereda personen för fortsatt deltagande i Arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. Insatserna ska ges efter individens förutsättningar och resurser för att delta i aktiva insatser ska vid behov anpassas individuellt. Deltagande i programmet arbetslivsintroduktion är en rättighet reglerad i lagstiftning. Återrapporten ger en beskrivning av deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion, vilka insatser Arbetsförmedlingen har tillhandahållit samt en uppföljning av deltagarna. Då Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att redovisa en beskrivning av deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har Arbetsförmedlingen valt att redovisa data för unika individer. Detta innebär att uppgifter kan skilja sig från andra rapporter av Arbetsförmedlingen där andra redovisningsprinciper tillämpats. Data redovisas, om möjligt, uppdelat på 2010, 2011, 2012, 2013, första halvåret 2014 och totalt. Uppföljning för första halvåret 2014 redovisas inte då deltagarna ej hunnit lämna programmet. Data delas, om möjligt, upp efter kön, ålder, inrikes/utrikes född, funktionsnedsättning 3, utbildningsnivå och bosättning. 3 Om inget annat anges avser funktionsnedsättning i denna återrapport funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Sida: 12 av 52

Sida: 13 av 52 2. Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion 2.1 Beskrivning av personliga karakteristika Antalet personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion under perioden januari 2010 till juni 2014 uppgår till 80 121. För att få en uppskattning om hur representativ gruppen i programmet arbetslivsintroduktion är har denna satts i relation till en jämförelsegrupp. Jämförelsegruppen utgörs av samtliga personer som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under perioden januari 2010 juni 2014. 4 Läsaren bör dock beakta att även om det finns karakteristika som utmärker deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion finns det stora variationer på individnivå. 2.1.1 Den genomsnittliga deltagaren är en inrikes född kvinna 40-49 år med gymnasieutbildning bosatt i Stockholms län Ungefär 68 procent av deltagarna i programmet under perioden januari 2010 juni 2014 var kvinnor, vilket kan jämföras med dem som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under samma period där cirka 49 procent var kvinnor. Gruppen deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är liktydig med gruppen individer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (914 dagar). Kvinnors höga representation förklaras av att kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. I relation till jämförelseguppen är deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion äldre. Deltagarna hittas främst i åldersintervallet 40-49 år medan de i jämförelsegruppen finns i åldersgruppen 16-29. Cirka tre procent av deltagarna i programmet är yngre än 30 år, medan andelen yngre än 30 år i jämförelsegruppen är cirka 39 procent. Ungefär 50 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har eller har haft en funktionsnedsättning registrerad på Arbetsförmedlingen. I jämförelsegruppen är det endast 16 procent som har en funktionshinderkod registrerad. Ohälsa eller förekomst av funktionsnedsättning innebär inte per automatik att Arbetsförmedlingen registrerar funktionsnedsättning. Registrering kan ske först då funktionsnedsättningen sätts i relation till tänkta eller befintliga krav i arbetsuppgifter och arbetsplatsers miljö. För personer med mycket stor aktivitetsbegränsning på grund av ohälsa gäller att dessa aldrig, vare sig i planering eller genomförande av insats, har kunnat värdera sin förmåga i förhållande till ett tänkt eller befintligt arbete. Dessa personer har i hög grad återvänt till sjukförsäkringen. 4 Totalt 1 943 808 personer.

Sida: 14 av 52 Vad gäller utrikes födda är andelen ungefär 21 procent vilket kan jämföras med jämförelsegruppen där cirka 29 procent är utrikes födda. Sett till utbildningsnivå har 46 procent av deltagarna gymnasieutbildning och 27 procent har förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. I relation till jämförelsegruppen är utbildningsnivån något lägre hos deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion då en större andel endast har grundskola och en mindre andel har gymnasial utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger på samma nivå som i jämförelsegruppen. Cirka 47 procent av deltagarna kommer från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Ungefär 14 procent kommer från Norrland 5 och 39 procent från övriga län. I relation till jämförelsegruppen är deltagarna likartat geografiskt fördelade. I tabell 1 nedan redovisas data på deltagarna fördelat på kön, ålder, inrikes/utrikes födda, funktionsnedsättning, utbildningsnivå och bosättning. 5 Om inget annat anges avser Norrland i denna återrapport Gävleborgs län, Jämtlands län, Norrbottens län, Västerbottens län och Västernorrlands län.

Sida: 15 av 52 Tabell 1 Deskriptiva data för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion mellan 2013 juni 2014 (för åren 2010-2012, se tabell 10 i bilaga) 6 Variabel 2013 2014 Totalt Jämförelsegrupp Helår jan - jun 2010 - jun 2014 Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Andel Kvinnor 6 017 64,7% 3 118 67,0% 54 619 68,2% 49,3% Män 3 285 35,3% 1 533 33,0% 25 502 31,8% 50,7% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Ålder 16-29 år 413 4,4% 218 4,7% 2 455 3,1% 39,4% 30-39 år 3 170 34,1% 1 264 27,2% 19 813 24,7% 20,8% 40-49 år 2 370 25,5% 1 358 29,2% 28 133 35,1% 17,9% 50-59 år 2 399 25,8% 1 314 28,3% 23 514 29,3% 13,7% 60- år 950 10,2% 497 10,7% 6 206 7,7% 8,2% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Födelseland Inrikes 7 482 80,4% 3 709 79,7% 63 208 78,9% 71,3% Utrikes 1 820 19,6% 942 20,3% 16 913 21,1% 28,7% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Funktionsnedsättning Ja 6 022 64,7% 2 872 61,8% 39 812 49,7% 15,9% Nej 3 280 35,3% 1 779 38,2% 40 309 50,3% 84,1% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Utbildningsnivå Förgymnasial utb. 2 380 25,6% 1 010 21,7% 21 443 26,8% 22,5% Gymnasial utb. 4 301 46,2% 2 120 45,6% 36 896 46,1% 50,3% Eftergymnasial utb. 2 621 28,2% 1 521 32,7% 21 782 27,2% 27,2% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Bosättning Stockholms län 1 953 21,0% 933 20,1% 16 002 20,0% 18,8% Västra Götalands län 1 929 20,7% 1 076 23,1% 13 259 16,5% 16,9% Skåne län 941 10,1% 489 10,5% 8 478 10,6% 13,6% Norrland 1 199 12,9% 566 12,2% 11 494 14,3% 13,8% Övriga län 3 280 35,3% 1 587 34,1% 30 888 38,6% 36,9% Summa 9 302 100,0% 4 651 100,0% 80 121 100,0% 100,0% Källa: Arbetsförmedlingen 6 Avrundningsfel kan förekomma i samtliga nedanstående tabeller och diagram.

Sida: 16 av 52 2.1.2 Deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingen har valt att undersöka dem som under 2012-2014 för andra gången uppnått maximal tid i sjukförsäkringen (914 dagar), och som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. Som skrevs i 2013 års återrapportering skedde det största återflödet i oktober 2012 (1 333 personer). Detta har att göra med att en relativt stor grupp deltagare startade i programmet arbetslivsintroduktion i början av 2010, och summeras 914 dagar med de tre månader som programmet fortlöper med start i början av 2010 kan deltagarna komma tillbaka till Arbetsförmedlingen hösten 2012. Mellan oktober 2012 och juni 2014 har det i genomsnitt per månad varit 396 personer som för andra gången startat i programmet arbetslivsintroduktion. Sett till personliga karakteristika skiljer sig gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion två gånger (se tabell 11 i bilaga) något i relation till hela gruppen med beslut om arbetslivsintroduktion. Deltagare med ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion har en större andel med registrerad funktionsnedsättning (tolv procentenheter större andel), samt en högre andel utrikes födda. Gruppen har även en högre andel personer äldre än 40 år. En viss skillnad grupperna emellan hittas i könsfördelningen. Gruppen som fått ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion har fem procentenheter högre andel kvinnor jämfört med hela gruppen som deltagit i programmet. Detta beror sannolikt på, som beskrevs ovan, att kvinnor är överrepresenterade bland dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Eftersom gruppen som deltagit i programmet en andra gång uppnått maximal tid i sjukförsäkringen två gånger, kommer andelen kvinnor sannolikt vara något högre jämfört med hela gruppen. 2.2 Frånvaro från arbetsmarknaden För att beskriva hur länge deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion varit frånvarande från arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen valt att studera historik avseende inkomstnivåer, ersättning från sjukförsäkringen samt inskrivningsperioder på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Uppgifterna kommer från LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) samt från Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans egna register (för beskrivning av LISA, se bilaga).

Sida: 17 av 52 2.2.1 Deltagarna har haft lägre inkomst jämfört med befolkningen i övrigt under lång tid Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har jämfört med befolkningen i övrigt haft en lägre inkomstnivå under lång tid. 7 Som visas i diagram 1 nedan har deltagarna i programmet som grupp haft en lägre inkomstnivå från och med början av 1990-talet. Mellan år 1991 och fram till år 2004 var inkomstutvecklingen för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion relativt sett lika som för befolkningen i övrigt, om än på en lägre nivå. Efter 2005 har skillnaden i inkomst ökat som en konsekvens av att deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion i princip inte haft någon inkomstutveckling. Under 2010 hade deltagarna i programmet en negativ inkomstutveckling för att under 2011 öka något. Mellan 2011 och 2012 var inkomsten oförändrad. Diagram 1 Total inkomst för perioden 1991-2012 350 000 300 000 Befolkningen 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB, egna beräkningar 2.2.2 Bristande förankring mot arbetsmarknaden under lång tid Deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion har från 1991 jämfört med befolkningen i övrigt haft en större andel av sin totalinkomst från andra källor än lönearbete. De har således i större utsträckning haft sin inkomst från exempelvis arbetslöshets- och/eller sjukförsäkringen. Det visar att deltagarna varit betydligt mer utsatta för arbetslöshet och/eller ohälsa än befolkningen i övrigt. Under perioden 1991 till 2000 var andelen av totalinkomsten som kom från annat än lönearbete mellan tio till 20 procentenheter högre 7 I inkomstmåttet summeras löneinkomst samt en av SCB konstruerad variabel benämnd socink, som avser inkomst från annat än aktivt arbetslivsdeltagande (se bilaga).

Sida: 18 av 52 för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion jämfört med befolkningen i övrigt. Därefter har skillnaden i princip ökat varje år, med undantag för 2011 då skillnaden minskade en aning. I diagram 2 nedan illustreras hur stor andel av totalinkomsten som kommer från annat än lönearbete för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion respektive befolkningen i övrigt. Diagram 2 Andel av total inkomst som ej kommer från lönearbete för perioden 1991-2012 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Befolkningen 0% 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB, egna beräkningar 2.2.3 I genomsnitt har deltagarna varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller ohälsa elva av de senaste 23 åren I tabell 2 nedan redovisas antal dagar som inskriven på Arbetsförmedlingen samt dagar med ersättning från sjukförsäkringen för samtliga individer som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. 8 I genomsnitt har deltagarna i programmet antingen varit arbetslösa eller haft ersättning från sjukförsäkringen i drygt elva av de senaste 23 åren. 8 Dagar som inskriven i en sökandekategori som innebär att personen är i någon form av arbete, är ej medräknade (exempelvis sökandekategori 42, lönebidrag).

Sida: 19 av 52 Tabell 2 Antal dagar i genomsnitt som deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion haft ersättning från sjukförsäkringen eller varit inskrivna på Arbetsförmedlingen 1991-2014 9 Variabel 2013-2014 2010-2014 Antal dagar Antal dagar Totalt 3 689 4 049 Varav Arbetsförmedling 1 595 1 829 Varav Sjukpenning 1 597 1 538 Varav Sjuk-/Aktivitetsersättning 1 765 1 680 Källa: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, egna beräkningar I jämförelse med 2013 års återrapportering har det totala antalet dagar ökat något, vilket är naturligt då ytterligare cirka ett år tillkommit i analysen. En annan observation är att nyinflödet av individer till programmet arbetslivsintroduktion som skett under 2013 och 2014 har färre historiska dagar med ersättning från sjukförsäkringen eller som inskriven på Arbetsförmedlingen jämfört med samtliga deltagare i arbetslivsintroduktionen sedan programmets införande. Detta är ett resultat som redovisats även i tidigare återrapporteringar. 9 Dagar från Arbetsförmedlingen inkluderar 1991 februari 2014. Dagar från Försäkringskassan inkluderar 1991 maj 2014. Årtalen i tabellen avser programstart i arbetslivsintroduktion.

Sida: 20 av 52

Sida: 21 av 52 3. Insatser i programmet arbetslivsintroduktion 3.1 Tillgängliga insatser på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens samlade tjänsteutbud är tillgängligt för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. Främst är kartläggande, arbetsförberedande och arbetsrelaterade rehabiliteringsinsatser aktuella. 10 Alla insatser ska anpassas efter den enskildes behov. Exempelvis ges inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion: kartläggande och utredande samtal psykoterapi insatser av Arbetsförmedlingens specialister 11 yrkesvägledning kurser i stresshantering och friskvård motiverande samtal arbetsplatsförlagda aktiviteter hos företag och föreningar, arbetsprövning och arbetspraktik i vägledande syfte fysisk träning och ergonomi för personer med begränsningar i rörelseapparaten. 3.1.1 Utvecklingen av insatser för att möta målgruppens behov Arbetsförmedlingens mobilisering inför och under den inledande perioden med programmet arbetslivisintroduktion bestod i att utveckla en ny tjänst inom verksamheten samt att upphandla kompletterande rehabiliteringstjänster för att kunna möta deltagarnas behov. Två bidrag till att hitta lämpliga insatser har varit: Utveckling och införande av tjänsten Arbetsförberedande insatser För att tillgodose behovet hos personer med lång tids frånvaro från arbetsmarknaden, har Arbetsförmedlingen infört tjänsten Arbetsförberedande insatser. Tanken är att tjänsten samlat ska erbjuda insatser och utveckla arbetsförmågan hos deltagare i en svår omställningssituation. Målsättningen med tjänsten är att personer som ett resultat av denna ska kunna ta del av jobbsökaraktiviteter och Arbetsförmedlingens övriga tjänsteutbud. 10 Deltagarna kan inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion ha planerade insatser eller aktiviteter genom annan aktör, till exempel medicinsk behandling inom vården. 11 Arbetsförmedlingens specialister utgörs av: psykologer, sjukgymnaster/arbetsterapeuter, socialkonsulenter och specialister inom områdena syn, döv och hörsel.

Sida: 22 av 52 Upphandlade rehabiliteringstjänster hos extern leverantör Arbetsförmedlingen upphandlar rehabiliteringstjänster från externa leverantörer för att tillgodose behovet av motiverande och bearbetande insatser samt sysselsättning anpassad för personer med låg aktivitetsnivå. För de behov som kan finnas hos personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen, erbjuder rehabiliteringstjänsterna stora möjligheter till individuell anpassning och utformning. Tjänsterna ger ett viktigt resurstillskott och ökar den geografiska spridningen på insatserna vilket ger bättre förutsättningar för ett enhetligt tjänsteutbud. 3.2 Tillhandahållna insatser och aktivitetsnivå Deltagarnas förutsättningar att tillgodogöra sig arbetslivsinriktad rehabilitering varierar. Med detta i åtanke är den individuella kartläggning som görs med samtliga deltagare avgörande för vilka insatser som blir aktuella på Arbetsförmedlingen. Denna kartläggning genomförs i regel tillsammans med handläggare på Försäkringskassan (även kallad gemensam kartläggning). 3.2.1 Kartläggande och utredande insatser vanligt förekommande I programmet arbetslivsintroduktion är insatser av kartläggande och utredande art vanligast förekommande. Den som deltar i programmet har således främst möten och samtal med sin arbetsförmedlare, samt vid behov även med Arbetsförmedlingens specialister. Andra vanliga insatser är arbetsplatsförlagda (exempelvis arbetsträning och arbetspraktik) samt motiverande och aktiverande insatser hos extern aktör. Aktiviteterna är snarare en introduktion till insatser vid Arbetsförmedlingen än förberedelse till arbetsplatsförlagda aktiviteter. En sökandeundersökning för personer inskrivna i programmet arbetslivsintroduktion genomfördes i mars 2014. I undersökningen fick deltagarna ange vilka insatser de deltagit i under den senaste veckan. 12 Av de svarande var det 35 procent som uppgav att de deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan. Detta kan jämföras med sökandeundersökningarna som genomfördes i april 2012 och mars 2013 då det var 57 respektive 42 procent som deltagit i någon insats under den senaste veckan. Vissa deltagare i programmet har så omfattande aktivitetsbegränsningar att det är svårt för Arbetsförmedlingen att göra en planering med lämpliga aktiviteter. I dessa fall pågår ofta även andra inplanerade insatser, till exempel från vårdgivare. 12 Sökandeundersökningen utfördes bland dem som under mars 2014 hade ett pågående programbeslut om arbetslivsintroduktion. I urvalet ingick 500 personer och svarsfrekvensen var 76 procent (se bilaga).

Sida: 23 av 52 Den främsta anledningen till minskad aktivitetsnivå hos programdeltagarna är en ökning av ohälsan mellan 2012 och 2014. Utvecklingen har gått från att det 2012 var 36 procent som uppgav att de varit förhindrade att delta i någon aktivitet på grund av ohälsa, till att det 2014 var 72 procent som uppgav detsamma. Över tid tycks alltså ohälsan öka hos deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. En möjlig förklaring till detta är att andelen personer som kommer från sjukförsäkringen till programmet för en andra gång ökar över tid. I sökandeundersökningen fick respondenterna även frågan huruvida programmet arbetslivsintroduktion föregåtts av gemensam kartläggning och planering av aktiva insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Cirka 90 procent av de svarande uppgav att de deltagit i en sådan planering (cirka tio procent svarade nej), vilket tyder på att för 90 procent av deltagarna har programmet arbetslivsintroduktion föregåtts av deltagande i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att 90 procent av deltagarna i arbetslivsintroduktionen deltagit i gemensam kartläggning inom det förstärkta samarbetet tyder på att deltagarna kommer till gemensam kartläggning och aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen relativt sent i sjukskrivningsprocessen. Detta är något som även bekräftas av den kvalitetsuppföljning/stickprovsundersökning som genomfördes i mars-april 2014 av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, där det för deltagarna i det förstärkta samarbetet i genomsnitt tar 551 dagar från sjukfallets start till samordnad rehabilitering mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 13 Om Försäkringskassans samordning av rehabilitering för den enskilde skett tidigare i sjukskrivningsprocessen skulle med stor sannolikhet färre antal personer gå vidare till programmet arbetslivsintroduktion, då dessa individer i stället skulle erhålla insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet. Med tidiga och aktiva insatser för individen i det förstärkta samarbetet skulle förutsättningarna för en lyckad arbetslivsinriktad rehabilitering öka. Av de personer som i mars 2014 uppgav att de deltagit i någon insats utgjordes 59 procent av svaren samtal och 25 procent av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Sex procent hade utredande insatser eller anpassning av arbetsplats. Under 2013 var fördelningen delvis en annan då 32 procent var i arbetsplatsförlagda aktiviteter. En gränsdragningsproblematik kan dock upplevas mellan olika typer av insatser då det kan vara svårt för deltagare att avgöra exakt vilken insats som varit aktuell. Exempelvis kan ett samtal innehålla både kartläggande och vägledande inslag. 13 Totalt har 400 ärenden granskats där samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avslutats. Granskningen genomfördes mars-april 2014.

Sida: 24 av 52 Diagram 3 Vilka typer av aktiviteter har du tagit del av inom programmet arbetslivsintroduktion under den senaste veckan? (Deltagarna har haft möjlighet att ange flera svar. Andelarna summerar inte till 100 procent) 70% 60% 59% 50% 40% 30% 25% 20% 13% 10% 0% 4% 0% 5% Samtal Kartläggning etc. Yrkesvägledning Aktiverande och motiverande samtal 1% 2% Utbildning Utprovning av arbetshjälpmedel etc. 5% Söka jobb etc. Arbetsplatsförlagd aktivitet Annan aktivitet Källa: Arbetsförmedlingen 3.2.2 Låg aktivitetsnivå i programmet arbetslivsintroduktion Deltagare i programmet kan ha en aktivitetsnivå om 0-40 timmar i veckan. Många deltar i insatser mindre än en timme i veckan. I sökandeundersökningen i mars 2014 uppskattade de deltagare som deltagit i insatser under den senaste veckan hur många timmar dessa insatser fortgått. Andelen som uppgav att aktivitetsnivån var en timme eller mindre uppgick till 36 procent. Drygt 40 procent uppgav en aktivitetsnivå på 1-10 timmar och 22 procent hade en aktivitetsnivå på 10-40 timmar. I jämförelse med tidigare år tycks utvecklingen gå i riktningen att en större andel under 2014 inte deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan (se avsnitt 3.2.1). Däremot ökar tiden i aktivitet hos dem som deltagit i någon insats. Under 2012 var det 17 procent som deltog 10-40 timmar under senaste veckan, 2013 var det 19 procent och 2014 deltog 22 procent.

Sida: 25 av 52 Diagram 4 Tid i insats under den senaste veckan 40% 36% 30% 27% 22% 20% 15% 10% 0% 0-1 timme 1-5 timmar 5-10 timmar 10-40 timmar Källa: Arbetsförmedlingen Aktivitetsnivån ska tolkas mot bakgrund av att det inte finns några krav på att deltagaren ska kunna delta i insatser i specificerad omfattning som det kan finnas i andra arbetsmarknadspolitiska program. Av 7 b i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program framgår att: För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Således ska deltagarna ges möjlighet att få ta del av insatser som är anpassade utifrån deras behov och förutsättningar. 3.2.3 Specialistinsatser vanligt förekommande för många deltagare Specialisterna inom Arbetsförmedlingen fungerar som ett konsultativt stöd och ger råd i enskilda ärenden samt riktade insatser direkt till deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion. Insatserna kan bestå i utprovning av arbetshjälpmedel eller utredning av psykiska, fysiska och sociala förutsättningar för att utveckla deltagarens arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har under det senaste året utvecklat uppföljningssystemet för specialistinsatser och har därför enbart data för perioden juli 2013 juni 2014. Under perioden har 1 724 specialistärenden inletts under tiden personerna deltog i programmet arbetslivsintroduktion. Totalt under perioden är det 5 531 specialistärenden som startat för personer som blivit aktualiserade till specialist någon gång efter deltagande i programmet arbetslivsintroduktion.

Sida: 26 av 52 3.2.4 Insatser via externa leverantörer Externa leverantörer ger, på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsförmedlingen, motiverande, aktiverande och bearbetande insatser, arbetsplatsförlagda aktiviteter samt insatser inom vägledning och arbetsprövning. Exempelvis kan insatserna innefatta psykoterapi, friskvård och studiebesök på arbetsplatser. 3.2.5 Insatser som påbörjas i programmet arbetslivsintroduktion fortsätter ofta i andra program Deltagare som lämnar programmet arbetslivsintroduktion för fortsatt planering vid Arbetsförmedlingen har ofta kvar samma arbetsförmedlare. Om de kartläggande insatserna i programmet visar att deltagaren kan tillgodogöra sig aktiva insatser på Arbetsförmedlingen inleds dessa ofta under programtiden. Behovet av aktiva insatser är vanligen stort varför dessa kan fortsätta inom ramen för nya programbeslut om de är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. 3.3 Deltagarnas uppfattning om programmet arbetslivsintroduktion 3.3.1 Insatserna väl anpassade efter behov och förutsättningar Deltagare som deltagit i insatser är i stort nöjda med anpassningen efter de egna förutsättningarna och behoven. I sökandeundersökningen i mars 2014 uppgav 45 procent att insatsernas innehåll varit mycket bra. Detta kan jämföras med 2012 och 2013 då 39 respektive 44 procent tyckte detsamma. Att andelen mycket nöjda deltagare har ökat med tiden ser Arbetsförmedlingen som ett positivt resultat. Endast tre procent ansåg att innehållet var mycket dåligt anpassat och 14 procent visste ej/att det var för tidigt att säga. En svårighet för deltagarna att bedöma insatserna kan ha att göra med att de är relativt nya i programmet och att de efter lång frånvaro från arbetslivet är osäkra på sin egen förmåga att delta i insatser.

Sida: 27 av 52 Diagram 5 Hur har aktiviteternas innehåll varit anpassade efter dina förutsättningar och behov? 50% 45% 40% 30% 20% 21% 16% 14% 10% 2% 3% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej/för tidigt att säga Källa: Arbetsförmedlingen Andelen deltagare som ansåg att tiden i insats var lagom anpassad uppgick till 71 procent (72 procent 2013). Endast två procent av deltagarna ansåg att de hade för lite tid i aktivitet, och sju procent ansåg att de hade för mycket tid i aktivitet. Att 21 procent svarade att de inte vet/att det är för tidigt att säga kan bero på att de är relativt nya i programmet och därför inte anser sig kunna bedöma detta. Vidare kan det för vissa även bero på någon form av ohälsa vilket kan göra det svårt för individen att bedöma vilken omfattning som är lämplig.

Sida: 28 av 52 Diagram 6 Hur har tiden i aktivitet varit anpassad efter dina förutsättningar och behov? 80% 70% 71% 60% 50% 40% 30% 20% 21% 10% 0% 2% För lite tid i aktivitet Lagom mycket tid i aktivitet 7% För mycket tid i aktivitet Vet ej/för tidigt att säga Källa: Arbetsförmedlingen 3.3.2 Deltagarna är nöjda med bemötande och service I flera undersökningar har deltagare i programmet arbetslivsintroduktion visat sig vara nöjda med bemötande och service som Arbetsförmedlingen givit. I sökandeundersökningen från mars 2014 svarade 95 procent att de är nöjda eller delvis nöjda med Arbetsförmedlingens service. Cirka 89 procent är nöjda med personalens bemötande och fem procent är mycket missnöjda med programmet arbetslivsintroduktion. Ungefär 60 procent av deltagarna uppgav att de har ganska stort eller mycket stort förtroende för Arbetsförmedlingen, medan tolv procent uppgav att de har litet eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. Andelarna av nöjda deltagare vad gäller service, bemötande och förtroende har alla gått upp sedan 2013. Att det 2014 är fem procent som är mycket missnöjda med programmet arbetslivsintroduktion får ses som en acceptabel andel (tio procent 2013), givet den omställningssituation som deltagarna står inför. Under framför allt 2010 är det Arbetsförmedlingens erfarenhet att det hos många av deltagarna fanns en oro och osäkerhet för vad övergången från sjukförsäkringen till Arbetsförmedlingen skulle innebära. Särskilt den ekonomiska situationen oroade och vilka krav Arbetsförmedlingen skulle ställa. Med detta i åtanke är det positivt med en bra upplevelse av Arbetsförmedlingens bemötande och service, vilket framför allt innebär att förutsättningarna att tillgodogöra sig en fortsatt arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess förbättras.

Sida: 29 av 52 3.4 Insatser för deltagare som för andra gången deltagit i programmet arbetslivsintroduktion 3.4.1 Viss skillnad i insatser för deltagare som kommer till programmet en andra gång Arbetsförmedlingen har valt att analysera om de tillhandahållna insatserna skiljer sig för gruppen deltagare som kommer till programmet en andra gång jämfört med hela gruppen i arbetslivsintroduktionen. I sökandeundersökningen som genomfördes i mars 2014 hade vissa respondenter deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en gång medan andra hade deltagit i programmet en andra gång. 14 Vad gäller insatser för gruppen som deltagit en andra gång svarade de lite annorlunda i relation till hela gruppen. I jämförelse är det vanligare med samtal, kartläggning samt motiverande och aktiverande insatser, men betydligt mindre förekommande med arbetsplatsförlagda aktiviteter för dem som deltagit en andra gång. Även detta ligger i linje med en mer omfattande ohälsa hos gruppen, då de befunnit sig maximala 914 dagar i sjukförsäkringen två gånger eller tidigare haft beslut om tidsbegränsad sjukersättning. I sökandeundersökningen uppgav 97 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång att programmet föregåtts av deltagande i gemensam planering (gemensam kartläggning) tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta kan jämföras med hela gruppen i arbetslivsintroduktionen där 90 procent uppgav detsamma. Arbetsförmedlingen har även valt att analysera registerdata för alla deltagare i programmet arbetslivsintroduktion, för att undersöka om det skiljer sig något i tillhandahållna insatser mellan hela gruppen i arbetslivsintroduktion och gruppen som deltagit i programmet en andra gång. 15 Flera av deltagarna som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har fortsatta behov av kartläggande och rehabiliterande insatser, och erhåller därför andra programbeslut efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats. Det som kan konstateras är att det ej råder någon skillnad när i tiden, i och efter avslutad arbetslivsintroduktion, ett annat programbeslut erhålles för hela gruppen i arbetslivsintroduktionen jämfört med gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång. Vad gäller erhållna insatser är det en betydligt lägre andel i gruppen som deltagit i arbetslivsintroduktionen en andra gång som deltagit i 14 Av de 380 svarande hade 60 respondenter deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång, varför resultatet för denna grupp ska tolkas med försiktighet. 15 Registerdata finns för alla 80 121 personer som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion. Av dessa är det 8 319 personer som även fått ett andra programbeslut om arbetslivsintroduktion.

Sida: 30 av 52 programmet fördjupad vägledning och kartläggning (FKV), jämfört med hela gruppen som deltagit i arbetslivsintroduktionen. Även programmet arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB) och förberedande utbildning (FUB) är mindre vanligt förekommande för dem som deltagit i arbetslivsintroduktionen en andra gång. Detta beror sannolikt på att de personer som deltog första gången i programmet arbetslivsintroduktion erhöll dessa kartläggande och aktiverande insatser, medan de på grund av en mer omfattande ohälsa andra gången i arbetslivsintroduktionen ej deltog i någon aktivitet. 3.4.2 Låg aktivitetsnivå men nöjda deltagare I sökandeundersökningen svarade 23 procent av dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång att de deltagit i någon aktivitet under den senaste veckan (vilket kan jämföras med 35 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Av dessa var det 45 procent som uppgav att aktivitetsnivån var en timme eller mindre (36 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Inte helt förvånande är aktivitetsnivån lägre hos de deltagare som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion en andra gång jämfört med hela gruppen i programmet. Detta bekräftas även av sökandeundersökningen där 83 procent av dem som deltagit i programmet en andra gång uppgav att de var förhindrade att delta i någon aktivitet på grund av ohälsa (72 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Även i Arbetsförmedlingens registerdata bekräftas detta då det är en högre andel i gruppen som deltagit en andra gång som ej erhåller någon aktivitet/annat programbeslut, jämfört med hela gruppen som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion. De som deltagit en andra gång är dock väldigt nöjda med anpassningen av innehållet i aktiviteterna. I denna grupp var det 75 procent som svarade att innehållet i aktiviteterna varit mycket bra anpassade efter individens förutsättningar och behov (45 procent för hela gruppen i sökandeundersökningen). Även Arbetsförmedlingens service är gruppen nöjd med, då 95 procent svarade ja på den frågan i sökandeundersökningen. Vad gäller programmet arbetslivsintroduktion specifikt är det två procent som är mycket missnöjda (kan jämföras med hela gruppen där fem procent är mycket missnöjda).

Sida: 31 av 52 4. Uppföljning 4.1 Uppföljning 90 dagar efter programslut 4.1.1 Stor andel kvar på Arbetsförmedlingen 90 dagar efter avslutat program Nästan samtliga deltagare är kvar i programmet arbetslivsintroduktion under de tre månader programmet fortgår. Efter programmet sker ett utflöde från Arbetsförmedlingen. När programmet är avslutat och 90 dagar har passerat är dock en stor andel kvarstående på Arbetsförmedlingen. För dem som skrevs in i programmet 2010-2013 var statusen 90 dagar efter avslutat program följande: cirka elva procent i arbete eller reguljär utbildning cirka 67 procent kvarstående som inskrivna på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa, i annat program eller som övriga inskrivna cirka 22 procent avaktualiserade från Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Sett till de enskilda åren (se tabell 3 nedan) kan något av en likartad trend skönjas. Under 201o-2011 låg andelen till arbete runt tio procent medan samma andel 2012 låg på knappt 13 procent. Under 2013 sjönk andelen för att hamna på drygt elva procent. Med deltagarnas långa perioder av ohälsa och/eller arbetslöshet i beaktande är utflödet till arbete inte obetydligt. Arbetsförmedlingen bedömer det främst vara deltagare som innan programmet arbetslivsintroduktion hade förankring mot arbetslivet som redan efter 90 dagar är i arbete. Det kan handla om personer som har en anställning de kan återvända till eller personer som innan programmet deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering. Deltagande i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är exempel på detta. Drygt 22 procent av deltagarna har lämnat Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete eller reguljär utbildning. Detta är något fler än i 2013 års återrapportering. Arbetsförmedlingen uppskattar att det är svårt att för vissa göra en planering om aktiva insatser under programtiden. Givet deltagarnas ohälsa, ibland före, under och efter programmet, är detta resultat ej förvånande. Ungefär 24 procent av deltagarna är 90 dagar efter programbeslut inskrivna som övriga inskrivna. Individer i denna kategori bedöms i nuläget inte ha förutsättningar att ta del av insatser på Arbetsförmedlingen, och betraktas därför som arbetssökande med förhinder. Exempelvis avses personer som inom kort avslutar en utbildning, avslutar sin värnplikt eller är föräldralediga.

Sida: 32 av 52 4.1.2 Fortsatta rehabiliterande och kartläggande insatser behövs Flera av deltagarna som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion har fortsatta behov av kartläggande och rehabiliterande insatser. Drygt 39 procent av deltagarna är 90 dagar efter programslut inskrivna i annat program på Arbetsförmedlingen. Majoriteten av dem är i program med fokus på kartläggande, vägledande och rehabiliterande insatser. 16 Det är möjligt för deltagarna i programmet arbetslivsintroduktion att direktkvalificera sig för programmet jobb- och utvecklingsgarantin eller programmet jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen har i huvudsak valt att anvisa deltagarna till program med fokus på kartläggande, rehabiliterande och arbetsförberedande insatser utanför garantierna. På grund av detta lämnar få deltagare programmet arbetslivsintroduktion för att direkt skrivas in i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Det är några fler deltagare som har gått till arbete utan stöd i relation till arbete med stöd. Den största andelen av dem som har gått till arbete utan stöd har återgått till anställning hos tidigare arbetsgivare. Lönebidragsanställningar är vanligast bland arbeten med stöd. Det är ovanligt att deltagare har gått till reguljär utbildning. I tabell 3 nedan redovisas status 90 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion fördelat på 2010, 2011, 2012 och 2013. 16 Främst programmen arbetslivsinriktad rehabilitering (ARB), aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (AVP) och fördjupad kartläggning och vägledning (FKV).

Sida: 33 av 52 Tabell 3 Status 90 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion Status 2010 2011 2012 2013 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Arbete 3 735 10,2% 1 752 9,8% 1 068 12,5% 1 027 11,4% 7 582 10,5% Arbete utan stöd 1 453 3,9% 881 4,9% 672 7,8% 648 7,2% 3 654 5,1% Arbete med stöd 1 780 4,8% 696 3,9% 342 4,0% 327 3,6% 3 145 4,4% Nystartsjobb 502 1,4% 175 1,0% 54 0,6% 52 0,6% 783 1,1% Ej arbete fortsatt anmäld vid Arbetsförmedlingen 26 602 72,3% 12 358 68,9% 5 149 60,0% 4 321 48,2% 48 430 67,0% Öppet arbetslösa 1 706 4,6% 578 3,2% 228 2,7% 245 2,7% 2 757 3,8% I annat program 15 965 43,4% 7 116 39,7% 2 989 34,8% 2 158 24,0% 28 228 39,1% Övriga inskrivna 8 931 24,3% 4 664 26,0% 1 932 22,5% 1 918 21,4% 17 445 24,1% Ej arbete ej anmäld vid Arbetsförmedlingen 6 459 17,6% 3 816 21,3% 2 360 27,5% 3 626 40,4% 16 261 22,5% Reguljär utbildning 132 0,4% 77 0,4% 34 0,4% 54 0,6% 297 0,4% Övriga avaktualiserade 6 327 17,2% 3 739 20,9% 2 326 27,1% 3 572 39,8% 15 964 22,1% Totalt 36 796 100,0% 17 926 100,0% 8 577 100,0% 8 974 100,0% 72 273 100,0% Källa: Arbetsförmedlingen Deltagare som kvarstår på Arbetsförmedlingen i andra program har ofta en funktionsnedsättning och bristande förankring på arbetsmarknaden. Det är viktigt att deltagarna ges möjlighet till aktiverande och rehabiliterande insatser så att målsättningen att erhålla arbete lättare kan uppnås. Aktiva arbetsgivarkontakter är för Arbetsförmedlingen en viktig del i detta. En central metod i detta hänseende är ackvirering av arbeten och arbetsprövnings- och arbetsträningsplatser. 4.2 Uppföljning över tid 4.2.1 Andelen till arbete ökar samtidigt som fler personer återvänder till sjukförsäkringen Med tiden ökar andelen personer som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete. Även andelen som lämnar Arbetsförmedlingen och antas återvända till sjukförsäkringen ökar över tid. Den största andelen återfinns dock i gruppen som fortsatt är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av de 68 645 deltagare som uppnått 270 dagar efter avslut av programmet arbetslivsintroduktion var vid denna tidpunkt: 11 480 deltagare, cirka 17 procent, i arbete eller reguljär utbildning