Matlagning vår tids identitetsmarkör Svensken höjer sin status i köket Matlagning är hetare än någonsin. Tv-tablåerna är fyllda med olika matlagningsprogram, allt fler bloggar om sin matlagning och Instagram fylls av bilder på kreativa rätter som skapats i de svenska hemmen. Att laga mat på lyxnivå har blivit en statusmarkör. Men stämmer bilden om svensken som den passionerade hemmakocken med hur vi är hemma i köket? The OBH Nordica Home Cooking Report är en omfattande nordisk studie som OBH Nordica låtit ta fram. Den kartlägger våra vanor och preferenser i köket, rådande trender samt hur vi förhåller oss till matlagning. Nedan följer en sammanställning av höjdpunkterna ur rapporten och en sak är säker, den svenska hemmakocken har tagit oss långt från Landet Brunsås. 10 trender som formar framtidens nordiska matlagning En stor del av rapporten beskriver hur vi nordbor beter oss i köket och hur vi förhåller oss till mat och matlagning. Här följer 10 trender som formar den nordiska matlagningen. 1 2 3 4 5 Social Hemma är den nya stjärnrestaurangen: Den dyra restaurangen är ett minne blott, det är i hemmet som de flesta av oss firar med en middag. För dagens nordbo är helgens drömmiddag hemlagad. Jägare och samlare: Middagen har gått från bjudning till helhetsupplevelse och det har blivit populärt att bjuda på mat som förberetts från jord till bord. Att bjuda på någonting som man själv odlat eller plockat är något många eftersträvar. Hemmalabbet köket blir high tech: Köket och köksutrustningen blir mer och mer avancerad och teknisk. Köksmaskiner som tidigare hört hemma i restaurangköket finns i allt större utsträckning i de nordiska hemmen. Bakbonanza bland surdegar och cupcakes: Bakning har blivit en populär hobby, och allt från surdegsbröd till cupcakes har fångat bagaramatörernas intresse. matlagning det nya svarta: I en värld där allt fler saker och tjänster blir digitala, är upplevelsen, det sinnliga och fysiska, desto viktigare.
6 Exotisk mat från thai till pyton till tallriken: Exotisk mat har blivit en del av vår vardag. Hyllorna i snabbköpen är fyllda av exotiska ingredienser. Recept från avlägsna länder som Thailand har blivit en naturlig del av vår matvardag. 7 8 9 Matimprovisatören regerar: Genom maten vi äter och lagar visar vi vilka vi egentligen är. Att ha självförtroende i köket och laga god mat utan recept är det som imponerar mest. Ytan räknas snygga prylar i köket: Köket ska inte bara vara praktiskt det ska vara snyggt också. Köket är en central samlingsplats i hemmet, och det är därför inte helt oväntat att många bryr sig mycket om design på såväl kök som köksutrustning. Långsamhetens lov i grytan: Att ta sig tid för att laga mat på helgerna blir allt vanligare. Det är speciellt då - när vi har tid - som vi äntligen kan skapa en speciell smakupplevelse. mat en närodlad och hemvävd guldkant på tillvaron: I takt med att intresset för hemlagat ökar, ökar också intresset för råvarorna. 10Ekologisk
7 insikter om helgmatlagning Nedan följer ett utdrag av de insikter som beskrivs i rapporten 1. Socialt, avancerat och hemma När helgen kommer vill vi bjuda våra vänner på en matupplevelse i toppklass. 75 procent äter hellre i en hemmamiljö än på restaurang eftersom det är roligare och mer socialt. Hemma har blivit den nya stjärnkrogen och allt fler passar på att bjuda på avancerade rätter för att imponera på vänner och bekanta. 55 procent av svenskarna uppger att de har bra självförtroende i köket, vilket ger oss en förstaplats i Norden. 3. Snygghetsfaktorn är viktig Matlagning har blivit en statusmarkör. Med det har hemmaköket blivit mer än en plats för matlagning, det är en plats för socialt umgänge. Hela 29 procent av nordborna ser köket som det viktigaste rummet och något man gärna visar upp för vänner och i sociala medier. Att ha ett snyggt kök, bra köksredskap och snygg mat spelar en allt viktigare roll. 5. Matlagningsparadoxen: Trots att självförtroendet i köket är stort och intresset för matlagning växer ser vi oss själva som mindre kunniga än tidigare generationer. 57 procent av de nordiska konsumenterna uppger att de har mindre kunskap om matlagning än sin mormor. 2. Matlagning status och prestation En skicklig hemmakock väcker de flesta nordbors beundran. Två av fem har lagt ut bilder på sin hemlagade mat i sociala medier och var tionde gör det regelbundet. Men med ökad prestige växer också pressen. En fjärdedel anser att det är möjligt eller sannolik att de skulle känna prestationsånget om de bjöd hem vänner på middag. 4. Köksredskap & matlagningsglädje För att laga bra mat krävs bra redskap, det är 68 procent av nordborna enade om. En klar majoritet uppger att de önskar sig nya redskap till hemmet och 23 procent uppger att de till och med drömmer om köksredskapen de vill ha. 6. Helgmatlagning som terapi: Trots prestigen i helgmatlagningen är det många som betraktar det som något terapeutiskt. 42 procent tycker att det är rogivande att laga mat under helgen och lika många passar på att ägna tiden åt att laga tidskrävande rätter som långkok. 7. Mat och matlagning på hjärnan: När mat och matlagning blir allt viktigare tar det också mer tankekraft. 57 procent ser på ett eller flera matlagningsprogram i veckan.
5 typer av hemmakockar i Sverige Utifrån undersökningen, som ligger som underlag för The OBH Nordica Home Cooking Report, går det att urskilja fem karaktärstyper i de svenska hemmen. De olika karaktärerna speglar hur vi beter oss i köket, vilka preferenser vi har, hur vi förhåller oss till mat och matlagning etc. Nedan presenteras de fem olika typerna av hemmakockar. Festfixaren Festfixaren Den entusiastiska helgkocken, som gärna lagar festmåltider på helgerna. KöksproffseT En skicklig, självsäker amatörkock som ser matlagning som en spännande utmaning. Finsmakaren Matglad och social person, som gärna äter gott på helgen men som helst slipper själva matlagningen. Sällskapskocken KöksproffseT Gillar inte att laga mat ensam, men förvandlas till en entusiastisk stjärnkock i andras sällskap. Vardagskocken En erfaren kock som lagar mat dagligen men som inte tycker det är särskilt kul.
Jämförelser mellan de nordiska Det vanligaste köksredskapen i de nordiska Sverige: Elvisp (86 % har Norge: Våffeljärn (84 % har Danmark: Köksvåg (86 % har Finland: Kaffebryggare (89 % har Nationella översiktliga karaktärsdrag Sverige: Hemmakockens förlovade land Norge: Trendiga hemmakockar mellan fryspizza och sous vide Danmark: Svårt att imponera på Nordens gourmand Finland: Håller matlagningen inom familjen Största hemmakockssegment baserad på åsikter mat och matlagning utifrån ett socialt perspektiv Sverige: Köksproffset (35,2%). Med bred marginal flest per capita i Norden. Norge: Festfixare (29,3%) Danmark: Köksproffset (35,2%). Med bred marginal flest Vardagskockar per capita i Norden. Finland: Festfixare (32,2%) De vanligaste mera udda köksredskapen Sverige: Tryckkokare 7 % av befolkningen Danmark: Korvhorn 10 % av befolkningen Norge: Food sealer 5 % av befolkningen Finland: Slow cooker 4 % av befolkningen Nationella karaktärsdrag kring hemmagjord mat Sverige: fler än hälften har gjort saft eller sylt Norge: fler än var tredje har lagat kött/fisk de fångat Danmark: fler än hälften har odlat egna kryddor Finland: fler än hälften har lagat mat på svamp de plockat De mest eftertraktade köksredskapen i de nordiska Sverige: Köksmaskin (22 % önskar sig Norge: Matberedare (41 % önskar sig Danmark: Köksmaskin (24 % önskar sig Finland: Köksmaskin (26 % önskar sig. I Finland drömmer nästan dubbelt så många om ett köksredskap de skulle vilja ha (41 % mot genomsnittet i Norden 23 %). Ångetstoppen för hemmabjudning Finland 66 % (39 % + 27 %) Sverige 54 % (26 % + 28 %) Norge 48 % (27 % + 21 %) Danmark 44 % (22 % + 22 %)