SBN 2013-05-13 1 2014-05-08 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden
SBN 2013-05-13 2 2014-05-08
SBN 2013-05-13 3 2014-05-08 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson E-post: kerstin.blom-johansson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 45 62 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden M 2014-148 Ansökan enligt förordning (2004:100), huvudstudie vid Bockara sågverk, Id 136367 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Kalmar Län ansöka om statsbidrag, på 870 000 kronor till en åtgärdsförberedande huvudstudie vid Bockara sågverk i enlighet med upprättad ansökan 2014-04-17 med tillhörande bilagor. Ärendet Bidragsansökan för Bockara sågverk (Id 136367) på fastigheten Bockara 25:1 avser en åtgärdsförberedande huvudstudie för att de avhjälpandeåtgärder som behövs ska kunna genomföras, enligt 2 i förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Bakgrund Oskarshamns kommun beviljades statsbidrag på 280 000 kr våren 2013 från Naturvårdsverket. Kommunen anlitade DGE mark och Miljö hösten 2013 för att genomföra en förstärkt förstudie på fastigheten Bockara 25:1. Resultatet efter förstudien visar sammanfattningsvis på att halter av dioxin påträffats över generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), att föroreningarna återfinns relativt ytligt i marken, 0-0,5 meter under markytan, och att dioxin påvisats i halter över holländska riktvärden i grundvatten i anslutning till verksamhetsområdet. Dioxin har även påvisats i råvattnet i kommunens dricksvattentäkt i närområdet. Bodil Liedberg Jönsson Förvaltningschef Kerstin Blom Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2014-04-17 Bilagor: Bilaga 1 Ansökan Bilaga 2 Ansvarsutredning Bilaga 3 Förstärkt förstudie Bockara sågverk, DGE Mark och Miljö, 2014-01-08 Skickas till Länsstyrelsen i Kalmar län, Anders Svensson För kännedom: Fastighetsägare, Lars-Ola Svensson
SBN 2013-05-13 4 2014-05-08 ANSÖKAN Datum Vår beteckning 2014-04-17 2014-148 Ert datum Er beteckning Tjänsteställe/handläggare SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson E-post: kerstin.blom-johansson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 45 62 Avhjälpande av föroreningsskador och stadsbidrag för sådant avhjälpande, Bockara sågverk, Id 136367 Ärendet Bidragsansökan för Bockara sågverk (Id 136367) på fastigheten Bockara 25:1 avser en åtgärdsförberedande huvudstudie för att de avhjälpandeåtgärder som behövs ska kunna genomföras, enligt 2 i förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. Ansvarsutredning En ansvarsutredning har upprättats under år 2012 av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Inga förhållanden har ändrats sedan ansvarsutredningen genomfördes, så ansvarsutredningen har inte reviderats. Ansvarsutredningen ligger som bilaga 2 till tjänsteskrivelsen daterad 2014-04-17 om ansökan om bidrag. Hälso- och miljörisker på och omkring Bockara sågverk Det finns ofta stora osäkerheter vid riskbedömning. Olika individer kan vara olika känsliga för samma exponering och denna skillnad kan bero på olika faktorer, dels individens genetiska bakgrund, dess livsstil samt ålder och kön. Risken för akuta hälsoeffekter av miljöföroreningar bedöms som liten, däremot är det svårt att bedöma risken med låga exponeringsnivåer under lång tid, ibland en hel livstid. De hälsoeffekter som diskuteras mest avseende påträffande föroreningar är cancer och påverkan på fortplantning och utveckling. Fler och fler studier tyder på att den unga individen (embryo, foster, spädbarn, barn) är mer känslig för exponering för miljöföroreningar än den vuxna individen. Tillgänglig kunskap tyder på att de mest känsliga organen är nervsystemet, reproduktionssystemet och immunsystemet och att bl.a. ämnen som stör hormoner kan ge upphov till skador vid låga exponeringar. För dioxiner finns ett stort behov av att få mer kunskap, framför allt om verkningsmekanismer och variationer i känslighet, för att reducera osäkerheten och förfina riskbedömningen.
SBN 2013-05-13 5 2014-05-08 Det som motiverar ytterligare utredningar är även att det vid den andra provtagningen i GV2 var kraftigt förhöjda halter av dioxin i grundvattnet jämfört med det holländska (RIVM) och det amerikanska riktvärdet (USEPA). Samhällsbyggnadskontoret bedömer att hälsoriskerna på sikt är mycket stora då man i de marktekniska undersökningarna konstaterat att det finns en spridning av dioxin till grundvattnet i den kommunala dricksvattentäkten. Ett fåtal fastigheter inom vattenskyddsområdet brukar sina enskilda vattentäkter för dricksvatten. Risken för exponering av dioxin för gruppen inom Bockara som har enskilda vattentäkter bedöms som stor utifrån de resultat som framkommit i de gjorda undersökningarna i samhället. Persistenta bioackumulerande ämnen, som dioxin kan under lång tid verka på organismer och människor. De biologiska effekter som vi bör vara vaksamma på i samband med sådana ämnen är därför av långsiktig karaktär. Exempel på sådana effekter är påverkan på fortplantning, immunsystem och beteende men även cancer/tumörutveckling. För miljö- och hälsoriskbedömning i den förstärkta förstudien, se avsnitt 4.8 och 4.9 (bilaga 3 till tjänsteskrivelsen daterad 2014-04-17 om ansökan om bidrag). Riskklassning enligt MIFO Både en riskklassning enligt MIFO-fas 1 och 2 har genomförts för fastigheten Bockara 25:1. Den preliminära riskklassningen enligt MIFO-fas 1 är riskklass 2 då industrin ligger i ett område med mycket högt naturvärde där det även finns grundvattenförekomst. Fastigheten gränsar även till ett vattenskyddsområde. Doppning har förekommit under lång tid med Servarex och Mitrol 48, vilket kan medföra höga föroreningsnivåer, enligt Länsstyrelsens motivering. Riskklassningen enligt MIFO-fas 2 placerar fastigheten i riskklass 1 då fastigheten gränsar till ett vattenskyddsområde med förekomsten av dioxiner i den ytliga jordprofilen i anslutning till platsen för doppning tillsammans med halten av dioxin i det uttagna grundvattenprovet enligt motiveringen av Sweco (Sweco Environment AB, Växjö Vatten och Miljö). Föreslagna utredningar En åtgärdsförberedande huvudstudie behöver genomföras vid Bockara sågverk. Huvudstudien kommer att följa Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Undersökningarna inleds med mätningar av dioxin i befintliga grundvattenrör för att verifiera om det var en engångsföreteelse eller inte att det var kraftigt förhöjda halter av dioxin vid den andra provtagningen i GV2. Särskilt med tanke på att ett enskilt värde visade så hög nivå medan övriga prover var lägre. Vidare undersöks spridningen till Bockaras grundvattentäkt för dricksvatten. Detta eftersom grundvattentäkten har sin uttagspunkt 600 meter nedströms det förorenade sågverksområdet. Riskerna för dioxinpåverkan på grundvattnet och riskerna för de människor som konsumerar detta vatten behöver undersökas närmare. Tidigare resultat tyder på att dioxin sprider sig till grundvattnet och att detta kan vara värt att övervaka för att säkerställa hälsoskyddet för de människor som konsumerar dricksvattnet. Kontroll av
SBN 2013-05-13 6 2014-05-08 dioxin i eventuella enskilda dricksvattenbrunnar i Bockara inkluderas. Parallellt med undersökningarna av spridningen till grundvattnet görs en mer detaljerad avgränsning av föroreningarna. Detta gäller kring platsen för doppkaret men även till exempel barkvallarna på fastigheten och omkringliggande barkdeponier. Efter markundersökningarna för avgränsning av föroreningar görs vidare utredningar med avseende på områdets geologi. Klorfenoler är ämnen som har högre densitet än vatten och återfinns i svackor med en tät underyta. Genom en geoteknisk utredning över området kan noggrannare bedömningar göras över bergytans läge och lutning samt eventuella sänkor, inklusive kontroll av klorfenoler på fastigheten mot berget på större djup. I studien ska förslag till efterbehandling beskrivas och mätbara åtgärdsmål föreslås. Undersökningarna ska genomföras enligt vad som beskrivs enligt Naturvårdsverket (rapport nr 4310, 4311, 5976, 5977, och 5978) av sakkunnig. Kostnadskalkyl För markundersökning samt utredningar har en projektbudget på 870 000 kr uppskattats vara nödvändig, se tabell 1 nedan. Tabell 1 Uppskattad budget avseende åtgärdsförberedande huvudstudie på fastigheten Bockara 25:1, Oskarshamns kommun. Geoteknisk utredning (utredning av berggrundsytan under och kring objektet) Hydrogeologi och spridningsvägar (Slugtester samt 10 st gv.rör, analys avseende dioxin och klorfenol) Utredning av föroreningsutbredning (jordprov, 10-15 st, analys avseende dioxin) 175 000 310 000 155 000 Fördjupad riskbedömning 27 000 Riskvärdering 20 000 Åtgärdsutredning 75 000 Platsspecifika riktvärden (acceptabla resthalter) 32 000 Mätbara åtgärdsmål 32 000 Informationsinsatser för Bockara samhälle 14 000 Hälso- och miljöriskbedömning 30 000 SUMMA 870 000
SBN 2013-05-13 7 2014-05-08 Tidsplan Undersökningar av fastigheten inleds så snart bidrag beviljas från Naturvårdsverket. Ambitionen är att undersökning och utredning ska vara genomförda under 2015. Eventuellt avslutas studien våren 2016. Huvudman Som huvudman för projektet står Oskarshamns kommun. Länsstyrelsens prioriteringar Efter genomförd förstärkt förstudie har Länsstyrelsen bedömt att objektet kan innebära risk för påverkan på skyddsvärt grundvatten och risk för direktexponering vid vistelse på området. Sågverksområdet har därför placerats i riskklass 1 och hör till de prioriterade objekten för efterbehandling i länet inför 2014 års regionala program. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör
SBN 2013-05-13 8 2014-05-08 ANSVARSUTREDNING Datum Vår beteckning 2012-02-09 2010-1008 Rev 2012-10-12 Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson E-post: kerstin.blom-johansson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 45 62, Fax: 0491-883 09 Bedömning av det miljörättsliga ansvaret för efterbehandling av fastigheten Bockara 25:1, Oskarshamns kommun Inledning I denna utredning redovisas en preliminär bedömning av efterbehandlingsansvar enligt 10 kap miljöbalken (MB) om förorenade områden på fastigheten Bockara 25:1 i Oskarshamns kommun, Kalmar län. Som underlag för arbetet har uppgifter hämtats från Bolagsverket samt arkivmaterial från miljö- och byggavdelningen och kart- och planavdelningen på samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun. Uppgifter om verksamhet och föroreningar har erhållits genom genomförda MIFOinventeringar. Sammanfattande bedömning Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att det inte finns någon efterbehandlings skyldig för föroreningen på fastigheten Bockara 25:1. Bakgrund - Förorenat område Verksamhetshistorik AB Berga Snickerifabrik förvärvade år 1953 fastigheten Bockara 25:1 och påbörjade då byggnationen av ett sågverk på fastigheten. Från 1967 hade verksamheten hantering av kemikalier och 1973 inleddes doppning av timmer med Severex (3000 kg/år). År 1979 doppas cirka 24 000 m 3 trävaror i Mitrol 48 (11 000 liter) i två kar, 17 respektive 23 m 3. Kemikalier förvarades i låsbart förråd och tomemballage deponerades i grop. Mellan åren
SBN 2013-05-13 9 2014-05-08 1967 1995 pågick doppning av trävaror på fastigheten. Enligt träskyddsinventeringen 1985 doppades cirka 11 000 m 3 /år i Mitrol 48, cirka 4 000 kg preparat förbrukades/år. Efter impregnering fick virket droppa av cirka 3 5 minuter innan det lagrades under bar himmel. Marken var delvis asfalterad där virket lagrades. Doppning pågick mellan maj oktober. Verksamheten bedrevs mellan åren 1953 1996. Företaget ansökte om konkurs 1996. Konkursboet bedrev verksamheten efter att verksamheten begärts i konkurs tills Bockara Sågverk AB köpte verksamheten och fastigheten 1997. Bockara Sågverk AB bedrev ingen doppning av trävaror inom sin verksamhet. Doppningskaren såldes till Hanåsa Sågverk AB, Högsby kommun i och med att AB Berga Snickerifabrik gick i konkurs. Idag används fastigheten till uthyrning av lagerplats för diverse fordon samt höbalar. Områdesbeskrivning Fastigheten Bockara 25:1 (se bild 1) är belägen cirka 2,3 mil väster om Oskarshamn. Fastigheten ligger i Bockara cirka 100 meter från bostäder och 200 300 meter till skola och barnomsorg. Bockara ligger inom vattenskyddsområde med bostäder och flera lantbruk. Området är beläget ovanpå en ås med skog väster om fastigheten och bostäder syd-sydväst om fastigheten. Jordarterna i området består av isälvsmaterial. Bild 1 Karta som visar fastigheten Bockara 25:1 samt närliggande fastigheter och bostäder. Föroreningssituation Samhällsbyggnadskontoret förelade Bockara Sågverk AB enligt beslut dat 2011-10-04 diarienr. 2010-1008 att genomföra en markundersökning för att utröna föroreningsgraden på fastigheten. Den 31 januari 2012 inkom rapporten efter markundersökningen som visade på att föroreningar genom läckage och spill kommit ut i omgivningen och att dessa återfinns i olika kemiska faser i mark och grundvatten.
SBN 2013-05-13 10 2014-05-08 Tillståndet i mark och grundvatten bedöms som mycket allvarligt för dioxin. För övriga ämnen bedöms tillståndet i mark och grundvatten som mindre allvarligt, det vill säga förekommande halter är lägre eller lika med de generella riktvärdena. Området bedöms ha trolig påverkan av punktkälla för dioxin och i grundvatten stor påverkan från punktkälla avseende dioxin vid analys av avvikelser från jämförelsevärdet. Den samlade föroreningsnivån för mark och grundvatten inom undersökningsområdet baserat på ovanstående information, bedöms som mycket allvarlig. Spridningsförutsättningarna och känsligheten på fastigheten bedöms som stora, skyddsvärdet bedöms som litet. Riskklassning enligt MIFO Både en riskklassning enligt MIFO-fas 1 och 2 har genomförts för Fastigheten Bockara 25:1. Den preliminära riskklassningen enligt MIFO-fas 1 är riskklass 2 då industrin ligger i ett område med mycket högt naturvärde där det även finns grundvattenförekomst. Fastigheten gränsar även till ett vattenskyddsområde. Doppning har förekommit under lång tid med Severex och Mitrol 48, vilket kan medföra höga föroreningsnivåer, enligt Länsstyrelsens motivering. Riskklassningen enligt MIFO-fas 2 placerar fastigheten i riskklass 1 då fastigheten gränsar till ett vattenskyddsområde med förekomsten av dioxiner i den ytliga jordprofilen i anslutning till platsen för doppning tillsammans med halten av dioxin i det uttagna grundvattenprovet enligt motiveringen av Sweco (Sweco Environment AB, Växjö Vatten och Miljö). Verksamhetsutövare och fastighetsägare Verksamhet före den 1 juli 1969 Namn Org.nr Verksamhetstid Kommentar Förvärvsdatum AB Berga Snickerifabrik 556022-3033 1960 1996 Konkurs 1996 1953-03-20 Verksamhet efter den 30 juni 1969 Namn Org.nr Verksamhetstid Kommentar AB Berga 556022-3033 1960 1996 Konkurs 1996 1953-03-20 Snickerifabrik Bockara Sågverk AB 556084-6882 1997 2007 Verksamheten nedlagd 2007 1996-10-15 Lagstiftning Allmänna hänsynsregler i miljöbalken I 2 kap MB finns de allmänna hänsynsreglerna, bland vilka följande bör nämnas. Enligt 2 kap 3 MB skall alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller
SBN 2013-05-13 11 2014-05-08 åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så fort det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av 2 kap 7 MB framgår att kraven på hänsyn enligt bland annat 2 kap 3 MB gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Enligt 2 kap 8 MB ska alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvara till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap MB. I den mån det föreskrivs i denna balk kan istället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Ansvar för utredning och efterbehandling av förorenade områden Vid hänvisning till 10 kap miljöbalken avses den äldre lydelsen före 1 augusti 2007 eftersom de äldre bestämmelserna gäller för miljöskador av utsläpp, händelser eller tillbud som ägt rum före den 1 augusti 2007, eller som ägt rum senare men härrör från verksamhet eller åtgärd som avslutats före den 1 augusti 2007. Enligt 10 kap 1 MB skall 10 kapitlet tillämpas på mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Enligt 10 kap 2 MB är den ansvarig för efterbehandling av sådana områden, byggnader eller anläggningar som anges i l som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare). Enligt 8 lagen (1998: 811) om införande av miljöbalken (MP) ska bestämmelserna i 2 kap 8 och 10 kap 2 MB tillämpas i fråga om miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969, och verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid tiden för miljöbalkens ikraftträdande enligt 1, och det föreligger ett behov av att avhjälpa skador eller olägenheter som har orsakats av verksamheten. Av 10 kap 3 MB framgår att om inte någon verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbehandlingen av en förorenad fastighet är var och en efterbehandlingsansvarig som förvärvat fastigheten och vid förvärvet känt till föroreningarna eller då borde ha upptäckt dem. Avser förvärvet en privatbostadsfastighet enligt 2 kap 13 inkomstskattelagen (1999:1229) ansvarar endast en förvärvare som känt till föroreningen. I fråga om förorenad byggnad eller anläggning gäller detsamma den som förvärvat den fastighet där byggnaden eller anläggningen är belägen. Med förvärv av fastighet likställs förvärv av tomträtt.
SBN 2013-05-13 12 2014-05-08 Enligt 15 MP (Lag (1998:811) om införande av miljöbalken) ska inte förvärv som har skett före miljöbalkens ikraftträdande, den 1 januari 1999 beaktas vid tillämpningen av 10 kap 3 MB. Enligt 10 kap 4 MB innebär efterbehandlingsansvaret att den ansvarige i skälig omfattning ska utföra eller bekosta de efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning ska bestämmas ska det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, ska även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning. Preskriptionslagen (1981:130) är inte tillämplig på efterbehandlings ansvar. Enligt 10 kap 5 MB kan den som äger en fastighet som efterbehandlas trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Enligt 10 kap 6 MB ska, om flera verksamhetsutövare är ansvariga enligt 2, de svara solidariskt i den utsträckning inte annat följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. En verksamhetsutövare som visar att hans eller hennes bidrag till föroreningen är så obetydligt att det inte ensamt motiverar efterbehandling ska dock ansvara endast för den del som motsvarar bidraget. Vad de solidarisk ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till föroreningen och till omständigheterna i övrigt. Av 10 kap 7 MB framgår att om flera fastighetsägare eller tomträttshavare är ansvariga enligt 3, ska de svara solidariskt i den utsträckning annat inte följer av att ansvaret är begränsat enligt 4 första stycket. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till vad de insett vid förvärvet och omständigheterna i övrigt. Enligt 10 kap 8 första stycket MB ska 2-4 samt 6 och 7 tillämpas i frågor om ansvar för kostnader att utreda föroreningar inom ett sådant mark- eller vattenområde eller en sådan byggnad eller anläggning som avses i l. I 8 andra stycket MB anges att ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning som avses i första stycket, trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3, kan förpliktas svara för utredningskostnader som rör fastigheten i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt. Utredningsansvar enligt 26 kap 22 Av 26 kap 22 MB framgår att den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön eller den som annars
SBN 2013-05-13 13 2014-05-08 är skyldig att avhjälpa olägenhet från sådan verksamhet är skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheter och dess verkningar som behövs för tillsynen. Om det är lämpligare kan tillsynsmyndigheten i stället föreskriva att en sådan undersökning ska utföras av någon annan och utse någon att göra undersökningen. Den som är skyldig att utföra undersökningen är skyldig att ersätta kostnaderna för en undersökning som någon annan utsetts att göra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastställer. Tillsynsansvar Samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun har ansvar för tillsynen över det förorenade området enligt 2 kap 31 punkterna 2 och 3 i Miljötillsynsförordningen (2011:13). Samhällsbyggnadskontoret är även tillsynsmyndighet över verksamheten Bockara Sågverk AB. Tillstånd och beslut 1996-06-04 inlämnar AB Berga Snickerifabrik en ansökan om konkurs till Oskarshamns Tingsrätt. Länsstyrelsen i Kalmar län beslutar 1996 om tillstånd för konkursboet för AB Berga Snickerifabrik att utöka och driva verksamheten vid sågverket på fastigheten Bockara 25:1, samt bevattning av timmer på fastigheten Solhöjden i Oskarshamns kommun. Beslut enligt miljöskyddslagen 1996-09-11, dnr 2410-286-95. 1999 förelägger miljö- och hälsoskyddsnämnden Bockara Sågverk AB om omhändertagande av farligt avfall på fastigheten Bockara 25:1. Beslut enligt miljöbalken 1999-07-14, dnr 1999-283. 2008 förelägger samhällsbyggnadsnämnden Bockara Sågverk AB om att utföra en bullerutredning på fastigheten. Beslut enligt miljöbalken 2008-12-02, dnr 2008-912. Samhällsbyggnadsnämnden förelägger Bockara Sågverk AB om att ta fram en provtagningsplan senast den 31 augusti 2011. Beslut enligt miljöbalken 2011-06-13, dnr 2010-1008. Samhällsbyggnadsnämnden förelägger 2011 Bockara Sågverk AB om att genomföra översiktlig markundersökning enligt inlämnad provtagningsplan. Beslut enligt miljöbalken 2011-10-04, dnr 2010-1008.
SBN 2013-05-13 14 2014-05-08 Samhällsbyggnadskontorets bedömning Eftersom bolaget AB Berga Snickerifabrik är upplöst finns det inget juridiskt ansvar för bolaget att efterbehandla fastigheten Bockara 25:1. Bockara Sågverk AB har inte bidragit till föroreningen på fastigheten och eftersom bolaget förvärvade fastigheten innan 1 januari 1999 har bolaget inget ansvar att efterbehandla fastigheten. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att det inte finns någon efterbehandlingsskyldig för föroreningen på fastigheten Bockara 25:1. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att föroreningarna på fastigheten Bockara 25:1 huvudsakligen har orsakats av den doppningsverksamhet som bedrivits av AB Berga Snickerifabrik. Bolaget ansökte om konkurs 1996 och upplöstes efter att konkursen avslutades, vilket innebär att krav på utredning och efterbehandling inte kan riktas mot ansvarig verksamhetsutövare med stöd av 10 kap 2 MB. När Bockara Sågverk AB förvärvade fastigheten fortsatte de att bedriva verksamhet med trävaror utan doppning, och kan därför inte anses ha bidragit till föroreningen på fastigheten. Krav på efterbehandling ska därför inte riktas mot firman enligt 10 kap 2 MB. Det ska inte heller riktas några krav enligt 10 kap 3 MB eftersom fastigheten förvärvades innan miljöbalken trädde i kraft. Av 10 kap 8 andra stycket MB framgår att en fastighetsägare, trots frihet från ansvar enligt 10 kap 3 MB, kan åläggas att svara för utredningskostnader i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till bland annat den nytta ägaren kan antas få av utredningen. I förarbetena till bestämmelsen i 10 kap 8 MB (Prop. 1997/98:45 del2, s. 122) anges att ansvaret för utredningskostnader sträcker sig längre än efterbehandlingsansvaret. I förarbetena till bestämmelsen anges vidare att det kan vara till nytta för fastighetsägaren att utredning görs och att det därför kan vara skäligt att fastighetsägaren får svara för utredningskostnader. I Naturvårdsverkets rapport 5242 anges att sådana fall när fastighetsägaren kan åläggas att stå för kostnader för utredning kan vara t. ex. när området inverkar menligt på fastighetsägarens möjlighet att utnyttja fastigheten eller att denne bedöms kunna ha nytta av utredningen i ett senare bygglovsärende (Naturvårdsverkets rapport 5242 "Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten" s. 62). Inga uppgifter har kommit till samhällsbyggnadskontorets kännedom om eventuella planer på exploatering inom det avgränsade området. Samhällsbyggnadskontoret känner inte heller till några övriga omständigheter som i dagsläget talar för att Bockara Sågverk AB kan få sådan nytta av en sådan utredning som avses i 10 kap 8 MB. Krav ska därför i dagsläget inte riktas mot fastighetsägaren med stöd av nämnt lagrum.
SBN 2013-05-13 15 2014-05-08 Det finns inget som tyder på att fastighetsägarna skulle komma att göra obehörig vinst eller liknande efter genomförd efterbehandling. Värdeutvecklingen på fastigheter i orten Bockara i Oskarshamns kommun bedöms inte vara som övriga fastighetsmarknaden. Någon exploatering av området är inte heller aktuell. Efterbehandlingen kan enligt Samhällsbyggnadskontorets bedömning inte medföra en värdeökning på fastigheten. Någon ersättningsskyldighet för en sådan värdeökning som avses i 10 kap 5 miljöbalken torde således inte komma att uppstå. Övriga upplysningar Enligt förordning (2004: 100) om avhjälpande av föroreningsskador och stadsbidrag för sådant kan bidrag för utredning och efterbehandling sökas. Bidrag får enligt 3 lämnas till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden endast om ansvar enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning att utföra eller bekosta sådan verksamhet inte kan utkrävas eller endast kan utkrävas delvis, eller när den eller de som är ansvariga för att bekosta sådan verksamhet inte kan betala eller när det finns synnerliga skäl. Om nya uppgifter framkommer kan detta innebära en annan bedömning i ansvarsfrågan. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström Miljö- och hälsoskyddsinspektör
SBN 2013-05-13 16 2014-05-08 DGE Mark och Miljö RAPPORT Förstärkt förstudie Bockara sågverk utförd enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie Oskarshamns kommun, Bockara 2014-01-08 Uppdragsnr: 411269 Dokumentnr: 464814 Rapport upprättad av Uppdragsledare Daniel Hellqvist Jens Johannisson Tel: 073-417 10 87 0703-11 55 32 E-post: daniel.hellqvist@dge.se jens.johannisson@dge.se
SBN 2013-05-13 17 2014-05-08 Sammanfattning DGE Mark och Miljö AB har på uppdrag av Oskarshamns kommun utfört en förstärkt förstudie i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för huvudstudie vid Bockara sågverk, Oskarshamns kommun. Undersökningen har omfattat provtagning och analys av jord samt grundvatten. Resultaten från jordprovtagningen har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Resultaten som har framkommit har använts för beräkning av teoretiska halter i grundvatten i direkt anslutning till det förorenade området samt 600m söderut vilket motsvarar avståndet till uttagsbrunnarna vid kommunens dricksvattentäkt. Resultaten visar på att en trolig avgränsning är gjord vad gäller föroreningen av dioxin i jord. Dioxin har påvisats i förhöjda halter i grundvattnet i direkt anslutning till det förorenade området. Då relativt höga halter påvisats av dioxin i grundvattnet bedöms risken att en annan källa än påvisad kan återfinnas på området som möjlig. De beräknade halterna i grundvattnet visar på att det finns en teoretisk risk att dioxin kan spridas till dricksvattentäkten varvid utökad provtagning föreslås i råvattnet. Den åtgärdsutredning och riskvärdering som utförts visar på att en åtgärd som riktar sig mot den hot spot som påträffats är att rekommendera. I första hand föreslås urgrävning av förorenade massor och deponering. DGE Mark och Miljö Kalmar Upprättad av Uppdragsledare Daniel Hellqvist Jens Johannisson
SBN 2013-05-13 18 2014-05-08 Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 2 Allmänt om undersökningsområdet... 6 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Lokalisering... 6 Geologi... 7 Topografi... 8 Yt- och grundvatten... 9 Tidigare undersökningar... 10 Verksamhetshistorik... 10 3 Miljöteknisk markundersökning... 12 3.1 Allmänt om undersökningen... 12 3.1.1 Provtagningsplan... 12 3.2 Riktvärden och markanvändning... 13 3.2.1 3.2.2 3.2.3 Nuvarande och framtida användning... 13 Riktvärden för jord... 13 Riktvärden för grundvatten... 14 3.3 Utförd undersökning... 14 3.3.1 3.3.2 3.3.3 3.3.4 Provtagning av jord... 14 Installation av grundvattenrör... 15 Provtagning av grundvatten... 16 Slugtester... 16 3.4 Resultat... 17 3.4.1 3.4.2 3.4.3 Fältobservationer... 17 Analyser av jord, klorfenoler och dioxiner... 17 Analyser av jord, metaller... 18
SBN 2013-05-13 19 2014-05-08 3.4.4 Analyser av grundvatten... 19 3.5 Slugtester... 20 4 Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning... 22 4.1 4.2 4.3 Allmänt om den fördjupade bedömningens delar... 22 Förslag till övergripande åtgärdsmål... 22 Konceptuell modell... 23 4.3.1 4.3.2 4.3.3 4.3.4 4.3.5 Föroreningskällor... 23 Bakgrundshalter... 23 Föroreningarnas farlighet... 23 Spridnings- och exponeringsvägar... 23 Känslighet och skyddsvärde... 25 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 Beräkningsunderlag... 25 Föroreningarnas egenskaper... 27 Hydrogeologi och spridningsförutsättningar... 28 Föroreningssituationen... 28 Miljöriskbedömning... 30 Hälsoriskbedömning... 30 4.10 4.9.1 Resultat... 31 Slutsatser... 31 5 Åtgärdsutredning... 32 5.1 5.2 Bedömning av åtgärdsbehov... 32 Översikt åtgärdmetoder... 32 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 Täckning... 32 In situ... 32 Urgrävning och behandling on site eller off site... 33 Deponering... 34
SBN 2013-05-13 20 2014-05-08 5.3 Platsspecifika förutsättningar för åtgärdsmetoder... 35 5.3.1 5.3.2 5.3.3 Täckning... 35 In situ... 35 Urgrävning och behandling on site eller off site... 36 5.4 Jämförelse av åtgärdsalternativ... 37 6 Riskvärdering... 37 7 Utvärdering... 40 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 Jord... 40 Grundvatten... 40 Miljöriskbedömning... 40 Hälsoriskbedömning... 40 Åtgärdsutredning... 41 Riskvärdering... 41 8 Slutsatser och rekommendationer... 42 Bilagor 1. Situationsplan 2. Analysrapporter 3. Fältprotokoll 4. Slugtester 5. Fotografier 6. Flygbilder
SBN 2013-05-13 21 2014-05-08 Versionsförteckning Nr Datum Kommentar 1 2014-01-08
SBN 2013-05-13 22 2014-05-08 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte DGE Mark och Miljö AB har på uppdrag av Oskarshamns kommun utfört en förstärkt förstudie vid Bockara sågverk, Bockara 25:1, Oskarshamns kommun. Syftet med uppdraget är att avgränsa föroreningen och att utreda huruvida det kan finnas eventuella miljö- och hälsorisker till följd av doppningsverksamheten inklusive det närliggande vattenskyddsområdet. Utöver detta ska även möjliga åtgärder utredas och förslag till slutlig åtgärd ges. 2 Allmänt om undersökningsområdet 2.1 Lokalisering Undersökningsområdet omfattar hela området varvid sågverk har bedrivits och innefattar två delar. Området delas i mitten av en väg, där den västra delen delvis varit bebyggd och den östra delen har använts som upplagsplats, se översiktskarta i figur 2.1. Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/1697 Figur 2.1 Översiktskarta. Bockara sågverk är markerat med en röd ring.
SBN 2013-05-13 23 2014-05-08 Området består omväxlande av grus-, asfalt och vegetationsytor. Den östra delen består enbart av grusytor. Området ligger relativt central i Bockara samt nära bostäder och skola. Sedan verksamheten lades ner på sågverket har omfattande skadegörelse gjorts på flera byggnader på området. I den norra delen av fastigheten finns en större förrådsbyggnad under tak som används för lagring av bland annat sten och cementplattor. I samband med att utfyllnad gjordes på den östra delen av fastigheten hyvlades även de ytliga lagren av marken av och lades upp som vallar runt fastigheten. Vallarna innehåller delvisorganiskt material som bark och spån men även grus, sand och sten. Inga områden som skyddas som riksintresse eller andra djur- och växtskyddsområden återfinns inom 5 km från området (Länsstyrelsen 2013). 2.2 Geologi Enligt jordartskartan består de naturliga jordlagren i området av isälvssediment (SGU, 2013a). Cirka 250 m nordväst om området finns berg i dagen. Enligt berggrundskartan består berggrunden i området av granit (SGU, 2013a). Vissa delar av sågverksområdet är enligt uppgift utfyllt. Upplagsområdena öster om vägen har fyllt upp på senare år med sand och grus. De södra delarna av det västra området har också fyllts ut, men det är osäkert vid vilken tid samt med vilken typ av massor.
SBN 2013-05-13 24 2014-05-08 2.3 Topografi 11,36 12,28 10,66 11,99 12,03 9,84 10,00 10,30 Figur 2.2 Schematisk nivåkarta baserad på laserscanning. Redovisade punkter är avvägda nivåer för mark. Avvägning av några punkter inom sågverksområdet har gjorts i samband med avvägning av grundvattenrören. Området är väldigt plant men med en mindre lutning mot öster. På figur 2.2 ovan ses topografin från flygscanning erhållen från SGU. Notera det högre området väster om sågverksområdet, vallarna på östra och norra ytterkanten av sågverksområdet samt sänkan söder om sågverksområdet. Även betongindustrin öster om sågverket syns tydligt som en sänka.
SBN 2013-05-13 25 2014-05-08 2.4 Yt- och grundvatten Enligt brunnskartan återfinns ett flertal energibrunnar inom ett avstånd av 100-200 m sydväst om sågverksområdet. Cirka 600 m söder om området återfinns brunnar för dricksvattenändamål (SGU, 2013b). Sågverksområdet angränsar direkt i söder till den yttre skyddszonen för Bockara vattenskyddsområde. Cirka 300 m söder om området återfinns den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet. Hydrogeologin för grundvattenmagasinet Bockara är förhållandevis väl undersökt. SGU har sammanställt information och underökningar över området (SGU, 2011). Grundvattenmagasinet utgörs i huvudsak av 5-25 m mäktiga grus- och sandlager med god till måttlig hydraulisk konduktivitet. Magasinet som är knappt 2 km brett utgör en delutvidgning av Högsbyåsen. Ytvattnets strömningsriktning är generellt i området för sågverket sydöstlig till östlig. Grundvattentillgången vid sågverket bedöms av SGU inte innehålla några större volymer grundvatten men området är viktigt för grundvattenbildningen då infiltrationsmöjligheterna är gynnsamma. Nederbördsdata för området (station Målilla, 25 km NV om Bockara) har hämtats in från SMHI, se figur 2.3. Den genomsnittliga nederbörden under åren 2008 till 2013 har varit 560 mm/år. Bedömd grundvattenbildning enligt SGU är 225 mm/år. Möjligen är den något högre för lokalen sågverket, då det är en plan öppen yta med god infiltrationsmöjlighet i grus och sand. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nederbörd, mm Figur 2.3. Nederbörd i mm vid SMHIs station i Målilla cirka 25 km NV om Bockara.
SBN 2013-05-13 26 2014-05-08 Söder om sågverket finns den kommunala vattentäkten som försörjer Bockara samhälle. Tillåtet uttag är 230 m 3 per dygn medan faktiskt uttag i medeltal är 75 m 3 per dygn. Vattentäkten försörjer cirka 330 personer. 2.5 Tidigare undersökningar En MIFO fas 1 har utförts på området av Länsstyrelsen, senaste reviderad 2012 (Länsstyrelsen 2012). Där klassas fastigheten som riskklass 2, det vill säga hög risk. Inom området har det tidigare utförts en miljöteknisk markundersökning (SWECO 2012). I undersökningens utvärdering av föroreningssituationen anges att dioxin påträffats i mark, i halter som indikerar trolig påverkan från punktkälla och i grundvatten i halter som indikerar stor påverkan från punktkälla. I undersökningen bedömdes mängden förorening som stor. Riskklassningen på fastigheten anges som klass 1, det vill säga mycket hög risk. Utöver den miljötekniska markundersökningen har även en ansvarsutredning utförts av Oskarshamns kommun (Oskarshamn kommun 2012). Den sammanfattande bedömningen av denna utredning är att det inte finns någon efterbehandlingsskyldig för föroreningen på fastigheten Bockara 25:1. 2.6 Verksamhetshistorik År 1953 förvärvade AB Berga Snickerifabrik fastigheten Bockara 25:1 där ett sågverk sedan etablerades. Användning av kemikalier på fastigheten påbörjades 1967 och man har hanterat bland annat Servarex och Mitrol. Fastigheten har även använts till upplag av behandlat och sågat virke År 1996 begärdes företaget i konkurs varvid Bockara sågverk AB köpte fastigheten för att fortsätta med sågverksverksamheten. Under tiden Bockara sågverk AB drev verksamheten, har ingen doppning förekommit på fastigheten. I samband med den aktuella undersökningen har vissa kompletteringar utförts av verksamhetshistoriken. Denna har bland annat bestått av studier av äldre flygbilder, se bilaga 6, samt intervjuer. Denna komplettering har medfört att ny information har kommit fram, angående placering av doppningskaren. Sedan tidigare var det känt att doppningskar fanns placerade centralt i området. Genom de nya uppgifterna påvisades att doppningskar även funnits längre västerut på området. Detta har bekräftats genom flygbilder samt har pekats ut i samband med en intervju, se flygbild i figur 2.4. Vid den historiska utredningen har vissa uppgifter framkommit som tyder på att en större deponi av spån och bark skall finnas belägen i skogen norr om området. Undersökning samt vidare historik kring denna har i samråd med beställaren inte innefattats i aktuell undersökning. Dock är det viktigt att denna information finns att ta del av inför en eventuellt kommande huvudstudie då deponier av denna typ kan innehålla höga halter av både dioxin
SBN 2013-05-13 27 2014-05-08 men i vissa fall även vissa bekämpningsmedel som DDT samt Lindan etc. Någon exakt placering av deponin har ej angetts i undersökningen då den ej har besökts. Oskarshamns kommun har erhållit de uppgifter som framkommit vid intervjuerna för detta ändamål i framtiden. Enligt uppgifter från MIFO-inventeringen, framgår att doppning av virke i Servarex pågick mellan åren 1967 till 1979. Därefter användes Mitrol som impregneringsvätska. Olika uppgifter finns avseende användandet av Servarex och 1973 anges att ca 3 000 kg användes (Länsstyrelsen 2012). Figur 2.4 Flygbild från 1969. De två placeringar av doppningskaren är markerade med röda ringar. Vid den kompletterande historiska utredningen framkom även uppgifter om att delar av områdets har hyvlats av samt fyllts ut. Med tanke på dessa uppgifter kan det vara så att markytan där det eventuella spillet av kemikalier kan ha uppkommit troligen inte, i varje fall ej på östra sidan av området, återfinns på samma nivå som tidigare.
SBN 2013-05-13 28 2014-05-08 Det kan även vara så, vilket vissa uppgifter antytt, att den tidigare markytan från det östra området har hyvlats av och att massorna nu utgör de vallar som omringar området i östra samt södra delen. 3 Miljöteknisk markundersökning 3.1 3.1.1 Allmänt om undersökningen Provtagningsplan Undersökningen påbörjades genom ett första platsbesök tillsammans med beställaren. Vid besöket studeras området samt fotograferades inför framtagandet av provtagningsplanen. På grund av att man vid den tidigare undersökningen påträffat berg relativt ytligt på det huvudsakliga sågverksområdet, diskuterades alternativa platser för placering av grundvattenrören. För att möjliggöra en provtagning av grundvatten placerades således tre grundvattenrör i direkt anslutning till området men ej i dess centrum. Provtagning har utförts av ytlig jord genom provgropsgrävning med grävmaskin. Denna provtagning har syftat till att utreda och avgränsa tidigare påvisad förorening av främst dioxin. Området delades upp i fyra delområden, A-D Provtagning har även skett dels vid en misstänkt plats för doppning (L) samt dels vid fyra enskilda punkter vid det tidigare kända doppkaret (K), se situationsplan i figur 3.1 samt bilaga 1. Provtagningen har i möjligaste mån följt den framtagna provtagningsplanen, men vissa förändringar och tillägg har gjorts på grund av ny information samt resultaten från den första provtagningen av grundvatten som utfördes den 30 oktober i aktuell undersökning. Under denna undersökning har vi installerat tre grundvattenrör i södra delen av sågverksområdet med huvudsyfte att ge möjlighet för provuttag för kemisk analys. Grundvattenrören har även mätts in och nivån till grundvattnet har mätts in vid tre tillfällen.. Under en månad har även grundvattennivåernas nivåer i de tre rören loggats med tryckgivare.
SBN 2013-05-13 29 2014-05-08 Lantmäteriverket Gävle 2010. Medgivande I 2010/1697 Figur 3.1. Situationsplan över Bockara sågverk med delområden och grundvattenrörens placering. 3.2 3.2.1 Riktvärden och markanvändning Nuvarande och framtida användning Området är helt öppet för allmänheten. Inget staket eller någon skyltning anger några förbud mot tillträde. Verksamheten på platsen är nedlagt. Vissa öppna förråd används dock av den närliggande cementindustrin för förvaring av diverse betongartiklar. Ingen planerad förändring av markanvändningen finns för området. 3.2.2 Riktvärden för jord I denna undersökning jämförs resultaten av undersökningen med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Naturvårdsverket redovisar en modell för att bedöma om generella riktvärden är tillämpliga för ett område. Riktvärdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande.
SBN 2013-05-13 30 2014-05-08 Känslig Markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel utnyttjas för bostäder, daghem, odling och så vidare. De exponerade grupperna antas vara barn och vuxna som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Undersökningsområdet används för närvarande som industrimark, vilket motiverar att resultaten tills vidare jämförs med riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Vid förändrad markanvändning bör en förnyad bedömning avseende lämpliga riktvärden göras. Ingen planerad förändring finns dock för närvarande för området. 3.2.3 Riktvärden för grundvatten Uppmätta halter av bekämpningsmedel i grundvatten jämförs med holländska och nordamerikanska riktvärden samt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (RIVM 2001, USEPA 2003, Livsmedelsverket, 2005). Holländska riktvärden är hälsoriskbaserade och anges för två nivåer. Target values, vilket motsvarar en godtagbar nivå samt intervention values, som anger en halt där en åtgärds bör övervägas om den överskrids. Vanligen jämförs uppmätta halter mot intervention values. 3.3 3.3.1 Utförd undersökning Provtagning av jord Jordprovtagning har utförts genom grävning med grävmaskin. Provtagningen utfördes främst på ytlig jord 0-1 m under markytan (m u my) för att avgränsa tidigare påvisad förorening, i första hand av dioxin, se figur 3.2 för placering av punkter. Generellt visar jordprovtagningen på homogena markförhållanden med bärlager överst, följt av sandigt grus. Inom vissa delområden är det mer bark men generellt har andelen bark varit mindre än förväntat, se även bilaga 5 fotografier. Runt området i framförallt öster och norr går en vall som består av avbanat material från en förstärkning av bärlagret inför nyttjande av området som timmerlager på 1990-talet.
SBN 2013-05-13 31 2014-05-08 Vallen innehåller jämfört med ytorna i övrigt, en högre andel bark. Bark finns även i mer ren form på delar av området, framförallt inom delområde D i sydväst. Figur 3.2. Situationsplan över utförd undersökning med utplacerade provpunkter samt delområden Provtagningsdjupet har varierat beroende på delområde men har i huvudsak varit förutbestämt och följt provtagningsplanen. Se även fältprotokoll, bilaga 3. 3.3.2 Installation av grundvattenrör Installation av grundvattenrör utförde genom borrmetoden ODEX. Denna metod bygger på foderrörsborrning med i detta fall tryckluft. Tryckluften blåser upp det material som borras genom foderrören och upp till ytan.
SBN 2013-05-13 32 2014-05-08 Metoden ger tydligt utslag på när berg har nåtts, men för att ytterligare säkerställa detta borrades upp till 0,5m extra vid kontakt med troligt berg för att minimera risken på att ett block har påträffats. Vid installationen fanns god tillgång på vatten. Geologin följde jordartskartan som visade på isälvsmaterial. Den största delen bestod av sand men även vissa lager av finsand samt grusig sand påträffades. Vid installationen användes 50 mm rör av PEH-plast. Den slitsade delen av röret placerades cirka 10-20 cm ner i berget. En meter filter användes till samtliga rör. Filtersand fylldes på runt filterdelen av röret vilket även mättes in för att tillse att hela filterdelen var täckt med filtersand. Efter detta tätades överdelen av röret med bentonit för att förhindra inträngning av ytvatten. Grundvattenrör GV 3 försågs med dexel, övriga rör läts sticka upp cirka 1 m över markytan. Samtliga rör har försetts med låsbara lock. Direkt efter installationen renspumpades rören för att rensa ur all sand och slam som trycks in i röret vid installationen. I samband med installation av grundvattenrören vid undersökningen noterades ett djup till berg på mellan 6-9 m. 3.3.3 Provtagning av grundvatten Provtagning av grundvatten utfördes den 30 oktober 2013. Vid provtagningen lodades grundvattennivån först med hjälp av ett ljuslod. Provtagningen utfördes sedan genom omsättningspumpning av tre rörvolymer i samtliga rör utom GV 3, där tillrinningen var något dålig. Prov togs sedan ut i för ändamålet avsedda flaskor som förvarades kylda under hela transporten till lab. Proverna skickades samma dag till det ackrediterade laboratoriet ALS. Den 2 december 2013 utfördes en kompletterande provtagning i GV2, med avseende på dioxin. Vid samma tillfälle provtogs även GV3 i syfte att utföra en screeninganalys. Vid provtagning av grundvatten observerades att det var en mycket låg grumlighet i vattnet. Endast en antydan till bottenansamling kunde noteras efter att provet fått vila under 2h efter provtagning. 3.3.4 Slugtester För att kunna bestämma de geologiska förhållandena på platsen och dess förmåga och transportera vatten har slugtester utförts. Slugtesterna utförs genom att en digital diver som mäter trycket i grundvattenröret 1ggr/sek placeras ut. Rörets grundvattennivå lodas innan mätningen startar samt vid ett par tillfällen under försöket för att säkerställa att röret återgått till sin naturliga nivå. Därefter tillsätts en mängd vatten till röret som gör att grundvattennivån snabbt höjs i röret. Divern loggar hela tiden trycket i röret som senare översätts till nivå.
SBN 2013-05-13 33 2014-05-08 Vid utvärderingen av data erhålls en kurva som visar på det omgivande materialets förmåga att transportera undan vattnet. De intryck som gavs i fält visade på en relativt snabb återhämtning av rör GV 1 samt GV 2 jämfört med GV 3, som krävde betydligt längre tid innan en naturlig grundvattennivå erhållits. Värdena från divrarna har sedan utvärderats genom programmet Aquifertest. Detta program beräknar den omgivande markens hydrauliska konduktivitet, varpå ett mått på markens förmåga att transportera vatten erhålls. Värdet används sedan till den spridningsutredning och riskbedömning som utförts för området. Diverutrustningen programmerades om efter slugtesterna till att mäta 1ggr/h och lämnades sedan kvar i rören för en längre tidsserie om cirka en månad. Dessa resultat visar grundvattnets rörelser och nivåförändringar under en längre tidsserieoch har använts till spridningsutredning samt riskbedömning. 3.4 3.4.1 Resultat Fältobservationer I tabell 3.1 nedan redovisas resultat från nedmätningar av grundvattennivåer. Tabell 3.1. Grundvattennivåer vid tre tillfällen. Inmätningarna utgår från att röröverkanten på GV3 är satt till 10,00. Nivå röröverkant 2013-10-10 2013-10-30 2013-12-09 Nedmätninmätninmätning GV-nivå Ned- GV-nivå Ned- GV-nivå GV1 10,86 8,62 2,24 8,77 2,09 8,93 1,93 GV2 11,30 8,75 2,55 8,88 2,42 9,06 2,24 GV3 10,00 6,78 3,22 6,16 3,84 6,14 3,86 Grundvattennivån har sjunkit cirka 31 cm från den första mätningen i GV1 samt GV2. I rör GV3 har nivån stigit markant med cirka 0,6 m. I samma rör har även noterats dålig tillrinning. Detta tillsammans med den uppmätta nivån kan tyda på att röret inte har full kontakt med omgivningen, men även en naturlig höjning av grundvattennivån är möjlig. 3.4.2 Analyser av jord, klorfenoler och dioxiner Totalt 17 prover på jord har analyserats på det ackrediterade laboratoriet ALS. Nio av proverna har analyserats för dioxiner och klorfenoler, fem prover för metaller samt ett prov för alifater, aromater och PAH. I tabell 3.2 redovisas ett urval av parametrar. Analyserna redovisas i sin helhet genom analysrapporter i bilaga 2. Resultaten av laboratorieanalyser av dioxin och klorfenoler i jord. Jämförs mot naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning.