ÄLDREBOENDEPLAN Göteborgs Stad. Plan för perioden

Transkript

1 ÄLDREBOENDEPLAN Göteborgs Stad Plan för perioden Oktober

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÄLDREBOENDEPLANEN.. 3 En gemensam äldreboendeplan 3 Arbetssätt och överenskommelser... 3 Samverkan... 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA... 5 Kommunfullmäktiges beslut... 5 BESKRIVNING AV BEHOV 6 Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende... 6 Äldres boendealternativ Behov av fler tillgängliga bostäder för äldre 7 Tiden från beslut till verkställighet 7 Demografiska utvecklingen kopplad till platsbehov. 9 Personer under 65 år.10 Aktuella äldreboenden Korttidsplatser..12 Befintliga äldreboendens status, investeringsbehov och nyetableringar..12 Större genomförda omstruktureringar..13 Andra kända förändringar under planperioden.14 STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen..14 Permanentlägenheter äldreboende - bedömning...14 Korttidsplatser - bedömning..16 SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN BILAGOR

3 ÄLDREBOENDEPLAN En gemensam äldreboendeplan Denna plan är stadens sjätte gemensamma plan. Äldreboendeplanen behandlar den del av äldres boende som avser särskilt boende enligt 5 kap. 5 socialtjänstlagen. Varje stadsdel har ansvar för att boende i stadsdelen får rätten till särskilt boende, fortsatt benämning äldreboende, biståndsbedömt och verkställt. Göteborg är en stad med ett varierat utbud av äldreboenden. Utbudet avser såväl olika inriktningar och profiler som geografisk placering. En gemensam äldreboendeplan bidrar till en väl avvägd produktionsplanering och en samordning utifrån kommunfullmäktiges mål och inriktningar och göteborgarnas behov och önskemål. Arbetssätt och överenskommelser Sektorscheferna för äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har under 2016 med stöd av Äldreboendesamordning Göteborg och stadsledningskontoret samordnat planeringsarbetet för behovet av äldreboende och korttidsvistelse i och med denna plan. Varje stadsdelsförvaltning gör bedömningar av behov samt en plan för befintlig produktion. Som underlag till arbetet har stadsledningskontoret tagit fram en prognostiserad demografisk utveckling. Uppgifterna från respektive stadsdelsförvaltning har sammanställts och redovisas i bilagorna nr 1-9. Flera faktorer kan påverka eventuella förändringsbehov av planen på kort sikt och den har stor betydelse för den ekonomiska och lokalmässiga planeringen i stadsdelarna. Planen revideras därför årligen och behandlas i respektive stadsdelsnämnd i anslutning till höstens budgetberedningar. Befolknings- och äldreboendestrukturen varierar kraftigt mellan stadsdelarna. För att etablera ett helhetsperspektiv där äldre flyttar mellan stadsdelarna efter eget önskemål krävs ett gemensamt ansvarstagande. Det finns några få avtal om solidariskt ansvar vid eventuella tomgångskostnader. Det gäller avtalen med Tre Stiftelser, som numera tecknas genom Örgryte-Härlanda, och den finska enheten för personer med demenssjukdom som finns i Angered. Nya regler för solidarisk finansiering är beslutade i KF ( :176) 3

4 Kommunstyrelsen informeras om planen efter att nämnderna har behandlat den. Tidsperioden i planen är fyra år*/. De första två åren bör ses som ett åtagande för respektive stadsdelsnämnd. De senare åren av planen bör ses som en inriktning. Det är viktigt att tänka på att eventuella justeringar på stadsdelsnivå påverkar planen och därmed staden som helhet. Om en stadsdel behöver göra förändringar ska detta föregås av dialog mellan stadsdelsförvaltningarna och Äldreboendesamordning Göteborg. Vid större förändringar går Processgrupp Äldres Boende in som beredningsgrupp för stadens ledningsgrupp för äldreboendeplanering. Ledningsgruppen för äldreboendeplanering samverkar med Ledningsgruppen för bostadsförsörjning i syfte att optimera den samlade planeringen för äldre göteborgare. Ledningsgruppens dokumenterade synpunkter/rekommendationer/diskussioner förändrar inte gällande regler och delegationer att fatta beslut i respektive organisation. Ledningsgruppens synpunkter/rekommendationer/diskussioner är ett underlag för respektive beslutsfattare. Samverkan Samråd med pensionärsråden respektive samverkan med fackliga organisationer har skett i samband med behandling av planen i respektive stadsdelsnämnd. */ En långsiktig plan för fler äldreboendeplatser ska tas fram för att möta upp de ökande behoven av äldreomsorg. Uppdraget ligger med i Budget 2017 och skall genomföras under Ansvar: SDN Örgryte Härlanda 4

5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGARNA Kommunfullmäktiges beslut Den beslutade budgeten för 2017 är en så kallad förändringsbudget vilket innebär att det som finns som skrivningar i budgeten är utvecklingsområden. Målet för äldre i 2017 års budget är Äldres livsvillkor ska förbättras, livsvillkoren förbättras genom att självbestämmande stärks och att hälsoskillnaderna utjämnas. Processägare: SDN Örgryte-Härlanda och SDN Askim-Frölunda-Högsbo I budgeten finns inriktningar som handlar om verksamheten inom äldreboendet; Tillgängligheten till aktiviteter ska öka. Staden ska arbeta förebyggande och uppsökande för att motverka social isolering. Ett viktigt utvecklingsområde är att fler grupper med särskilda önskemål får dessa tillgodosedda. Möjligheten för de som har behov av omsorg att kommunicera med personalen på sitt modersmål inom äldreomsorgen ska öka. Bygga fler trygghetsboenden för att främja längre självständigt boende. Arbetet med att möta äldre HBTQ-personers behov ska förbättras. Profilerade mellanboendeformer ska främjas. Möjligheterna att välja mat inom äldreomsorgen ska öka. Äldre på särskilt boende ska i större utsträckning få tillgång till lokalt lagad mat 5

6 BESKRIVNING AV BEHOV Fysiskt tillgängliga bostäder påverkar behovet av äldreboende Allmänt kan sägas att utöver den demografiska utvecklingen, där andelen äldre kommer att öka i staden, där den största ökningen är i åldergrupperna år, kommer behovet av äldreboende i framtiden vara beroende av ett flertal faktorer. Det kan handla om möjligheten att kunna bo kvar i ordinärt boende, andra former av tillgängliga bostäder, olika typer av mellanboendeformer, välfärdsteknologi, folkhälsa, livsstil, samt utveckling av läkemedel mm. Väntetiden till ett äldreboende beror dels på antal tillgängliga lägenheter i äldreboende och dels på de möjligheter som kan skapas för äldre att bo kvar hemma med god livskvalitet. Även i de prognoser gällande behov som varit framskrivna i tidigare Äldreboendeplaner, har man kunnat konstatera att behovet av äldreboende och korttidsplatser påverkas av många olika faktorer såsom hur det normala bostadsbeståndet ser ut hur äldre kan få tillträde till det normala bostadsbeståndet bostädernas och omgivningens utformning vilken omsorg, vård och service i övrigt som är tillgänglig hur välinformerad den enskilde och dennes anhöriga är i vilken utsträckning dagens behov kan tillgodoses och om de tillgodoses på bästa möjliga sätt hur olika former av insatser i ordinärt boende utvecklas förutsättningar för att kunna använda välfärdsteknologi I tabellen nedan visar jämförelse med riket i stort där Göteborg har en något högre andel som bor i äldreboende. Urval: Kommuner med fler än invånare (ovägt medel)/2015 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) (N23890) Antal personer 65+ som bodde permanent i särskilda boendeformer enl SoL dividerat med antal invånare 65+ den 31/12 multiplicerat med 100. Fr.o.m så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. 6

7 Äldres boendealternativ De flesta äldre bor idag i hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus inom den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns även flera olika former av så kallade mellanboendeformer för äldre inom den ordinarie bostadsmarknaden såsom Trygghetsboende, Seniorboende mm, se även beskrivning på bilaga nr 13. Dessa mellanboendeformer kräver inget särskilt beslut enligt socialtjänstlagen utan förmedlas via öppna bostadsmarknaden. Under ett antal år har det i hela landet skett en förändring då allt fler äldre bor kvar i ordinärt boende och får stöd av hemtjänst och/eller hemsjukvård istället för att flytta till särskilt boende. Förändringen har inneburit att en stor del av de äldre som idag bor på särskilt boende har omfattande omsorgsoch vårdbehov. Behov av fler tillgängliga bostäder för äldre Kommunstyrelsen har fattat beslut om strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad. De övergripande målsättningarna är; Äldre ska få ökade möjligheter att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd Antalet bostäder för äldre i olika boendeformer, så kallade mellanboendeformer ska öka I Budget 2016 står det att staden ska bygga fler trygghetsboenden för att främja längre självständigt boende. Fler boendeformer såsom trygghets- och gemenskapsboenden bör inrättas i befintligt fastighetsbestånd, med rimliga hyror i alla delar av staden. Både allmännyttiga och privata bostadsbolag spelar en viktig roll. Under 2016 har fastighetskontoret tillsammans med både kommunala och privata fastighetsägare samt stadsdelsförvaltningarna gjort en kartläggning utifrån inventeringar av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Kartläggningen kommer att ligga som grund för det fortsatta arbetet att skapa trygghetsboende i det befintliga bostadsbeståndet. Målet är att ha 1000 lägenheter inom trygghetsboenden under mandatperioden. I dagsläget finns det godkända ansökningar till 11 trygghetsboenden med totalt 541 lägenheter och cirka 200 planerade lägenheter i nyproduktion till och med Det är fortfarande tre stadsdelar som saknar boendeformen trygghetsboende, dessa tre är Örgryte-Härlanda, Lundby och Västra Göteborg. Ambitionen är att även dessa stadsdelar ska ha trygghetsboenden inom mandatperioden. För Lundby finns planering för ett boende där man tillsammans med Familjebostäder ligger långt fram i planeringen. För att nå målet om 1000 lägenheter behövs det ytterligare cirka 130 lägenheter per år 2017 och

8 Tiden från beslut till verkställighet En person är att betrakta som väntande när den fått ett bifallsbeslut till särskilt boende och väntar på att få det verkställt. Uppdraget för boendeförmedlingen vid Äldreboendesamordning Göteborg innebär att så långt som möjligt matcha det biståndsbedömda beslutet med den enskildes önskemål om boende med de lägenheter som vid aktuellt tillfälle finns tillgängliga för förmedling. Om det inte finns någon ledig lägenhet i det önskade boendet erbjuds man annat ledigt boende och får möjlighet att sätta upp sig på byteslista, alternativt vänta hemma. Man har rätt att tacka nej till erbjudande, någon begränsning i antal gånger finns ej. Förmedlingsprocessen sker i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut om riktlinjer (KF januari 2015). Äldreboendesamordningen förmedlar mellan 1200 och 1500 lägenheter varje år. De allra flesta får ett första erbjudande inom en tremånadersperiod. Redan dagen efter ett gynnande beslut betraktas man som väntande. Antal väntande har sedan december 2008 minskat i staden för att sedan sommaren 2013 successivt öka igen. Ett allt större antal väntande har i regel fått ett första erbjudande men valt att tacka nej för att i stället vänta hemma till dess att det önskade boendet blir aktuellt. Antalet som redovisas nedan i tabellen är allt från personer som fått bifallsbeslut alldeles nyligen till personer som väntat lång tid. De personer som väntat lång tid har som regel fått ett eller flera erbjudande som man valt att tacka nej till. Antal väntande på verkställighet av beslut om äldreboende sista dagen i resp månad Väntetid 0-3 mån Väntetid 3-6 mån Väntetid 6-12 mån Väntetid över 1 år Totalt Dec 2008 Dec 2009 Dec 2010 Dec 2011 Dec 2012 Juni 2013 Sept 2013 Dec 2013 Mars 2014 Juni 2014 Sept 2014 Dec 2014 Mars 2015 Juni 2015 Sept 2015 Dec 2015 Mars 2016 Juni 2016 De som väntat mellan 0 3 månader har som regel fått ett erbjudande om särskilt boende inom 3 månader. De som väntat mer än 3 månader har övervägande delen fått minst ett erbjudande som man tackat nej till. När det gäller beslut med särskild inriktning demens har väntetiden under 2016 ökat och sedan sommaren 2016 ligger den nu runt 3 månader, några har fått vänta lite längre. Av antalet väntande per juni 2016 väntar 54 % på verkställighet till boende med särskild inriktning demens eller geropsykplats, 46 % väntar på vanlig äldreboendeplats. Av det totala antalet väntande per juni har 137 personer (31 %) tackat nej till erbjudande, men valt att stå kvar som väntande. 8

9 Snittiden för de som väntar på verkställighet enligt sista mätningen är cirka 88 dagar. Under sommaren 2016 ökade antalet beslut och tillgängligheten på förmedlingsbara lägenheter minskade. Väntetiden för några ärenden kom då att ligga över tremånadersgränsen. Samtliga beslut var med inriktning demens. Sedan juni 2015 fram till juni 2016 har antalet nya beslut om särskilt boende ökat från 267 till 323 beslut, en ökning med 21%. Ökningen gäller samtliga inriktningar, men framför allt inriktning demens. En ökning har också skett vad gäller antalet som tackar nej till ett erbjudande. Orsakerna till att man tackar nej och väljer att vänta hemma varierar till allt från att man tycker att det gått för fort, att lägenheten inte motsvarar förväntningarna, till att avvakta på erbjudande till det boende man valt i första hand. Av samtliga som stod som väntade i juni 2016 var det 31% som valde att tacka nej. Även antalet sökande från andra kommuner har successivt ökat. Från att tidigare ha legat på en konstant nivå med cirka 100 ansökningar per år, har en ökning sedan 2014 skett med cirka 20 ansökningar. Under det senaste året är det framförallt fyra faktorer som medfört att väntetiden har ökat; att antalet beslut per månad om särskilt boende är högre än förväntat behov, kopplat till befolkningsutvecklingen många äldre bor längre tid i särskilt boende tomställning skett på grund av renoveringar/ombyggnationer/uppfräschning långa ledtider, lägenheterna har på grund av andra skäl än ovan inte varit uthyrningsbara till ny hyresgäst. Demografiska utvecklingen kopplad till platsbehov Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Mellan åren förväntas ökningen vara ca personer. Den stora behovsökningen förväntas ske 2025 då den stora 40-talistgenarationen blir aktuell för flytt till äldreboende. En trendframskrivning med hänsyn tagen till antalet invånare i aktuella åldersgrupper och samma antagande pekar på en ökning av antalet invånare över 80 år mellan åren öka med med ca 3 %, från cirka till Befolkningsutveckling år o äldre Den demografiska utvecklingen under kommande år kommer att kräva ett större antal lägenheter i äldreboende. 9

10 Platsbehov Platsbehovet är baserat utifrån dagens behov/nyttjande av äldreboende enligt enkät våren Personer under 65 år Inom stadsdelarnas äldreboenden finns ett litet antal personer under 65 år. I augusti 2016 var det 2* personer. Behov för personer under 65 har inte vägts in i planeringsunderlaget utan måste hanteras inom ramen för det antal lägenheter som planeras. Planering pågår för att erbjuda vissa av dessa personer annat boende, särskilt inriktat på yngre. * exkl. boende på Bergsjöhöjds och Kallebäcks sociala resursenheter. Enligt den överenskommelse om 65-årsgränsen som finns i stadsdelarna övertar äldreomsorgen ansvaret för personer över 65 år och äldre avseende omsorg och vård. I staden finns 47 personer som bor stadigvarande på vårdhem i enskild regi och som är 65 år eller äldre. För en del av dessa personer kan det bli aktuellt med flytt till äldreboende i Göteborg. Planeringsorganisationen inom funktionshinderverksamheten har identifierat att det finns personer mellan år som har behov av särskilt boende som inte alltid bäst stämmer överens med den organisationiska 65-årsgränsen. På uppdrag av sektorcheferna inom IFO/FH och ÄO/HS har äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten under våren färdigställt en kartläggning av antalet personer, hur behoven ser ut och vart personerna bor i nuläget. Resultatet har delgivits uppdragsgivarna och bör tas tillvara i planeringen av äldre- och funktionshinderboende samt inom befintlig verksamhet. 10

11 Aktuella äldreboenden Äldreboende - permanentlägenheter Göteborgs Stad har tillgång till ca 4000 permanentlägenheter för särskilt boende för äldre. Av dessa är cirka 90 lägenheter dubbletter. Större andelen är i egen produktion samt intraprenad. Stadsdelsnämnderna har avtal med externa utförare om driften av sex äldreboenden om totalt närmare 500 platser, varav 335 avser Tre Stiftelser. Resterande avser entreprenadavtal med Attendo Care (Fridkullagatan), Vardaga (Lotsen) och Stadsmissionen (Götaholm). För dessa gäller att kommunen förfogar över lokalerna. Mätning aug 2016 Egen produktion inklusive intraprenad 3178 Entreprenadavtal: Attendo Care (Fridkullagatan) 59 Vardaga (Lotsen) 60 Stadsmissionen (Götaholm) 28 Stiftelse: Tre Stiftelser 335 Ramavtal Därutöver har staden genom upphandlingsbolaget ramavtal med privata företag om sex äldreboenden. Avtalen gäller med Vardaga (Agaten), Stiftelsen Neuberghska Åldersdomshemmet, Betlehemskykans Missionsförsamling (Vasahemmet) och Attendo Care (Fiskebäck och S:t Jörgen). I dessa avtal finns inga beläggningsgarantier vilket därmed också innebär att ramavtalsplatserna är något dyrare. För närvarande uppgår antalet nyttjade ramavtalsplatser vid dessa äldreboenden till 331. Ytterligare 9 är externt köpta platser. Nuvarande ramavtal går ut vid årsskiftet Ny upphandling påbörjas under 2015 och avslutades under våren Ovanstående leverantörer, Attendo samt Vardaga, finns med i nya ramavtal som börjar gälla Från och med 2017 tillkommer ramavtalet med Vardaga att gälla även för nya enheter i Angered och Hovås. Dessa är under uppbyggnad och kommer inte ge effekt förrän Vardaga (Agaten) 39 Stiftelsen Neubergska ålderdomshemmet 48 Betlehemskyrkans Missionsförsamling ( Vasahemmet) 55 Attendo care (Fiskebäck) 111 Attendo care (S:t Jörgen) 78 Övriga platser Externt köpta platser utöver egen produktion 9 Äldreboende utanför stadsdelsorganisationen Sociala resursnämnden driver två äldreboende, sociala resursenheterna Bergsjöhöjd samt Kallebäck SR, med drygt 129 respektive 68 platser för personer med missbruksproblematik, Av dessa är ca 80 personer 65 år eller äldre. Bergsjöhöjds äldreboende är kommunbidragsfinansierat och belastar vid nyttjande inte SDN ekonomiskt. 11

12 Korttidsplatser Kommunen nyttjar, utöver egen regi, även ett mindre antal korttidsplatser och för stadigvarande permanent äldreboende hos externa leverantörer, med vilka kommunen har ramavtal genom upphandlingsbolaget. En utredning om innehåll och inriktning i korttidsuppdraget genomfördes under 2015 inför Äldreboendesamordningens uppdrag att förmedla all korttidsverksamhet fr o m februari Förmedlingen utgår från KF:s riktlinjer. Vistelsen är biståndsbedömd och insatserna sker enligt stadens socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsprocess. Stadsdelarna har enats om ett gemensamt uppdrag och arbetssätt gällande korttidsinsats och växel- eller avlösningsinsats. Detta har i sin tur resulterat i två tydliga uppdrag, en inriktning för korttidsverksamheten och en inriktning för växel- och avlösningsverksamheten. Växel- och avlösningsenheter planeras geografiskt till nordöstra Göteborg, centrala Göteborg, västra Göteborg och Hisingen för att i möjligaste mån säkerställa möjlighet till placering i närheten till hemmet. De beskrivna inriktningarna gör att korttidsplatserna blir mer renodlade och kan specialisera sig på trygghetsproblematik, rehabilitering och vårdinsatser inom ramen för det kommunala uppdraget. Befintliga äldreboendens status och investeringsbehov samt nyetableringar Förändringar i fastighetsbestånd ansvar och arbetssätt Vid beslut om nedläggningar och nyetableringar är fastighetsfrågorna en viktig del att ta hänsyn till i ett helhetsperspektiv. Lokalsekretariatet ansvarar för nyetableringar och lokalförvaltningen ansvarar för nybyggnation, upprustning och underhåll av befintliga äldreboenden i stadens egen regi. Stadsdelsförvaltningarna samverkar med lokalsekretariatet och lokalförvaltningen i arbetet med planeringen. Genom den nya ledningsgruppen för äldreboendeplanering och tillhörande beredningsgrupp skapas en arena för samverkan på ledningsnivå mellan enheter/förvaltningar inom Göteborgs Stad, som har ansvar för planering, drift och uppföljning av verksamhet som avser särskilda boendeformer för äldre enligt socialtjänstlagen. Ramprogram Ramprogram för lokalutformning av äldreboenden ska vara ett hjälpmedel för effektivisering av planeringen och för en likabehandling i staden. Ett nytt ramprogram som antogs av KS utgår från äldreomsorgens värdegrund, vilket innebär att den fysiska utformningen ska stödja att äldre personer får leva ett värdigt och meningsfullt liv, känna välbefinnande och trygghet. Ramprogrammet öppnar för en utformning med ökat fokus på den egna lägenheten och omsorg med stöd av välfärdsteknik. Befintliga äldreboendens status - behov av ombyggnad samt renovering Göteborgs Stad står inför omfattande investeringar i befintliga äldreboenden. En stor andel av stadens lägenhetsbestånd är i behov av upprustning. Några är inte fullt anpassade till de krav som arbetsmiljölagen kräver. Frågan är inte längre en operativ frågeställning mellan förvaltare 12

13 och aktuellt boende, utan måste hanteras i ett strategiskt hela staden-perspektiv, särskilt i de fall det krävs tomställning för renovering. En tomställning av lägenheter för en stadsdel i samband med renovering/ombyggnationer påverkar numera direkt utbudet för hela staden, som i sin tur har en direkt påverkan på väntetiden för de som väntar på ett erbjudande om särskilt boende. Därmed ställs också krav på tillgång till evakueringsboende för större och mer omfattande renoveringar. Som exempel kan nämnas Järnbrottshus, Dickssons hus samt Tre Stiftelsers renovering som redan under planperioden tillsammans kan komma att omfatta ca lägenheter. Tillgång till evakueringslägenheter måste alltså finnas tillgängligt under planperioden Därtill kommer de befintliga äldreboenden som behöver byggas om eller ersättas. Det krävs en tydlig gemensam plan för renoveringar/ombyggnationer i ett hela staden perspektiv för att proaktivt kunna hantera tillgång och efterfrågan och framför allt ha en god framförhållning när det gäller information till befintliga och tillkommande hyresgäster. Nyetablering av äldreboenden Göteborgs Stad står även inför omfattande investeringar i nya äldreboenden. Det nya ramprogram för lokalutformning av äldreboenden är framtaget som ett hjälpmedel för effektivisering av planeringen och för likabehandling i staden. Bedömningen är att behovet av lägenheter i äldreboende ökar med ca 100 nya lägenheter (ett äldreboende) per år från och med Det kommer att ställas stora krav på tidig framförhållning och väl framarbetad strategi för att möta den förväntat stora behovsökningen av äldreboende. En viktig faktor är så även de äldres önskan om hur och var i staden de önskar bo. Vid nyetableringar bör hänsyn tas till detta. I samband med möjligheten att fritt kunna söka äldreboende i staden, har några stadsdelar och boenden fått ett ökat söktryck. Äldreboendesamordningen kan redovisa utifrån de som har fått beviljat särskilt boende är det ett högre söktryck och längre väntetider framförallt till de centrala stadsdelarna Örgryte- Härlanda, Centrum, Majorna-Linné. Även stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg, som har en hög andel äldre befolkning, är intressanta. För att möta det ökande behovet av äldreomsorg i staden ska en långsiktig plan för fler äldreboendeplatser tas fram. Planen ska sträcka sig från Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda ansvarar för planen som ska genomföras under Redan nu kan dock konstateras att en omgående projektering bör påbörjas för fem nya äldreboenden. Större genomförda omstruktureringar Sektorscheferna har i samverkan med Äldreboendesamordning Göteborg tagit fram en plan i ett hela staden perspektiv som kommer att påbörjas hösten Planen kommer under cirka två år löpa fram till årsskiftet 2018/2019. Syftet är att så långt som möjligt skapa en bättre balans i utbudet av stadens permanentlägenheter mellan inriktningarna somatik och demens, då beslut med demensinriktning ökat, samt kunna erbjuda särskilt boende i områden/boenden i staden utifrån de önskemål som den enskilde har. Det innebär också att personer med demensdiagnos som fått biståndsbeslut för särskilt boende snabbare ska kunna få ett erbjudande och inte behöva finnas på vänteplats på korttidsenhet. Cirka 95 lägenheter i staden kommer därmed att konverteras från inriktning somatik till demens. Se bilagorna

14 Andra kända förändringar under planeringsperioden Ett nytt äldreboende planeras vid Skra Bro inom Västra Hisingen men det är tveksamt om det kan stå klart under planperioden, bl a med hänsyn till att det ingår i en samlad ny centrumbebyggelse. Ett samlat underlag för investeringsplaneringen har redovisats av stadsledningskontoret som en del av budgetunderlaget inför beslut om budget 2014, 2015 och 2016, I det redovisas behov av investeringar för en successiv upprustning/ersättning av befintliga fastigheter från och med 2015 samt ett investeringsbehov för expansion från och med cirka 2020 Till detta kommer även driftkostnader för att driva verksamhet i lokaler som inte är fullt ändamålsenliga. STADSDELSFÖRVALTNINGARNAS BEDÖMNING AV BEHOVEN FÖR PLANPERIODEN Framskrivning med stöd av befolkningsprognosen Framskrivningen är gjord av förväntade behov utifrån statistik om personer i äldreboende från respektive stadsdel den 15 augusti 2016, samt utifrån de prognoser som tagits fram avseende befolkningsutvecklingen (PR 2016). Denna schablonmässiga framskrivning har gjorts med antagande om fortsatt behov/nyttjande av äldreboende för varje åldersgupp på samma nivå som tidigare för varje enskild stadsdel. Framskrivningen har legat till grund för en egen bedömning i respektive stadsdel gällande åren 2017 till och med I den schablonmässiga framskrivningen har hänsyn inte tagits till förändringar i samhällsutvecklingen, medvetna strategival eller till några övriga omvärldsfaktorer. Ej heller prognoser på inflyttning av äldre i nybyggnation med ett framtida behov av boende och den påverkan detta får på totalbehovet framöver. År 2020, som är sista året i denna planperiod, ser vi att befolkningsutvecklingen kommer att öka i grupper över 65 år. Med tanke på den ökning av beslut gällande särskilt boende med inriktning demens, en ökning med 21% från juni 2015 juni 2016, kopplat till pågående ombyggnader/renoveringar, kommer staden redan från 2017 ha ett underskott på lägenheter i särskilt boende. Permanentlägenheter äldreboende bedömning inför Den skillnad mellan bedömt behov och redovisat behov nedan får ses som ett bedömt scenario i samband med den omställning som görs i staden i befintligt lägenhetsbestånd, mellan inriktningarna somatik och demens. Inom ramen för skillnaden mellan redovisad produktion och bedömt behov, ska också rymmas de enstaka personer under 65 år som bor inom äldreboendena samt det behov av tomställning som uppstår av olika skäl såsom ex. renoveringar. Under planperioden kommer en del renoveringar att bli aktuella, bl a Järnbrottshus, Åkershus, Toftaåsen, Dickssons hus och Tre Stiftelser. Tidpunkt för renovering 14

15 saknas idag men måste ske någon gång under planperioden Innebär att det kommer vara i antal mellan lägenheter ytterligare som ej finns tillgängliga under planperioden. I nedanstående tabell ser vi att 2020 bedöms behovet vara 4073 lägenheter i äldreboende. Äldreboende i egen regi uppgår 2020 till 3763 lägenheter. Differensen mellan behov och egen regi samt avtal med beläggningsrätt är 331 lägenheter som år 2020 fylls upp med ramavtal. Behov äldreboende för personer 65 år+ enligt bedömningar av respektive stadsdel Faktisk */ beläggn. Bedömning 2017 Bedömning 2018 Bedömning 2019 Bedömning Göteborg totalt Utöver här redovisade behov tillkommer behov som tillgodoses inom Bergsjöhöjd (äldreboende för personer med missbruksproblematik inom Social Resursförvaltning). Drygt 70 personer 65 år och äldre bor f n inom Bergsjöhöjd. Produktion permanent äldreboende enligt stadsdelsförvaltningarnas planer Faktiskt */ tillgängliga Egen regi och avtal med beläggningsrätt Ramavtal **/ 437 **/ Göteborg totalt 4 000***/ 3 999***/ 4 013***/ 4 200***/ 4 200***/ Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion permanent äldreboende Faktisk */ skillnad Göteborg totalt 50 */ -22 **/ ***/ -15 **/ ***/ 163 **/ ***/ 127 **/ ***/ 15

16 Korttidsplatser bedömning av behov inför I beräkningen av överskottet som finns med från 2017 ingår även platser för växelvistelse och avlastning. I enlighet med korttidsuppdraget kommer detta implementeras under I antalet ingår även de 30 extra platser som säkerställdes i samband med tilläggsbudget Stadsdelarnas bedömning är att eventuellt överskott ligger kvar. Platserna behövs som tryckutjämnare under perioden Behovet av platser för korttidsvistelse är uttryckt i årsplatser. Behov korttidsplatser, personer 65 år+ Redovisad Bedömning beläggning Göteborg totalt Bedömning 2018 Bedömning 2019 Bedömning Stadsdelens produktion av korttidsplatser, inklusive entreprenader och motsvarande Faktiskt tillgängliga Göteborg totalt 364 ****/ 362****/ 380****/ 361****/ 361****/ Skillnaden mellan bedömt behov och redovisad produktion korttidsplats Faktisk skillnad Göteborg totalt ****/ 85****/ 74****/ 76****/ */ Faktisk beläggning är en ögonblicksbild vid mätning Mätningen ska ses som en indikation på hur beläggningen/antal hyreskontrakt i staden ser ut vid ett visst mättillfälle. Pågående kontraktsskrivningar finns ej med i underlaget. **/ Nytt ramavtal med Vardaga i Angered och Hovås. Kan ge effekt från 2019 med möjlighet till 105 lägenheter med inriktning demens. Ramavtal innebär dock ingen volymgaranti. ***/ Tomställning under planperioden av lägenheter, renovering av Tre Stiftelser, Dickssons hus, Järnbrottshus, Åkershus mfl, är ej medtagna i Göteborg totalt ****/ i siffrorna ingår 30 korttidsplatser som säkerställts i samband med tilläggsbudget

17 SAMMANFATTNING AV BEHOV OCH UTVECKLING UNDER PLANPERIODEN En gemensam planering förutsätter att alla vågar lita på att förutsättningarna är hållbara. Det krävs gemensamt accepterade spelregler. Det förutsätter en effektiv samverkan för ett optimalt utnyttjande och att stadsdelsförvaltningarna gemensamt följer upp och i samverkan vidtar åtgärder när detta krävs. Med hänsyn till förändringar i behov gällande såväl permanentlägenheter som korttidsplatser krävs ständig uppföljning och anpassning. Enheten för gemensam boendesamordning, som startade 1 mars 2015, har för stadsdelarnas ÄO-sektorer sammanställt uppgifter och statistik som veckovis under året återkopplar till sektorsledningarna. Underlagen ger stadsdelarna en bild av det faktiska läget vad gäller väntetider till särskilt boende och ger underlag till val och strategier vid förändringar som kan krävas i ett hela staden perspektiv. Enheten kan ses som en samordnande länk vid förändringar av inriktningar, behov mm i staden gällande äldreboenden och korttidsplatser. Från och med år 2020 vänder grafen för befolkningsutvecklingen uppåt och befolkningen över 65 år ökar. Vi lever allt längre och önskan för flertalet äldre att bo ändamålsenligt i ordinarie bostadsbestånd är stark. Gruppen äldre är heller ingen homogen grupp och här bör staden tillsammans med privata fastighetsägare kunna möta upp de olika behov som finns och kommer att finnas framöver. För detta krävs fler boendeformer och mellanboendeformer som bland annat trygghetslägenheter och som etableras i områden med utvecklad samhällservice och möjlighet till gemenskap och aktiviteter. När det gäller tillgång till permanentlägenheter i äldreboende är det en samlad bedömning utifrån dagens kända faktorer att antalet lägenheter i äldreboende inte är tillräckligt för planperioden. Detta beror framförallt på de faktorer som har att göra med att stadens utbud är ett äldre bestånd och är i behov av upprustning, ombyggnad och/eller behöver ersättas. Lokalerna för personalen är många gånger inte heller anpassade utifrån Arbetsmiljöverkets krav. En strategisk plan för hela stadens kommande renoveringsbehov är önskvärd då tomställning inte bör göras. Mellan lägenheter kommer att stå inför renovering under planperioden Det är det antal förvaltningarna nu har kännedom om. En så stor mängd kräver evakueringslägenheter för att inte väntetider för särskilt boende ska öka. Planering för så kallade ersättningsboenden/evakuering måste komma igång snarast. Avseende personer mellan år som idag finns inom ramen för funktionshinders verksamhet, behöver fortsatt arbete ske med en strategi för målgruppens behov av särskilt boende. Ett antal personer både under och över 65 år bor i dag på externa boenden och det kan bli aktuellt att erbjuda en del av dem särskilt boende inom ramen för denna äldreboendeplan. Dessa personer finns ej med i de redovisade behoven. Det som inte tillräckligt ofta kan betonas är att efter planperioden , kommer antalet lägenheter behöva utökas rejält på grund av den demografiska utvecklingen. Planeringen av denna utökning måste även den komma igång omgående. 17

18 Det kan konstateras att i samband med möjligheten att fritt kunna söka äldreboende i staden, har några stadsdelar och boenden fått ett ökat söktryck. Äldreboendesamordningen kan redovisa utifrån de som har fått beviljat särskilt boende är det ett högre söktryck och längre väntetider framförallt till de centrala stadsdelarna Örgryte-Härlanda, Centrum, Majorna- Linné. Även stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg, som har en hög andel äldre befolkning, är intressanta. Vid nyetableringar bör hänsyn tas till ovanstående. 18

19 Bilagor 1 13 Bilaga 1. Tillgängliga permanenta platser ur ett produktionsperspektiv SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec 2020 Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linnéstaden Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Göteborg Kontroll O kok Ok Ok Ok Ok Ramavtalsplatser+köpta Summa Bilaga 1 1 Bilaga 2. Behov av permanenta platser SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec Angered ,8% Östra Göteborg ,8% Örgryte-Härlanda ,1% Centrum ,2% Majorna-Linnéstaden ,3% Askim-Frölunda-Högsbo ,1% Västra Göteborg ,5% Västra Hisingen ,3% Lundby ,9% Norra Hisingen ,3% Summa Göteborg ,1% Bilaga 2 19

20 Bilaga 3. Skillnad mellan behov av permanenta och inrättade platser SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec 2020 Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linnéstaden Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Göteborg Kontroll OK OK OK OK OK OK Ramavtalsplatser+köpta Kontroll Fel Fel OK OK OK Fel Diff Bilaga 3 Bilaga 4. Tillgängliga korttidsplatser ur ett produktionsperspektiv SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec 2020 Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linnéstaden Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Göteborg Bilaga

21 Bilaga 5. Behov av korttidsplatser Utgångsläget från uppföljningsrapport 2/2016, d v s genomsnitt jan-aug 2016 SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec 2020 Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linnéstaden Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Göteborg Bilaga 5 Bilaga 6. Skillnad mellan behov av korttidsplatser och inrättade platser SDN Aug 2016 Dec 2017 Dec 2018 Dec 2019 Dec 2020 Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linnéstaden Askim-Frölunda-Högsbo Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen Summa Göteborg Bilaga

22 Bilaga 7. Produktionsplatser aug uppdelat på inriktning hela staden Inriktning aug Somatik Demens Psykoger Somatik 52% 49% 49% 49% 49% Demens 43% 47% 47% 47% 47% Psykoger 5% 4% 4% 4% 4% Bilaga 7 7 Bilaga 8. Bedömt behov av permanentlägenheter uppdelat på inriktning hela staden Somatik Demens Psykoger Somatik 52% 51% 51% 50% Demens 44% 45% 46% 46% Psykoger 4% 4% 4% 4% Bilaga

23 Bilaga 9. Skillnad mellan produktionsplatser o bedömt behov uppdelat på inriktning hela staden Produktion: Somatik Demens Psykoger Summa Bedömt behov: Somatik Demens Psykoger Summa Diff, +/- Somatik Demens Psykoger Summa ramavtal Summa totalt Bilaga 9 9 Bilaga 10. Förändringar under planperioden Angered.Somatiska platser justeras ner från 141 till 114 platser. Demensplatser justeras upp från 75 till 93 platser. Pyskogerplatser justeras ner från 31 till 14 platser. 51 permanentlägenheter på Hammarhus konverteras till korttidsplatser och 18 platser på Gunnared konverteras till permanentplatser. Fyra små lägenheter på Gunnared avvecklas. Allt beräknas ske Östra Göteborg 16 kontor på Kviberg blir 16 permanentlägenheter med demensinriktning från 2018 Bilaga

24 Bilaga 11. Örgryte-Härlanda 22 somatiska permanentlägenheter på Stiftelsen konverteras till 22 demens 20 korttidsplatser på Bagaregården konverteras till 10 permanentlägenheter med inriktning demens 2017 Planerad avveckling av Kallebäcks korttidsenhet 2019 Majorna-Linné Omställning av 26 somatiska lägenheter på Lotsen till demensplatser nya demenslägenheter på Lotsen vån korttidsplatser på Gråberget konverteras till 14 demenslägenheter nya korttidsplatser öppnas på Annexet Bilaga Bilaga 12. Centrum Konvertering av 18 somatiska lägenheter till inriktning demens på Fridkullagatan Askim-Frölunda-Högsbo Konvertering av 16 lägenheter med inriktning somatik till 16 korttidsplatser med inriktning avlastning/växelvård Korttids Högsbo flyttar till Toftaåsen Västra Göteborg Korttids Högsbo flyttar till Toftaåsen med 18 platser 2017 Efter ombyggnation kan ytterligare 18 platser på Toftaåsen öppnas under 2018/2019 Västra Hisingen Möjlighet att utöka med 6 platser på Svartedalens korttidsenhet Bilaga

25 Bilaga 13. Stadens definitioner av mellanboendeformer för äldre Typ Ålder Bostadens lokaliserín g Upplåtetelseform Gemensam lokal Personal Värd/ värdinna Tillgänglighet/ Standard Nya PBL Trygghetsboende Krav 70+ Varierar Varierar; Hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt Krav Mötesplats inomhus för Samvaro, aktiviteter och måltider tillsammans Krav Varje dag Kompetens Svensk standard Seniorboende Varierar Ofta 55+ Varierar Varierar; Hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt Krav Mötesplats inomhus och utomhus för Samvaro, aktiviteter Vid nyetablering Varierar Svensk standard Gemenskapsboende Varierar Blandade Åldrar, ofta 55+ Varierar Varierar; Hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt Krav Mötesplats inomhus och utomhus för samvaro, aktiviteter, måltider tillsammans Varierar Svensk standard Bilaga