Teknisk handbok. Trafik och Gata. Ombyggnationer i befintliga miljöer

Relevanta dokument
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Geometriska krav på gator

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Förslag till utformning av cykelöverfart

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Tillgänglig utemiljö

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

När du ska korsa en gata

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

Funktionskrav på Fabrikörvägen i samband med detaljplan hus 15

PM Förprojektering Planiavägen & Järlaleden

Bygga och plantera i tomtgränsen

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

PM Trafikutredning McDonald s

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Nyborgsvägen, Stenungsund

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

Folkparksvägen, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder. Genomförandebeslut.

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

fastighetsägare i Växjö kommun

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

UPPDRAGSLEDARE. Joakim Bengtsson UPPRÄTTAD AV. Joakim Bengtsson Sabina Rubbi

UTREDNING BUSSTRAFIK TILL SKÄLSÄTRA

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Dp Hus 15, Nacka strand Trafik

KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING

VV publikation 2002:

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

PM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl.

Trafikutredning för detaljplan Eskilshem 4:1 del av, Kapellbacken

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun

Huvudsta 3:1 + Krukmakaren

MASUGNEN 5 OCH 7 PM TRAFIK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Kv Herkules och Oden i Trelleborg

Riktlinjer för passager i Västerås

3. Checklista för allmänna platser

Cykelbanor på Torsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen. Inriktningsbeslut. Olle Zetterberg Göran Gahm

PM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik

Huvudsta 3:1 + Krukmakaren

Tillfälliga parker får bara finnas på gator med en maximal lutning på 5 procent eller 1:20. Man kan mäta lutningen genom att använda

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Förstudie för investeringsåtgärder

2 Förutsättningar. 2.1 Befintlig bebyggelse och service VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING FÖRFATTARE GRANSKAD GODKÄND

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Villkor vid användning av offentlig plats - Tillfällig park

Cykelfält längs Värmdövägen

Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV

Förprojektering Oxelbergen 1:2

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Dalen 21 förprojektering Åstorpsringen REFLEX ARKITEKTER AB. Slutversion. Stockholm

Sweco Society AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

GATOR OCH BELÄGGNING

RIKTLINJER FÖR GATUSTANDARD I NACKA KOMMUN

PM gällande utformning av cirkulationsplats

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

Cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder på Essingeringen och Badstrandsvägen på Stora Essingen. Genomförandebeslut

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

VÅRDBOENDE HASSELUDDEN - TRAFIKUTREDNING

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Antagen KF 96, GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Cykelåtgärder på Ormkärrsvägen i Hagsätra. Slutredovisning

DELPROJEKT S:T LARSPARKEN TRAFIK- & PARKERING

TILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Ekerö kommun

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

Transkript:

Teknisk handbok Trafik och Gata Ombyggnationer i befintliga miljöer

Innehåll 1 Inledning 2 2 Körbana 2 3 Cykelbana 2 4 Gångbana 3 5 Separering av gång- och cykelbana 3 24 Principritning övergångställe med cykelöverfart 13 25 Principritning avsmalning av körbana vid övergångställe 13 26 Växtlighet i gaturummet 14 6 Fri höjd på gång- och cykelbanor och körbanor 4 7 Parkeringsplatser 5 7.1 Vinkelrät parkering 5 7.2 Längsgående parkering 5 8 Parkering på kvartersmark 6 9 Cykelparkering 6 10 Kollektivtrafik 7 11 Busshållplatser 7 12 Angöring och lastplatser 8 13 Vändplatser 8 14 In- och utfarter 9 15 Refuger 10 16 Kantstöd av granit 10 17 Kantstöd av betong 10 18 Kantstöd vid infarter 10 19 Vägmarkeringar 11 20 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar 11 21 Utformning av oreglerat övergångsställe 11 22 Utformning av signalreglerat övergångsställe 11 23 Principritning övergångställe 12 1

1 Inledning Syftet med dessa anvisningar är att ge stöd vid om- och tillbyggnad i befintliga miljöer i Täby kommun. Täby kommun har utvecklats successivt från början av 1900-talets landsbygd till stugområden under 1930- och 40-talen, som därefter blev permanentboenden. Mellan 1960 och 1980 skedde en större utbyggnad och Täby växte till en köping. De områden som byggdes formades efter den tidens krav vad gäller mått (t ex vägbredder) och trafikbelastningar och har i många fall ett behov av upprustning och ombyggnad för att passa dagens krav. 2 Körbana Vid renovering av befintliga gator i Täby gäller nedanstående generella bredder för körbanor. Typ av gata Med busstrafik Utan busstrafik Dubbelriktad gata 7 m 5,5 m Enkelriktad gata 3,5 m Om det finns längsgående parkeringsplatser utmed körbanan kan körbanans bredd behöva ökas för att inte påverka framkomligheten. Vid lastplats kan ytterligare bredd krävas. Separata fickor bör om möjligt anläggas. 7 m 5,5 m 3,5 m 3 Cykelbana Bredder för cykelbanor anges i cykelplanen. Utöver detta tillkommer mått för gångbana. Dimensionering sker utifrån trafiksituationen. Se vidare Täby Kommuns cykelplan. För att en gång- och cykelbana ska kunna separeras krävs enligt politiskt beslut i Täby en bredd på minst 3,0 m. Detta breddmått innebär dock att minsta tillåtna gångbanebredd enligt ALM, som är 1,8 m, ej kan uppnås. Vid anläggning av längsgående parkeringsplatser för bilar bör det anläggas en säkerhetszon på minst 0,5 m. Säkerhetszonen är till för att inte bildörrar ska öppnas över cykelbanan. Figur 1, Gata med busstrafik, gata utan busstrafik, enkelriktad gata 2

> 0,5 m 4 Gångbana Vid ombyggnad av väg och gångbana ska bredder ses över och gångbanor breddas där möjlighet finns, se 1.2 Körbana. Separat utredning görs för varje fall. På till exempel en lokalgata utan busstrafik där vägområdet är 9 m med 6 m körbana samt två gångbanor på vardera 1,5 m kan körbanan minskas till 5,5 m och ena gångbanan breddas till 2 m. Om det ska anläggas längsgående p-platser eller avsläppningsytor vid t ex en skola ska gångbanan ha ett fritt mått på minst 2,5 m. 5 Separering av gång- och cykelbana Separering av gående och cyklister ska ske på regionala stråk och på huvudcykelnätet. För att separering ska vara möjlig krävs en bredd på minst 3,0 m (politiskt beslut). Detta breddmått innebär dock att minsta tillåtna gångbanebredd enligt ALM, som är 1,8 m, ej kan uppnås. Separeringen kan ske antingen genom en målad linje eller avvikande markmaterial. Figur 2, Cykelbana vid längsgående parkeringsplatser 6 m 1,5 m 5,5 m 2 m Figur 3, 9 meter vägområde med en 6 meter körbana samt två gångbanor på 1,5 meter (vänster), respektive minskad körbana till förmån för ökad bredd på ena gångbanan till 2 meter (höger). 3

Beläggningen på gångbanan ska vara tillgänglig och användbar för personer med rörelsenedsättning och cykelbanan ska förses med asfalt. 3 m 6 Fri höjd på gång- och cykelbanor och körbanor Den fria höjden över en gång- och cykelbana, dvs under byggnadsdelar, skyltar, skärmtak, markiser, växtlighet etc., ska vara minst 3,2 m. För körbanor gäller fri höjd till fasta hinder 4,7 m och under växtlighet 4,6 m. Figur 4, Separering av gång- och cykelbana kräver en bredd på minst 3 meter 4,6 m 3,2 m Figur 5, Fri höjd under skärmtak och vegetation 4

7 Parkeringsplatser Parkeringsplatser på allmän plats ska utformas enligt VGU. Nedan anges Täby kommuns krav utöver VGU. Mått för fler vinklar på snedställd parkering kan hämtas från VGU vid behov. Parkering för boende och anställda med rörelsenedsättning ska alltid kunna ordnas inom kvartersmark, se kapitel 8 nedan. Måtten nedan avser parkering för besökare med rörelsenedsättning till verksamheter i bottenvåningar eller till andra målpunkter, till exempel lekplatser eller friluftsbad, i de fall då besöksparkering saknas inom kvartersmark. 7.1 Vinkelrät parkering På allmän plats ska P-ruta ha en storlek av 5,0 x 2,5 m. Avståndet mellan parkeringsskepp ska vid vinkelrät parkering ha en minsta bredd av 6,5 m. Parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga ska vid vinkelrät parkering ha en minsta bredd av 5,0 m och ett djup av minst 5,0 m. Måttet kan minskas om intilliggande gångbana kan användas för i- och urstigning. Parkeringsplats för MC eller EU-moped ska vara 1,0 x 2,0 m och med en minsta fria yta bakom med bredd 3,0-m. 4,6 m 5 m 6,5 m 5 m 2,5 m Figur 6, Vinkelrät parkering och parkering för rörelsenedsatta 7.2 Längsgående parkering Vid anläggning av längsgående parkeringsplatser i befintlig miljö måste hänsyn tas till befintlig belysning och/eller träd. Parkeringsplatsens längd mellan belysningsklackar eller träd ska vara minst 7 m. Normalt kan man få plats med två-tre längsgående parkeringsplatser. Bredden för längsgående parkeringsplatser ska vara minst 2,0 m. En längsgående handikapparkeringsplats bör ha bredden 3,6 m. Måttet säkerställer att en förare ska kunna ta sig i och ur sin rullstol på förarsidan utan att vara exponerad för trafiken. Detta är särskilt viktigt på hårt trafikerade gator. Om gatan är lågtrafikerad och har mycket låga hastigheter kan ett smalare mått accepteras. För att det ska vara möjligt att ta sig in i och ut ur bilen via en ramp på passagerarsidan behövs ett fritt gångbanemått på 3,0 m på gångbanan bredvid bilen. Ett 5

längdmått på 7,0 m är att rekommendera så att en person i rullstol kan ta sig till gångbanan bakom bilen. En kantstenssänkning ska anordnas mellan parkeringsplats och gångbana. Kantstenssänkningen ska ha en lutning av maximalt 1:12 och vara minst 90 cm bred. Kantstödet ska utföras försänkt till 0 cm. Parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga ska aldrig läggas i slutet av en längsgående parkering på grund av behov av snöupplag. Avstånd till korsning från parkeringsplats ska alltid vara minst 10 m. Parkeringsplatser ska markeras med vägmärke. Längsgående parkeringsplatser ska inte markeras i körbanan. Vid längsgående parkering ska skylten placeras i innerkant om gångbanan är smalare än 3 m. 7 m 8 Parkering på kvartersmark Boendeparkering ska anordnas inom den egna kvartersmarken. Täby kommuns parkeringsnorm ska gälla. Boendeparkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga ska skapas på kvartersmark. Vid allmänna målpunkter kan det vara aktuellt att skapa parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga på allmän platsmark. Parkeringsplatser på kvartersmark som innebär backningsrörelser över gångbana på allmän platsmark får inte anordnas. Angöring ska finnas och parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseförmåga ska kunna ordnas inom 25 m från tillgänglig och användbar entré. 9 Cykelparkering Cykelparkeringar ska placeras i anslutning till målpunkter. Vid större målpunkter som exempelvis knutpunkter för kollektivtrafik, rekreationsområden och handelsområden ska cykelparkeringen hålla hög standard. Cykelställ ska placeras utanför Figur 7, Längsgående parkering mellan belysningsstolpar 6

gångytan, så att de inte innebär olycksrisk för personer med synnedsättning. Cykelparkerings platser till verksamheter och bostäder ska inrymmas inom kvartersmarken. Illustrationerna ovan är exempel på hur cykelparkering på allmän platsmark kan se ut. Ställ med ramlåsning är att föredra om det finns plats. I tunnlar/viadukter eller mot t ex murar eller väggar där det är ont om plats kan i undantagsfall hjulhållande cykelställ användas där låsning görs i framhjulet. 3,25 m 2,5 m 2,5 m 10 Kollektivtrafik SL anger i Ribuss (SL-419795), att enskilda körfält måste vara minst 3,5 m breda för att uppnå god standard för busstrafik (innebär om tvåfilig väg en köryta om minst 7 m). Lägsta standard för att möjliggöra busstrafik är enligt SL är en köryta med bredd 6,5 m, respektive körfält 3,25 m brett. För mer information samt utformningsanvisningar se senaste versionen av Ribuss respektive Riplan. 11 Busshållplatser Busshållplatser ska planeras i samråd med Trafikförvaltningen (Stockholms läns landsting) och bussentreprenören. För mer information om lämpliga avstånd mellan hållplatser mm se RiPlan. Busshållplatser ska utformas enligt krav i RiBuss och RiTill. Vid busshållplatser ska cykeltrafiken kunna passera bakom väderskyddet. Minsta avstånd bakom väderskydd ska om möjligt vara 2,5 m för att möjliggöra snöröjning. Om busshållplatsen ligger i anslutning till längsgående parkering ska hållplatsen markeras med gul zick-zack-målning på asfalten. Vid anläggning av busshållplatser med hög turtäthet ska körbanan beläggas med cementstabiliserad dränasfalt eller motsvarande. Avstånd mellan väderskydd och körbana regleras i RiBuss. Figur 8, Cykelparkering 7

3,5 m 3,5 m 3 m 4 m 2,5 m 2 m Figur 9, Busshållplats med cykeltrafik bakom väderskydd, där minsta avstånd bakom väderskydd ska vara 2,5 meter 12 Angöring och lastplatser Lastplatser ska i första hand anordnas på kvartersmark. Angöring och behov av lastplatser ska lösas i detaljplaneskedet och behov av eventuella förändringar ska bekostas av exploatör. Angöring ska alltid kunna ske inom 25 m från en tillgänglig och användbar entré. Vid en lastplats, som används av sophämtningsfordon, ska en ramp med försänkt kantstöd till 0 cm finnas med bredden 1-2 m. Om lastplatsen ligger i anslutning till längsgående parkering, ska lastplatsen markeras med gul zick-zack-målning på asfalten. Minsta bredd på längsgående lastplats bör vara 2,5 m. 13 Vändplatser Vändplatser måste dimensioneras efter trafiksituationen, dvs vilka fordon som har behov av att använda den. Om sophämtningsfordon ska kunna vända, krävs en vändplan som är minst 18 m i diameter, med en svepyta på ytterligare 1,5 m, dvs totalt 21 m. Detta för att möjliggöra för sophämtningsfordon att vända utan backning. För ytterligare mått hänvisas till VGU. Figur 10, Busshållplats vid längsgående parkeringsplatser 8

8 m Vändplatsen kan vara utformad både som en vändplan eller som en så kallad T-vändning. 9 m 1,5 m 5,5 m 5,5 m 5,5 m 8 m 14 In- och utfarter Generellt gäller att endast en in- och utfart ska anordnas per fastighet för permanentboende. Standard för infarters bredd i Täby är 4,5 m. För industrifastighet kan bredare infarter anläggas efter behov. För infarter till parkering- och handelsområden ska antal och bredder utredas i varje enskilt fall. Kantstenshöjd vid infarter se 16. Figur 11, Vändplats utformad som vändplan respektive T-vändning 4,5 m 0,8 m Figur 12, Infart från allmän gata till bostad 9

15 Refuger Refuger anläggs med granitkantstöd RV2 (12 cm), svensk granit som sätts i betong med motstöd av betong och beläggs med asfalt. 16 Kantstöd av granit Kantstöd ska vara i grå granit, Bohus Näsinge eller likvärdigt. I stadsgata används gradhuggen kantsten och i kvartersgator råhuggen kantsten. Stenen ska uppfylla fordringar enligt SS-EN 1343. Toleranskrav klass 1, frostresistens F, brottklass klass 6, skränkning klass 2, bredd och höjd klass 2. Stenens längd ska vara minst 0,5 m. Vid ytterradie 15 m och mindre ska ytterbågsten användas. Vid innerradie 10 m och mindre ska innerbågsten användas. Kantstöd får endast sättas i betong med motstöd av betong. Kantstöd ska i park vara av granit, råkantsten utan fas, svensk granit. Begagnade kantstöd får användas efter godkännande av Täby kommun men nya och begagnade ska inte användas i samma anläggningsdel. 17 Kantstöd av betong Betongkantstöd ska vara utförda enligt SS 22 72 07. Vid radie 12 m och mindre ska bågstöd användas. Vid försänkta och fasade stöd samt vid stöds avslutning ska till stödtypen hörande anslutningsstöd respektive avslutningsstöd användas. Nedgrävt kantstöd ska sättas i betong med motstöd av betong. Med beställarens godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktat cementbruk med motstöd av jordfuktat cementbruk. Limmat eller spikat kantstöd i betong ska vara av typ D 16 cm samt sättas på AG eller motsvarande. Kantstödet ska ha motstöd av asfalt om den sätts i angränsning till gräsyta/parkmark. Stöd utan distansklack får inte användas. Betongkantstöd som sätts mot asfalterad gångbana ska spikas med komplettering av motstöd där radiekantsten sätts. 18 Kantstöd vid infarter Normal visning av kantstenshöjd är 12 cm. Övergångsställe, cykelöverfart och passage ska utföras enligt typritning, se 1.22 och 1.23. Vid in- och utfarter ska genomgående kantstöd finnas. Kantstenshöjd vid in- och utfart ska inte överstiga 4 cm för granit och 6 cm för betong. Fasad kantsten ska användas. Försänkt kantstöd vid in- och utfart bör utföras på en längd av 4,5 m. Övergång mellan normal kantstenshöjd och överfartssten ska utföras på en längd av minst 1,5 m, vilket ger en totalbredd på 7,5 m. Vid infarter där kantstöd av granit används ska Granitkantstöd RV2 (RF2 ska användas vid in- och utfart), med krav enligt 16. 10

19 Vägmarkeringar Den produkttyp som ska användas för vägmarkeringar är termoplastisk vägmarkerings-massa. Termoplastisk vägmarkeringsmassa ska inte användas på ytor av betong. Mittlinjemarkering, M1, ska utföras på huvudgator. Markeringen ska inte utföras på vägar där körbanans bredd är mindre än 5,5 m. 20 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar Standardval av parkeringsräcke är tryckimpregnerat trä med ståndare av stål. Standardval av pollare är stadspollare DK-9, ProVia. Val av grindar och bommar på allmän platsmark ska ske i samråd med Täby kommun. 21 Utformning av oreglerat övergångsställe Kantstenshöjden ska på hela övergångsställets bredd sänkas enligt nedanstående principskiss. En m av övergångsstället ska ha kantstenshöjden 0 cm för att möjliggöra för personer med t ex rullstol eller rollator att använda övergångsstället. Återstoden av bredden ska ha en kantstenshöjd på 5 cm. En rad med vita betongplattor, ljushetsklass 0,9 (så kallade supervita plattor) läggs mot kantstenen på den del av övergångsstället som har 5 cm kantstenshöjd för att kontrastmarkera övergångsställets kant för personer med synnedsättning. Två rader sinusplattor läggs från gångbanans bakkant till de vita plattorna som ledningshjälp för personer med synnedsättning. Har övergångsstället mittrefug och är bredare än 3 m ska även mittrefugen utformas enligt ovanstående beskrivning. Refuger som är 3 m eller smalare utformas utan kantsten, med asfalt på ytan mellan refugklackarna. Övergångsstället ska placeras så att merparten av kantstenen är vinkelrät mot gångriktningen över gatan. Vid övergångsställen kan enkelriktad cykeltrafik på cykelbana med fördel ledas ut till fordonstrafiken innan övergångsstället. Övergångsstället omfattar därmed även cykelbanan. För placering av fundament och stolpe för skylten B3, se principskiss. Om gångbanan är 3 m eller bredare ska skylt placeras i ytterkant gångbana. Vid smalare gångbana ska skylten placeras i bakkant. Finns en fasad i bakkant gångbana ska skylten placeras på arm för att möjliggöra att stolpen står så nära fasaden som möjligt. 22 Utformning av signalreglerat övergångsställe Utrymningstiden på ett signalreglerat övergångsställe ska vara så lång att en gående hinner korsa hela vägbanan innan en bil når fram till övergångsstället. Dimensionerande gånghastighet sätts till 1,4 m/s. Om speciella behov föreligger, 11

till exempel i närheten av målpunkter som är viktiga för äldre eller personer med funktionsnedsättning, kollektivtrafikknutpunkter eller vid höga fotgängarflöden, och biltrafiken är liten, ska dimensionerande gånghastighet sättas till 1,1 m/s. Trafiksignalen ska vara utrustad med akustisk signal samt en platta med taktil information om korsningens utseende och övergångsställets riktning. Signalstolpen placeras på samma sätt som på ett oreglerat övergångsställe, d v s innan övergångsstället (på vänster sida om den gående som står beredd att korsa gatan) och ca 40 cm in från vägkanten. Tryckknappen placeras vinkelrätt mot gångriktningen och ca 0,8 m över marken. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna nå tryckknappen utformas ytan vid signalstolpen så att t ex en rullstol eller en rollator kan placeras intill stolpen. När det gäller kantstenshöjd etc. gäller samma riktlinjer för ett oreglerat övergångsställe som för ett reglerat. 23 Principritning övergångställe Sinusplattor 1,5 2 Befintlig kantsten En rad supervita plattor A A Befintlig kantsten 5 cm hög kantsten på sträckan 1,75 m 3 1,5 0 cm hög kantsten på sträckan 2,75 m Sektion A-A A-A 1,5 1,75 2,75 2 Figur 13, Principritning övergångsställe 12

24 Principritning övergångställe med cykelöverfart Cykelöverfartens minimimått framgår av principskissen, men kan göras bredare vid behov. Sinusplattor 1,5 2 Befintlig kantsten En rad supervita plattor 5 cm hög kantsten på sträckan 1,75 m 3 Befintlig kantsten 0 cm hög kantsten på sträckan 1,25 m A A Sektion A-A Sektion A-A 1,5 m 1,75 m 1,25 m 2 m 25 Principritning avsmalning av körbana vid övergångställe Figur 14, Principritning övergångsställe med cykelöverfart Sinusplattor Gummipollare med reflexplåt En rad med supervita plattor 1,75 m 1,25 m 0 cm hög kantsten Gummipollare med reflexplåt 3 m Figur 15, Principritning avsmalning av körbana vid övergångsställe 13

26 Växtlighet i gaturummet Växtlighet i och i anslutning till gaturummet ger en trivsam gatumiljö. Av trafiksäkerhetsskäl, (sikt, påkörningsrisk med mera) är det dock av vikt att detta planeras på rätt sätt. På Täby kommuns hemsida finns anvisningar för växtlighet i anslutning till vägområdet. Sidan heter Klipp Häcken! och beskriver bland annat krav på fri sikt och högsta tillåten höjd för häckar/växtlighet i anslutning till kommunala gator. Riktlinjerna ska följas även vid detaljplanering. Plank, murar etc ut mot gaturummet ska följa regler för god sikt. I en 10 m sikttriangel utmed anslutande vägar i korsning ska dessa inte vara högre än 80 cm. Vid utfarter ska god sikt uppnås. 10 m 0,8 m 10 m Figur 14,Siktlinjer vid korsning 14

Täby kommun 183 80 Täby Tel 08-555 590 00 taby.se