Angered Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-11-28 Diarienummer N131-0651/18 Handläggare Angela Madsén Jonsson Telefon: 031-365 00 00 E-post: angela.madsen.jonsson@angered.goteborg.se Äldreboendeplan för Göteborgs Stad 2019 2022 Ärendet Cheferna för sektorn äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har tillsammans med äldreboendesamordning Göteborg och stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till äldreboendeplan för åren 2019-2022. Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förslaget till äldreboendeplan för Göteborgs stad 2019-2022. 2. Stadsdelsnämnden justerar paragrafen omedelbart. Sammanfattning Sektorscheferna för äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har under 2018 med stöd av äldreboendesamordning Göteborg och stadsledningskontoret samordnat planeringsarbetet för behovet av äldreboende och korttidsvistelse i och med denna plan. Äldreboendeplanen behandlar den del av äldres boende som avser särskilt boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. Varje stadsdel har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende, fortsatt benämning äldreboende, biståndsbedömt och verkställt. Staden står inför stora investeringar inom fastighetsbeståndet av äldreboenden för att möta en ökad äldre befolkning och kommande behov av bostäder. Planen redovisar utförda åtgärder och kommande i perioden 2019 2022, det gäller både befintliga fastigheter och nybyggnationer i staden samt renoveringsplan. Förändringar som skett är bland annat fler inrättade lägenheter med inriktning demens och intern effektivisering mellan äldreboendeförmedlingen och stadsdelarnas utförare av flödet av bostäder som genererat i en högre tillgång på lägenheter. Kommande åtgärder är fler äldreboenden på ramavtal med externa leverantörer. Förvaltningen föreslår stadsdelsnämnden att godkänna Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2019 2022 och vill särskilt betona det som förvaltningen anför under rubrikerna Socialt perspektiv och jämlikhetsperspektiv samt Miljöperspektivet. Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 1 (5)
Bakgrund Respektive stadsdel har ansvar att planera för sin befolkning. När det gäller äldreboenden förutsätts planeringsarbetet ske i nära samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna har sedan 2011 årligen arbetet fram gemensamma äldreboendeplaner. Stadsdelsförvaltningarnas chefer för sektorn äldreomsorg samt hälsooch sjukvård har tillsammans med äldreboendesamordning Göteborg och stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till plan för åren 2019-2022. Lokalsekretariatet, som är kommunstyrelsens planeringsorgan för nybyggnation och upprustning av stadens verksamhetslokaler, tar årligen fram en lokalförsörjningsplan som stadsdelsförvaltningarna medverkar i. Varje stadsdelsförvaltning gör behovsbedömningar och en plan för produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Tidsperioden i äldreboendeplanen är fyra år. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd och de senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om en stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna och äldreboendesamordning Göteborg. Göteborgs Stad står inför omfattande investeringar i nya och befintliga äldreboenden för att kunna möta upp befolkningsutvecklingen från år 2020, vilket framgår av plan för fler äldreboendelägenheter 2021 2035 (kommunfullmäktige (KF) 2018, handling 137). Genom ett utvecklat samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret /lokalsekreteriatet, lokalförvaltningen och äldreboendesamordningen har ett antal åtgärder vidtagits under åren 2016-2018 som givit önskad effekt och bättre förutsättningar för planering inför åren 2019-2022. För planperioden 2019 2022 är bedömningen, utifrån dagens kända faktorer, att stadens volymmässiga tillgång och efterfrågan på biståndsbedömda äldreboendelägenheter och korttidsplatser kommer att vara i balans. Äldreboendeplan Göteborgs stad 2019-2022 Göteborgs Stad står inför omfattande investeringar i nya och befintliga äldreboenden. Den demografiska utvecklingen från 2020 ger underlag för behov av 100 nya lägenheter per år i äldreboende. Därtill kommer befintliga äldreboenden att behöva byggas om eller ersättas med ca 100 lägenheter per år från 2020. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda har genom sitt resursnämndsuppdrag, stadens gemensamma äldreboendesamordning, tagit fram en långsiktig plan för fler äldreboenden för åren 2021 2035. Planen har behandlats i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige (2018-09-13, nr 137) och kommer att fungera som ett planeringsdokument och underlag när den fyraåriga planen, i detta fall Äldreboendeplan 2019 2022, arbetas fram och årligen uppdateras. Åtgärder under föregående planperiod som gör att kommande planperiod bedöms vara i balans: Förändringar i befintligt utbud med syfte att tillskapa fler äldreboendelägenheter med inriktning demens då ett flertal personer vistats på vänteplats på korttidsenheterna. Förändringen har givit önskad effekt och därmed har en bättre balans tillskapats i stadens utbud av äldreboendelägenheter mellan inriktning somatik och demens och även frigjort ett antal korttidsplatser. Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 2 (5)
Nytt korttidsuppdrag implementerat där inriktning för avlösning tillkommit. Effektivisering i det interna arbetet mellan förmedling och utförare vilket ger tillgång till cirka 40-50 fler äldreboendelägenheter per år. Ny enhet startade under november 2017 med 22 äldreboendelägenheter med inriktning demens. Utförare är Tre Stiftelser Kallebäck. Evakueringsboende har tillkommit under 2016/2017 Lillekärr Södra med 36 lägenheter. Åtgärder som planeras och aktiveras under kommande planperiod 2019 2022; 2019 - Två nya ramavtal med Vardaga/Ambea med klart för inflyttning under kvartal 1 samt kvartal 4 (sammanlagt 123 lägenheter) Villa Ekeberg (Angered) samt Villa Hovås (Askim-Frölunda-Högsbo). 2021 - Två nya äldreboenden kommer att färdigställas i egen regi (sammanlagt 160 lägenheter) Skra Bro (Västra Hisingen) samt Utby (Östra Göteborg). 2021 - Utbyggnad av Tre Stiftelser Otium tillkommer 25 lägenheter. I de fall där planerade åtgärder inte räcker till finns ett antal externa utförare som är intresserade och som från 2020 kan erbjuda äldreboende om Göteborgs stad har behov av att köpa platser. Flera byggherrar har visat sig intresserade av att bygga och hyra ut äldreboende och flera objekt är i tidiga skeden av planering. Stadsdelarna och den gemensamma äldreboendesamordningen följer ständigt söktryck, behovet av inriktningsförändringar, önskemål om parboendelägenheter och små gruppers behov samt aktuell forskning och evidens inom området. Det planerade och pågående arbetet med ersättning/ombyggnad/renovering för gamla och/eller ej funktionella äldreboenden som redovisas i Renoveringsplanen (kommunfullmäktigeuppdrag till resursnämnden Örgryte-Härlanda) pågår parallellt under planperioden. Barn- och ungdomsperspektivet I Angered kan ett äldreboende kan vara en mötesplats över generationsgränserna, både på boendet och runt om. På så sätt kan den sociala kontakten öka för dem som saknar yngre såväl som äldre familjemedlemmar. Vid ett äldreboende kan det bedrivas samverkansprojekt ur ett lärandeperspektiv. Det kan också gynna samutnyttjande av fastigheter mellan kommunens verksamheter. Det är av stort värde att barn kan känna sig välkomna på äldreboendet och på ett naturligt vis kunna ha kontakt med sina anhöriga. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Tillgång till äldreomsorg anpassad efter individens behov underlättas genom en långsiktig planering och ett effektivt genomförande kan ge utrymme för en god verksamhet. En utbyggd äldreomsorg kan leda till ett minskat tryck på insatser från anhöriga vilket många gånger har störst betydelse för kvinnor eftersom de oftare än män utför anhöriginsatser. Eftersom kvinnor generellt sett lever längre än män så är det fler kvinnor än män som får insatser inom äldreomsorgen. För att möjliggöra jämställda och jämlika äldreboendelägenheter som är till för alla är det viktigt att ett normmedvetet perspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder finns med i planeringen. Äldreboendeplanen hänger också ihop med handlingsplanerna för Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 3 (5)
nationella minoritetsfrågor respektive finskt förvaltningsområde samt stadens plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor. Dessa frågor är viktiga och bör närmare lyftas fram i den fysiska planeringen samt beaktas i den fortsatta verksamhetsplaneringen. Socialt perspektiv och jämlikhetsperspektiv Ett bra boende är en viktig del i goda livsvillkor. Hur boendet behöver vara utformat påverkas av vilken fas i livet den enskilde befinner sig i. En gemensam stadenövergripande äldreboendeplan och en gemensam förmedling av platser ska tillförsäkra medborgarna i Göteborg en likabehandling när de beviljats en lägenhet på äldreboende. Det innebär också att den enskilde kan välja var i staden hen önskar bo. Angered vill belysa att i fokusområde 4 Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer betonas att det på lång sikt handlar om att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor bland annat genom att minska boendesegregationen. Det handlar också om att utveckla hela staden men med prioritering av de stadsdelar och områden där behoven är som störst. Att minska skillnaderna är en uppgift för hela staden, eftersom livsvillkoren är olika över de tio stadsdelarna. En jämlik stad innebär likvärdiga förutsättningar till god hälsa och ett bra liv. Att fortsatt kunna bo i stadsdelen är särskilt viktigt för många äldre i Angered då en nära kontakt med familjen är avgörande för att känna trygghet och tillhörighet. Miljöperspektiv Utökat antal platser genom byggande av nya hus kommer att innebära påverkan på miljön. Hur mycket är inte möjligt säga förrän i samband med att husen projekteras. Staden har höga ambitioner när det gäller miljöriktigt byggande, som kommer att tillämpas när husen projekteras och byggs. Ramprogrammet, med dess inriktning att nya byggnader ska utformas till stöd för stadens klimatstrategi och miljöcertifieras, utgör en viktig utgångspunkt för den långsiktiga äldreboendeplaneringen. Angered vill belysa vikten av utformningen av fastigheterna ur ett medarbetarperspektiv där personalen upplever ett främjande av deras behov ur ett arbetsmiljöhänseende. Ekonomiskt perspektiv Utbyggnad av antalet platser i äldreomsorgen innebär ett omfattande investeringsbehov. Investeringarna hanteras i de ordinarie budgetberedningarna och beskrivs även i stadens lokalförsörjningsplan. Både för producenter av äldreboendeplatser och för köpande stadsdelar är det viktigt att äldreboendestrukturen motsvarar behoven. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna samverkar för bästa ekonomiska hushållning ur ett hela staden perspektiv. Förvaltningens överväganden Varje stadsdel har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende biståndsbedömt och verkställt. För planperioden 2019 2022 är bedömningen, utifrån dagens kända faktorer, att stadens volymmässiga tillgång och efterfrågan på biståndsbedömda äldreboendelägenheter och korttidsplatser kommer vara i balans. Staden arbetar för att samtliga äldreboende ska kunna betraktas som likvärdiga oavsett i vilken stadsdel de är belägna. Förvaltningen föreslår stadsdelsnämnden att godkänna Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 4 (5)
Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2019 2022 och vill särskilt betona det som förvaltningen anför under rubrikerna Socialt perspektiv och jämlikhetsperspektiv samt Miljöperspektivet. Samråd Samråd har skett med lokala pensionärsrådet den 13 december 2018. Samverkan Samverkan i Lokal samverkansgrupp den 6 december 2018. Stadsdelsförvaltningen Angered Rickard Ernebäck Stadsdelsdirektör Angela Madsén Jonsson Sektorschef Äldreomsorg och hälso- och sjukvård Bilagor 1. Förslag till Äldreboendeplan för Göteborgs stad 2019 2022 Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 5 (5)
Ä LDREBOENDEPLÄN Gö tebörgs Stad plan fö r periöden 2019 2022 2018-10-22
Innehåll ÄLDREBOENDEPLAN... 3 En gemensam äldreboendeplan... 3 Arbetssätt och överenskommelser... 3 Samverkan... 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA... 5 Kommunfullmäktiges beslut... 5 BESKRIVNING AV BEHOV... 6 Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende... 6 Äldres boendealternativ... 7 Behov av fler tillgängliga bostäder för äldre... 7 Tiden från myndighetsbeslut till verkställighet... 8 Demografiska utvecklingen kopplad till platsbehov... 10 Hur länge bor man på äldreboende?... 11 Personer under 65 år... 11 AKTUELLA ÄLDREBOENDEN... 12 Äldreboende permanentlägenheter... 12 Ramavtal... 12 Lägenheter lämpliga för par- och medboende... 13 Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen... 13 Korttidsplatser... 13 Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov... 14 Förändringar i fastighetsbestånd ansvar och arbetssätt... 14 Ramprogram... 14 Befintliga äldreboendens status - behov av ombyggnad, upprustning, renovering... 15 Nyetablering av äldreboenden... 15 Möjlighet till utförande och ägande utanför kommunen... 16 Större genomförda omstruktureringar... 16 Andra kända förändringar under planeringsperioden... 17 STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN 2019-2022... 17 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen... 17 Permanentlägenheter äldreboende bedömning 2019 2022... 18 Korttidsplatser bedömning av behov 2019-2022... 20 Sammanställning av korttidsplatser och avlösning/växelvårdsplatser... 21 SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN 2019 2022... 22 2
ÄLDREBOENDEPLAN En gemensam äldreboendeplan Denna plan är stadens sjunde gemensamma plan och avser åren 2019-2022. För åren 2018 2021 uppdaterades endast bilagorna. Äldreboendeplanen behandlar den del av äldres boende som avser särskilt boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. Varje stadsdel har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende, fortsatt benämning äldreboende, biståndsbedömt och verkställt. Göteborg är en stad med ett varierat utbud av äldreboenden. Utbudet avser såväl olika inriktningar och profiler som geografisk placering. En gemensam äldreboendeplan bidrar till en väl avvägd produktionsplanering och en samordning utifrån kommunfullmäktiges mål och inriktningar och göteborgarnas behov och önskemål. Arbetssätt och överenskommelser Sektorcheferna för äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har under 2018 med stöd av Äldreboendesamordning Göteborg och stadsledningskontoret samordnat planeringsarbetet för behovet av äldreboende och korttidsvistelse i och med denna plan. Varje stadsdelsförvaltning gör bedömningar av behov samt en plan för befintlig produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Uppgifterna från respektive stadsdelsförvaltning har sammanställts och redovisas i bilaga 1. Flera faktorer kan påverka eventuella förändringsbehov av planen på kort sikt och den har stor betydelse för den ekonomiska och lokalmässiga planeringen i stadsdelarna. Planen revideras därför årligen och behandlas i respektive stadsdelsnämnd i anslutning till höstens budgetberedningar. Befolknings- och äldreboendestrukturen varierar kraftigt mellan stadsdelarna. För att etablera ett helhetsperspektiv där äldre flyttar mellan stadsdelarna efter eget önskemål krävs ett gemensamt ansvarstagande. Det finns några få avtal om solidariskt ansvar vid eventuella tomgångskostnader. Det gäller avtalen med Tre Stiftelser, som numera tecknas genom Örgryte- Härlanda, och den finska enheten för personer med demenssjukdom som finns i SDF Angered och fr o m 2017 även i SDF Norra Hisingen. Nya regler för solidarisk finansiering är beslutade i KF (2015035:176) 3
Kommunstyrelsen informeras om planen efter att nämnderna har behandlat den. Tidsperioden i planen är fyra år*/. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd. De senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om en stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna och Äldreboendesamordning Göteborg. Processgrupp Äldres Boende är arenan för strategiska ställningstaganden och förslag till beslut. Samverkan Samråd med pensionärsråden respektive samverkan med fackliga organisationer har skett i samband med behandling av planen i respektive stadsdelsnämnd. */ En långsiktig plan för fler äldreboendeplatser har tagits fram. Planen sträcker sig från 2021 2035 och har nämndbehandlats i resursnämnden Örgryte-Härlanda, december 2017. Ärendet har beretts ytterligare på Stadsledningskontoret inför nämndbehandling i KS/KF. I samband med det pågående arbetet på Lokalsekretariatet med att förtydliga stadens lokalförsörjningsprocesser och metoder att ta fram en lokalförsörjningsplan, kommer den långsiktiga planen för fler äldreboendeplatser 2021-2035 mer att fungera som ett planeringsdokument från resursnämndsuppdraget. Behov omhändertas och realiseras därmed genom stadens gemensamma lokalförsörjningsplan. 4
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA Kommunfullmäktiges beslut Den beslutade budgeten för 2019 är en så kallad förändringsbudget vilket innebär att det som finns som skrivningar i budgeten är utvecklingsområden. Målet för äldre i 2019 års budget är Äldres livsvillkor ska förbättras. Livsvillkoren förbättras genom att äldres självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas. Processägare: SDN Örgryte-Härlanda och SDN Askim-Frölunda-Högsbo I budgeten finns inriktningar som handlar om verksamheten inom äldreboende Ny teknik kan bidra till att minska isolering och öka delaktigheten i samhället. Stadsdelarna ska, gärna i samverkan med civilsamhället, stödja de äldre i att tillgodogöra sig ny teknik. Mötesplatser för äldre med fördel generationsöverskridande, ska utvecklas vidare. Satsningar på välfärdsteknik ska genomföras. Att utveckla teknik inom välfärdssektorn är av största vikt för att öka självständigheten för brukare och förbättra arbetsmiljön för arbetstagaren. Kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården ska stärkas. Antalet vårdskador ska minska och kompetensen hos personalen ska öka avseende somatiska och psykiatriska diagnoser samt demens. Det teambaserade arbetssätt som har upparbetats kring äldre med demens ska kvarstå och utvecklas. Mot bakgrund av den nya lagen om betalningsansvar ska Göteborgs Stad ta ett större ansvar för att tidigare ta hem utskrivningsklara patienter från sjukhus. Göteborgs Stad ska arbeta för hög kontinuitet avseende personal, kvalitet och tid. Att mobilisera personalens engagemang och arbetsmotivation är strategiska faktorer för äldreomsorgens utveckling. Möjligheten för de som har behov av omsorg att kommunicera medpersonalen på sitt modersmål inom äldreomsorgen ska öka. Arbetet med att möta varje äldres särskilda behov ska utvecklas. Hänsyn ska tas till äldre HBTQ personer, äldre med funktionsvariationer och andra äldre med särskilda behov. Göteborgs Stad ska även bygga fler trygghetsboenden och gemenskapsboenden för att främja längre självständigt boende och gemenskap. Trygghetsbostäder ska inrättas i befintligt eller nybyggt fastighetsbestånd, med rimliga hyror och i alla delar av Göteborg. Subventionerna för att bygga trygghetsboenden ska utökas. Allmännyttiga, ideella och privata bostadsbolag spelar alla en viktig roll. Göteborg har ett stort behov av äldreboendeplatser. 5
Det är positivt att privata eller icke vinstdrivande aktörer bygger och driver boenden. Det är mycket positivt att boenden drivs på intraprenad. Mat är en viktig del av gemenskapen för äldre och en viktig komponent för att förebygga ohälsa. Transporter av färdiglagad mat ska undvikas i största mån och tillgången till lokalt lagad mat ska öka. Djur har en positiv inverkan på äldres mående, särskilt inom demensvården. Göteborgs Stad ska aktivt arbeta med djur som metod Alla hyresgäster på äldreboenden ska ha tillgång till wifi i sina lägenheter. BESKRIVNING AV BEHOV Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende Allmänt kan sägas att utöver den demografiska utvecklingen, där andelen äldre kommer att öka i staden, där den största ökningen är i åldersgrupperna 75 84 år, kommer behovet av äldreboende i framtiden vara beroende av ett flertal faktorer. Det kan handla om möjligheten att kunna bo kvar i ordinärt boende, andra former av tillgängliga bostäder, olika typer av mellanboendeformer, välfärdsteknologi, folkhälsa, livsstil, samt utveckling av läkemedel mm. Väntetiden till ett äldreboende beror dels på antal tillgängliga lägenheter i äldreboende och dels på de möjligheter som kan skapas för äldre att bo kvar hemma med god livskvalitet. Även i de prognoser gällande behov som varit framskrivna i tidigare Äldreboendeplaner, har man kunnat konstatera att behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas av många olika faktorer såsom; hur det ordinära bostadsbeståndet ser ut hur äldre kan få tillträde till det ordinära bostadsbeståndet bostädernas och omgivningens utformning vilken omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig hur välinformerad den enskilde och dennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt hur olika former av insatser i ordinärt boende utvecklas förutsättningar för att kunna använda välfärdsteknologi möjligheter att kunna korta ledtider och öka effektiviteten i in- och utflyttningsprocessen för att på så vis öka omsättningshastigheten 6
I tabellen nedan visar jämförelse med kommuner över 200 000 invånare där Göteborg har en något högre andel som bor i äldreboende. Urval: Kommuner med fler än 200 000 invånare (ovägt medel)/2015 och 2017 6 5 4 3,9 3,9 4,2 4,3 4,8 5,1 4,6 4,5 3 2 1 0 Malmö Uppsala Göteborg Stockholm 2015 2017 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) (N23890) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enligt Sol. dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Fr.o.m. 2013 så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året. 2007-2012 hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m. 2006 från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Äldres boendealternativ De flesta äldre bor idag i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus inom den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns även flera olika former av så kallade mellanboendeformer för äldre inom den ordinarie bostadsmarknaden såsom Trygghetsboende, Seniorboende mm, se även beskrivning på bilaga sid 1 sid 32. Dessa mellanboendeformer kräver inget särskilt beslut enligt socialtjänstlagen utan förmedlas via öppna bostadsmarknaden. Under ett antal år har det i hela landet skett en förändring då allt fler äldre bor kvar i ordinärt boende och får stöd av hemtjänst och/eller hemsjukvård istället för att flytta till särskilt boende. Förändringen har inneburit att en stor del av de äldre som idag bor på särskilt boende har omfattande omsorgsoch vårdbehov. Behov av fler tillgängliga bostäder för äldre Kommunstyrelsen har fattat beslut om strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad. De övergripande målsättningarna är; Äldre ska få ökade möjligheter att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd Antalet bostäder för äldre i olika boendeformer, så kallade mellanboendeformer ska öka I Budget 2018 framgår att staden ska bygga fler trygghetsboenden och gemenskapsboenden för att främja längre självständigt boende. Trygghetsbostäder ska inrättas i befintligt fastighetsbestånd, med rimliga hyror och i alla delar av Göteborg. Subventionerna 7
för att bygga trygghetsboenden ska utökas. Allmännyttiga, ideella och privata bostadsbolag spelar alla en viktig roll. Målet är att ha 1000 lägenheter inom trygghetsboenden vid 2018 års utgång. Vid halvårsskiftet finns det godkända ansökningar till 18 trygghetsboenden med totalt 782 lägenheter. För att nå målet om 1000 lägenheter till och med 2018 behövs det ytterligare cirka 200 lägenheter vilket ser ut att kunna uppfyllas. Under 2018 gör fastighetskontoret tillsammans med kommunala fastighetsägare samt stadsdelsförvaltningarna en gemensam genomgång av vilka förutsättningar och möjligheter som finns för den fortsatta den framgångsrika utvecklingen av trygghetsboende i Göteborg. Slutsatserna från genomgången kommer att ligga som grund för det fortsatta arbetet att skapa en ny målbild för trygghetsboende i staden fram till år 2022. Hittills har det nästan uteslutande skapats nya trygghetsbostäder i det befintliga bostadsbeståndet. Nyproduktionen av trygghetsbostäder har försenats och flera av trygghetsbostäderna kommer istället att färdigställas de kommande fyra åren. De kommunala fastighetsägarna kommer fortsätta spela en viktig roll i tillskapandet av fler trygghetsbostäder, där fokus blir att skapa dem i det befintliga beståndet. Utmaningarna för perioden 2019-2022 kommer bli att öka intresset hos de privata fastighetsägarna att starta trygghetsboenden samt säkerställa färdigställandet av den planerade nyproduktionen av trygghetsbostäder. Tiden från myndighetsbeslut till verkställighet En person, som ansökt om äldreboende, är att betrakta som väntande när den fått ett bifallsbeslut till äldreboende och väntar på att få det verkställt. Uppdraget för boendeförmedlingen vid Äldreboendesamordning Göteborg innebär att så långt som möjligt matcha det biståndsbedömda beslutet med den enskildes önskemål om boende med de lägenheter som vid aktuellt tillfälle finns tillgängliga för förmedling. Om det inte finns någon ledig lägenhet i det önskade boendet erbjuds man annat ledigt boende och får möjlighet att sätta upp sig på byteslista, alternativt vänta hemma. Man har rätt att tacka nej till erbjudande, någon begränsning i antal gånger finns ej. Förmedlingsprocessen sker i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut om riktlinjer (KF januari 2015). Äldreboendesamordningen förmedlar ca 1500 lägenheter varje år. De allra flesta får ett första erbjudande inom en tremånadersperiod. Redan dagen efter ett gynnande beslut betraktas man som väntande. Antalet väntande ökade mellan december 2012 och september 2016 och har därefter planat ut något. Ett allt större antal väntande har i regel fått ett första erbjudande men valt att tacka nej för att i stället vänta hemma till dess att det önskade boendet blir aktuellt. Antalet som redovisas nedan i tabellen är allt från personer som fått bifallsbeslut alldeles nyligen till personer som väntat lång tid. De personer som väntat lång tid har som regel fått ett eller flera erbjudande som man valt att tacka nej till. 8
Antal väntande på verkställighet av beslut om äldreboende sista dagen i resp månad Väntetid 0-3 mån Väntetid 3-6 mån Väntetid 6-12 mån Väntetid över 1 år Totalt 442 437 428 410 384 426 437 401 385 366 376 364 370 329 336 307 312 323 284 267 246 258 268 279 291 276 294 296 309 295 294 266 233 242 264 225 211 208 208 217 239 209 213 189 173 184 165 142 155 154 115 132 80 91 96 64 33 18 14 22 29 18 42 59 56 69 67 46 52 53 57 57 68 62 79 38 51 31 32 37 41 14 7 8 11 14 11 11 26 33 28 26 30 33 32 31 37 45 38 38 56 56 46 41 17 17 8 13 2 1 2 1 2 3 2 6 7 6 9 7 11 16 16 17 13 26 23 27 28 22 De som väntat mellan 0 3 månader har som regel fått ett erbjudande om särskilt boende inom 3 månader. De som väntat mer än 3 månader har övervägande delen fått minst ett erbjudande som man tackat nej till. När det gäller beslut med inriktning somatik har väntetiden varit ca. 3 mån för de flesta men några har fått vänta lite längre. Av antalet väntande per juni 2018 väntar 37 % på verkställighet till boende med särskild inriktning demens- eller geropsykplats, 63 % väntar på vanlig äldreboendeplats. Av det totala antalet väntande per juni har 147 personer (40 %) tackat nej till erbjudande, men valt att stå kvar som väntande. Den genomsnittliga tiden för de som väntar på verkställighet enligt sista mätningen är cirka 88 dagar. Under sommaren 2016 ökade antalet beslut och tillgängligheten på förmedlingsbara lägenheter minskade. Väntetiden för några ärenden kom då att ligga över tremånadersgränsen. Samtliga beslut var med inriktning demens. Sedan augusti 2017 fram till augusti 2018 har antalet nya beslut om särskilt boende ökat från 1311 till 1370 beslut, en ökning med 5%. Ökningen gäller samtliga inriktningar, men under aktuell perioden handlar det framför allt om inriktning somatik. En ökning har också skett vad gäller antalet som tackar nej till ett erbjudande. Orsakerna till att man tackar nej och väljer att vänta hemma varierar till allt från att man tycker att det gått för fort, att lägenheten inte motsvarar förväntningarna, till att avvakta på erbjudande till det boende man valt i första hand. Av samtliga som stod som väntade i juni 2018 var det 40% som valde att tacka nej. En undersökning som gjordes av Äldreboendesamordningen under november 2017 till januari 2018 visade på att orsaken till att man tackar nej till erbjudande oftast handlar om att det boendealternativ man helst önskar är inte ledigt och att man upplever att det har gått för fort med att få ett erbjudande, man är inte riktigt beredd. Sökande från annan kommun 9
Antalet sökande från andra kommuner har successivt ökat. Från att tidigare ha legat på en konstant nivå med cirka 125 ansökningar per år, har en ökning sedan 2017 skett med cirka 20 ansökningar. Demografiska utvecklingen kopplad till platsbehov Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Mellan åren 2018 2022 förväntas ökningen vara ca 6 200 personer. Den stora behovsökningen förväntas ske 2025 då den stora 40-talistgenarationen blir aktuell för flytt till äldreboende. En trendframskrivning med hänsyn tagen till antalet invånare i aktuella åldersgrupper och samma antagande pekar på en ökning av antalet invånare över 80 år mellan åren 2018 2022 öka med ca 7%, från cirka 22 300 till 23 900. Befolkningsutveckling 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 4 597 4 507 4 519 4 533 4 521 7 047 6 944 6 863 6 895 6 995 10 673 11 000 11 390 11 740 12 380 16 460 17 486 18 621 19 658 20 432 49 318 49 521 49 644 49 955 50 028 2018 2019 2020 2021 2022 65-74 75-79 80-84 85-89 90 år o äldre Den demografiska utvecklingen under kommande år kommer att kräva ett större antal lägenheter i äldreboende. Stadsdelarnas bedömning av behov av äldreboendeplatser 4200 4150 4100 4050 4000 3950 3900 3850 3800 3750 3700 2018 2019 2020 2021 2022 Nuvarande planperiod 10
Platsbehovet är baserat utifrån dagens behov/nyttjande av äldreboende enligt enkät, våren 2018. Hur länge bor man på äldreboende? Nedanstående tabell visar hur länge en hyresgäst i snitt bor på äldreboende inom Göteborgs stad. Produktionsperspektivet visar boendetiden för de som vistas på de äldreboenden som finns i respektive stadsdel. Befolkningsperspektivet visar från vilken stadsdel hyresgästen kommer. Äldreboendesamordningen har följt den genomsnittliga boendetiden för staden sedan 2014. Under tiden 2014 2017 har boendetiden ökat med 4%. Personer under 65 år I augusti 2018 fanns det inte någon person under 65 år inom stadsdelarnas äldreboenden. I augusti 2016 var det 2* personer. Behov för personer under 65 har inte vägts in i planeringsunderlaget utan måste hanteras inom ramen för det antal lägenheter som planeras. Enligt den överenskommelse om 65-årsgränsen som finns i stadsdelarna övertar äldreomsorgen ansvaret för personer över 65 år och äldre avseende omsorg och vård. I staden finns 64 personer som bor stadigvarande på vårdhem i enskild regi och som är 65 år eller äldre. En ökning har skett sedan 2015 då det fanns 41 personer, 2016/2017 fanns det 47 personer. För en del av dessa personer kan det bli aktuellt med flytt till äldreboende i Göteborg. Planeringsorganisationen inom funktionshinderverksamheten har tidigare år identifierat att det finns personer mellan 55 och 75 år som har behov av särskilt boende som inte alltid bäst stämmer överens med organisationens 65-årsgräns. För närvarande finns det inga personer som är aktuella. 11
* exkl. boende på Bergsjöhöjds och Kallebäcks sociala resursenheter. AKTUELLA ÄLDREBOENDEN Äldreboende permanentlägenheter Göteborgs Stad har tillgång till ca 4000 permanentlägenheter för särskilt boende för äldre. Större andelen är i egen produktion samt intraprenad. Stadsdelsnämnderna har avtal med externa utförare om driften av sex äldreboenden om totalt närmare 500 platser, varav 357 avser Tre Stiftelser. Resterande avser entreprenadavtal med Attendo Care (Fridkullagatan övergår till egen produktion 2019), Vardaga (Lotsen) och Stadsmissionen (Götaholm). För dessa gäller att kommunen förfogar över lokalerna. Mätning aug 2018 Egen produktion inklusive intraprenad 3 683 Entreprenadavtal: Attendo Care (Fridkullagatan) 59 (övergår till egen produktion) Vardaga (Lotsen) 60 (kommer drivas av Attendo AB) Stadsmissionen (Götaholm) 28 Stiftelse: Tre Stiftelser 357 Ramavtal Därutöver har staden genom upphandlingsbolaget ramavtal med privata företag om sex äldreboenden. Avtalen gäller med Vardaga (Agaten), Stiftelsen Neuberghska Åldersdomshemmet, Betlehemskyrkans Missionsförsamling (Vasahemmet) och Attendo Care (Fiskebäck och S:t Jörgen). I dessa avtal finns inga beläggningsgarantier vilket därmed också innebär att ramavtalsplatserna är något dyrare. För närvarande uppgår antalet nyttjade ramavtalsplatser vid dessa äldreboenden till 326. Ytterligare 22 är externt köpta platser. Nuvarande ramavtal löper mellan 2017-01-01 till 2020-12-31. Från och med 2019 tillkommer ramavtalet med Vardaga (Ambea) att gälla även för nya enheter i Angered och Hovås. Dessa är under uppbyggnad med planerad möjlig inflyttning under 2019. En kompletterande ramavtalsupphandling genomfördes under 2017. Nya ramavtal, ej volymgaranti, är tecknade med Ale kommun samt Aleris och Attendo i Partille. Leverantör antal Vardaga (Agaten) 39 Stiftelsen Neuberghska ålderdomshemmet 48 Betlehemskyrkans Missionsförsamling (Vasahemmet) 55 Attendo care (Fiskebäck) 105 Attendo care (S:t Jörgen) 79 326 Övriga platser Externt köpta platser utöver egen produktion 22 (vid mätning 2016 var det 9 st) 12
Inom beståndet för stadens äldreboenden finns boenden med särskilda inriktningar för att möta upp olika behov, t ex finskspråkiga enheter (Angered samt Norra Hisingen), enhet för teckenspråkiga döva (Västra Göteborg). Genom ramavtalen är det också säkerställt med kristen och judisk inriktning. Lägenheter lämpliga för par- och medboende Rätten till parboende för äldre är reglerad enligt 4 kap. 1 c socialtjänstlagen och 2 kap. 2 socialtjänstförordningen. Ansökningar om parboende/medboende i äldreboenden har varierat under åren och så även stadens utbud. För 2015 beräknades det finnas ca 90 lägenheter lämpliga för par/medboende, 2016/2017 fanns det 74 lägenheter och 2018 finns det 64 lägenheter. Orsaken till minskningen har framför allt varit att lokalerna inte stödjer fler hyresgäster där kapaciteten i övriga utrymmen i boendet inte räcker till, vid måltidssituationer mm, samt även kopplat till arbetsmiljö- och personalsituation. Ett fåtal lägenheter bebos av ensamstående där partnern har avlidit. Några par-/medboendelägenheter har även hyrts ut till ensamstående när det saknats sökande till aktuell lägenhet. Antal som väntar på boende är 18 personer (9 par) i september 2018 I dagsläget medger inte ramavtalen medboende utan endast parboende, d v s då båda har ett gynnande beslut. Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen Sociala resursnämnden driver två äldreboende, sociala resursenheterna Bergsjöhöjd samt Kallebäck SR, med 129 respektive 72 platser för personer med missbruksproblematik, Av dessa är ca 80 personer 65 år eller äldre. Bergsjöhöjds äldreboende är finansierat genom kommunbidrag och belastar vid nyttjande inte stadsdelarna ekonomiskt. Korttidsplatser Kommunen nyttjar, utöver egen regi, även ett mindre antal korttidsplatser hos externa leverantörer, med vilka kommunen har ramavtal genom förvaltningen för inköp och upphandling. En utredning om innehåll och inriktning i korttidsuppdraget genomfördes under 2015 inför Äldreboendesamordningens uppdrag att förmedla all korttidsverksamhet från och med februari 2016. Förmedlingen utgår från KF:s riktlinjer. Vistelsen är biståndsbedömd och insatserna sker enligt stadens socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsprocess. Stadsdelarna har enats om ett gemensamt uppdrag och arbetssätt gällande korttidsinsats och växel- eller avlösningsinsats. Detta har i sin tur resulterat i två tydliga uppdrag, en inriktning för korttidsverksamheten och en inriktning för växel- och avlösningsverksamheten. Växel- och avlösningsenheter finns geografiskt till nordöstra Göteborg (Hammarhus), centrala Göteborg (Bagaregården), västra Göteborg/A-F-H (fr o m 2019 Järnbrottshus) och Hisingen (Fyrväpplingen) för att i möjligaste mån säkerställa möjlighet till regionvis placering i närheten till hemmet. De beskrivna inriktningarna gör att korttidsplatserna blir mer renodlade och kan specialisera sig på trygghetsproblematik, rehabilitering och vårdinsatser inom ramen för det kommunala uppdraget. 13
Stadsdelarna har var för sig skissat på ett något lägre behov av korttidsplatser under planperioden, men sektorcheferna har beslutat att det inte ska ske någon minskning av antalet korttids- och avlösningsplatser i ett hela staden perspektiv. Samma antal som gällde under 2018, dvs en tillgänglighet mellan 354 och 359 platser kommer gälla under planperioden 2019-2022. Det är dock viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen av behov och efterfrågan av korttidsplatser. Den 1 januari 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Den ersätter lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård. Syftet med lagen är en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg och innehåller bland annat bestämmelser om att fast vårdkontakt och samordnad individuell plan ska tillämpas. En regional rutin för in-och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer att tillämpas från och med 2018-09-26 genom IT-stödet SAMSA (Samordnad vård- och omsorgsplanering) som stödjer kommunikationen mellan sjukhus, primärvård och kommuner i Västra Götaland. Dimensioneringen av antalet korttidsplatser har tidigare varit i balans under större delen av året när det gäller behov och tillgång gällande det kommunala åtagandet, men framför allt sommartid har detta varierat, mycket på grund av förändringar inom slutenvården. Viktigt med ett kontinuerligt samarbete/samverkan mellan slutenvården, primärvården och kommunen. Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov Förändringar i fastighetsbestånd ansvar och arbetssätt Vid beslut om nedläggningar och nyetableringar är fastighetsfrågorna en viktig del att ta hänsyn till i ett helhetsperspektiv. Lokalsekretariatet ansvarar för nyetableringar och lokalförvaltningen ansvarar för nybyggnation, upprustning och underhåll av befintliga äldreboenden i stadens egen regi. Stadsdelsförvaltningarna samverkar med äldreboendesamordningen, lokalsekretariatet och lokalförvaltningen i arbetet med planeringen. Processgrupp Äldres boende är en arena för att bland annat följa stadens behov gällande boende för äldre. Den kommande expansionen, behov av renoveringar, upprustning och ombyggnation av befintliga äldreboenden innebär omfattande investeringar som av effektivitetsskäl bör samordnas och hanteras i samverkan med berörda förvaltningar. Ramprogram Ramprogram för lokalutformning av äldreboenden ska vara ett hjälpmedel för effektivisering av planeringen och för en likabehandling i staden. Ett nytt ramprogram som antogs av KS 2016-06-01 utgår från äldreomsorgens värdegrund, vilket innebär att den fysiska utformningen ska stödja att äldre personer får leva ett värdigt och meningsfullt liv, känna välbefinnande och trygghet. Ramprogrammet öppnar för en utformning med ökat fokus på den egna lägenheten och omsorg med stöd av välfärdsteknik. 14
Befintliga äldreboendens status - behov av ombyggnad, upprustning, renovering Göteborgs Stad står inför omfattande investeringar i befintliga äldreboenden. En stor andel av stadens lägenhetsbestånd är i behov av upprustning. Några är inte fullt anpassade till de krav som arbetsmiljölagen kräver. Frågan är inte längre en operativ frågeställning mellan förvaltare och aktuellt boende, utan måste hanteras i ett strategiskt hela staden perspektiv, särskilt i de fall det krävs tomställning för renovering. En tomställning av lägenheter för en stadsdel i samband med renovering/ombyggnationer påverkar numera direkt utbudet för hela staden, som i sin tur har en direkt påverkan på väntetiden för de som väntar på ett erbjudande om särskilt boende. I Budget 2018 har KF riktat ett uppdrag till SDN Örgryte -Härlanda. Uppdraget är att ta fram en plan för och i vilken takt som befintliga äldreboenden kan renoveras. Ansvar för utredningen ligger på Äldreboendesamordning Göteborg med en nära samverkan mellan Stadsledningskontorets Lokalsekretariat samt Lokalförvaltningen. Utredningen bygger mycket på en teknisk plan som är framtagen av Liljewalls konsulter samt ett förslag till årshjul/samverkan mellan stadsdelarna, Lokalsekretariatet, Lokalförvaltningen och Äldreboendesamordning. Ärendet är planerat att komma upp i resursnämnden Örgryte- Härlanda i oktober/november 2018. Redan under tidigare planperioden 2017 2020 var det flaggat för att fyra äldreboenden var aktuella för renovering/upprustning/ombyggnad, Järnbrottshus (SDF A-F-H), Änggårdsbacken Tre Stiftelser (SDF Örgryte-Härlanda), Dicksons Hus (SDF Örgryte-Härlanda) samt Byalagsgatan (SDF Lundby). Därmed ställdes också krav på tillgång till evakueringsboende för såväl större som mer omfattande renoveringar. Ett evakueringsboende beläget på Norra Hisingen, Lillekärr Södra med sammanlagt 36 lägenheter, är framtaget. Planeringen för de boenden som behöver evakueras ser ut enligt nedanstående schema; Nyetablering av äldreboenden Det kommer att ställas stora krav på tidig framförhållning och väl framarbetad strategi för att möta den förväntat stora behovsökningen av äldreboende. En viktig faktor är så även de äldres önskan om hur och var i staden de önskar bo. Vid nyetableringar bör hänsyn tas till detta. 15
De upphandlade ramavtalen med Vardaga (Villa Ekeberg i Angered och Villa Hovås i Askim- Frölunda-Högsbo) ger sammanlagt 123 nya lägenheter fr o m 2019. Under planperioden kommer även två nya äldreboende att färdigställas i egen regi. Det är Skrabro/Björlanda (Västra Hisingen) med 80 lägenheter samt Utby (Östra Göteborg) med 100 lägenheter fr o m 2021. För att möta det ökande behovet av äldreomsorg i staden har en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser tagits fram. Framtagning av plan var ett uppdrag från Kommunfullmäktige 2017 till resursnämnden Örgryte-Härlanda. Planen sträcker sig från 2020 2035 och bedömningen är att behovet av lägenheter i äldreboende kommer att öka med ca 100 nya lägenheter (ett äldreboende) per år från och med 2020. Planen kommer att fungera som ett planeringsdokument och kommer genom stadsledningskontoret/lokalsekretariatet upp som ärende i Kommunfullmäktige under hösten 2018. Målsättningen enligt stadens gällande direktiv är att själv äga lokaler där det föreligger ett långsiktigt verksamhetsbehov. Då det framtida behovet av fler äldreboendeplatser är omfattande innebär det att stadens förmåga att bygga, äga och driva dem kan blir ansträngd. En möjlighet kan, utöver att staden i första hand ska äga, även inhyrning och slutande av ramavtal vara en del i strategin för behovstäckning. I Göteborg drivs alla äldreboenden av kommunen, det kan ske på ett av tre sätt; 1. Av kommunen i egna eller inhyrda lokaler 2. Upphandling av extern drift i kommunens lokaler 3. Enskilda lägenheter via upphandlade ramavtal Möjlighet till utförande och ägande utanför kommunen Privata utförare har visat intresse för etablering inom Göteborgs stad och skulle kunna från 2020 erbjuda platser om Göteborgs stad har behov av att köpa platser. Flera byggherrar är intresserade av att bygga och hyra ut äldreboende. Flera objekt är i tidiga skeden av planering och möjliga placeringar är enligt nedan: Norra Hisingen - möjlighet till 80 lägenheter Västra Hisingen möjlighet till 108 lägenheter AFH möjlighet till 262 lägenheter Västra Göteborg möjlighet till 80 lägenheter Lundby möjlighet till 229 lägenheter Större genomförda omstruktureringar Den plan, för omstruktureringar 2016 2018, som sektorcheferna ÄO/HS tog i samverkan med Äldreboendesamordning Göteborg är nu implementerad. Syftet var att så långt som möjligt skapa en bättre balans i utbudet av stadens permanentlägenheter mellan inriktningarna somatik och demens, då beslut med demensinriktning ökat, samt kunna erbjuda särskilt boende i områden/boenden i staden utifrån de önskemål som den enskilde har. Det har inneburit att personer med demensdiagnos som fått biståndsbeslut för särskilt boende snabbare fått ett 16
erbjudande och inte behövt finnas på vänteplats på korttidsenhet. Väntetiderna för ett erbjudande om äldreboendelägenhet ligger därmed under 3 månader. Cirka 95 lägenheter i staden har konverterats från inriktning somatik till demens och ett antal korttidsplatser har därmed frikopplats för att bättre möta upp behoven för utskrivningsklara från sjukhus och ärenden med akut ohållbar situation i hemmet. Nytt korttidsuppdrag implementerat (korttid/avlösning) Ny enhet öppnades upp i oktober/november 2017 inom Örgryte-Härlanda. Det var Tre Stiftelser Kallebäck som tillkom med 22 lägenheter med inriktning demens. En ständig översyn sker av rutiner och äldreboendesamordningen kan redovisa att en effektivisering har gjorts genom att korta ledtider mellan förmedlingen och utförarna. Detta ger vid en uträkning mellan 40-50 fler förmedlingsbara lägenheter per år. Andra kända förändringar under planeringsperioden Nya ramavtal i Angered och Hovås aktiveras under 2019 med 123 lägenheter. Ett nytt äldreboende planeras vid Skra Bro inom Västra Hisingen samt ett nytt i Utby inom Östra Göteborg, totalt 160 lägenheter med beräknad inflyttning under 2021. Tre Stiftelser Otium inom Örgryte-Härlanda byggs ut och 2021 tillkommer ytterligare 25 lägenheter. Inom stadsdelen Centrum kommer Fridkullagatan gå över till egen produktion under 2019. Lotsens Äldreboende, Majorna-Linné, kommer att drivas av Attendo AB 2019-2022 Planen för utbyggnad av fler våningsplan för Lotsens Äldreboenden stoppades under våren 2018 på grund av ej beviljat bygglov. Stadens lokalförsörjningsplan, LFP, beskriver investeringsbehov i nutid (0-5 år), närtid (5-10år) och framtid (10-20år). Äldreomsorgsplanens redovisade behov av platser och identifierade upprustningsprojekt är indata till LFP i nutid (0-5 år). Den långsiktiga äldreomsorgsplanen och Renoveringsplanen ger underlag till LFP i närtid (5-10) år och framtid (10-20 år). I LFP redovisas ett investeringsbehov för expansion från och med cirka 2020 samt behov av investeringar för en successiv upprustning/ersättning av befintliga fastigheter. För prioriteringsordningen vid upprustning/ersättning av lokaler som inte är ändamålsenliga är höga driftkostnader en viktig parameter. STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN 2019-2022 Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen Framskrivningen är gjord av förväntade behov utifrån statistik om personer i äldreboende från respektive stadsdel den 15 augusti 2018, samt utifrån de prognoser som tagits fram avseende befolkningsutvecklingen (prognos 2018). Denna schablonmässiga framskrivning har gjorts med antagande om fortsatt behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgrupp på samma nivå som tidigare för varje enskild stadsdel. Framskrivningen har legat till grund för en egen bedömning i respektive stadsdel gällande åren 2019 till och med 2022. 17
I den schablonmässiga framskrivningen har hänsyn inte tagits till förändringar i samhällsutvecklingen, medvetna strategival eller till några övriga omvärldsfaktorer. Ej heller prognoser på inflyttning av äldre i nybyggnation med ett framtida behov av boende och den påverkan detta får på totalbehovet framöver. Permanentlägenheter äldreboende bedömning 2019 2022 Nedanstående tabell visar att 2022 bedöms behovet vara 4135 lägenheter i äldreboende. Äldreboende i egen regi uppgår 2022 till 3851 lägenheter. Differensen mellan behov och egen regi samt avtal med beläggningsrätt är 326 lägenheter som år 2022 fylls upp med ramavtal. Behov äldreboende för personer 65 år+ enligt bedömningar av respektive stadsdel Bedömning 2019 Bedömning 2020 Bedömning 2021 Bedömning 2022 Göteborg totalt 4028 4046 4083 4135 Utöver här redovisade behov tillkommer behov som tillgodoses inom Bergsjöhöjd (äldreboende för personer med missbruksproblematik inom Social Resursförvaltning). Drygt 70 personer 65 år och äldre bor f n inom Bergsjöhöjd. Produktion permanent äldreboende enligt stadsdelsförvaltningarnas planer Egen regi och avtal med beläggningsrätt 2019 2020 2021 2022 3 657 3 657 3 843 3 851 Ramavtal 449 449 449 449 Göteborg totalt 4 106 4 106 4 292 4 300 Kommentarer till tabell 2019 Nytt ramavtal med Vardaga i Angered och Hovås. Kan ge effekt från 2019 med möjlighet till 123 lägenheter med inriktning demens och somatik. Ramavtal innebär dock ingen volymgaranti. 16 lägenheter på Kviberg (konvertering från kontor). Tomställning p g a renovering, 8 lägenheter på Dicksons hus, pågår t o m 2021. Renovering av Änggårdsbacken med hänvisning till evakueringsboende Lillekärr. Järnbrottshus konverterar 12 permanentlägenheter till 12 avlösning/växelvårdsplatser. Eventuellt förslag till avveckling under planperioden avseende Norra Dragspelsgatan samt Björkåshemmet. 2020 Renovering av Byalagsgatan med hänvisning till evakueringsboende Lillekärr. 2021 Nybyggnation Skrabro står färdigt med 80 lägenheter. Nybyggnation Utby står färdigt med 100 lägenheter. Nytt äldreboende som ersätter Backa hus, resulterar i en ökning med 6 lägenheter. 18
2022 Dicksons hus färdigrenoverat. Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent äldreboende 4400 4200 4000 3800 3600 3400 3200 Skillnad mellan behov och inrättade platser 2018 2019 2020 2021 2022 Behov (stadsdelarnas bedömning) Inrättade platser egen produktion Behov (enligt befolkningsprognos) Inrättade platser inkl Ram-avtal Skillnad mellan behov och inrättade platser 2019 2020 2021 2022 Exkl Ramavtal -371-389 -240-284 Göteborg totalt Inkl ramavtal 78 60 209 165 19
Skillnaden mellan behov och produktion per region 2018 per aug (Ramavtal + Tre Stiftelser fördelat regionvis) Skillnaden mellan behov och produktion per region 2022 prognos (Ramavtal + Tre Stiftelser fördelat regionvis) 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Behov produktion Behov produktion Om stadsdelarna lägges samman regionvis enligt ovanstående tabell, kan det konstateras att staden under planperioden kommer att få en balans mellan behov och produktion (tillgång). Balansen uppnås 2022 när nya boenden (Skrabro och Utby) samt nya ramavtal finns tillgängliga. Tillgången till fler möjliga lägenheter i de centrala stadsdelarna ligger också i linje med att de centrala stadsdelarnas äldreboenden många gånger har ett högre söktryck. Korttidsplatser bedömning av behov 2019-2022 Behovet av platser för korttidsvistelse är uttryckt i årsplatser. Korttidsplatser Inför 2019 kommer RAM-avtal avseende korttid upphandlas. Detta ger utrymme för tillfälligt ökade behov, eventuellt kommande renovering och möjlighet att ställa om dagens dubbelrum till enkelrum. Avlösnings/växelvårdsplatser Det finns överkapacitet av produktion i förhållande till behov gällande avlösnings/ växelvårdsplatser. Framförallt avseende avlösningsenheten Hammarhus med upptagningsområde främst Angered och Östra Göteborg som idag har 17 platser. Här finns möjlighet att förändra inriktning mot ordinarie korttidsplats med 5-6 platser. Det skulle ge 11-12 avlösnings/växelvårdsplatser i enlighet med stadsdelarnas beskrivna behov. 20
Överkapacitet avseende korttidsplats för avlösning skulle även kunna skapa möjlighet till enkelrum på stadens avlösningsenheter. Behov korttidsplatser, personer 65 år+ Bedömning 2019 Bedömning 2020 Bedömning 2021 Bedömning 2022 Göteborg totalt 275 275 279 279 Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande 2019 2020 2021 2022 Göteborg totalt 286 286 286 286 Behov avlösning/växelvårdsplatser, personer 65 år+ Bedömning 2019 Bedömning 2020 Bedömning 2021 Bedömning 2022 Göteborg totalt 61 61 62 63 Stadsdelens produktion av avlösning/växelvårdsplatser 2019 2020 2021 2022 Göteborg totalt 73 68 68 68 Sammanställning av korttidsplatser och avlösning/växelvårdsplatser Behov korttids- och avlösning/växelvårdsplatser, personer 65 år+ Bedömning 2019 Bedömning 2020 Bedömning 2021 Bedömning 2022 Göteborg totalt 336 336 341 342 Stadsdelens produktion av korttids- och avlösning/växelvårdsplatser 2019 2020 2021 2022 Göteborg totalt 359 354 354 354 Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion korttids- och avlösning/växelvårdsplatser 2019 2020 2021 2022 Göteborg totalt 23 18 13 12 21
SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN 2019 2022 En gemensam planering förutsätter att alla vågar lita på att förutsättningarna är hållbara. Det krävs gemensamt accepterade spelregler. Det förutsätter en effektiv samverkan för ett optimalt utnyttjande och att stadsdelsförvaltningarna gemensamt följer upp och i samverkan vidtar åtgärder när detta krävs. Med hänsyn till förändringar i behov gällande såväl permanentlägenheter som korttidsplatser krävs ständig uppföljning och anpassning. Enheten för gemensam boendesamordning, som startade 1 mars 2015, har för stadsdelarnas ÄO-sektorer sammanställt uppgifter och statistik som veckovis under året återkopplar till sektorledningarna. Underlagen ger stadsdelarna en bild av det faktiska läget vad gäller väntetider till särskilt boende och ger underlag till val och strategier vid förändringar som kan krävas i ett hela staden perspektiv. Enheten kan ses som en samordnande länk vid förändringar av inriktningar, behov mm i staden gällande äldreboenden och korttidsplatser. Från och med år 2020 vänder grafen för befolkningsutvecklingen uppåt och befolkningen över 65 år ökar. Vi lever allt längre och önskan för flertalet äldre att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd är stark. Gruppen äldre är heller ingen homogen grupp och här har staden genom bland annat fastighetskontoret arbetat framgångsrikt med inrättande av trygghetslägenheter i samverkan med de allmännyttiga bostadsbolagen. Fortsatt arbete sker nu även med privata fastighetsägare för att kunna möta upp de olika behov som finns och kommer att finnas framöver. Lagförslaget om biståndsbedömt trygghetsboende som föreslås träda i kraft 2 april 2019 är enligt stadsledningskontorets remissvar snarlik den modell som redan är upparbetad i staden. Under planperioden 2019 2022 är det en samlad bedömning att tillgång och efterfrågan av permanentlägenheter i äldreboende är i balans. Detta beror bland annat på det arbete som är gjort under de senaste två åren i samverkan mellan stadsdelarna, Äldreboendesamordningen, Lokalsekretariatet, Lokalförvaltningen samt förvaltningen för inköp och upphandling. Syftet med denna äldreboendeplan är att säkerställa den totala volymen av antalet äldreboendelägenheter och korttidsplatser i staden, geografisk spridning, inriktning när det gäller behov, koppling till den enskildes val, men även att kunna säkerställa ett utbud när det gäller tillgång och efterfrågan för mindre gruppers behov. Det är viktigt att ständigt följa utvecklingen för att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses och även koppla till de utredningar som är gjorda under 2016/2017 vad gäller äldreboenden med inriktning språk samt HBTQ. Från enheterna för myndighetsutövning framkommer också behovet av boenden med psykogeriatrisk inriktning då det behovet ökar något. Viktigt att utreda kriterier för vad det innebär för det kommunala ansvaret. Parallellt med färdigställandet av denna äldreboendeplan pågår även arbetet med den tidigare nämnda renoveringsplanen för stadens äldreboenden. I utredningen framkommer det att några äldreboendens status kräver större ombyggnationer eller att ersättas. De större boenden som är av gemensam strategisk betydelse är; Hammarhus (Angered), Toftaåsen (Västra Göteborg), Byalagsgatan (Lundby), Åkershus (Västra Göteborg), Järnbrottshus (A-F-H), Backahus (Norra Hisingen), Dicksons Hus (Ö-H) samt Änggårdsbacken Tre Stiftelser (Ö-H). Några är pågående, några är under planering. Det som inte tillräckligt ofta kan betonas är att efter planperioden 2019-2022 fortsätter antalet äldre att öka samt att befintliga äldreboenden kommer att behöva förnyas och då till del ersättas. 22
Fr o m 2021 föreslås, enligt Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter 2021-2035, ett äldreboende, med ca 100 lägenheter, tas i bruk per år för att klara behovet och på så vis inte tappa takten. Lika viktigt är att det arbetas fram en tydlig vision för stadens äldreboenden med koppling till evidens och forskning inom området. Detta möjliggörs genom närheten till Center för vårdens arkitektur, Chalmers och dess koppling till Sahlgrenska akademien. Detta arbete kan, utöver fastlagt ramprogram mynna ut i något slags funktionsprogram (Västeråsmodellen) som är kommunicerbart till alla (blivande hyresgäster, personal, arkitekter, byggbolag med flera) som berörs av verksamheten, oavsett om boendet drivs i egen regi, ramavtal eller inhyrning. 23
24 Bilaga 1 (sid 24-32)
25
26
27
28
29
30
31