Kunsten å formidle et budskap



Relevanta dokument
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Bengts seminariemeny 2016

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

5 vanliga misstag som chefer gör

Verktyg för Achievers

Samtal kring känsliga frågor

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

TIPSLISTAN om trans på lajv

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

En värdegrundad skola

MI - Motiverande samtal

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Förarbete, planering och förankring


Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Online reträtt Vägledning vecka 26

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Om tröst och att trösta 1

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF

LATHUND Att planera en mässa eller utställning

Konsten att leda workshops

Förhandling - praktiska tips och råd

Leda förändring stavas psykologi

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Svenska 8B v Syfte:

Samverkan BVC-bibliotek för barns språkutveckling - forskning och best practice

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

FD Åsa Mickwitz, Språkcentrum

Tillitsfull KLARTÄNKT

Har du funderat något på ditt möte...

Retorik och Presentationsteknik. Nils Lundgren

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Med kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

SPRÅKRÖRET NR 1, Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Med publiken i blickfånget

Local initiatives for transition to sustainability in the Stockholm region

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Moralisk argumentation och etiska teorier

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Information om gruppsykoterapi

Till dig som bryr dig

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Lösa konflikter som orsakar skada

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Likabehandlingsplan. Nordanby förskola

Liten introduktion till akademiskt arbete

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

Kommunikationsplattform

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Framtidstro bland unga i Linköping

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Att driva förändring med kommunikation

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

Alla kommunicerar! Alla är experter!?

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Transkript:

Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se

Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk att ändra sitt beteende? Hur kan vi kommunicera om säkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se

Översikt Risk och säkerhet vad pratar vi om egentligen? Kort historisk tillbakablick Att undvika olyckor (MTO-perspektiv) Psykologiska faktorer Förtroende, förtroende, förtroende Lär känna din publik, och kommunicera med den Ljug inte! Uttryck dig begripligt (illustrera!) och empatiskt Förenkla lagom mycket (dölj inte osäkerheter) Ge konkreta råd inspirera till handling! Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 3

Risk och säkerhet komplexa begrepp Begreppsförvirring är en av många källor till kommunikationsproblem. Både risk och säkerhet är mångtydiga ord som kan betyda olika saker för olika människor. Risk kan till exempel beteckna: En oönskad händelse som kanske kommer att inträffa - Vid bränder finns det en risk för rökskador på lungorna Sannolikheten att en sådan händelse inträffar - Risken att dö i cancer är stor om du röker En sammanvägd bedömning av sannolikheter och konsekvenser - Kolkraften bidrar mer till den totala risken än kärnkraften De flesta vanliga människor uppfattar inte risk och säkerhet på samma sätt som experter. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 4

Vad menar vi med risk och säkerhet? Riskforskare använder ofta följande definition: risk = sannolikhet x konsekvens Säkerhet är inte lika lätt att definiera, men säkerhet och risk är normalt omvänt proportionerliga. Säkerhet kan definieras som kontroll av identifierade farokällor för att uppnå en acceptabel risknivå (Wikipedia, 2010-10-10) Jag kommer att använda orden risk och säkerhet som varandras motsatser, för enkelhetens skull. Men... Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 5

...riktigt så enkelt är det inte Säkerhet uppfattas ofta som avsaknaden av risk (och därmed ofta avsaknaden av osäkerhet) Risk är negativt laddat, säkerhet positivt Säkerhet är mer konkret, risk mer abstrakt Både risk och säkerhet går att jämföra, men på olika sätt Risk uppfattas som något som myndigheter minskar, säkerhet som något som alla måste ta eget ansvar för. Värderingar, känslor och sociala relationer påverkar kraftigt hur människor uppfattar risk och säkerhet. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 6

Syften med kommunikation Öka målgruppens kunskap Påverka värderingar och attityder Men viktigast (naturligtvis): Få människor att agera på ett sådant sätt att de minskar risken/ökar säkerheten (Risken/säkerheten för sig själva eller andra, beroende på sammanhang) Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 7

Kort historisk tillbakablick Risk- och säkerhetskommunikation blev föremål för systematiska vetenskapliga studier på 1960-talet. Analysen av riskkommunikation har huvudsakligen följt två huvudspår: - Det teknokratiska angreppssättet - Det deliberativa angreppssättet Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 8

Det teknokratiska angreppssättet Antagande: Vetenskapen som riskanalys bygger på är oberoende och oantastlig; god vetenskap är allt som behövs för att fatta beslut om hur risker ska hanteras Knowledge deficit risker är bristfällig allmänhetens förståelse för Kommunikationen är enkelriktad, från experter till allmänheten Ett problem kunde urskiljas: Människors faktiska riskperception (subjektiva uppfattningar om risker) skiljer sig mycket från den korrekta, rationella uppfattningen Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 9

Det teknokratiska angreppssättet (2) Under1970- och det tidiga 1980-talet fokuserade forskarna på varför människor beter sig irrationellt Psykometrisk forskning indikerade att ett flertal riskattribut påverkar riskperception (utöver vetenskapliga dimensioner, som sannolikhet) Mål: Ersätta människors felaktiga uppfattningar om risker med vetenskapligt korrekt kunskap Insikten växte så småningom fram att det är nödvändigt att anpassa budskapet efter målgruppen Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 10

Viktiga psykologiska attribut (Egenskaper hos risker som har visats påverka hur människor uppfattar dem.) Frivillig/påtvingad Orättvist fördelad Utanför individens kontroll Potential för katastrofala konsekvenser/kronisk skada Okänd/ovanlig Svårt att veta om man påverkas eller inte Barn utsatta Naturlig/skapad av människan Tampering with nature Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 11

Det deliberativa angreppssättet Allmänhetens åsikter är viktiga och spelar en legitim roll som källa till kunskap för riskhanterare (Exempel kan vara allmänhetens åsikter om vad som är en rimlig avvägning mellan någon (fysisk eller social) risk och fördelarna med att låta oss utsättas för risken) Kommunikation om risk och säkerhet förstås därför som en dubbelriktad process: vetenskaplig information förs nedåt och förståelse för människors acceptans av olika risker förs uppåt i kedjan. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 12

Det deliberativa angreppssättet (2) Risker kan inte bedömas på ett värdeneutralt sätt; framing ( inramning ) påverkar alltid hur vi bedömer en given situation Exempel: Vilka risker/faror anses viktiga, hur ska vi mäta risk/säkerhet, hur kommer vi fram till möjliga handlingsalternativ och bestämmer mål, etc. Dessutom finns nästan alltid vetenskaplig osäkerhet, vilket introducerar ytterligare komplikationer Risk- och säkerhetskommunikation måste nödvändigtvis inbegripa dialog om alla delar av riskhanteringsprocessen. Skadeförebyggare och de som drabbas av skadorna måste tillsammans komma fram till hur säkerheten ska ökas. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 13

Framing Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 14

Att öka säkerheten MTO-perspektiv Människa-Teknik-Organisation: Risk och osäkerhet kan ha olika ursprung: tekniskt, mänskligt, organisatoriskt, kulturellt.. men Alla dessa faktorer är också vägar till att kontrollera risk och öka säkerhet! Människor har ofta traditionellt setts som en källa till problem den mänskliga faktorn orsakar de flesta flygolyckor, etc. Detta perspektiv, så kallat bad apple theory håller på att ersättas av ett modernare angreppssätt; människor ses allt oftare som en tillgång Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 15

Resilience engineering Resilience (definition) = The ability of a system, company or team to recover from a (catastrophic) failure Ett sätt att undvika olyckor är att bygga system som är motståndskraftiga mot störningar som kan påverka dem negativt En viktig aspekt är att skapa en god säkerhetskultur: erfarenhetsåterföring uppmuntras (det viktiga är inte vem som gjorde fel, utan varför något gick fel), man söker inte enkla sanningar, och man ser olyckor som möjligheter att förbättra Motverkar drift to failure Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 16

Att öka säkerheten tekniskt perspektiv Genom att modifera system kan högre säkerhet uppnås: Undanröj faran (cirkulationsplatser istället för korsningar förhindrar nästan helt dödliga olyckor) Isolera med barriärer (mitträcken i motorvägar hindrar bilar från att komma över på fel sida) Kontrollera genom begränsning (bilar som bromsar för hårt sladdar låsningsfria bromsar och antisladdsystem förhindrar att bromsverkan blir för kraftig) Motverka konsekvenserna (krockkuddar i bilar minskar skadorna om olyckan är framme) Glöm inte 90-10-principen; det är extremt dyrt att uppnå fullständig säkerhet Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 17

Attityder och upplevd risk/säkerhet För människorna du kommunicerar med är deras upplevelse av risk eller säkerhet sanningen (även om de kanske objektivt sett har fel ) Kunskap är viktigt, men saker man har lärt sig av egen erfarenhet väger tyngre än inlärd kunskap Attityder påverkar hur folk upplever risk och säkerhet, men de är svåra att påverka - Attityder gentemot risk och säkerhet - Attityder gentemot myndigheten/företaget Attityder påverkas av (t.ex.) värderingar och erfarenheter. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 18

Riskperception psykologiska aspekter Vi bryr oss långt mycket mer om konsekvenser än sannolikheter (och katastrofer oroar oss särskilt) Våra uppfattningar om risker är dåligt kalibrerade vi överskattar små risker (vaccinering, flygresor) och underskattar stora (rökning, elektricitet) Ju lättare det är att förställa sig och minnas en fara, desto allvarligare uppfattar vi den The risks that kill you are not necessarily the risks that anger and frighten you. Peter Sandman Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 19

Kön och kulturell bakgrund påverkar Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 20

Förtroende, förtroende, förtroende Det finns nästan inte en modern forskningsartikel om riskkommunikation som inte framhåller betydelsen av förtroende (trust). Litar inte målgruppen på dig så lyssnar de inte Historiskt har man fokuserat mest på förtroende för kommunikatören (myndigheten, företaget etc.), så kallat socialt förtroende Modern forskning har dock visat att kunskapsförtroende förtroende för vetenskapen som rådet som ges är baserat på kan spela minst lika stor roll. (Självklart är de två typerna av förtroende inte oberoende.) Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 21

Att skapa förtroende Förtroende är mycket lättare att förlora än att bygga upp (försök därför behålla det..) Ljug aldrig (varken om fakta eller avsikter) lögner uppdagas alltid Var tydlig med vad du baserar dina råd på. Om osäkerheter finns, redovisa dem Lyssna på och respektera målgruppens åsikter Redovisa för- och nackdelar med att följa ditt råd, och för- och nackdelar med alternativa handlingar Visa engagemang och empati Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 22

Lär känna målgruppen För att kunna kommunicera effektivt måste du känna din målgrupp väl Viktiga aspekter är till exempel publikens - Värderingar - Behov - Intressen - Tidigare kunskap och erfarenheter - Attityder (gentemot faran i fråga och kommunikatören) Kvantitativa och kvalitativa undersökningar (enkäter, intervjuer etc.), fokusgrupper och observationer kan användas för att få reda på vad folk tycker Ta reda på vad folk faktiskt tycker (gissa inte!) Anpassa budskapet efter målgruppen! Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 23

Att påverka beteende För att kunna påverka människors beteeende krävs att de görs medvetna om två saker: 1. Varför de ska göra något 2. Hur de ska bära sig åt Dessutom måste de inspireras att faktiskt handla! Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 24

Öka och förändra kunskap För att publiken ska förstå varför de ska handla på ett visst sätt måste du göra det begripligt för dem Vissa typer av information är notoriskt svåra att kommunicera om, i synnerhet sannolikheter och olika matematiska förhållanden Du kan behöva jobba hårt för att göra budskapet lättfattligt (men inte för förenklat då tycker folk du är nedlåtande) Dessutom måste du nå fram till rätt målgrupp För att förändra felaktig kunskap är det oftast nödvändigt att utgå ifrån målgruppens utgångspunkt börja med att visa att du förstår och accepterar deras nuvarande ståndpunkt. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 25

Öka och förändra kunskap illustrera! Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 26

Ge konkreta råd Målgruppsanpassning är centralt när man ska ge råd. Råden måste: Vara och kännas relevanta för målgruppen Ge konkret handlingsvägledning Vara i samklang med målgruppens värderingar Formuleras så att målgruppen förstår vilka effekter man försöker uppnå Det måste också göras tydligt hur det är tänkt att effekten ska uppnås genom att råden följs. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 27

Inspirera till handling Risk = hazard + outrage Faran är bara en del av ekvationen. Människors upprördhet spelar minst lika stor roll. Det är ok att skrämmas (men skräms inte i onödan, och det du säger måste vara sant) Utnyttja dina kunskaper om målgruppens värderingar, känslor och sociala relationer Effekter på sociala relationer har minst lika stor påverkan som fysiska effekter (du är räddare om din familj och vänner än du är om pengar och kroppsdelar) Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 28

Några tumregler för lyckad kommunikation 1. Ärlighet och öppenhet vara längst (ärlighet om fakta och öppenhet om vad du vet och varför du säger vad du säger) 2. Lär känna din målgrupp och anpassa kommunikationen så mycket som möjligt därefter. 3. Kommunikationen bör vara tydlig och konkret 4. Tilltala målgruppens värderingar, behov och sociala normer. Lyssna på och respektera målgruppens argument Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 29

Några tumregler (forts.) 5. Visa din publik att både du och kunskapen du baserar dina råd och beslut på är trovärdiga. Förtroende är lättare förlorat än vunnet. 6. Gör ditt budskap så begripligt som möjligt, t.ex. genom att kvantifiera, jämföra och illustrera 7. Utnyttja målgruppens känslor, inklusive rädsla och oro (givet att vinsten i säkerhet verkligen är stor nog för att motivera det) 8. Ge dina lyssnare verktyg (kunskap och råd) för att själva reducera risker och öka säkerheten. Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 30

Tack för uppmärksamheten! modin@kth.se Risk- och säkerhetskommunikation Peter Modin Inst. för filosofi 31