Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2

Innehåll 5 Placering och utformning av busshållplatser... 5 2 5.1 Allmänt om busshållplatser... 5-2 5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad.... 5-2 5.3 Anpassning av hållplatsen för resande med funktionsnedsättningar... 5-3 5.4 Hållplatsens basutformning... 5-8 5.5 Pendlar- och cykelparkering... 5-16 5.6 Exempel på busshållplatser - bussterminaler 5-18 5.7 Checklista... 5-22 5.8 Besiktningsutlåtande... 5-24 5-1

5 Placering och utformning av busshållplatser 5.1 Allmänt om busshållplatser Busstrafiken har en storbetydelse för den framtida samhällsutvecklingen. Utvecklingen har varit mycket stark de senaste åren. Region Skåne fungerar som trafikhuvudman för den kollektiva trafiken med bussar inom Skåne län. Hållplatsens utformning och lokalisering har stor betydelse för våra resenärer och kan påverka valet av färdmedel i hög grad, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med åtgärder såsom ökad punktlighet, större trafikutbud och snabbare resor kan hållplatsens utformning hjälpa till att skapa en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. En modern busshållplats skall kunna fungera som mottagningsstation för olika slags trafikanter, som fotgängare, cyklister, mopedister, bilpendlare och som bytespunkt mellan olika trafikslag. Hållplatsen skall på alla sätt kännas trygg och man ska på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma till och från hållplatserna. Resenärerna skall också tryggt kunna parkera sina fordon i direkt anslutning till hållplatsen för att sedan bekvämt kunna stiga på bussen. Busshållplatsen skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Detta innebär i praktiken en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är kontrastavvikande i ljushet gentemot omgivande markbeläggning, bänkar med förhöjd sits och utrustade med armstöd, god belysning och tydlig information. En viktig aspekt är också att gångvägar till hållplatser är rätt utformade. Väntetiden tills bussen kommer skall upplevas som komfortabel och vara oberoende av väderleksförhållandena. God och tydlig information skall kunna erhållas under tiden i väderskyddet. Utformningen av hållplatsdetaljerna är här av största betydelse. Hållplatsen skall uppfattas ljus och inbjudande, och inge trygghet för resenärerna oavsett tid på dygnet. I detta sammanhang är trafiksäkerheten en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Placeringen av hållplatsen och de anslutande vägarna för gång-, cykel- och biltrafik måste planeras och utformas på ett trafiksäkert sätt. Detta gäller givetvis för samtliga hållplatslägen, såväl på- som avstigningssidan. Vidare måste de olika förutsättningarna för hållplatser på landsbygden och i tätorter beaktas. Faktorer som fordonshastigheter, trafiktäthet, utrymme och belysning måste studeras. Det är orimligt att samtidigt bygga om eller justera alla hållplatser efter alla krav och synpunkter, men efterhand kan vi successivt genomföra förbättringar och utveckling mot säkrare och mer ändamålsenliga busshållplatser. 5.2 Vilka arbetsuppgifter tar Skånetrafiken i samband med nybygge eller ombyggnad. Skånetrafiken utvecklar ständigt kollektivtrafiken i samarbete med länets kommuner och Trafikverket. Ett regionalt kollektivtrafikprogram har tagits fram av Trafikverket Region Syd i samarbete med Skånetrafiken. Med detta som grund genomförs stråkstudier av olika busslinjer i vilka förbättringar och anpassningar av hållplatser ingår. Även förändringar av busslinjenätet medför behov av nyoch ombyggnad av hållplatser och terminaler. 5-2

Skånetrafiken deltar aktivt i utbyggnaden av hållplatser och i skapandet av särskilda trafikleder för att förbättra framkomligheten för busstrafiken. Planerings- och registerprogram REBUS I ett mycket omfattande och komplext planerings- och registerprogram, som har fått namnet Rebus, har Skånetrafiken redan nu samlat en mängd data om busshållplatser och trafiklinjer. Rebus är idag ett värdefullt hjälpmedel vid trafikplanering, tidtabelläggning och hållplatsinformation. Programmet byggs fortlöpande ut för att kunna bli ett än mer omfattande hjälpmedel vid planering och utförande av kollektivtrafiken inom Skåne län. I Rebus finns ett digert hållplatsregister i två delar. Den första, allmänna delen, innehåller alla uppgifter om hållplatsernas namn, nummer, kommuntillhörighet, taxezon och status. Den andra, specifika delen, innehåller noggranna uppgifter om utformning, säkerhet, tillgänglighetsanpassning och utrustning på varje hållplatsläge. Även foton finns redovisade på flertalet av hållplatserna. Kopplat till detta finns ett grafiskt program där man nu arbetar med att framställa förenklade planskisser där hållplatsernas anpassning till funktionshinder samt utrustning anges. Dessa kan så småningom läggas ut på Internet till nytta för resenärer. Samråd Skånetrafiken är remissinstans för Trafikverkets utredningar på det statliga vägnätet. Genom täta kontakter är Skånetrafiken även informerad om kommunernas pågående planfrågor. Ovanstående medför att frågor som berör kollektivtrafiken kan tas upp i ett tidigt skede. Skånetrafiken samråder och deltar i: Utformning av bussterminaler och hållplatser Granskar projekterade handlingar Förmedlar kontakt mellan Trafikverket och kommunen vid utbyggnad avseende plattformsutrustning Deltar i byggmöten Deltar vid besiktningar Är kommunen behjälplig vid ansökan om statsbidrag för kommunalt arbete. 5.3 Anpassning av hållplatsen för resande med funktionsnedsättningar Alla resenärer har olika behov och ställer olika krav på hållplatsmiljön för att man skall kunna använda den. För att uppnå verkligt god tillgänglighet för resenärer krävs många olika insatser inom hela trafiksystemet. Till god hjälp för personer med funktionsnedsättningar är exempelvis lågentréfordon, nya anpassade trafikformer och lättillgänglig information samt hållplatser och bytespunkter som är anpassade i sin fysiska utformning. När det gäller den fysiska utformningen innebär det en förhöjd kantsten, taktila ledstråk som är kontrastavvikande i ljushet, minst 0,4 NCS, gentemot omgivande markbeläggning, bänkar med sitthöjd på 45-50 cm och utrustade med armstöd som går ut 5 10 cm utanför framkant av sittytan, god belysning och tydlig information. Även anslutande gång- och cykelvägar måste i detta sammanhang kontrolleras med avseende på framkomlighet för 5-3

rörelsehindrade personer. Hela reskedjan skall fungera för resenären, här är samarbetet med väghållaren viktigt. Skånetrafiken arbetar konsekvent med att förbättra busshållplatsernas tillgänglighet genom att: lätta och nivåanpassade insteg underlättar för rörelsehindrade speciell fordonsutrustning möjliggör direkt entré för rullstolar konsekvent placerade taktila stråk ger synskadade personer värdefull hjälp tydliga och enkla informationsanslag, med god belysning under mörka tider, underlättar för alla resenärer 5-4

Bild 5.3.1 Hållplats med upphöjd plattform och taktilt ledstråk med god kontrastverkan Bild 5.3.2 Ramp vid bussens framdörr på en av Malmös stadsbussar. Busshållplats Fritiden i Västra hamnen i Malmö Hållplatser skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar Skånetrafikens normalstandard för plattformar innebär att plattformen skall vara 2,30 m bred och att hållplatsstolpens placeras i bakkant plattform eller på väderskyddets tak. Standarden är framtagen bl.a. för att rullstolsburna skall kunna använda främre och mittersta delen av bussen vid på- och avstigning. För att uppnå god tillgänglighet krävs att funktionskraven motsvaras av produkter som gör att man kan förverkliga intentionerna. De två produkter som ingår är ett särskilt busskantstöd och taktila plattor. Kantstöd Den typ av kantstöd som är 17 cm höga och har en rundning som gör att bussen kan köra intill plattformskanten rekommenderas. Detta kantstöd ger rörelsehindrade ökade möjligheter att åka kollektivt. Längs med kantstödet läggs en kontrastmarkering bestående av en rad vita plattor, 350*350 mm, alternativt en 20 cm bred vit linjemarkering. 5-5

Taktila plattor Skånetrafiken markerar sina påstigningszoner till buss med ett dubbelt svartgrått ledstråk av så kallade sinusplattor. Stråket avslutas med en rad svartgrå så kallade kupolplattor. Ledstråk som leder till busshållplatser vid till exempel bytespunkter markeras också med svartgrå så kallade sinusplattor. Vid riktningsförändring läggs en slät platta så kallad valplatta. För att nå god ljushetskontrast rekommenderas en rad vita halvplattor på vardera sida om sinusplattorna alternativ en vit linjemarkering. Sinusplatta (riktningsplatta) Kupolplatta (varningsplatta) Valplatta Utformning av stråken I möjligaste mån bör man arbeta med naturliga ledstråk (väggar, gräskant osv) och endast använda taktila plattor där man inte kan lösa orienteringen på annat sätt. Vidare är det viktigt att utforma miljöer så att man känner igen sig. På Skånetrafikens samtliga hållplatser och perronger läggs ledstråk av taktila plattor enligt ritning ST 10 D 01. Detta för att skapa miljöer som man känner igen sig i, men också med anledning av att det är mycket svårt att skapa säkra naturliga stråk på perronger och hållplatser. Bild 5.3.3 Handikappanpassad busshållplats Plattutformning Standardmåttet på de taktila plattorna är 35x35 cm, men flera tillverkare har även tagit fram plattor i andra storlekar. Ur taktil synpunkt är de nya plattorna 30x20, 21x21 och 23,3x23,3 likvärdiga med 35x35-plattan. Ur orienteringssynpunkt kan stråk med dubbla plattrader (40 respektive 46 cm) till och med vara en fördel, eftersom de blir en något bredare yta att 5-6

orientera sig efter jämfört med 35 cm stråket. De nya plattstorlekar kan accepteras som alternativ, men 35x35-plattan utgör Skånetrafikens standardplatta. På ritning ST 10 D 01 redovisas hur de alternativa plattstorlekarna skall läggas för att motsvara ursprungsmodellen. För samtliga plattstorlekar förutsätts att man har det rekommenderade mönsterdjupet på PH = 4-5 mm. Viktigt att ytskikt intill de taktila stråken är släta. Sinusplatta Kupolplatta Bild 5.3.4 Mönsterdjup Ljushetskontrast För att få bästa konstrastverkan mellan plattorna och dess omgivning bör man förutom att ha den taktila kontrasten, också ha ljushetskontrast mellan ledstråket och omgivningen. Ambitionen bör vara att skapa en synbar kontrast på minst 0,40 enligt NCS (Natural Colour System). De svartgråa taktila plattor föreslås förstärkas med supervita eller likvärdiga randplattor, vilket garanterar en god kontrast oberoende av materialet vid sidan av stråket. På grund av andra intressen vet vi att man i vissa miljöer inte vill ha kontrasterna mellan stråken och omgivande material. Ljushetskontrast på 0,40 NCS ger önskad kontrastmarkering. Bild 5.3.5 Ljushetsmätare (Källa: Färginstitutet) Bild 5.3.6 Digital ljushetsmätare 5-7

5.4 Hållplatsens basutformning Detta kapitel behandlar busshållplatser i tätorts- och landsbygdsmiljö. Lokalisering av hållplatsen måste ske med utgångspunkt från bussresenärernas behov och möjligheterna att skapa goda gång- och cykelförbindelser till och från hållplatsen i ett läge nära en naturlig knutpunkt. Hållplatsen och dess närmaste omgivning är en trafikfarlig miljö där många oskyddade trafikanter rör sig. Därför måste trafiksäkerheten i anslutning till hållplatsen särskilt beaktas. Det bör finnas plats att stanna med lämnande/hämtande bil. Läget väljs också så att befintlig växtlighet och bebyggelse medger god överblick över den närmaste omgivningen. Val av hållplatstyp i tätortsmiljö är beroende av trafikmängd, men också av referenshastighet, gång- och cykeltrafik, lokala prioriteringar, stadens karaktär. På landsbygd, och särskilt på vägar av hög klass, ställs hög krav på motorfordonens trafiksäkerhet och framkomlighet i förhållande till bussen. Det finns flera olika hållplatstyper, se nedan. Bild 5.4.1 Utformning av dubbel stopphållplats (timglashållplats) (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.2 Utformning av enkel stopphållplats(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 5-8

Bild 5.4.3 Utformning av alternativ enkel stopphållplats(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.4 Utformning av klackhållplats(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.5 Utformning av dubbelsidig klackhållplats. (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.6 Utformning av glugghållplats(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 5-9

Bild 5.4.7 Utformning av körbanehållplats i tätortsmiljö(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.8 Utformning av körbanehållplats i landsbygdsmiljö(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.9 Utformning av vägrenshållplats i landsbygdsmiljö. (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.10 Utformning av fickhållplats vid VR 30-60 i tätortsmiljö(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 5-10

Bild 5.4.10 Utformning av fickhållplats vid VR 60-70 i landsbygdsmiljö(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Bild 5.4.11 Utformning av fickhållplats vid VR 80-100 i landsbygdsmiljö (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) 5-11

Bild 5.4.12 Utformning av avskild hållplats(källa:vgu, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) Hållplatsens utformning ska vara lätt att hitta, den skall vara lätt att känna igen. Hållplatsen skall vara tillräcklig storlek med hänsyn till det antal bussar och bussresenärer som använder hållplatsen. Vid hållplatsen ska finnas erforderlig information om tider, busslinjer med mm. Utformningen av plattformen ligger normalt hos väghållaren. Ansvar för plattformens utformning, byggande och drift av hållplatsen inklusive plattform ligger normalt hos väghållaren, medan trafikhuvudmannen har motsvarande ansvar för utrustning. För god helhetslösning behövs samverkan. Alla nya och befintliga busshållplatser ska utrustas med plattform som har en plan, hård och jämn yta. Plattformen ska ha ett kantstöd mot gatan som minimerar glappet mellan trottoar och buss vid på- och avstigning. Bussen kan stanna med alla dörrarna nära intill plattformen utan att kaross och däck förstörs. Kantstödet och anslutande köryta bör därför vara av prefabricerad betong och utformas enligt bild 5.4.1. 5-12

Bild 5.4.13 Utformning av kantstöd (Källa:VGU, Trafikverket, Svenska Kommunförbundet, publikationsnr 2012:180) För att acceptera granitkantstöd skall den vara av typ gradhugget med fas och en höjd på 15 cm. Granitkantstöd kan också sättas på höjden 17 cm och detta har erfarenhetsmässigt visat sig fungera både avseende stabilitet och funktion. Detta kompletteras då med betonggjutning. Bussar är utrustade med ramp för att kunna ta ombord rullstolar. I utfällt läge erfordras för rampen cirka 0,8 meter från bussen. En rullstol erfordrar ett vändutrymme på plattformen av cirka 1,5 meter. Plattformsbredd mindre är 2,30 meter bör därför undvikas. Hållplatsstolpen placeras på hållplatsen enligt principen att det 5 meter framför och 20 meter bakom denna råder parkeringsförbud, se bild 5.4.14. I samband med övergångställe placeras hållplatsen normalt efter övergångstället. Avståndet mellan hållplats och övergångstället skall då vara minst 5 meter. I de fall hållplatsen placeras innan övergångstället skall avståndet mellan hållplatsstolpe och övergångstället inte underskrida 10 meter. Information om busslinjerna ges oftast på en topptavla placerad på stolpen eller väderskyddet. I tätorternas centrala delar förekommer dock ofta Skånetrafikens elliptiska pelare som informationsbärare, vilken är belyst. Ett dubbelt taktilt ledstråk kopplas till informationsbäraren (hållplatsstolpen) med stolpens centrum 1,05 m från ledstråkets mitt. Ledstråket består av svartgrå sinusplattor sk riktningsplattor. Ledstråket leds sedan in till fasad eller på annat sätt så att synskadade inte missar stråket vid passage på trottoaren. Idealt kopplas ledstråket till ett väderskydd som är placerat minst 2,30 meter ifrån den yttre kantstenen. Plattform - Kantstenshöjden skall vara 17 cm. Busskantstöd i betong med rundning ger god funktion och tydlighet åt hållplatsen. - Längs med kantstödet ska finnas en kontrastmarkering bestående av en rad vita plattor, 350*350 mm, alternativt en 20 cm bred vit linjemarkering. - Ett taktilt ledstråk som avviker från omgivande markbeläggning i kontrastskillnad ansluts till påstigningsplatsen. Ledstråket utgörs av enkel eller dubbel rad 35 cm breda svartgrå plattor eller motsvarande, se ritning A9. 5-13

- Övergång mellan plattform och omgivande gångytor skall maximalt vara med lutningen 1:20. - Avåkningsskydd för rullstolar och rollatorer åtminstone 100 mm vid höjdskillnad gentemot omgivande terräng ska finnas. Oftast kan man utjämna höjdskillnader genom att man släntar ut nivåskillnaden. - Vid utrymmesbrist måste en anpassad lösning hittas i samråd med Skånetrafiken. - Tvärfallslutningen skall vara max 2 %. Informationsbärare hållplatsstolpe - Hållplatsstolpen/informationsbäraren skall placeras där påstigning av bussen sker. - Vid hållplats utan väderskydd placeras informationsbäraren i bakkant plattformen och 70 cm framför taktil stråk. - När väderskydd finns monteras topptavlan på väderskyddets tak över vänstra framben. - Informationsbäraren av modell Ellips placeras betongfundament för denna 40 cm in på plattformen från bakkant plattform räknat. - Skånetrafikens informationsbärare Ellips kräver en elkabeldragning för att möjliggöra belysning från tillhörande armatur. Informationsbäraren levereras med ett eget betongfundament. Skånetrafiken tillhandahåller fundament och informationsbärare. Väderskydd - Modell Kulan som Skånetrafiken rekomenderar är ett väderskydd byggd helt i aluminium och försedda med glasväggar av 8 mm laminerat härdat glas eller med perforerad plåt. - Väderskyddens stomme är pulverlackerade med polyesternpulver, skikttjocklek ca 60. Väderskydden finns i olika modeller och olika storlekar i ett modulsystem. - Topptavla monteras på väderskyddets tak över vänster framben. - Hållplatsnamnet skall placeras med en skylt ovanpå väderskyddet, centrerat på takets främre kant. - Reklamfinansiering kan appliceras på Kulan som då förses med reklamskåp i ena gavelpartiet. - Bänkar i väderskydd skall ha sitthöjden 50 cm ovan mark och armstöd 70 cm ovan mark. - Bänkar skall aldrig placeras framför informationstavlor. - Väderskyddet skall ha belysning. - På tidtabellskåpet skall taktil information om telefonnummer för allmän upplysning och störningsinformation finnas. Papperskorg - Papperskorgar placeras på egen stolpe för att undvika obehag av lukt och ohyra. - Papperskorgen skall inte fästas på hållplatsstolpe. Lämplig placering, se ritningarna. Placering av informationsbäraren Informationsbärarens placering är av stor betydelse. Det är ett riktmärke så att bussen kan angöra hållplatsen på ett exakt och förutbestämt sätt. Informationsbäraren är ofta utrustad med reflexer vilket underlättar bussens angöring i mörker. Det taktila ledstråket för synskadade skall nå bussens främre dörr så att påstigning underlättas. Busshållplatsen definieras av att omfatta ett område fem meter framför och tjugo meter bakom informationsbäraren, se bild 5.4.14. Principen gör att bussen stannar vid samma läge varje gång, till stor nytta för alla resenärer inte minst för dem med ett eller flera funktionshinder. Busshållplatsens område kan med fördel utökas genom lokala trafikförordningar. I samband med övergångställe placeras hållplatsen normalt efter övergångstället. Avståndet mellan 5-14

hållplats och övergångställe skall då vara minst 5 meter. I de fall hållplatsen placeras innan övergångstället skall avståndet mellan hållplatsstolpe och övergångställe inte underskrida 10 meter, se bild 5.4.15. Bild 5.4.14 Busshållplatsens område, 20+5 meter Bild 5.4.15 Placering av hållplats i samband med övergångställe 5-15

5.5 Pendlar- och cykelparkering Pendlarparkeringens placering och utförande har stor betydelse för bussresan. När man planera en pendlarparkering så är det viktigt att man placera den i närhet till hållplatsen och att man lägger den så att det finns mark att kunna bygga ut den i framtiden. Man bör redan i första etappen planera in parkeringsplats för funktionsnedsatta och förse anläggningen med god belysning i kombination med ljus markbeläggning, t ex asfalt med inslag av ljus sten. När man anlägger en pendlarparkering bör man planera för 5 till 10 bilar och med 1 till 2 handikapplatser. Praxis är att minst 5 % av total antalet parkeringsplatser är handikapplatser. Cykeluppställning bör också finnas i anslutning till hållplatsen och pendlarparkeringen. Cykeluppställning vid hållplatserna är en viktig förutsättning för att skapa goda resmöjligheter. Behovet av platser är i första hand beroende av antalet resande men andra faktorer som avstånd till bebyggelse påverkar också. Vid upprustning av befintlig hållplats är bästa sättet att avgöra hur stort parkeringsbehov som finns att utgå från befintligt antal cyklar. Förslagsvis utgår man från antalet cyklar som står vid hållplatsen på en vardagsförmiddag då parkeringsbehovet oftast är som störst. Vid ny hållplats utgår man från beräknat antal resenärer: 1-5 = endast yta med möjlighet att ställa ifrån sig cykeln 5-15 = 5-10 cykelställ, varav 2-6 ska vara med möjlighet att kedja fast cykeln 15-100 = cykelställ till ca 60 % av antalet påstigande och av dessa bör 60 % vara med möjlighet att kedja fast cykeln 100- = särskild studie bör genomföras Här nedan visar vi ett förslag på hur man kan lägga en pendlarparkering och hur man kan bygga ut den i framtiden. 5-16

Bild 5.5.1 Förslag på pendlarparkering 5-17

5.6 Exempel på busshållplatser - bussterminaler Skånetrafiken har under de senaste åren medverkat vid ett flertal ombyggnader som följt de råd och anvisningar som bör prägla kollektivtrafikens angöringspunkter. Bild 5.6.1 Busstationen i Sjöbo hållplatsläge för regionala bussar Bild 5.6.2 Centralplan i Malmö med sammanbindande ledstråk 5-18

Bild 5.6.3 Centralsjukhuset i Kristianstad Bild 5.6.4 Busstationen i Bromölla Bild 5.6.5 Anna Lindhs plats i Malmö 5-19

Bild 5.6.6 Kävlinge station Bild 5.6.7 Svedala Stortorget, klackhållplats i Svedala kommun 5-20

Bild 5.6.8 Busshållplats med väderskyddet Kulan City - Trelleborg Övre Bild 5.6.9 Större busshållplats Rosengård, Malmö Bild 5.6.10 Kårhuset vid Lunds tekniska högskola 5-21

5.7 Checklista Hpl. Namn: Ort: Datum för besiktning: Checklista tillgänglig hållplats Plattformslängd? 13 m? Bredd? 2,3 m? Höjd 17 cm vid betongkantstöd (15-17 cm vid granit, samt rundad och gradhuggen) Max tvärlutning ± 2%? (lutning mot körbanan=+) Längslutning > 3% bör undvikas (VGU) Finns taktilt stråk till påstigningsplatsen? Finns vit kontrastmarkering längs kantstödet? Läge A Läge B Kommentar Står väderskydd eller bänk placerad vid påstigningsplatsen? Finns det ryggstöd resp. armstöd på den eventuella bänken? Står hållplatsstolpe i plattformens bakkant vid påstigningsplats Takfäste på väderskydd för topptavla? Placering V/H? Kan bussen komma bra in till och ut från plattformen d.v.s. har Skånetrafikens hållplatsstandard följts gällande mått på bl.a. hållplatsficka? Se typritning ST 10 M 02 eller ST 10 M 06 Vid 80-90 km/h 19 m utspetsning + 14 m rakt vid inkörsel, 19 utspetsning vid utkörsel? Gäller när fickdjupet är 3,0 m (M 02) Vid 60-70 km/h 16 m utspetsning + 14 m rakt vid inkörsel, 16 utspetsning vid utkörsel? Fickdjup 3,0 m (M 02) Vid 40-50 km/h 16 m utspetsning + 14 m rakt vid inkörsel, 10 utspetsning vid utkörsel? Fickdjup 3,0 m (M 02) Gång- och cykelbanors utformning Är kopplingen till befintlig miljö bra? Är längslutning på intilligande gångbanor mindre än 1:12 (8,3%) och helst mindre än 1:20 (5%)? (Mäts med lutningsmätare) Är lutningen i tvärled på intilliggande gångbanor mindre än 2%? Är gångbanebredden intill hållplats bredare än 1,3 meter? (Helst bredare än 2 meter och på kort sträcka minst 0,9 meter) Finns gångpassage med avfasningar i trottoaren vid anslutande vägar/gång och cykelstråk? Har långa ramper en lutning på max 5 % (1:20) med mellanliggande 2 meter vilplan per 0,5 meter höjdskillnad? Har fållor ett passagemått på minst 110 cm? Är cykelparkeringarna placerade så att cyklarna inte utgör ett hinder i gångbanan? Är snubbelkanter bortjusterade? Är gångstråken hårdgjorda och jämna? 5-22

Eventuella trappor och räcken Har trapporna trappräcke som går förbi första och sista trappsteget med ca 30 cm? Är första och sista trappsteget i varje trapplopp kontrastmarkerat? Finns det ett räcke uppsatt vid branta dikeslutningar? Checklista utrustning: Hpl.stolpe Takfäste på väderskydd för topptavla Topp Reklamskåp Tidtabellskåp (centrumhöjd ca 1,4 m) Pendlarparkering Cykelställ Klocka Monitor Namnskylt Papperskorg Väderskydd Bänk (sitthöjd 45-50 cm) med armstöd Granitkantsten (15-17 cm, rundad och gradhuggen) Betongkansten (17 cm) 5-23

5.8 Besiktningsutlåtande Besiktningsutlåtande över slutbesiktning av hållplatser Kompletterande information vid besiktningsutlåtande Besiktningsförrättare: Besiktningsdatum: Närvarande för (B) beställaren: Närvarande för ( E) entreprenören: Övriga närvarande: Besiktning gjord av: Hpl. Namn: Hållplatsläge: Ort: Angörande linjer: Vilket sorts väderskydd är det? Antalet cykelplatser? Antalet Pendlarparkeringar? Checklista hållplatsutformning: Timglashållplats: Klackhållplats: Kantstenshållplats: Fickhållplats Saxade hållplatsfickor Konstaterade fel på utrustningen: (B= fel, som enligt besiktningsmannen, inte är entreprenörens ansvar) (E= fel, som enligt besiktningsmannen, är entreprenörens ansvar) 5-24