Kallelse och föredragningslista

Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid onsdag 16 december 2015 17:30 Plats Västra Rönneholmsvägen 39a, rum 517 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Anders Nilsson (S), Ordförande Stefana Hoti (MP), Vice ordförande Ramtin Masoumi Ashjerdi (M), Andre vice ordförande Ann-Marie Hansson (S) Martin Christian Hjort (S) Jolanta Payne (S) Maria Bergqvist (S) Emma-Lina Johansson (V) Anne Nilsson (M) Stefan Olofsson (M) Max Hartler (FP) Ortwin Lobbes (SD) Michael Hård af Segerstad (SD) Abdulkhadir Said (S) Lena Björk (S) Sven Christer Folke Jönsson (S) Yasmina Moussaoui Fazzaa (S) Juan Bautista Moya Briceno (S) Jörgen Olsson (V) George-Adrian Bica (MP) Carl Hammarström (M) Andrzej Kazimierz Luczak (M) Sasha Steneram (M) Stefan Pettersson (FP) Ulf Blomström (SD) Lena Johansson (SD) Ronny Andersson, Stadsområdesdirektör Katrin Håkansson, Nämndsekreterare Abbes Remache, Personalföreträdare, Kommunal Pelle Olsson, Personalföreträdare, SACO/SSR Mats Rosengren, Ekonomichef Eva Fröjd-Boudebba, HR-chef Per Lindholm, Kommunikationschef Pia Hesselroth-Tegel, Vård och Omsorgschef, verksamhet Åsa Jensen, Vård och Omsorgschef, bistånd Rikard Vroland, Avdelningschef, Individ- och Familjeomsorg Cecilia Svensson, Avdelningschef, Områdesutveckling Eventuellt förhinder anmäls snarast till Katrin Håkansson

2 1. Val av justerare Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att jämte ordförande justera dagens protokoll utses att protokollet justeras den 2. Nämndsbudget 2016 SOFI-2015-252 Sammanfattning Stadsområdesförvaltning Innerstaden har arbetat fram ett förslag till nämndsbudget 2016. I förslaget kan kontstateras att 2015 varit ett år då stadsområdesnämnden beslutat kring olika åtgärder för att uppnå budgeten i balans, samt att förvaltningen arbetat hårt med detta uppdrag. Inför 2016 har nämnden en starkare ekonomisk utgångspunkt än vad man hade vid 2015 års inledning. Skillnaden mellan befolkningsprognosen kopplad till resursfördelning samt den faktiska befolkningsutvecklingen kvarstår, dock inte lika stor. Vidare kommer kostnaden för hemlösheten att fördelas annorlunda än tidigare år vilket medför en ökad kostnad för nämnden. Inför 2016 har mål- och analysarbetet fortsatt, och stora ansträngningar har gjorts för att öka möjligheten att bedömma om nämndsmålen uppnåtts eller inte. Detta arbete kommer fortsätta framöver. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna nämndsbudget 2016. Beslutsunderlag Nämndsbudget 2016 SONI 3. Månatlig redovisning av vidtagna besparingsåtgärder enligt beslutad åtgärdsplan, december 2015

3 SOFI-2015-251 Sammanfattning Månatlig återrapportering för december månad 2015 utifrån den av stadsområdesnämnd Innerstaden beslutade åtgärdsplanen visar vilka åtgärder som vidtagits av förvaltningen och vilket resultatet blivit av detta. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna. Beslutsunderlag Månatlig återrapportering åtgärdsplan december 2015 4. Rapport om ekonomiskt utfall per den 30 november 2015 SOFI-2015-556 Sammanfattning Handlingar publiceras senare. 5. Rätt att företräda Stadområdesnämnd Innerstaden som firmatecknare SOFI-2015-655 Sammanfattning En firmatecknare har rätt att företräda nämnden och förvaltningen samt har befogenhet att skriva under avtal. Rätt att teckna nämndens och förvaltningens firma har ordförande och stadsområdesdirektör efter beslut i nämnden 2015-01-02. Nu föreslås att även ekonomichefen får rätt att teckna nämndens och förvaltningens firma. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att utöver ordförande Anders Nilsson och stadsområdesdirektör Ronny Andersson även ge

4 ekonomichef Mats Rosengren rätt att företräda nämnden och förvaltningen som firmatecknare. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 6. Granskningsrapport från stadsrevisionen, Barn som far illa SOFI-2015-593 Sammanfattning Revisionskontoret har under året gjort en granskning avseende huruvida Malmö stad har en fungerande organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden där barn kan befaras fara illa. Stadsområdesnämnden har utifrån granskningen ombetts yttra sig i ett antal olika frågeställningar med fokus på hur nämnden följer upp och säkerställer att organisationen är tillräcklig för att uppfylla lagens krav. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna yttrandet och överlämna det till Revisorskollegiet. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse, barn som far illa Yttrande, barn som far illa Missiv, Granskningsrapport "Barn som far illa" Granskingsrapport "Barn som far illa" 7. Borttagen på grund av PUL. SOFI-2015-673 Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse Stadsområdesnämnd Innerstaden 151216 Borttagen på grund av PUL. Borttagen på grund av PUL.

5 8. Beslut om datum för avveckling av Skogshills vårdboende SOFI-2015-362 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutade 2015-09-23, 98, att ansöka till kommunstyrelsen om avveckling av Skogshills vårdboende. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-11-16, 365, att godkänna ansökan om avveckling men lämnade till stadsområdesnämnden att besluta om avvecklingen ska ske i samband med att hyresavtalet upphör att gälla 2017-09- 30 eller genom att lösa hyresavtalet i förtid per 2016-09-30. Stadsområdesförvaltning Innerstaden föreslår att avvecklingen ska ske per 2016-09-30 beaktat kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning samt för att inte låta avvecklingen dröja med hänsyn till både de boende och till medarbetarna på Skogshill. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att avveckla Skogshills vårdboende per 2016-09-30 och kompensera Föreningen Pensionärshemmet Skogshill med ett engångsbelopp på 852 tkr för att lösa hyresavtalet 1 år i förtid. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse SoNI 151216 Beslut om datum för avveckling av Skogshills vårdboende Protokollsutdrag KS Arbetsutskott 16 november 2015 G-Tjänsteskrivelse VoO 11 nov 2015 G-Tjänsteskrivelse SoNI 150923 Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende 9. Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö SOFI-2015-670 Sammanfattning Stadskontoret har upprättat rubricerade förslag till detaljplan. Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd då Stadsområdesnämnd Innerstaden yttrade sig. Nu ges Stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet till att lämna synpunkter om nämnden inte godkänner förslaget till detaljplan.

6 Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiva till förslag till detaljplan för kvarteret Bryggeriet. Då Stadsområdesnämnd Innerstaden anser att Stadsbyggnadskontoret tagit hänsyn till samtliga av samrådsyttrandets tidigare framförda synpunkter anser nämnden att man inte har något ytterligare att tillägga. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstanden beslutar att godkänna förslag på yttrande avseende detaljplan för kvarteret Bryggeriet. Beslutsunderlag G-Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (7/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (6/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (5/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (2/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (3/7) Yttrande, SONI, 140122 10. Besöksnöjdhetsenkät, ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling SOFI-2015-594 Sammanfattning Avdelningen för Områdesutveckling har under hösten 2015 genomfört en besöksnöjdhetsenkät (BNE) på samtliga mötesplatser inom avdelningens ansvarsområde. BNE utformades i två olika versioner, en för barn och ungdomar och en för vuxna, samma frågeställningar men något olika formulerade. Med frågor kring bland annat bemötande, inflytande, likställdhet och tillgänglighet. BNE är ett led i avdelningens utvecklingsarbete såväl som målarbete. Resultaten för båda versionerna var goda då alla värden på samtliga frågor var över 3 där 1 är lägst värderat och 4 är högst värderat. Från 2016 kommer BNE att utföras två gånger om året (vår och höst) på samtliga avdelningar för Områdesutveckling, Malmö stadövergripande. Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar

7 att godkänna informationen och lägga den till handlingarna Beslutsunderlag Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avd Områdesutveckling SoF Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avd ou, SoF I 11. Svar på medborgarförslag om att underlätta för undersköterskor att studera till sjuksköterska SOFI-2015-622 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstadens svar på medborgarförlag om att underlätta för undersköterskor att studera till sjuksköterska samt att delegera vissa av sjuksköterskans arbetsuppgifter till undersköterska. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna tjänsteskrivelse som stadsområdesnämnd Innerstadens svar på medborgarförslag om att underlätta för undersköterskor att studera till sjuksköterska. Beslutsunderlag G-Svar på medborgarförslag om förändrad värdering av kompetens vid högskoleutbildning SONI 2015-12-16 12. Medborgarförslag om ett ständigt aktuellt kostnadskonto SOFI-2015-623 Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit gällande att ett ständigt månadsaktuellt konto ska finnas tillgängligt som visar vad var och en som invandrat till Malmö medfört för kostnad för samhället. Detta i syfte att detta sedan ska kunna återbetalas av den som invandrat i samband med att denne återvänder till sitt hemland. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att ett sådant konto inte är aktuellt att inrätta. Detta

8 dels då det inte är möjligt att genomföra. Vidare menar stadsområdesnämnd Innerstaden att likväl som det genererar en kostnad då människor invandrar till Sverige och Malmö så genererar det kostnadsvinster när dessa människor bidrar med sin utbildning och kompetens i vårt samhälle. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill medverka till att Malmö kan fortsätta vara en ung, global och mångkulturell stad där allas förutsättningar kan tas tillvara. Detta i enlighet med de övergripande målen antagna av Kommunfullmäktige för perioden 2015-2018. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att avslå det inkomna medborgarförslaget och lägga ärendet till handlingarna. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse, ständigt månadsaktuellt konto 13. Information om inkommet förslag genom Malmöinitiativet om en vegetarisk dag i veckan SOFI-2015-690 Sammanfattning Ett förslag har inkommit genom Malmöinitiativet om att förvaltningen ska införa en vegetarisk dag i veckan. Ärendet håller på att beredas och är planerat att behandlas på stadsområdesnämnd Innerstadens sammanträde i januari 2016. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna redovisningen av information. Beslutsunderlag Borttagen på grund av PUL. Information till förtroendevalda Information till malmöborna om Malmöinitiativet 14. Anmälningar för kännedom

9 Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna redovisningen av inkomna skrivelser. Anmälningar SOFI-2015-163-10 Rapport för September 2015 SOFI-2015-114-5 Boenderapport juni till september 2015 SOFI-2015-675-1 Avsägelser 19 november 2015 SOFI-2015-680-1 Protokollsutdrag KS 151028, Hjälpmedel i Malmö stad SOFI-2015-680-2 Hjälpmedelsguide Skåne SOFI-2015-680-3 Stadskontorets tjänsteskrivelse, Hjälpmedel i Malmö stad SOFI-2015-681-1 Meddelande om planuppdrag för Dp 5461, Uteförskola i Pildammsparken 15. Delegerade beslut Sammanfattning Protokoll Stadsområdesnämnd Innerstadens myndighetsutskott, 151021 Stadsområdesnämnd Innerstadens myndighetsutskott, 151103 Stadsområdesnämnd Innerstadens myndighetsutskott, 151104 Stadsområdesnämnd Innerstadens myndighetsutskott, 151111 Stadsområdesnämnd Innerstadens förvaltningsråd, 151110 Ojusterat protokoll, stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott, 151203 Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna redovisningen av delegerade beslut. 16. Stadsområdesdirektören rapporterar Sammanfattning Stadsområdesdirektör Ronny Andersson rapporterar. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna redovisningen av information.

10

11 Nämndsbudget 2016 2 SOFI-2015-252

12 Nämndsbudget 2016 Stadsområdesnämnd Innerstaden

13 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Nämndens ansvar...4 2.1 Nämndens verksamhetsinriktning...4 2.2 Omvärld...5 2.3 Resurser...6 3 Mål...8 3.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad...8 3.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv...9 3.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga...9 3.4 Målområde 4 - En öppen stad...9 3.5 Målområde 5 - En stad för alla... 10 3.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad... 11 3.7 Målområde 7 - En kreativ stad... 11 3.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad... 11 3.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor... 12 4 Planering av verksamheten... 14 4.1 Planering av verksamheten... 14 4.2 Konsekvensbeskrivning av planerad verksamhet... 21 5 Ekonomi... 27 5.1 Resultaträkning... 27 5.2 Kommunbidrag per kommunfullmäktigeområde... 28 5.3 Hemlöshet... 31 5.4 Investeringsram... 31 Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 2(31)

14 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Enligt både stadskontorets och förvaltningens prognoser kommer befolkningen i stadsområdet att fortsätta att öka även under 2016. Trenden med att stadsområdets befolkning blir yngre fortsätter liksom trenden med en avvikelse mellan befolkningsprognos till grund för resursfördelning och faktisk befolkningsutveckling. Avvikelsen ser dock ut att bli mindre än tidigare. Ekonomi 2015 har liksom de närmaste åren innan varit svårt ekonomiskt. Stadsområdesnämnden har tagit beslut om ekonomiska åtgärdsplaner parallellt med att förvaltningen har arbetat och arbetar hårt och målmedvetet med dessa planer och med ekonomisk styrning i övrigt. Arbetet har lett till att stadsområdets ekonomiska utveckling förbättrats under 2015. På så vis är stadsområdet närmare ekonomisk balans och står starkare rustat ekonomisk än tidigare. Tidigare stora negativa resursavvikelser kopplade till avvikelsen mellan befolkningsprognos och verklighet ser ut att minska. Trots ovanstående är det troligt att stadsområdet står inför ännu ett ekonomiskt besvärligt år. Verksamhetens resurser för att bedriva verksamhet är förutom årlig uppräkning oförändrade jämfört med 2015. Detta med undantag för hemlöshetsverksamhetens budget som på grund av ett nytt sätt att fördela budgeten inom Malmö stad innebär att stadsområde Innerstaden kommer att ha 13 mkr mindre för sin hemlöshetsverksamhet under 2016 jämfört med 2015. Mål Ett arbete genomfördes i början av 2015 i syfte att nå för alla stadsområdesnämnder gemensamma nämndsmål för budgetåret 2015. Dessa har i en process under hösten 2015 setts över. Innebörden i nämndsmålen är oförändrade, men förändringar i formuleringarna har gjorts. Uppföljningen av nämndsmålen har till delar förändrats och kompletterats och antalet uppföljningssätt har mer än fördubblats i syfte att på ett tydligare sätt kunna avgöra om nämndsmålen är uppfyllda vid slutet av budgetåret. I samma syfte har en process inletts med att ta fram målvärden för att kunna göra en bedömning av om nämndsmålen är uppfyllda. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 3(31)

15 2 Nämndens ansvar Stadsområdesnämnden har ansvar för kommunens skyldigheter enligt socialtjänstlagen och därtill knuten lagstiftning, ett ansvar som i Malmö stad organiseras i individ- och familjeomsorg respektive vård och omsorg bistånd och vård och omsorg verksamhet. Nämnderna ansvarar även för lokal kultur- och fritidsverksamhet och har ett särskilt ansvar för att utveckla den lokala demokratin. Stadsområdesnämnden ska tillgodose brukar- och medborgarmedverkan för en väl fungerande demokrati i en nära dialog mellan stadsområdets invånare, förvaltningsorganisation och stadsområdets förtroendevalda. Helhetsperspektiv är grundläggande på de behov som invånarna i stadsområdet har. Förmågan att samverka mellan stadens verksamheter samt med andra aktörer i samhället är en förutsättning för att medborgarna ska behandlas lika. Nämnden ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Nämnden skall utifrån kommunfullmäktigemålen besluta om nämndsmål och uppföljning av nämndsmål och därefter följa upp och analysera resultat utifrån dessa. Nämndsmål och uppföljning av nämndsmål för 2016 framgår av nästa kapitel. Förvaltningens åtaganden för att uppnå nämndsmålen presenteras också i nämndsbudgeten. Till sin hjälp har stadsområdesnämnden en stadsområdesförvaltning vars organisation framgår nedan. 2.1 Nämndens verksamhetsinriktning Stadsområdesnämnden har identifierat ett antal angelägna utmaningar att arbeta med inom de närmaste åren. Inom vård och omsorg kommer under 2016 arbetet med de reviderade nämndsmålen och upp- Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 4(31)

16 följningen av nämndsmålens nya/reviderade målvärden att vara i fokus. I övrigt handlar det om att fortsätta implementeringen av vård- och omsorgsplanen, den nationella värdegrunden samt de av kommunfullmäktige i Malmö beslutade värdighetsgarantierna. Inom individ- och familjeomsorgen fortsätter arbetet med att sänka kostnaderna för försörjningsstödet och lotsa försörjningsstödstagare mot självförsörjning och arbete. Stadsområdet har också en stor grupp klienter som står utanför bostadsmarknaden och har stora problem med att finna, få och behålla ett eget boende. Den ökande befolkningen ställer också ökande krav på olika insatser till framförallt barn och unga. Behovet av sociala insatser, både frivilliga och med stöd av lagstiftning, har ökat och ser ut att göra detta även framöver. Inom områdesutveckling är det framförallt två utmaningar som är i fokus. Ett fortsatt arbete med att utveckla jämställda mötesplatser och former för dialog med medborgarna inom stadsområdet. De av Malmökommissionen framtagna insatserna kring området effektiva kunskapsallianser är också en viktig utmaning. För områdesutveckling är det viktigt, liksom för övriga verksamheter, med rimligt långsiktiga och hållbara ekonomiska förutsättningar. En allt större utmaning och som spänner över hela verksamhetsområdet är kompetensförsörjningen. Frågan ökar i betydelse och flera av lösningarna finns att finna på malmönivå. De åtgärder som i stadsområdet kan genomföras för att stärka kompetensförsörjningen är högt prioriterade. Under avsnitt fyra redogörs vidare för strategiska och gemensamma områden under året. 2.2 Omvärld 2.2.1 Befolkningsutveckling Enligt stadskontorets prognoser kommer befolkningen i stadsområdet att fortsätta att öka även under 2016. Förvaltningens prognos för 2016 bygger på samma antaganden, dock visar inte förvaltningens prognos samma nedgång i de äldre ålderskategorierna. I ålderskategorin 80 år och äldre prognostiserar stadsområdet med ca 65 fler invånare än stadskontorets prognos. Vid en jämförelse mellan prognostiserat genomsnittligt faktiskt utfall för 2015 jämfört med befolkningsprognosen som ligger till grund för resursfördelningen 2016 visas en ökning på 638 personer mer under 2016. Jämfört med förvaltningens egen befolkningsprognos för 2016 är motsvarande ökning prognostiserad till 690 personer. Det innebär att enligt förvaltningens bedömning kommer den totala befolkningen att öka mer än vad stadskontoret har i sin bedömning. Skillnaden i bedömning kring befolkningsutvecklingen i de tre äldsta befolkningskategorierna visar mindre avvikelse än tidigare år mellan förvaltningens prognos och stadskontorets prognos vilket är positivt ur resursfördelningssynpunkt. Dock finns fortfarande skillnad i befolkningsprognos mellan förvaltningen och stadskontoret som innebär att förvaltningen bedömer att det kommer att finnas i genomsnitt 67 personer fler i ålderskategorin 80 år eller äldre i stadsområdet under 2016. Vilket i sig inte är konstigt med beaktande att den faktiska befolklningsutvecklingen är högre under 2015 jämfört med den av stadskontoret prognostiserade utvecklingen. I tabellen nedan syns ett troligt scenario baserat på utfall tidigare år med avvikelser mot resursfördelad budget i ålderskategorierna 65 år och uppåt. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 5(31)

17 SoF Innerstadens Prognos 2016 Resursfördelad Budget 2016 Avvikelse antal Avvikelse % 0 år 1 119 1 108-11 -0,98 1-5 år 4 150 4 151 1 0,02 6-15 år 4 662 4 719 57 1,22 16-19 år 1 838 1 837-1 -0,05 20-64år 49 211 49 251 40 0,08 65-79 år 7 062 6 992-70 -0,99 80-84 år 1 221 1 193-28 -2,29 85-89 år 1 023 996-27 -2,64 829 817-12 -1,45 71115 71064-51 -0,07 Åldersintervall 90-år Totalt 2.3 Resurser 2.3.1 Lokaler Lokaler I stadsområdesnämndens lokalförsörjningsplan beskrivs de behov och förändringar som är aktuella för stadsområdet. I enlighet med den planen kategoriseras stadsområdets lokaler enligt nedan. Inom stadsområdet finns följande lokaltyper representerade: - Vård och omsorg - Individ och familj - Områdesutveckling - Kontor Lokalöversyn Under 2016 inleds ett omfattande förändringsarbete beträffande stadsområdets lokaler. Verksamhetens behov av lokaler förändras och utökas i vissa fall vilket leder till ett behov av att noga analysera verksamhetens framtida lokalbehov. Ett viktigt område är reformen med arbetskläder inom vård och omsorgsverksamheten som gör att behov av omklädnings och förvaringsutrymmen blir tydligt och omfattande. Arbetet med ombyggnation till omklädningsrum kommer i huvudsak att genomföras under 2016 för att stå klart till verksamhetsåret 2017. Även andra förändrade lokalbehov kommer att uppstå inom den närmaste framtiden. Vård och omsorgsverksamheten planerar än förändrad geografisk placering av en del av sin hemtjänstverksamhet vilket förändrar lokalbehoven. Individ och familjeomsorgsverksamheten har alltsedan stadsområdets tillkomst haft för små lokalytor sett till sina behov och en förändring behövs bland annat av arbetsmiljöskäl. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 6(31)

18 Ovan nämnda lokalförändringar sammanfaller i några fall i tid med utgående hyresavtal vilket ger förvaltningen goda möjligheter att i stor utsträckning få lokaler noga anpassat efter de behov som kommer att finnas. 2.3.2 Personal och kompetens Stadsområdesförvaltning Innerstaden har för närvarande 1 689 månadsavlönade medarbetare. Av dessa är 1 437 (85,1%) kvinnor och 252 (14,9%) män. Av det totala antalet medarbetare arbetar 465 (27,5%) deltid. Medarbetare med utländsk bakgrund (föregående år inom parentes) Medabetare med utländsk bakgrund uppgår till 36,9% (36,0%). Av medarbetare med utländsk bakgrund är 36,5% (35,2%) kvinnor och 39,2% (41,0%) män. Den totala andelen medarbetare med utländsk bakgrund har ökat från 2014 till 2015 från 36% till 36,9%. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 7(31)

19 3 Mål Här nedan redovisas, genom rubrikerna, de målområden och de kommunfullmäktigemål som angetts i kommunfullmäktiges budget för Malmö stad 2016. Under varje rubrik följer tabeller vilka innehåller de nämndsmål som brutits ner utifrån KFmålen, samt de sätt på vilka nämndens mål ska följas upp. Nämndsmål och uppföljningen av dem, beslutas av stadsområdesnämnden. Ett arbete genomfördes i början av 2015 i syfte att nå för alla stadsområdesnämnder gemensamma nämndsmål för budgetåret 2015. Dessa har i en process under hösten 2015 setts över; innebörden i nämndsmålen är oförändrade, men förändringar i formuleringarna har gjorts. Uppföljningen av nämndsmålen (f.d. indikatorer) har till delar förändrats och kompletterats och antalet uppföljningssätt har mer än fördubblats i syfte att på ett tydligare sätt kunna avgöra om nämndsmålen är uppfyllda vid slutet av budgetåret. I samma syfte har en process med att ta fram, där så är möjligt, målvärden, och/eller på andra sätt tydliga underlag, för att kunna göra en bedömning av om nämndsmålen är uppfyllda. Detta arbete är i sin linda och 2016 får i detta hänseende ses som ett utvecklingsår. De målvärden/bedömningsunderlag som tas fram presenteras i en bilaga. I vissa fall finns målvärden (i meningen i siffror mätbara mål) som är knutna till nämndsmålet, i vissa fall kommer målvärden att sättas för 2017, med 2016 som ett basår. Med basår menas att statistik tas fram för första gången under 2016, vilka kommer att utgöra en utgångspunkt för ambitionerna framåt i tiden. Nämndsmålen, och huvuddelen av uppföljningen av dem, lyfts även i övriga stadsområdesnämnder för beslut. Målvärden/bedömningsunderlag beslutas också av nämnden. 3.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad 3.1.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Stadsområdesnämnd Innerstaden ska utveckla en bra dialog med malmöbor i samverkan med nämnder, myndigheter och civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet. Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på bibliotek. Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande och delaktighet på mötesplatser för vuxna. Antal kunskapsallianser. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 8(31)

20 3.1.2 Uppdrag - Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. 3.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv 3.2.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Fler malmöbor i stadsområde Innerstaden ska bli självförsörjande. Andel hushåll med försörjningsstöd som blivit självförsörjande. Genomsnittlig bidragstid för försörjningsstöd. Antal unika hushåll med försörjningsstöd. Antal unika barnhushåll med försörjningsstöd. Genomsnittlig bidragstid för barnfamiljer med försörjningsstöd. 3.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga 3.3.1 Kommunfullmäktigemål - Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Stadsområdesnämnd Innerstaden ska främja goda uppväxtvillkor, beakta barnets bästa i beslutsfattande samt möjliggöra barn och ungas delaktighet och inflytande. Andelen flickor respektive pojkar inom stadsområdesnämndens fritidsverksamhet som anser sig vara delaktiga och ha inflytande. Andel flickor respektive pojkar som varit dokumenterat delaktiga i utredningar som berör dem. 3.4 Målområde 4 - En öppen stad 3.4.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande I stadsområdesnämnd Innerstaden verksamheter ska alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck Antal genomförda jämställdhetsanalyser. Antal genomförda åtgärder efter genomförda jämställdhetsanalyser. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 9(31)

21 Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande mötas av en likvärdig och tillgänglig verksamhet inom nämndens ansvarsområde där resurserna är likvärdigt förelade utifrån behov. 3.5 Målområde 5 - En stad för alla 3.5.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Åtagande Malmöbor i stadsområde Innerstaden ska känna sig trygga med och ha inflytande över hur stöd och hjälp utformas inom nämndens verksamhetsområde. Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande över hur hjälpen ska utformas (ordinärt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever att de kan påverka vilka tider personal kommer (ordinärt boende). Andel kvinnor respektive män med hemtjänst som upplever trygghet i hemmet (ordinärt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever förtroende för personalen som kommer hem till dem (ordinärt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever inflytande över hur hjälpen ska utformas (särskilt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever att de kan påverka vilka tider personal kommer (särskilt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever trygghet i sitt äldreboende (särskilt boende). Andel kvinnor respektive män som upplever förtroende för personalen på äldreboendet (särskilt boende). Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 10(31)

22 3.5.2 Uppdrag - Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översynen av avgifter fortsätter. 3.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad 3.6.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Stadsområdesnämnd Innerstaden ska genom samverkan med övriga nämnder, myndigheter och civilsamhälle motverka våld i nära relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet. Andel kvinnor respektive män som upplever trygghet. (Malmö stads trygghetsmätning). Åtagande Antalet inrapporterade fallolyckor per kvinna respektive man, 71 år och äldre, inom ordinärt boende. Antalet inrapporterade fallolyckor per kvinna respektive man, 71 år och äldre, inom särskilt boende. Efterlevnaden av rutin för Våld i nära relationer. 3.7 Målområde 7 - En kreativ stad 3.7.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Stadsområdesnämnd Innerstaden ska i samverkan med andra utveckla fritid och kultur för malmöbor i alla åldrar inom stadsområdets verksamheter. Antal kvinnor respektive män som besöker stadsområdesnämndens bibliotek. Åtagande Antal flickor respektive pojkar som besöker stadsområdesnämndens fritidsverksamheter. 3.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad 3.8.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Malmöborna i stadsområde Innerstaden ska ha tillgång till bostad och en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö. Antal kvinnor respektive män som är hemlösa av sociala orsaker. Åtagande Antal kvinnor respektive män som är hemlösa av strukturella orsaker. Antal barn i hushåll som är hemlösa av strukturella orsaker. Antal barn i hushåll som är hemlösa av sociala orsaker. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 11(31)

23 3.8.2 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Stadsområdesnämnd Innerstaden ska minska sin negativa påverkan på klimat och miljö. Andelen inköp av etiskt certifierade livsmedel som görs av verksamheten. Åtagande Andelen inköp av ekologiska livsmedel som görs av verksamheten. Antalet kilowattimmar i fastigheter som SoF Innerstaden hyr av Serviceförvaltningen. 3.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor 3.9.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Nämndsmål Uppföljning nämndsmål Stadsområdesnämnd Innerstaden ska vara en attraktiv arbetsgivare där anställda inom nämndens verksamheter har hög kompetens, goda arbetsvillkor och likvärdiga förutsättningar. Andel timmar som utförs av timavlönade kvinnor respektive män. Åtagande Frisknärvaro för kvinnor respektive män. Sjukfrånvaro för kvinnor respektive män. Andel heltidstjänster för kvinnor respektive män. Andel ofrivilligt deltidsanställda kvinnor respektive män. Alla tillsvidare anställda i nämndens verksamheter skall ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad med schemalagd arbetstid. Delade turer skall inte förekomma och antalet visstidsanställningar som är timavlönade skall halveras. Bättre arbetsförhållanden skall bidra till en bättre hälsa för de anställda. Samverkan med de fackliga organisationerna skall utvecklas. 3.9.2 Andel anställda med delade turer. Antal tillsvidare anställda med fyllnadstjänst i tidbanken. Förekomst av alternativa arbetstidsmodeller. Uppdrag - Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Nämnden arbetar för att skapa förutsättningar för en god personalpolitik så att verksamheten kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare och chefer. Nämnden ska främja en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Ett viktigt led i detta arbete handlar om att utveckla arbetet kring andelen heltidstjänster inom vård och omsorgsverksamheten. Utbildning i bemanningsplanering för chefer är ett gemensamt utvecklingsområde för stadsområdesförvaltningarna. Arbetet har påbörjats och är prioriterat under år 2016. Syftet är att få en optimal verksamhetsplanering inom vård och omsorg som också möjliggör fler heltidstjänster för medarbetarna. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 12(31)

24 3.9.3 Uppdrag - Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner. Nämnden arbetar för att skapa förutsättningar för en god personalpolitik så att verksamheten kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. För att främja en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor finns ett behov av att kvalitetssäkra introduktionen av nyanställda. Ett gemensamt introduktionsprogram för biståndshandläggare som handlägger ärenden enligt SoL och/eller LSS inom stadsområdesförvaltningarna har initierats. Arbetet med att utveckla och bredda gemensam introduktion för fler myndighetssektioner fortsätter år 2016. Stadskontorets Välfärdsavdelning håller - i samarbete med stadsområdesförvaltningarna - på med att ta fram ett gemensamt introduktionsprogram för nyanställda socialsekreterare. Programmet kommer att omfatta både verksamhetsövergripande och verksamhetsspecifik introduktion samt bygga på erfarenheterna från introduktionsprogrammet för biståndshandläggare. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 13(31)

25 4 Planering av verksamheten 4.1 Planering av verksamheten Vård och omsorg Nya hälso- och sjukvårdsavtalet Enligt det kommande hälso- och sjukvårdsavtalet (HS-avtalet) (preliminär avtalsstart är uppskjuten till september 2016), förväntas det att ske en avsevärd utökning av arbetsuppgifter för legitimerad personal. Det kommer även att ske en avsevärd utökning av delegerade arbetsuppgifter från legitimerad personal till omsorgspersonal då alltfler kommer att vårdas i hemmet och under alltmer avancerade former av sjukvård. Plan för vård- och omsorgsverksamheten Planen anger den politiska viljeinriktningen och har ett tydligt fokus på brukaren. Syftar till att tydliggöra vilken omvårdnad och service som Malmöbor kan förvänta sig och att verksamheterna ska veta vilka krav som ställs. Värdighetsgarantier för hemtjänsten En konkret beskrivning av vad brukare, deras anhöriga och Malmöbor kan förvänta sig av de tjänster som Malmö stad ger i form av stöd och service. Delade turer Ett av kommunfullmäktiges uppdrag och ett av nämndens mål är att minska antalet delade turer. I Innerstaden förekommer delade turer i dag till viss del för personal inom särskilt boende. Under 2016 kommer en kostnadsberäkning att göras för att ge ett underlag till att kunna minska antalet delade turer. Ny organisation för serviceinsatser En organisatorisk förändring av hemtjänsten kommer att genomföras från 1 februari. Tvätt, inköp och städning kommer att skötas av en särskild personalstyrka i befintliga hemtjänstgrupper och undersköterskornas arbete kommer att renodlas och fokuseras på omvårdnadsarbetet. Förändringen görs bland annat för att möta de krav som ställs på verksamheten redan idag och som förväntas öka med nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Införande av arbetskläder Från 1 januari 2016 gäller Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien vilket verksamheten kommer att följa i den omfattning som är möjlig, till exempel vad gäller skyddskläder. Däremot sker införandet av arbetskläder från 1 januari 2017 vilket kräver en omfattande översyn av verksamhetens lokaler. Det kommer att finnas behov av omklädningsrum, tillgång till dusch samt förvaring av både rena och använda kläder i lokalerna. Under 2016 kommer en omfattande lokalöversyn att göras som innebär till viss del flytt av viss verksamhet och utökning av lokalytor. Skogshills vårdboende Efter beslut i kommunstyrelsen november 2015 kommer avvecklingen av Skogshills vårdboende påbörjas under 2016. Mobilitet i vård och omsorg I dagsläget är det oklart när mobilitet inom vård och omsorg införs, men delar av införandet kommer troligtvis att påbörjas under 2016. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 14(31)

26 Uppföljning av volymer Under 2016 kommer avdelning för bistånd inom vård och omsorg framförallt att följa volymerna vad gäller korttid, särskilt boende och ordinärt boende. Tanken är att tidigt uppfatta signaler om volymökning för att få ett analysunderlag som möjliggör åtgärder som kan påverka ökningstakten. Uppföljning av biståndsbeslut Avdelning för bistånd inom vård och omsorg har under 2016 målsättningen att samtliga bistånd inom ordinärt boende ska bli föremål för uppföljning under året. Uppföljningen ska säkerställa rätten till stöd för att uppnå en skälig levnadsnivå och att omprövning av ärende sker i de fall som biståndet inte motsvarar de behov brukaren har. Målsättningen är också att säkerställa rätt stöd/omvårdnadnivå och att de ekonomiska resurserna inom stadsområdet fördelas till ordinärt boende enligt rätt nivå. Utvecklingsarbete Under 2015 har det påbörjats ett antal utvecklingsarbeten som är kopplade till förvaltningens arbete kring en långsiktig plan för ekonomi i balans och som kommer att fortsätta under 2016. Dessutom pågår ett antal andra utvecklingsprojekt inom stadsområdet och gemensamt med övriga stadsområden. Individ och familj Individ- och familjeomsorgen i Stadsområdesförvaltning Innerstaden bedriver myndighetsutövning och vårdinsatser i enlighet med socialtjänstlagen, LVU och LVM. Verksamheten består av Enheten för ekonomiskt bistånd, Enheten för barn och familj samt Enheten för vuxna. Enheten för ekonomiskt bistånd utreder invånarnas behov av ekonomiskt bistånd och arbetar mot målet att alla stadsområdets invånare ska uppnå självförsörjning. Verksamheten arbetar nära våra samarbetspartners på Jobb Malmö, Arbetsförmedling och Försäkringskassa för att kunna uppnå målen. Enheten för vuxna utreder ansökningar och anmälningar jml SoL och LVM avseende vuxna med missbruksproblematik, hemlöshet och andra sociala problem hos vuxna personer. Enheten arbetar med stöd och tillsyn i stadsområdesförvaltningens andrahandslägenheter och i stadsområdets egna boenden för hemlösa personer. Enheten för barn och familj utreder ansökningar och anmälningar jml SoL och LVU avseende barn som far illa och föräldrar med behov av stöd. Enheten rekryterar, utreder och handleder jour- och familjehem samt har ett brett utbud av öppenvårdsinsatser riktade till barn och familjer. Individ och familjeomsorgens utredning och behandlingsarbete syftar att tillgodose invånarnas sociala hjälpbehov på ett tidigt stadium för att motverka socialt utanförskap och för att förebygga att behov utvecklas till allvarlig social problematik. Verksamheten har väl utbyggda egna vård och boendeinsatser för att kunna möta invånarnas behov av stöd och hjälp. Verksamheten har över tid valt att satsa på att utveckla egna vård- och boenderesurser för att minska behovet av externa lösningar. Inför 2016 står verksamheten inför stora utmaningar då ett ökande behov av stöd och hjälp i Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 15(31)

27 befolkningen sammanfaller med allt större svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens och erfarenhet. Verksamheten kommer under 2016 hålla stort fokus på att under året ha rätt bemanning på enheterna och undvika att tjänster står vakanta. Detta är nödvändigt för att klara av att utföra uppdraget utifrån socialtjänstlagen, ha en ekonomi i balans samt att upprätthålla en god arbetsmiljö. Flyktingsituationen i Sverige och osäkerheten kring hur många människor som kommer att flytta till stadsområdet under 2016 gör det svårt att planera organisationens personalbehov och den ekonomiska utvecklingen över året är osäker. Verksamheten måste ha en beredskap för att anpassa organisationens kapacitet att möta behoven av socialtjänstinsatser i befolkningen. Under 2016 kommer Malmö stad att utifrån statlig fördelning via Migrationsverket ta emot ca 900 ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd. Om dessa barn fördelas proportionerligt över Malmö kommer det behövas flera socialsekreterare bara för att handlägga dessa barns behov av ekonomiskt bistånd. Över tid kommer behovet av boende i Malmös stadsområde öka i takt med att barnen flyttar ut från Sociala resursförvaltingens boende. På försörjningsstödsområdet har det sedan 2014 pågått ett utvecklingsarbete av handläggning, arbetsmiljö och måluppfyllelse genom kommunstyrelsens satsning på att minska försörjningsstödet i kommunen. Detta har resulterat i att ökningen av försörjningsstödskostnaderna har bromsats upp. Satsningen fortsätter under 2016. Efter inspektion från Arbetsmiljöverket 2015 kommer verksamheten under 2016 att genomföra ett antal åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, sänka arbetsbelastningen och stärka rutiner kring verksamhetens arbetsmiljöarbete. Avdelningen för Områdesutveckling Delaktighet med medborgarna Besöksnöjdhetsenkät, (BNE) där besökarna på Områdesutvecklings mötesplatser bland annat får svara på frågor kring bemötande, inflytande och tillgänglighet fortsätter under 2016 med två årliga mätningar och fortsätter att vara en del i avdelningens målarbete och arbete med kvalitetsutveckling. Från år 2016 utförs samma enkät på samtliga stadsområdens avdelningar för Områdesutveckling. Göra mötesplatserna för vuxna/seniorer relevanta och tillgängliga för fler, (breddad målgrupp ur ålders- och mångfaldsperspektiv), möjliggöra för fler öppna aktiviteter utan krav på föreningstillhörighet. Barn och unga Fortsätta utvecklingen med arbetet kring ungas inflytande, delaktighet och egen organisering tillsammans med ungdomsrådet. Förstärka arbetet med unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden. Detta görs i nära samarbete med Individ- och Familjeomsorg och andra aktörer. Förstärka arbetet med att kvalitetssäkra det främjande och förebyggande uppdraget. I nära samarbete med civilsamhället och Malmö stads indikatorer för uppföljning av hållbar utveckling. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 16(31)

28 Tillsammans med Stenkulaskolan, MKB, Gatukontoret och civilsamhället arbeta långsiktigt i delområdena Ö Sorgenfri och Annelund för att stärka barnperspektivet. Tillsammans skapa kunskapsallianser som stödjer den sociala hållbara utvecklingen i området. Ytterligare förstärka stadsområdesbibliotekets (Garagets) roll som förebyggande mötesplats med fokus på barn/unga och icketraditionella biblioteksanvändare, utifrån ny övergripande Biblioteksplan för Malmö stad 2016. Kunskapsallianser Stärka samarbetet med civilsamhället för att behålla och skapa nya aktiviteter som stärker skyddsfaktorer och reducerar riskfaktorer. Utgå från den samverkan/partnerskap som utvecklats under Områdesprogrammet och som planeras att fortsätta inom den ordinarie verksamheten t ex UMIS och Arrangörsskolan. Genom kunskapsallianser med akademi, samarbetspartners och Malmöbor, tvärsektoriella samarbeten, delaktighetsarbete m.m. fördjupa kunskapen om mötesplatsernas effekter utifrån ett socialt hållbart perspektiv. Bland annat genom forskningscirkel med Malmö högskola i nära samarbete med alla mötesplatser inom Områdesutveckling för att ta fram ett gemensamt bemötande som utgår från Malmö stads värdegrund. Kultur Förtydliga och utveckla avdelningens kulturuppdrag. Fördjupa mötesplatsernas kulturutbud och verksamhet utifrån den antagna Kulturstrategin. Utifrån nöjdhetsenkäter förbättra och förstärka fritids- och kulturaktiviteter på mötesplatserna. Övrigt Yalla Sofielund, ett ESF-projekt, planeras att starta våren 2016. Projektet är en del arbetet med att stärka den social hållbara utvecklingen i hela Sofielund. BID, boende, integration och delaktighet, fortsätter att arbeta med trygghetsskapande insatser igenom allianser med fastighetsägare, Malmö stads förvaltningar, näringslivet och civilsamhället. Ekonomiavdelningen Stadsområdet ekonomiavdelning arbetar i enlighet med sitt uppdrag att: - Ge rätt service, rätt stöd i rätt tid och med bästa kvalitet inom ekonomi och lokalförvaltning. - Säkerställa att lagar och externt och internt beslutade ekonomiska direktiv upprätthålls samt att ge utbildning i dessa. Arbetet med att utveckla uppföljnings och analysarbete kommer fortsatt att ske tillsammans med Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 17(31)

29 verksamheten. Fortsatt särskilt fokus kommer ligga på stadsområdets befolkningsutveckling i förhållande till volymutveckling av antalet utnyttjade vårdplatser. Det tidigare införda gemensamma uppföljningsarbetet med HR avdelningen kommer att fortsätta att utvecklas tillsammans med förvaltningens olika verksamheter. Samordning lokalfrågor Samordning av lokalfrågor ingår i ekonomiavdelningens uppdrag. Särskilt fokus kommer under 2016 att ligga på dels anskaffning av mer ändamålsenliga lokaler till verksamheten och omdisponering av lokaler i enlighet med de behov som finns för införande av arbetskläder inom vård och omsorgsverksamheten. Intern kontroll Ekonomiavdelningen ansvarar för samordningen av förvaltningen interna kontrollarbete. För 2016 är fokus inställt på att bistå verksamheten och samordna arbetet med att implementera de nya Malmö stad gemensamma granskningsområdena. Kommunfullmäktiges målområden Ekonomiavdelningen har samordningsansvar för förvaltningens arbete med att anpassa och implementera Malmö stads gemensamma mål och målområden. Inför 2016 kommer fokus i arbetet att vara på att ytterligare anpassa verksamhetens åtaganden efter beslutade nämndsmål och förändrade indikatorer, numera benämnt uppföljning nämndsmål. Fokus kommer också att vara på att tillsammans med verksamheten ta fram och implementera målvärden till beslutade mål. Ekonomiavdelningens eget åtagande - jämställdhetsintegrerad verksamhets och budgetstyrning Stadsområde Innerstadens ekonomiavdelning har åtagit sig att verka för att stadskontorets uppdrag om jämställdhetsintegrerad verksamhet genom resursfördelad budget blir verklighet budget inom stadsområde Innerstaden. Under 2015 har ekonomiavdelningen tagit fram ett förslag till styrinstrument och under 2016 kommer det praktiska arbetet att inledas i pilotform tillsammans med avdelning områdesutveckling. Kommunikationsavdelningen Fokusområden 2016 Samarbetet med de övriga stadsområdesförvaltningarna på kommunikationsområdet fortsätter och blir allt viktigare. Dels för att använda kommunikationsresurserna optimalt över förvaltningsgränserna, dels för att ge medborgarna en likvärdig kvalitet och tillgänglighet i kommunikationen. Det finns i förvaltningen stora grupper av medarbetare som inte nås av den interna kommunikationen. Det gäller bland annat för personal i hemtjänst och i olika former av boenden, men även i viss mån för medarbetare i socialtjänsten. Orsakerna är bland annat tidsbrist och att kommunikationskanalerna inte upplevs som tillräckligt tillgängliga. Under 2016 kommer ett försök att genomföras med syfte att förbättra den interna kommunikationens räckvidd. Ett tiotal digitala informat- Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 18(31)

30 ionsskärmar monteras upp på olika arbetsplatser. De kommer att visa information om både förvaltningen och specifik verksamhetsinformation. Försöket utvärderas efter sex månader. Den ökning av kommunikationen av vård och omsorgs frågor som inleddes under 2015 fortsätter under 2016. Detta sker i samarbete med de övriga stadsområdesförvaltningarna. Syftet är att skapa insikt hos både interna och externa målgrupper om de utmaningar vård och omsorg står inför under de kommande 10-15 åren. Det rör sig främst om kvalitetsfrågor och förmågan att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Rekryteringskommunikationen sker bland annat genom deltagande i mässor och annonsering. Avdelningen Områdesutveckling arbetar med medborgardialog via olika former av mötesplatser, men även genom sociala medier. Kommunikationsavdelningen stödjer dialogen bland annat genom en guide för sociala medier för de medarbetare som sköter dessa. Men även genom trycksaker till mötesplatserna med information. Områdesutveckling får också kommunikativt stöd i att marknadsföra mötesplatserna. Nämnd Nämndens sekretariat är förberett på förändringar avseende digital hantering av sekretesshandlingar. Utvecklingen sker på två på områden, dels krypterad e-post i Outlook för säker hantering av sekretesshandlingar, dels publicering av sekretesshandlingar i den mobila applikationen Netpublicator där nämndshandlingarna idag publiceras. Detta skulle innebära att hanteringen av myndighetsutskottets handlingar samt nämndens sekretesshandlingar kunde skötas digitalt, vilket hade underlättar administrationen kring nämndens sammanträden avsevärt. Utifrån detta har stadsområdesförvaltning Innerstaden anmält intresse till Malmö stad att vara med i framtagningen av detta arbetssätt redan inledningsvis som så kallad pilotförvaltning. Likaså har stadsområdesförvaltningen anmält intresse om att delta som pilotförvaltning i det arbete som pågår i Malmö stad avseende enhetlig publicering av fullmäktige/nämndshandlingar till allmänheten. Nämndens sekretariat har ett pågående processarbete där samtliga processer inom arbetsfältet håller på att kartläggas, revideras och nedtecknas för en ökad tydlighet och transparens i arbetet. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016. Under 2016 kommer arbetet med att se över de beslutsformuleringar som används vid framtagandet av nämndshandlingar att inledas. Syftet är att besluten ska vara tydliga och lätta att förstå, vilket också gör dem mer lättillgängliga för malmöborna. Nämnden har efterfrågat att få möta fler medarbetare och få en större inblick i stadsområdesförvaltningens olika verksamheter. Utifrån detta kommer nämndens sekretariat att under 2016 verka för att stadsområdesnämnden ska få ta del av information från samt i möjligaste mån även besöka fler verksamheter i stadsområdesförvaltningen. Arkiv I Malmö stads föreskrifter för den kommunala arkivvården, antagna av Kommunfullmäktige 23 november 2010, står det att samtliga nämnder ska redovisa sina arkiv enligt principen för verksamhetsbaserad arkivredovisning. Beslutet trädde i kraft den 1 januari 2015. Den nya modellen innebär att myndighetens arkiv redovisas utifrån de verksamhetsprocesser som myndigheten har identifierat. Eftersom sakkunskapen inte finns i de fem stadsområdesförvaltningarna har en arkivarie projektanställts med ett gemensamt uppdrag för alla stadsområdesförvaltningar. Projektet inleddes i oktober 2015 och beräknas pågå fram till september 2016. Därefter ska stadsområde- Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 19(31)

31 förvaltningarna själva hantera den verksamhetsbaserade arkivredovisningen. Kris och beredskap Efter att ha gjort den första delen under 2015 fortsätter arbetet med risk- och sårbarhetsanalys under 2016. På sikt ska samtliga verksamheter i stadsområdesförvaltningen vara kartlagda utifrån denna modell. Under 2015 har ett förslag till en ny central krisledningsplan och program för Malmö stads krisberedskap 2016-2019 behandlats av stadsområdesnämnden. Detta är planerat att behandlas av kommunfullmäktige i februari 2016, och om beslut fattas utifrån det nuvarande förslaget så kommer stadsområdesnämnden behöva arbeta fram en ny lokal krisledningsplan utifrån dessa dokument. Denna ska i så fall vara färdigställd och beslutad av stadsområdesnämnden under 2016. HR-avdelningen Systematiskt arbetsmiljöarbete Vi fokuserar på att ständigt utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetssäkra de processer som ingår. Utbildning av chefer och medarbetare är en grundförutsättning för att ett bra arbetsmiljöarbete ska bedrivas och vi arbetar därför ständigt med att hålla oss uppdaterade på nya lagar och regler som tillkommer och utformar utbildningar som ligger i linje med vår verksamhet. En lokal rutin för det systematiska arbetsmiljöarbetet har tagits fram och ska kommuniceras ut i verksamheterna. Sjukfrånvaro Ett nytt arbetssätt ska tas fram för att säkra arbetet med rehabkedjan. HR-avdelningen ska bjuda in till frukostmöten med rehab-tema. Målet är att förankra insatser för att minska både den långa och den korta sjukfrånvaron. Samarbete med företagshälsovården ska följas upp genom bl.a. analys av utnyttjandet. Introduktion i rehabprocessen och Adato genomförs två gånger per år och fördjupad utbildning erbjuds. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning syftar till att säkerställa att rätt kompetens finns på rätt plats och vid rätt tillfälle för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Vår förmåga att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla kompetens är en avgörande framgångsfaktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Förvaltningen behöver ett gemensamt synsätt på strategisk kompetensförsörjning, en gemensam kompetensförsörjningsplan och ett gemensamt arbetssätt. Planen ska vara ett stöd för verksamheterna för att systematiskt arbeta med kompetensförsörjning. Ledarskap För att stärka cheferna i arbetsgivarrollen arbetar vi aktivt med ledarskapsutveckling och anordnar både längre och kortare utbildningsinsatser. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 20(31)

32 Introduktion En plan för en förvaltningsövergripande introduktion för nyanställda kommer tas fram under 2015 som ska börja gälla under 2016. Bemanning Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan stadsområdena, sociala resursförvaltningen samt förskoleförvaltningen påbörjas under perioden. För att få verksamheten att fungera optimalt och samtidigt ta hänsyn till medarbetarnas hälsa och välbefinnande behöver cheferna kunna planera, bemanna och schemalägga sin verksamhet så att den fungerar på bästa sätt. Under hösten 2015 ska respektive förvaltning göra en intern organisering som ska bestå av projektledare och styrgrupp. Arbetet fortsätter 2016 med utbildning av chefer. 4.2 Konsekvensbeskrivning av planerad verksamhet Vård och omsorg Bakgrund budget 2016 Överskuggande under 2015 har varit införandet av insatser i tid och införandet av ett nytt verksamhetssystem (Procapita/Lifecare) och ett nytt avgiftssystem samtidigt som biståndshandläggning och utförande arbetar efter ett nytt nationellt utrednings- och beslutsstöd BIC (Behov I Centrum). Det nya verksamhetssystemet, Procapita/Lifecare, har under större delen av 2015 inte varit att lita på när det gäller volymerna i vård och omsorg. Detta har inneburit att avdelningarna varit tvungna att med hjälp av egna konstruerade modeller försöka följa volymerna. Inte förrän efter sommaren har korttidsplaceringar och placeringar i särskilt boende gått att följa i Procapita/Lifecare, men det krävs fortfarande stora ansträngningar för att kontrollera fel och brister i systemet. När det gäller uppföljning av volymerna i ordinärt boende råder det stor osäkerhet angående antal brukare och schablontimmar. Detta har skapat stora svårigheter för budgetarbetet 2016 och de volymer som avser ordinärt boende, och som budget nu är beräknat på, kan visa sig ha allvarliga brister. Därför överväger vård och omsorg att fortsätta med anslagsfinansiering av hemtjänst under 2016. Det är inte försvarbart att verksamheterna måste lägga orimligt med tid och resurser för att kontrollera de system som egentligen ska vara stödjande och gå att lita på. Vidare finns det en oro för att ordinärt boende är underfinansierat. Konsekvensbeskrivning Vård och omsorg utgörs till största delen av lagstadgade verksamheter. Utöver lagstyrning ska verksamheterna uppfylla statliga och lokala krav. Handläggning av bistånd enligt SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är komplex och ställer höga krav på kompetens och möjlighet till handledning och stöd. Utifrån gällande lagar, föreskrifter och lokala regelverk har handläggarna i uppdrag att utreda, besluta och följa upp ärenden inom vissa tidsramar. Detta är väsentligt både ur en rättsaspekt för brukarna men också ur ett ekonomiskt hänseende så att insatser avslutas när behov av stöd inte längre föreligger. Möjligheterna för att klara uppdraget fullt ut är under förutsättning att resurser kan anslås under 2016. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 21(31)

33 Ett särskilt uppdrag formuleras för att systematisera uppföljning i ordinärt boende. Legitimerad personal har i uppdrag att utifrån gällande lagar, föreskrifter och Malmö stads gällande rutiner enligt HSL (hälso- och sjukvårdslagen)bedöma behov, utföra, följa upp och dokumentera HSL-insatser inom fastställda tidsramar. Legitimerad personal har även i uppdrag att ge utbildning och handledning samt att delegera HSL-uppgifter till omsorgspersonal. Det är viktigt både ur patientsäkerhetsaspekt och ur ett ekonomiskt perspektiv, att insatser följs upp och korrigeras vid behov samt avslutas när behov av hemsjukvård inte längre föreligger. Ökade krav med anledning av nya uppdrag till legitimerad personal kan därför få ekonomiska konsekvenser. Omsorgspersonal har utifrån gällande lagar, föreskrifter och Malmö stads gällande rutiner i uppdrag att utföra beviljade och delegerade insatser samt att dokumentera. Det är i mötet, där brukaren möter omsorgspersonalen, som insatserna ska utföras med god kvalitet och det ska finnas en respekt för privatliv, integritet och självbestämmande. Mötet ska också präglas av delaktighet, individanpassning, ett gott bemötande och en trygg och meningsfull tillvaro. En påtaglig risk föreligger att ytterligare krav minskar möjligheten för att balansera kvalitet och ekonomi. En viss anpassning av vårdvolymerna har skett till gällande budgetram 2016. Anpassningen bygger på att volymerna följer befolkningsprognosen. Avdelning för bistånd inom vård och omsorg kommer därför att hitta nya och alternativa vägar för att under 2016 följa volymerna. Bland annat införs volymkontroll och systematisk uppföljning av biståndsbeslut (se ovan). Dagverksamheten för personer med demenssjukdom har utökats under året för att minska behovet av gruppboende för personer med demenssjukdom. Införandet av serviceinsatser i tid är direkt kopplade till utförandetiden och brukarens avgift vilket försvårar flexibiliteten i utförande av insatser då serviceinsatsernas schablontider kan bli styrande. Incitamenten för effektiviseringsinitiativ trängs därmed undan. Nedan ges en beskrivning av hur vård och omsorg kan komma att påverkas av budget för 2016. Plan för vård och omsorg Vård och omsorg ska arbeta utifrån Plan för vård och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Utifrån budget 2016 är riskerna att planens måluppfyllelse påverkas negativt. Det finns risk att den kontinuerliga utvecklingen av kvalitet och kompetens blir svår att genomföra vilket framförallt kan påverka effektmål/resultatmål för inriktningsmålen inflytande, trygghet, bemötande, kommunikation och rehabiliterande förhållningssätt. Kravet på rapportering i de nationella kvalitetsregistren, Senior Alert och Palliativregistret riskerar att inte fullföljas. Värdighetsgarantier Vård och omsorg ska även arbeta för att uppfylla Malmö stads värdighetsgarantier. Utifrån budget 2016 är riskerna att måluppfyllelsen påverkas negativt, att kvalitet och innehåll i garantierna försämras. Detta gäller fram för allt garantierna om Ett uppföljningssamtal senast tre månader efter att hjälpen påbörjats, Att genomförandeplanen är klar inom två veckor från det att hjälpen startat samt Garantin att serviceinsatser som inte blivit utförda vid det tillfälle som var avtalat, utförs allra senast inom fem veckodagar. Rehabiliterande förhållningssätt Ett rehabiliterande förhållningssätt ställer ofta krav på ett tidsmässigt utrymme för att ge bruka- Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 22(31)

34 ren förutsättningar att kunna bevara de funktioner som finns, eller för att stärka sådana som kan bli bättre. Det finns risk för en undanträngningseffekt när det rehabiliterande förhållningssättet inte kan få den prioritering som krävs. Beläggning och ekonomi - särskilt boende Stadsområdets särskilda boenden är beroende av att beläggningen förblir stabil under året. Vid eventuellt beläggningsbortfall är det svårt att anpassa bemanningen utifrån enstaka tomma platser för att balansera budget. Anslagsfinansiering kommer att införs i särskilt boende under försök 2016 och 2017 med utvärdering inför 2017. Malmö stads nya prismodell för särskilda boenden kompenserar inte fullt ut kostnaderna för obekväm arbetstid. För att kostnaderna ska täckas har medel tillskjutits från vård och omsorgs budget för 2016. Nyttjandet av lediga vårdboendeplatser som tillfälliga korttidsplatser är budgeterat till fyra platser totalt inom stadsområdet. Om mer än en vårdboendeplats nyttjas som tillfällig korttidsplats på ett boende så genomförs en riskanalys och en riskbedömning. Hälso- och sjukvård Enligt det kommande hälso- och sjukvårdsavtalet (preliminär avtalsstart är uppskjuten till september 2016), förväntas det att ske en avsevärd utökning av arbetsuppgifter för legitimerad personal. Det nya avtalet stöttar den pågående och förväntade utvecklingen där fler kan vårdas i hemmiljö. Det kommer även att ske en avsevärd utökning av delegerade arbetsuppgifter från legitimerad personal till omsorgspersonal då alltfler kommer att vårdas i hemmet och under alltmer avancerade former av sjukvård. Detta ställer höga krav på medarbetarnas kompetens och riskerar att bli kostnadskrävande. Vårdtyngd och bemanning På särskilt boende fortsätter ökningen av andelen brukare med omfattande vårdbehov vilket kräver extra resurser. Kontinuerliga uppföljningar görs som följer denna utveckling. En tendens till ökande behov av dubbelbemanning ses i ordinärt boende. I allt fler arbetsgrupper krävs en bemanning i arbetsmoment som både avser att säkra arbetsmiljön och patientsäkerheten för att klara uppdraget. Personal & Arbetsmiljö Budgetram för 2016 innebär en risk för att belastningen ökar för befintlig personal vilket kan öka riskerna för sjukskrivningar och personalomsättning. Verksamheten har i form av projekt infört stödfunktioner till första linjens chefer inom avdelning för vård och omsorg. Avdelning bistånd har tillsatt en tjänst som metod- och handledningsstöd. Syftet är att underlätta för cheferna att kunna fokusera på sitt ledaruppdrag. Det är viktigt att i sammanhanget även uppmärksamma chefers arbetsmiljö. Ersättning för vikarier kvarstår från 6 veckor till 5,5 veckor för omsorgspersonal vilket riskerar att få konskevenser på medarbetarnas arbetsmiljö. En administrativ tjänst på 50 % upphörde under 2015 i samband med pensionsavgång, vilket har inneburit ökad arbetsbelastning för övriga administratörer som därför ålagts ytterligare uppdrag med fakturahandläggning. Detta innebär att vissa arbetsuppgifter, även lagstadgade sådana, blir Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 23(31)

35 eftersatta. Delade turer Ett av kommunfullmäktiges uppdrag och ett av nämndsmålen är att minska antalet delade turer. I Innerstaden förekommer delade turer i dag till viss del för personal inom särskilt boende. Under hösten 2015 kommer en kartläggning av omfattningen av delade turer att göras i enlighet med det nämndmål som Innerstaden fastslagit särskilt avseende delade turer. Därefter kan det under 2016 vara möjligt att göra en kostnadsberäkning på att minska omfattningen av delade turer. Kompetens & Förebyggande arbete Kompetensutvecklingen för samtliga yrkeskategorier bedöms som eftersatt under en följd av år med ansträngt budgetläge. Detta gäller även för 2016 vilket riskerar att påverka kvaliteten på både kort och på lång sikt. Avdelning för vård och omsorg ser behov av en utökning med en utbildningssamordnare för att stödja arbetet med kompetensförsörjning. Detta avses att införas inom ramen för ett projekt under 2016 under förutsättning att det finns tillräckligt med medel att avsätta för detta ändamål. Utvecklingsarbete Inför införandet av arbetskläder den 1 januari 2017 pågår en omfattande översyn av verksamhetens lokaler. Förutom förvaring av arbetskläder (både rena och använda kläder) kräver införandet tillgång till omklädesrum samt möjlighet till dusch. Dessa utrymmen finns generellt inte att tillgå i de lokaler som verksamheten har att tillgå i nuläget. En utökning av lokalkostnader, flyttkostnader och eventuella dubbelhyror 2016 är inte budgeterade. I dagsläget är det osäkert kring när i tiden mobilitet i vård och omsorg införs, men troligen kommer det att påbörjas under 2016. Det finns medel avsatta för en projektledare i Innerstaden under år 2016. Individ och familj Enheten för barn och familj För 2016 förstärks enheten Barn och Familjs budget med 2 mkr. Dessa fördelas med 450 tkr var till familjehemsvården, jourhemsvården, öppenvården samt institutionsvården. I kontakten med klienterna finns ett stort behov av tolk varför denna budget också har förstärkts med 200 tkr. Det finns dock en känslighet för kostnadsvängningar då det är svårt att till fullo förutse behovet hos medborgarna. Under 2015 har verksamheten satsat på att utöka personalstyrkan och förstärkt med 9 nya tjänster inom Barn och Familj. Tjänsterna har fördelats i olika sektioner: 1 förste socialsekreterare i utredningsgruppen, 4 socialsekreterare i utredningsgruppen, 1 socialsekreterare i mottagningsgruppen, 1 socialsekreterare i jourhemsgruppen samt 2 socialsekreterare i Familjehemsvården. Kostnaderna beräknas ingå i ordinarie budget. Troligtvis kommer Barn och Familj att ha ett ytterligare behov av att utöka perosnalstyrkan. Utökningen av tjänster ska leda till minskad arbetsbelastning, bättre kvalitet i utredningsarbetet och leda till kortare utredningstider, rätt insatser och kortare placeringstider. Fokus under 2016 Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 24(31)

36 kommer att vara förbättrad introduktion för nyanställd personal samt kompetensförsörjning med fokus på att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Den ökade ärendebelastningen med mer komplexa ärenden som skett under 2015 kommer troligtvis att fortgå under 2016. Under 2016 kommer enheten att genomföra en översyn och inventering av sitt arbete med insatser till ungdomar i behov av stöd och hjälp inom ramen för den egna Insatssektionen. Syftet är att skapa fler alternativ till institutionsvård och köpt öppenvård. Ensamkommande barn i behov av insatser via enheten är en grupp som har ökat. Det finns behov av att se över mottagandet och hitta samordningsrutiner inom verksamheten. Behovet av jourhem och andra placeringsalternativ behöver ses över då det i dagsläget är mycket svårt att hitta lämpliga placeringar för dessa barn. Kostnaden tenderar att överstiga de 1900 kr/dygn som Migrationsverket ersätter. Risken för placeringar som inte överensstämmer helt med barnets behov ökar också på grund av platsbrist. Då kostnader för myndighetsutövning inte ersätts av Migrationsverket finns det en risk att det kommer att uppstå kostnader som inte ersätts av staten. Enheten för ekonomiskt bistånd Det är nödvändigt för verksamheten att utvecklingsarbetet fortsätter under 2016 med hjälp av de extra medel som stadsområdena beviljats inom ramen för den kommunövergripande satsning som inleddes 2014. Den extra personalstyrkan som det innebär krävs för att enheten ska kunna arbeta med en mindre mängd ärenden per socialsekreterare och frigöra utrymme att fokusera mer på klientkontakt och individuella planeringar. För att möta utmaningarna 2016 krävs dock att verksamheten tar ytterligare steg i utvecklingsarbetet för att arbeta mot målet att få fler invånare självförsörjande. Det finns ett ständigt inflöde av nya ärenden och tiden för det sociala arbetet tenderar att ätas upp av mer administrativa inslag i hanteringen av ärendet. Personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal med kompetens och erfarenhet är andra faktorer som kan påverka vilket resultat som verksamheten når. En strategi kommer att läggas för att under 2016 frigöra ytterligare tid för det sociala arbetet och öka möjligheterna att göra mer av det som gör skillnad. Därmed finns förhoppningar om såväl högre måluppfyllelse för stadsområdets invånare som förbättrat arbetsklimat för personalen. Verksamheten behöver se över hur administrativa delar av arbetet bäst kan hanteras organisatoriskt och hitta nya vägar för att skapa utrymme för socialsekreterare att arbeta med direkt klientkontakt besök, individuella planeringar, samverkan med andra aktörer och olika stärkande insatser för att den enskilde ska ta steg i riktning mot självförsörjning. Under 2016 kommer ensamkommande flyktingbarn som uppbär ekonomiskt bistånd att öka, vilket gör att verksamheten kommer att behöva tillsätta ytterligare resurser för att på ett bra sätt arbeta för att dessa individer efter avslutad gymnasieutbildning ska nå självförsörjning. Verksamheten planerar att stärka stödet till handläggarna genom att anställa ytterligare en 1:e socialsekreterare. Det framgångsrika arbetet i Hela familjen, avslutat projekt 2015, ska fortsätta drivas i ordinarie verksamhet. Enheten för vuxna Budgetförslaget inför 2016 innebär en kraftigt försämrad budget för hemlöshetskostnaderna. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 25(31)

37 Budgeten för hemlösheten minskar 2016 med 13 mkr till följd av en förändrad fördelningsnyckel. Stadsområdesförvaltningen arbetar framgångsrikt med att hjälpa människor från tillfälliga boendelösningar till mer beständiga boendeförhållanden i genomgångslägenheter och övergångslägenheter. Användandet av hotell och övriga tillfälliga dygnsboenden är i sammanhanget begränsat. Kostnaderna för hemlösheten har under 2015 uppgått till ca 56 mkr. Förutsättningarna är således dåliga för att stadsområdesförvaltningarna ska klara av sitt uppdrag och hålla en budget som minskas ner till ca 47 mkr. Förstärkningen i bemanningen i missbrukssektionen medför att verksamheten får bättre möjligheter att planera och följa upp vårdinsatser, samt planera en lämplig eftervård. Detta möjliggör att vi får en effektiv "vårdkedja" vilket minskar slöseri med resurser i form av onödigt långa placeringar. Enheten kan även följa upp förändringar i behoven samt använda vår öppenvård för att möta behoven efter placeringar vilket förhoppningsvis minskar återfallsrisken. En fortsatt hög bemanning på boendesidan medför att verksamheten även här kan planera och följa upp boendeplaceringar bättre samt arbeta med att hjälpa klienterna att hitta egna lösningar, vilket är en förutsättning för att hemlöshetskostnaderna ska kunna hållas nere. Även en egen vaktmästare kopplad till stadsområdesförvaltningens boenden är nödvändigt för detta. Enligt Migrationsverkets prognoser kommer antal asylsökande under år 2016 ligga mellan 100 000-160 000 personer. Andelen anhöriginvandring kommer med stor sannoliket att öka under 2016, vilket medför ökat behov av boende för barnfamiljer. Så länge ebo-lagstiftningen kvarstår blir detta ett bekymmer för Malmö stad, eftersom lämpliga bostäder saknas. Under 2016 håller Individ och familjeomsorgen på att utveckla en semiintegrerad mottagning tillsammans med beroendevården. Formerna för detta är ännu inte klara. Ett stort problem för verksamheten är att vårdgrannar och andra huvudmän inte klarar sitt uppdrag och samarbetet därför blir lidande. Klienter riskerar att inte få det stöd de behöver, eftersom Individ och familjeomsorgen inte har de resurser som behövs för att t.ex. tillgodose svårt psykiskt sjuka personers behov. Bostadsbristen i Malmö innebär att personer utan egentliga sociala problem blir aktuella hos socialtjänsten, eftersom de inte lyckas att lösa sin boendesituation själv. Det innebär att resurserna inte kan koncentreras på den sociala problematiken som är IoF:s grunduppdrag. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 26(31)

38 5 Ekonomi Ekonomiska förutsättningar 2016 Verksamhetsåret 2015 har liksom året innan präglats av ekonomiska problem för stadsområdet med beslutade ekonomiska åtgärdsplaner och återkommande diskussioner om ytterligare åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. De huvudsakliga orsakerna till de ekonomiska problemen är en för stadsområde Innerstaden felaktig resurstilldelning som baseras på en för stadsområdet bristfällig befolkningsprognos. Till detta kan läggas att vård och omsorgsverksamheten under det första tertialet utnyttjade korttidsplatser i långt större omfattning än vad budget medgivit samt att utnyttjandet av egna särskilt boende platser varit under vad som krävts för en budget i balans. Den ekonomiska utvecklingen har därefter visat en mer positiv utveckling och mycket indikerar att det ekonomiska utfallet för 2015 blir väsentligt bättre än 2014 års utfall. Inför 2016 De ekonomiska förutsättningarna för stadsområdet är snarlika de som gällt under 2015 med undantag för att den förstärkning av hemlöshetens budget som tillkom inför 2015 är borta. Anledningen är att hemlöshetens resurser inför 2016 fördelas på annan grund än tidigare. En förändring som missgynnat stadsområde Innerstaden med försämrade ekonomiska resurser för att möta hemlöshetens utmaningar som följd. Å andra sidan finns tydliga indikationer på att stadsområdet möter 2016 med en verksamhet bättre anpassad för de ekonomiska ramar som finns tack vare den förstärkning av resultatutvecklingen som kunnat konstateras under senare delen av 2015. En tillkommande utmaning inför 2016 är den svårförutsägbara utvecklingen kring flyktingsituationen. Säkert är att det kommer att påverka stadsområdets verksamheter, på vilket sätt och med vilken ekonomisk påverkan är svårt att förutse. Stadsområdesnämnden väljer att internt fördela de ekonomiska resurserna med ungefär samma fördelning som resurserna fördelades inför verksamhetsåret 2015. 5.1 Resultaträkning Tkr Prognos 2015 Budget 2016 Förändring Intäkter 1 066 724 1 114 216 47 492 Totala intäkter 1 066 724 1 114 216 47 492 Lönekostnader -511 736-528 987-17 251 PO-Pålägg -196 576-209 046-12 470-5 461-6 835-1 374-713 773-744 868-31 095-1 314 845-1 325 498-10 653-2 889-2 923-34 Övriga personalkostnader Totala personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 27(31)

39 Tkr Prognos 2015 Budget 2016 Förändring -1 317 734-1 328 421-10 687-964 783-959 073 5 710 953 164 959 634 6 470-581 -561 20-12 200 0 12 200-965 364-959 634 5 730 Totala övriga kostnader Nettokostnad exkl. finansnetto Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad 5.2 Kommunbidrag per kommunfullmäktigeområde Prognos nettokostnad 2015 Kommunbidrag 2016 Förändring Individ och familj -208 360 204 586-3 774 Vård och omsorg -714 028 709 525-4 503 Fritid och kultur -10 933 12 407 1 474 Övrig och gemensam verksamhet -32 043 33 116 1 073-965 364 959 634-5 730 KF-område Summa budget Fördelade Kommunbidrag i enlighet med Stadsområdets organisation Ekonomiska förutsättningar budget 2016 Avdelning Summa Kommunbidrag Resurs Anslag Iof inkl hemlöshet 200 302 197 424 2 878 VoO 706 357 699 000 7 357 Områdesutveckling 27 947 16 300 11 647 Gem vht 25 028 25 028 0 Summa 959 634 937 752 21 882 Vård och omsorg, avdelning verksamhet 2016 Inför 2016 har i enlighet med Malmö stads direktiv för pris- och lönekompensation personalkostnader räknats upp med 3 %. Helårseffekten blir 2,25 % baserat på att årlig lönerevision sker per april. Även 2016 ersätts Innerstadens särskilda boenden utifrån Malmö stads prismodell. Under 2016 kommer det vara skillnad jämfört med 2015 genom att Innerstadens vårdboende och gruppboende kommer att anslagsfinansieras i stället för att erhålla prestationsersättning. Anslaget är beräknat utifrån en beläggningsgrad motsvarande 97 %, precis som i prismodellen. En annan förändring 2016 är att boendeabonnemang och hyresintäkter är budgeterade på avdelningen Bistånd istället för på respektive särskilt boende. Detta eftersom avgiftsbesluten sker på avdelningen Bistånd. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 28(31)

40 Inom ordinärt boende är volymerna minskade utifrån befolkningsprognosen som indikerar att volymerna kommer att minska antalsmässigt. Detta innebär att antalet årsarbetare budgetmässigt minskas inom ordinärt boende. Men eftersom förvaltningen återtar städningen som utförts på entreprenad i de västra delarna, kommer ändå en liten nettoökning att ske av antalet årsarbetare. Dagverksamhetspriserna uppräknade med pris- och lönekompensation. Vård och omsorg, avdelning bistånd 2016 Totalt utdelat kommunbidrag är 699 000tkr, vilket inkluderar en ökning med 2,33%. Budgeten är baserad på en genomsnittlig brukarvolym på 2 203 brukare, att jämföra med 2 243 brukare i genomsnitt under 2015. Samtliga personalkostnader är uppräknade med 3%, med en helårseffekt på 2,25% i enlighet med Malmö Stads pris och lönekompensation. Samtliga övriga kostnader är uppräknade med 0,4% också i enlighet med pris och lönekompensationen. Brukarvolymerna är anpassade efter budgetramen för 2016. Anpassningen bygger på att volymerna följer stadskontorets befolkningsprognos. Ordinärt boende Antal genomsnittligt budgeterade brukare för 2016 uppgår till1 650, att jämföra med 1 683 brukare för 2015. From 2015 övergick Malmö Stad från nivåersättning till att ersätta i tid, detta innebär att för 2016 är 464 000 timmar budgeterade jämför med 473 000 timmar 2015. Särskilt boende Budgeterade genomsnittliga brukarvolymer för särskilt boende är även de anpassade efter stadskontorets befolkningsprognos och är i enlighet med denna satt till 495 platser vilket kan jämföras med 2015 års genomsnittliga nivå på 518 platser. Korttidsplatser Budgeterat genomsnittligt antal platser för 2015 är 52 platser, under 2014 var 42 platser budgeterade. Nivån har under 2015 legat på ett snitt på ca 57 platser. För 2016 bedöms utvecklingen minska med ca 5 platser. KRA-platser (Kommunens rehabiliteringsavdelningar) För 2016 är 6 KRA-platser budgeterade. LSS För 2016 bedöms nivån vara på samma nivå som för 2015. Individ och familjeomsorgsverksamheten 2016 Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 29(31)

41 Inför 2016 har i enlighet med Malmö stads direktiv för pris- och lönekompensation personalkostnader räknats upp med 3 %. Helårseffekten blir 2,25 % baserat på att årlig lönerevision sker per april. Budgeten för 2016 uppgår till 150 500 tkr, exklusive hemlösheten, vilket är en uppräkning med 7 543 tkr från 142 957 tkr år 2015. Procentuellt är budgeten uppräknad med 5,28%. Hemlöshet Budgeten för hemlösheten har på grund av en ny fördelningsnyckel sänkts med 13 207 tkr. Beloppet för 2016 är 46 924 tkr mot 60 131 tkr år 2015 vilket är en minskning med 21,96%. Med utgångspunkt i beräknat utfall år 2015 och en uppräkning till 2016 års prisnivå (lön 3% resp övr kostnader 0,4% enligt Malmö stads anvisningar) skulle kostnaderna för 2016 kunna uppskattas till 56 300 tkr vilket skulle indikera ett underskott gentemot budget motsvarande drygt 9 000 tkr. Områdesutveckling Det totala kommunbidraget för anslag och resursmedel för områdesutveckling 2016 är 27 947 tkr, vilket är en minskning med 7,16% med 2 157 tkr från 30 104 tkr år 2015. Kommunbidraget är fördelat på 16 300 tkr för resurs och 11 647 tkr för anslag. Verksamheten omfattar kultur, biblioteksverksamhet, fritidsverksamhet, förebyggandeverksamhet, mötesplatser för äldre och stab för områdesutveckling. Den resursfinansierade budgeten för 2016 är uppräknad med pris- och lönekompensation i enlighet med Malmö stad direktiv. Samtliga lönekostnader uppräknade med 3% med en helårseffekt på 2,25% och samtliga övriga kostnader med 0,4%. Den resursfördelade budgeten har minskats med 421 tkr mellan 2016 och 2015, pris och lön inräknat, till förmån för övriga verksamheter. Områdesprogrammet upphörde 2015 och därmed upphörde anslaget för denna verksamhet. Nytt anslag för mötesplatser tilldelas from 2016 uppgår till 2000 tkr. Gemensam verksamhet För 2016 uppgår det budgeterade kommunbidraget till 25 028 tkr, vilket är i nivå med 2015. Kommunbidraget har minskat med 70 tkr vilket är en minskning med 0,28%. Den resursfinansierade budgeten för 2016 är uppräknad med pris- och lönekompensation i enlighet med Malmö stad direktiv. Samtliga lönekostnader uppräknade med 3% med en helårseffekt på 2,25% och samtliga lönekostnader med 0,4%. Under gemensam verksamhet budgeteras förvaltningens gemensamma administration och verksamhet, stadsområdesnämnd, stadsområdesdirektör, kommunikationsavdelning inklusive receptionen, HR avdelning samt ekonomiavdelning. Utöver dessa specifika avdelningskostander budge- Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 30(31)

42 teras även under HR avdelning, fackliga kostnader. 5.3 Hemlöshet Tkr Prognos 2015 Budget 2016 Förändring Intäkter 10 759 11 088-329 Kostnader -66 790-58 012-8 778 Nettokostnad -56 031-46 924-9 107 Kommunbidrag 60 131 46 924 13 207 Resultat 4 100 0 4 100 5.4 Investeringsram Typ av investering Prognos 2015 Budget 2016 Förändring Vård och omsorg 2 245 7 000 4 755 Områdesutveckling 540 740 200 Gemensam verksamhet 150 400 250 IoF 1 300 1 500 200 Den budgeterade investeringsramen ökar kraftigt från 2015 till 2016. Förvisso från en låg nivå till en något mindre låg nivå men det är ändå nästan en fördubbling. De huvudsakliga skälen är planerade investeringar relaterat till arbetsklädsreformen och investeringar kopplat till projektet "nyckelfri hemtjänst" inom vård och omsorgsverksamheten. Inom områdesutveckling tillkommer vissa investeringar i samband med att förebyggarverksamheten tillträder nya lokaler. Stadsområdesnämnd Innerstaden, Nämndsbudget 2016 31(31)

43 Månatlig redovisning av vidtagna besparingsåtgärder enligt beslutad åtgärdsplan, december 2015 3 SOFI-2015-251

44 Malmö stad SoF Innerstaden 1 (5) Månatlig rapportering av beslutad ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsresultat i utfallsrapport 1 2015. Inledning Nedan beskrivs tidigare beslutade åtgärder för en ekonomi i balans. Efter varje beskriven och beslutad åtgärd följer en kommentar om implementeringen av åtgärden. Kommentaren är markerad i fet och snedstil. Planerade åtgärder I nedanstående avsnitt beskrivs vilka åtgärder som planerats i respektive verksamhet och med vilka belopp dessa åtgärder har beräknats bidra med i den ekonomiska åtgärdsplanen. Det är viktigt att uppmärksamma att några av åtgärderna är av karaktären att de bygger på en förväntad utveckling som i viss mån ligger utanför nämndens möjlighet att påverka. Vilka dessa åtgärder är beskrivs också i textavsnitten nedan. För var och en av de presenterade åtgärderna gjordes i den ursprungliga åtgärdsplanen en ekonomisk uppskattning av värdet på respektive åtgärd samt en bedömning av hur säkert det är att åtgärden kan genomföras fullt ut och därmed generera det beräknade ekonomiska värdet av åtgärden. Denna bedömning är indelad enligt följande: Det är sannolikt att åtgärden genererar beräknat ekonomiskt värde = 2, det finns tveksamhet kring om åtgärden fullt ut kan generera beräknat ekonomiskt värde = 1, det finns betydande osäkerhet kring åtgärdens fulla genomförande = 0. I nedanstående rapportering görs en uppdaterad ekonomisk bedömning samt värdering av åtgärdens värde respektive genomförbarhet. Individ och familjeomsorgsverksamheten Minskade kostnader för sociala boenden 1,0 mkr Individ och familjeomsorgen har i åtgärdsplanen ett åtagande om att spara 1,0 mkr under andra halvåret 2015 genom att öppna ett nytt härbärge med tolv platser i anslutning till befintliga boendet för hemlösa på Södervärn. Individ och familjeomsorgen kommer inte att kunna genomföra detta åtagande då härbärget inte har kunnat öppna på utsatt tid. En utdragen upphandlingsprocess och långa leveranstider på byggmaterial och tjänster gör att ombyggnaden inte blivit klar till halvårsskiftet. Härbärget har öppnat i oktober 2015. Detta gör att den förväntade besparingen under innevarande år begränsas till omkring 500 tkr.

2 (5) 45 Konsekvensbeskrivning: Det bedöms inte finnas några verksamhetsmässiga konsekvenser annat än de som beskrivs i själva åtgärdsbeskrivningen. Bedömning av åtgärdens genomförande: 1 Kommentar: Åtgärden beräknas generera hälften av det ursprungliga värdet. Vård och omsorgsverksamheten Hela den prognostiserade negativa avvikelsen återfinns inom vård och omsorgs båda avdelningar, huvudsakligen inom avdelning bistånd. Huvuddelen av åtgärderna för att återställa prognostiserat underskott återfinns till följd av detta inom vård och omsorgsverksamheterna. Avvikelse i befolkningsprognos 8 mkr. Det finns som beskrivits i den beslutade åtgärdsplanen en finansiell avvikelse i form av för låg resurstilldelning baserat på befolkningsprognosen sett till verkligt befolkningsansvar. Denna finansiella avvikelse är av stadsområdet värderad till knappt 8 mkr med utebliven grundersättning i resursfördelningsmodellen för 2015 som bas. Stadsområdesnämnden anser att det ytterst är kommunfullmäktiges ansvar att tilldela stadsområdet tillräckligt med resurser för att klara av sitt uppdrag. Stadsområdesnämndens åtgärd blir därför att på nytt ta upp en dialog med kommunstyrelsen och stadskontoret i frågan. Konsekvensbeskrivning: Det bedöms inte finnas några verksamhetsmässiga konsekvenser. Bedömning av åtgärdens genomförande: 2 Kommentar: Med anledning av det ekonomiska utfallet i DR 1 beslutades om en åtgärdsplan med anledning av den finansiella avvikelsen enligt ovan. Inga övriga åtgärder har vidtagits med anledning av den finansiella avvikelsen. Försenat öppnande av Dammfrigårdens dagverksamhet 1,2 mkr På grund av att öppnandet av Dammfrigården blev försenat till den 1 juni beräknas verksamheten minska sina kostnader med 1,2 mkr. Konsekvensbeskrivning: Det försenade öppnandet innebar att brukare i behov av dagverksamhet fick senare tillgång till verksamheten. Bedömning av åtgärdens genomförande: 2

3 (5) 46 Kommentar: Enligt åtgärdsplanen har Dammfrigården öppnats enligt plan 2015-06- 01. Den beräknade kostnadsreduceringen på 1,2 mkr har uppnåtts. Nyttjande av tilldelade prestationsmedel 1,5 mkr Genom att utnyttja tilldelade prestationsmedel till verksamheten för demenssjuka väntas verksamheten minska sina kostnader med 1,5 mkr. Konsekvensbeskrivning: det bedöms inte finnas några verksamhetsmässiga konsekvenser. Bedömning av åtgärdens genomförande: 2 Kommentar: Åtgärden är genomförd enligt plan. Förlägga viss köpt korttidsvård motsvarande 10 köpta korttidsplatser till egna särskilt boende platser 3,0 mkr. Genom att tillfälligt omvandla lediga vårdboendeplatser till korttidsplatser beräknar vård och omsorg minska kostnaderna för korttidsplatser med 3,0 miljoner. Start maj/juni 2015. Konsekvensbeskrivning: Det finns risk för merarbete för samtliga yrkesgrupper på vårdboendet. Störst risk för merarbete finns hos legitimerad personal. En riskanalys är upprättad och kommer att samverkas. Bedömning av åtgärdens genomförande: 0. Kommentar: Åtgärden har kunnat utföras endast i liten omfattning. Under åtgärdsperioden har antalet lediga lägenheter minskat (i hela Malmö stad) samtidigt som matchningen av ledig lägenhet och brukare inom målgruppen inte alltid stämt. För att brukaren ska vara aktuell för en korttidsvård på egna särskilt boende platser ska omvårdnadsbehoven vara omfattande och av somatisk karaktär, det ska inte finnas behov av aktiv rehabilitering och inga behov av stöd pga konfusion (förvirring)). Matchningen måste också stämma med att en lägenhet blir ledig samtidigt med det datum som patienten är utskrivningsklar från sjukhuset. Det innebär att den beräknade ekonomiska besparingen i enlighet med den ursprungliga åtgärdsplanen i huvudsak uteblir. Ytterligare en orsak till att åtgärden inte kunnat genomföras som planerat är att tillgången på lediga lägenheter som skulle kunna användas som korttidsplatser under perioden minskat. Vidare har det inte varit möjligt med vård på särskilda boenden för vårdtagare som får vård på korttidsplatser i en sådan omfattning som först bedömdes.

4 (5) 47 Utöver planerad besparing inom Vård och omsorg, avdelning bistånd innebar också det uteblivna genomförandet intäktsminskningar i förhållande i vård och omsorg, avdelning verksamhet. Av detta skäl nedräknades ursprungligt beräknad kostnadsreducering till 1,5 mkr. Sedan starten i maj har 14 brukare, 10 kvinnor och 4 män, med en sammanlagd vårdtid på 449 dygn erbjudits korttidsvistelse på egna särskilda boenden. Hittilsvarande minskning av utnyttjandet av särskilt boende platser fortsätter i en sådan omfattning att det beräknas understiga budget med ett värde av 4 mkr. Konsekvensbeskrivning: det bedöms inte finnas några verksamhetsmässiga konsekvenser. Bedömning av åtgärdens genomförande: 0 Kommentar: Tidigare konstaterad minskning har avtagit. Den bedömda utvecklingen för resten av året innebär att beräknad kostnadsbesparing till följd av utvecklingen av mängden särskilda boende platser endast kunnat värderas till 1,5 mkr under ursprunglig budget jämfört med när den ekonomiska åtgärdsplanen upprättades. Vid det tillfället bedömdes utvecklingen innebära en kostnadsreducering med 4 mkr under budget. Avdelning för vård och omsorg kommer att genomföra generella kostnadsminskningar inom ramen för sin verksamhet och i enlighet med varje chefs uppdrag till ett värde av 1,3 mkr. Konsekvensbeskrivning: Risk för högre arbetsbelastning som kan påverka arbetsmiljön för administrativ personal, legitimerad personal, chefer och omvårdnadspersonal. Bedömning av åtgärdens genomförande: 1 Kommentar: Genom månatliga träffar där avdelningschef, enhetschefer, ekonomi och HR deltar följs den ekonomiska utvecklingen. Enheterna har fått tydligt uppdrag att gemensamt uppnå ett nollresultat för vård och omsorg. Det finns en påtaglig oro för intäktsutvecklingen inom särskilt boende eftersom intäkterna ligger klart under budgeterad intäktsnivå. Ger dessutom inte korttidsplatserna det ekonomiska utfall som planerats finns risk för försämrat utfall. Det finns en oro för att budgeterade medel för ordinärt boende inte motsvarar behovet. Åtgärden har endast genomförts delvis.

5 (5) 48 Områdesutveckling Minskad användning forskning och utveckling 1,5 mkr Avdelning områdesutveckling planerar att inte fullt ut använda avsedda medel för forskning och uppföljning. Värdet av den planerat minskade användningen uppgår till 1,5 mkr. Konsekvensbeskrivning: det finns risk för försämrad kvalitet i det förebyggande arbetet med risk för större kostnader för övrig verksamhet i ett senare skede. Bedömning av åtgärdens genomförande: 2 Kommentar: Åtgärden har genomförts enligt plan Gemensam verksamhet Minskning av värde av julklapp till personal 0,3 mkr Genom att minska värdet av julklappar till personalen julen 2015 beräknas verksamheten minska sina kostnader med 0,3 mkr. Konsekvensbeskrivning: inga bedömda verksamhetsmässiga konsekvenser Bedömning av åtgärdens genomförande: 2 Kommentar: Åtgärden har genomförts enligt plan Lokaler, avtal sägs upp 0.1 Mkr Konsekvensbeskrivning: inga bedömda verksamhetsmässiga konsekvenser Bedömning av åtgärdens genomförande: 0 Kommentar: Åtgärden har ej genomförts.

49 Rätt att företräda Stadområdesnämnd Innerstaden som firmatecknare 5 SOFI-2015-655

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (1) 50 Datum 2015-11-12 Vår referens Rolf Svensson Sekreterare rolf.svensson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rätt att företräda Stadområdesnämnd Innerstaden som firmatecknare SOFI-2015-655 Sammanfattning En firmatecknare har rätt att företräda nämnden och förvaltningen samt har befogenhet att skriva under avtal. Rätt att teckna nämndens och förvaltningens firma har ordförande och stadsområdesdirektör efter beslut i nämnden 2015-01-02. Nu föreslås att även ekonomichefen får rätt att teckna nämndens och förvaltningens firma. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att utöver ordförande Anders Nilsson och stadsområdesdirektör Ronny Andersson även ge ekonomichef Mats Rosengren rätt att företräda nämnden och förvaltningen som firmatecknare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-12-03 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 Ärendet Vid kontakter med banker och företag efterfrågas ofta vem som har rätt att företräda nämnden och förvaltningen och teckna myndighetens firma. I kommunallagen finns inte begreppet firmatecknare utan befogenheter styrs av delegationsordning eller särskilda förordnanden. Det föreslås ett särskilt klargörande av vilka personer som har rätt att företräda nämnden och förvaltningen. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] SIGNERAD

51 Granskningsrapport från stadsrevisionen, Barn som far illa 6 SOFI-2015-593

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (1) 52 Datum 2015-11-20 Vår referens Kenneth Sandgren Planeringssekreterare kenneth.sandgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Granskningsrapport från stadsrevisionen, "Barn som far illa" SOFI-2015-593 Sammanfattning Revisionskontoret har under året gjort granskning avseende huruvida Malmö stad har en fungerande organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden där barn kan befaras fara illa. Stadsområdesnämnden har utifrån granskningen ombetts yttra sig i ett antal olika frågeställningar med fokus på hur nämnden följer upp och säkerställer att organisationen är tillräcklig för att uppfylla lagens krav. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås att godkänna yttrandet, samt att överlämna det till Revisorskollegiet. Beslutsunderlag Granskingsrapport "Barn som far illa" Missiv, Granskningsrapport "Barn som far illa" Begäran om yttrande, Granskningsrapport "Barn som far illa" Yttrande, barn som far illa G-Yttrande, barn som far illa Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-12-03 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 Ärendet Stadsområdesnämnden Innerstaden har bereds tillfälle att yttra sig om ett antal frågeställningar som framkom av Revisionskontorets granskningsrapport Barn som far illa. Yttrandet bifogas. Ansvariga Rikard Vroland Avdelningschef Ronny Andersson Förvaltningschef SIGNERAD 2015-11-23

Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (6) 53 Datum 2015-12-04 Adress Diarienummer SOFI-2015-593 Yttrande Till Revisorskollegiet Granskningsrapport från stadsrevisionen, "Barn som far illa" SR-2015-34 Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Att avge skrivelse till Revisorskollegiet enligt förslag i ärendet. Sammanfattning Revisionskontoret har under året gjort en granskning avseende huruvida Malmö stad har en fungerande organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden där barn kan befaras fara illa. Stadsområdesnämnden har utifrån granskningen ombetts yttra sig i ett antal olika frågeställningar med fokus på hur nämnden följer upp och säkerställer att organisationen är tillräcklig för att uppfylla lagens krav. Yttrande Hur håller sig nämnden, eller dess myndighetsutskott, underrättad om dels utredningsläget med dess olika tidsfrister, dels uppföljning av kvaliteten i de åtgärder som sätts in? Förvaltningen informerar nämnden och dess arbetsutskott om de förhållanden som föreligger för verksamheten på olika sätt. Inom ramen för Intern kontroll rapporterar förvaltningen bland annat om hur den kontrollerar att verksamheten efterlever de lagar, riktlinjer, processer och rutiner som gäller. Från hösten 2015 avrapporterar förvaltningen utifrån sina åtaganden, mått och aktiviteter som är formulerade med grund i de mål och indikatorer som nämnden tagit fram med anledning av kommunfullmäktiges nio olika målområden för mandatperioden. Förvaltningen rapporterar därmed bland annat sitt arbete med att säkerställa barns delaktighet i utredningar som berör dem, hur skolgången för placerade barn följs upp och hur många ärenden som aktualiseras med grund i våld i nära relationer.

Vid missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden i den egna verksamheten som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma i fråga för insatser har förvaltningen ett ansvar för att anmäla och utreda dessa enligt Lex Sarah. Dessa utredningar underställs nämnden för beslut om eventuella åtgärder och huruvida utredningen ska lämnas vidare till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Vid placering av barn sker olika typer av överväganden och omprövningar av vården var sjätte månad. Vid överväganden skickas en rapport till nämnden med information om hur vården fortlöper. Vid omprövningar informeras nämnden om placeringen, hur vården fortlöper och nämnden är också de som tar beslut huruvida vården ska fortsätta. I dessa fall har också berörda parter möjlighet att inställa sig för att delge nämnden sina åsikter i ärendet. Mängden ärenden som har ökat markant. Hur hanterar stadsområdesförvaltningarna den stress som då kan uppstå? Under hösten 2015 har förvaltningen överanställt socialsekreterare med 9 nya tjänster. Tjänsterna har fördelats inom förvaltningens olika sektioner som arbetar med barn och ungdomar. Inom utredningssektionerna har fem nya socialsekreterare och en 1:e socialsekreterare tillkommit, två socialsekreterare har anställts till familjehemsvården och en socialsekreterare har anställts till jourhemsgruppen. Syftet med denna satsning har varit att bemöta den ökande arbetsbelastningen som identifierats inom berörda verksamheter. Enheten barn och familj omfattar enhetschef, fyra sektionschefer och tre 1:e socialsekreterare som ska kunna stötta och handleda socialsekreterarna i det dagliga arbetet, i detta ingår bland annat att göra prioriteringar och handleda i enskilda ärenden. Enheten har också en egen insatssektion vilken tillhandahåller en rad olika typer av insatser för att tillmötesgå målgruppernas behov. Framförallt för yngre barn har insatssektionen ett väl utbyggt utbud av insatser. I de fall där förvaltningen, på olika grunder, inte hinner slutföra utredningar inom den lagstadgade tidsperioden görs avvikelserapportering till kvalitetssystemet för att lyfta problematiken och identifiera nödvändiga åtgärder. Förvaltningen har också under lång tid arbetat med att tydliggöra sina olika processer enligt LEAN-arbetet och strävar efter att involvera handläggarna i att identifiera och åtgärda olika typer av moment som tar mer tid än nödvändigt. Förvaltningen arbetar även med att uppmärksamma när socialsekreterare upplever sig stressade över sin arbetsbelastning. Detta sker bland annat via ärendegenomgångar och genom användandet av en styrtavla där socialsekreterarna löpande markerar sin upplevda arbetsbelastning i förhållande till om de har möjlighet att ta emot nya ärenden. I de fall där det föreligger behov används tillgänglig företagshälsovård för att stödja den enskilda socialsekreteraren. 542 (6)

Trots ovanstående överrekrytering och andra insatser upplever förvaltningen att det är en utmaning att leva upp till grundläggande lagkrav på verksamheten som till exempel att slutföra utredningar inom föreskriven tid. Detta beror till stor del på att antalet ärenden och hur svåra dessa är skiftar över tid. Förändringarna är svåra att prognostisera vilket också medför att det är svårt att planera verksamheten och bedöma vilka resurser som är nödvändiga för att uppfylla verksamhetens uppdrag. 553 (6) Nämnden kan konstatera att antalet ärenden kontinuerligt ökat under de senaste åren. En ökad ärendemängd innebär också ett ökat behov av olika typer av insatser, från egen öppenvård till olika typer av placeringar utanför det egna hemmet. Denna ökning ställer höga krav på både verksamheten och dess medarbetare. Som nämnts ovan har förvaltningen överanställt med nio nya tjänster, trots det behövs fortsatt rekrytering, en process som är väldigt lång då det har visat sig vara svårt att anställa personer som uppfyller kraven på adekvat erfarenhet. Förvaltningen har därför tvingats anställt medarbetare som inte till fullo uppfyller dessa krav men som anses ha andra kompetenser som är värdefulla för verksamheten. Av de 33 socialsekreterare som idag arbetar med utredning inom barnavårdsärenden saknar 10 stycken 3 års erfarenhet. Detta medför höga krav på de medarbetare som har längre erfarenhet vad gäller att både handleda och vara mentorer till sina nya kollegor men också att handlägga mer komplicerade ärenden. Vid en analys av förvaltningens produktiva resurs (antalet närvarande medarbetare i förhållande till antalet tjänster i verksamheten) inom aktuellt område kunde det konstateras en hög grad av frånvaro, till exempel på grund av sjukdom, tjänstledigheter eller ofrivilliga vakanser. Denna situation påverkar i hög grad förvaltningens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag. En hög grad av frånvaro innebär högre belastning på närvarande medarbetare och innebär att sektionscheferna får lägga en oproportionerlig stor del av sin arbetstid på rekrytering av ny personal och vikarier. Nämnden kan också konstatera en ökad mängd ensamkommande barn som anvisas till stadsområdet till följd av att de har anknytningspersoner boendes i området. För förvaltningen innebär detta en ökad arbetsbelastning inom framförallt utredningsgruppen och familjehemsvården. Vissa kostnader som belastar förvaltningen kan återsökas via Migrationsverket men utöver det engångsbelopp som utbetalas för den första utredningen ersätts inte ytterligare myndighetsutövning genom stadsbidrag utan belastar den egna budgeten. Med utgångspunkt i vad som framgår av ovan anser nämnden att det finns behov av en övergripande analys över socialtjänstens omfattning och förmåga satt i förhållande till det antal ärenden som verksamheten ska handlägga. Hur varaktigt upprätthålla kvaliteten i mottagningsfunktionerna och utredningsfunktionerna?

Arbetet med att upprätthålla god kvalité i mottagnings- och utredningsfunktionerna sker på olika nivåer då det även finns ett stadsövergripande intresse i denna fråga. Som ett led i detta pågår det ett par processer som bland annat tangerar ovanstående frågeställningar. Stadsområdesförvaltningarna driver gemensamt en översyn av Malmö stads kompetensförsörjning där syftet är att identifiera vilken kompetens som förvaltningen i sina olika verksamheter behöver och samtidigt identifiera vilken kompetens som finns. Utifrån denna inventering ska det upprättas planer för att hantera det gap som identifieras. Ett politiskt beslut på en stadsområdesövergripande strategi väntas fattas i början av 2016. Utöver ovanstående process pågår det också ett arbete med att förbättra introduktionen för ny personal. Det sker bland annat ett stadsövergripande arbete via Stadskontoret samt ett arbete på stadsområdet och därutöver kommer även förvaltningen att utifrån Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande med beteckningsnummer 2015/024132 initiera ett arbete med att se över befintliga introduktionsrutiner. I Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande ställs krav på att förvaltningen ska utöka sina befintliga rutiner till att säkerställa att nyanställda får tillräckligt med stöd och vägledning för att på ett bra sätt kunna tillgodogöra sig alla delar av introduktionen. En introduktion av hög kvalité där medarbetaren ges möjlighet att komma in i arbetet på ett bra sätt är en viktig förutsättning för att kunna bibehålla en god kvalité i arbetet som förvaltningen bedriver. Det finns alltid en risk att kvaliteten tillfälligt minskar vid hög personalomsättning eller anställning av medarbetare som saknar efterfrågad kompetens och erfarenhet. Nämnden kan tyvärr konstatera att den i dagsläget inte har möjlighet att leva upp till befintlig introduktionsplan. Till exempel har nyligen rekryterade socialsekreterare varit tvungna att utföra ingripande myndighetsutövning en kort tid in på sin anställning. Detta till följd av den höga arbetsbelastningen. Statistikfunktionen KOLL. Är uppgifterna korrekta och aktuella och används det för att bevaka bland annat total tid för handläggning? Statistikfunktionen KOLL hämtar sin information från olika system, för förvaltningen framförallt ifrån Procapita vilket används för att dokumentera förvaltningens arbete i individuella ärenden. Uppgifterna i KOLL är därmed helt beroende på att uppgifterna registreras på ett tillförlitligt sätt i Procapita. I syfte att säkerställa detta finns väl utarbetade rutiner framtagna och tillgängliga för personal via Komin. För statistikens tillförlitlighet hör det också till arbetets natur att viss information registreras i systemet efterhand vilket påverkar statistikens tillförlitlighet beroende på när uppgifterna tas ut, till exempel om uppgifter om aktualiseringar under förgående månad tas ut precis vid månadsskiftet kommer dessa att se annorlunda ut ett par veckor senare när verksamheten registrerat aktualiseringar som inkommit i samband med månadsskiftet. Förvaltningen nyttjar regelbundet den statistik som kan tas fram med hjälp av KOLL. Bland annat för att följa antalet inkomna anmälningar, pågående utredningar, utredningstid och förekomsten av olika typer av insatser. Uppgifter kring detta tas fram månadsvis och följs 564 (6)

upp i förhållande till utvecklingen sett över året och i förhållande till förgående år. Uppgifterna i KOLL används även kontinuerligt när viss statistik efterfrågas och det finns ett behov av att följa särskilda trender, exempelvis förekomsten av anmälningar med grund i våld i familjen. Sektionscheferna på enheten barn och familj nyttjar informationen för att bevaka utredningstiden för pågående utredningar. Hur tar Malmö stad tillvara goda exempel från enheter som har lyckats hålla en hög kvalité i kombination med en god arbetsmiljö? Förvaltningen deltar i olika former av nätverksarbete tillsammans med övriga stadsområdesförvaltningar för att säkerställa att gemensamma frågeställningar och utmaningar hanteras med samsyn. Avdelningschef, enhetschef, sektionschefer, 1:e socialsekreterare och planeringssekreterare deltar i nätverk utifrån arbetsroll. Stadskontorets Välfärdsavdelning fungerar som ett stadsövergripande stöd för planering, uppföljning och utveckling av bland annat individ- och familjeomsorgen och fyller därmed en viktig roll i att förmedla goda erfarenheter. Inom ramen för utredningsfunktionerna använder Malmö stad sig av BBIC (Barns behov i centrum) och har gemensamma utbildningar i strukturen för handläggning, genomförande och uppföljning av arbetet med barn och ungdomar. Stadsjuristerna håller även kontinuerligt utbildningar på samtliga stadsområden inom relevanta områden. SRF (sociala resursförvaltningen) samordnar en stor del av de kommungemensamma verksamheterna och via samarbetet med dem bidrar detta till en högre samsyn och att likabehandlingsprincipen uppfylls. Hur säkerställer nämnden att tillräckliga resurser finns så att verksamheten uppfyller lagens krav? Förvaltningen gör regelbundna rapporteringar till nämnden i förhållande till budget och verksamhetens möjlighet att därmed uppfylla lagens krav. Inom ramen för de återkommande rapporteringarna enligt DR1, DR2, UP1 och UP2 lämnas ekonomisk uppföljning där verksamheten även beskriver sin situation och sina förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Utöver dessa mer detaljerade rapporteringar genomförs en ekonomisk rapport varje månad. Inför att en ny budget ska sättas för nästkommande verksamhetsår beskriver förvaltningens tjänstemän de åtgärder som de bedömer behövs och vilket behov av resurser som anses nödvändiga för att klara av att genomföra dessa åtgärder och verksamhetens uppdrag. Sammantaget kan det vara svårt för nämnden att avgöra hur stora resurser som behövs för att förvaltningen ska kunna uppfylla lagens krav i sina verksamheter. Som tidigare nämnts så är ärendeinflödet till förvaltningen föränderligt och även komplexiteten i enskilda ärenden kan skilja sig åt över tid. Med sådana förutsättningar är det svårt att prognostisera vilka ekonomiska ramar som förvaltningen behöver. Sett till denna situation blir förvaltningens bemanning central och här kan nämnden konstatera att medel till personal delar budget med 575 (6)

medel till vårdkostnader såsom institutionsplaceringar av olika typer. Det kan innebära att om förvaltningen får ärenden som har behov av särskilda vårdinsatser med hög kostnad kan det i förlängningen direkt drabba förvaltningens möjligheter att bemanna efter verksamhetens behov. I sammanhanget kan nämnden konstatera att den höga personalomsättning som varit i verksamheten är särskilt bekymmersam. Den höga personalomsättningen har inneburit att sektionschefer och erfarna socialsekreterare har fått lägga en stor del av sin tid på att rekrytera nya medarbetare och introducera nya kollegor parallellt med att inflödet av nya ärenden har ökat. Nämnden vill särskilt framföra att det finns ett ökat behov av de olika insatser som verksamheten tillhandahåller. En viktig insats som tillhandahålls är familjehemsplaceringar. Med ett ökat behov av denna typ av insats är det av vikt att verksamheten kan bedriva en god rekrytering av familjehem och tillhandahålla en god utbildning anpassad utifrån familjehemmets förutsättningar. Detta i syfte att säkerställa att placerade barn får del av en god och trygg vård. Sammanfattningsvis är det nämndens uppfattning att en omställning är nödvändig för att säkerställa att förvaltningen i sina verksamheter är rustad att möta ett allt större behov av dess insatser och stöd i samhället. Idag läggs stora resurser på köpt vård av olika typer, resurser som skulle kunna nyttjas till olika typer av förebyggande arbete. Förstärkt utredningsarbete, utökade behandlingsinsatser inom öppenvården och en god uppföljning av både placeringar och andra insatser hade kunnat förebygga mer ingripande och kostsamma insatser. 586 (6) Ordförande Anders Nilsson

59 Malmö stad Stadsrevisionen 1 (2) MISSIV Till Samtliga stadsområdesnämnder Sociala resursnämnden Kommunstyrelsen Granskning av barn som far illa SR-2015-34 Stadsrevisionen har genomfört en granskning avseende barn som far illa eller där det föreligger en så kallad orosanmälan om barn som far illa. Socialtjänstlagen reglererar detta område. Socialstyrelsen har fastställt tillämpningsföreskrifter. Revisionskontoret har genomfört denna granskning som en Kortgranskning. Det innebär en inriktning på kartläggning och översikt. För att göra kvalificerade bedömningar krävs normalt djupare granskningar. Rapporten bör ändå ge ett underlag till revisorskollegiet ifall en djupare granskning ska öppnas. För de granskade nämnderna kan rapporten också tjäna som en indikation om förhållanden som bör ägnas förstärkt observation. Enligt den statistik som har tagits fram av stadskontorets avdelning välfärd så har antalet anmälningar ökat med i genomsnitt 26 procent. Första halvåret 2015 var det över 5 000 anmälningar. Revisionsfrågan har uttryckts som: Har Malmö stad en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som gäller barn som kan befaras fara illa? Revisionskontoret bedömer, mot bakgrund att detta är en kortgranskning, att Malmö stad har en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som avser barn som far illa. Revisorskollegiet ser dock med oro att det finns indikationer i rapporten som visar att verksamheten har vissa brister och lyfter därför följande frågor: Hur håller sig nämnden, eller dess myndighetsutskott, underrättad om dels utredningsläget med dess olika tidsfrister, dels uppföljning av kvaliteten i de åtgärder som sätts in? Mängden ärenden som har ökat markant. Hur hanterar stadsområdesförvaltningarna den stress som då kan uppstå? Hur varaktigt upprätthålla kvaliteten i mottagningsfunktionerna och utredningsfunktionerna? Statistikfunktionen KOLL. Är uppgifterna korrekta och aktuella och används det för att bevaka bland annat total tid för handläggning? Hur tar Malmö stad tillvara goda exempel från enheter som har lyckats hålla en hög kvalité i kombination med en god arbetsmiljö? Hur säkerställer nämnden att tillräckliga resurser finns så att verksamheten uppfyller lagens krav?

60 Revisorskollegiet behandlade bifogad rapport vid sammanträdet 2015-10-14 och beslutade att översända rapporten till ovanstående nämnder för yttrande. Yttrandet ska vara revisorskollegiet tillhanda senast 2015-12-01 till epost-adressen registrera.stadsrevisionen@malmo.se med kopia till handläggare Kaj Oldrup. 2015-10-16 Sten Dahlvid Ordförande George Smidlund revisionsdirektör

61 Malmö stad Stadsrevisionen GRANSKNINGSRAPPORT Barn som far illa Projektledare: Kaj Oldrup, certifierad kommunal yrkesrevisor Beslutad av revisorskollegiet 2015-10-14 Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: www.malmo.se/stadsrevisionen Email: malmostadsrevision@malmo.se 040-34 19 55

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 62 2015-09-29 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolagsstyrelser. Stadsrevisionen i Malmö granskar nämnders och styrelsers ansvarstagande för att genomföra verksamheten enligt fullmäktiges uppdrag. Stadsrevisionen omfattar både de förtroendevalda revisorerna i revisorskollegiet och de sakkunniga revisorerna på revisionskontoret. I Kommunallag (1991:900) 6 kap 7 anges att nämndernas ansvar för verksamheten är att nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. I Kommunallag (1991:900) 9 kap 9 anges att revisorernas uppgifter är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I revisionskontorets årsrapport sammanfattar den sakkunniga revisorn det gångna årets granskning av respektive nämnd vilket ger de förtroendevalda revisorerna underlag för sin prövning utifrån kommunallagen. Fördjupade granskningar som görs under året rapporteras i sin helhet i enskilda rapporter. Alla publikationerna finns på Stadsrevisionens hemsida http://malmo.se/stadsrevisionen. 2 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 2015-09-29 1 SAMMANFATTNING... 4 2 INLEDNING/BAKGRUND... 6 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING... 6 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 Syfte... 6 Revisionsfråga... 6 Delfrågor... 6 Metod och avgränsning... 6 Revisionskriterier... 7 4 GRANSKNINGSANSVARIGA... 7 5 RESULTAT AV GRANSKNINGEN... 8 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 Rättsligt... 8 Statistik... 10 Hur ser organisationen ut för att hantera anmälningar?... 12 Hur bevakas handläggningstider?... 13 Hur lång tid tar ärendet från anmälan till beslut?... 14 Hur följer socialtjänsten konkret upp att barn inte far illa?... 15 Hur informeras de förtroendevalda i nämnden om ärenden?... 16 6 REVISIONSKONTORETS BEDÖMNINGAR OCH SLUTSATS... 17 7 KÄLLOR... 19 3 (19) 63

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 64 2015-09-29 1 Sammanfattning Revisionen har genomfört denna granskning som en Kortgranskning. Det innebär en inriktning på kartläggning och översikt. För att göra kvalificerade bedömningar krävs normalt djupare granskningar. Rapporten bör ändå ge ett underlag till revisorskollegiet ifall en djupare granskning ska öppnas. För de granskade nämnderna kan rapporten också tjäna som en indikation om förhållanden som bör ägnas förstärkt observation. Revisionskontoret konstaterar att frågan om socialtjänstens arbete med barn och unga har uppmärksammats vid flera olika tillfällen. Detta gäller både nationellt och i Malmö stad. Denna granskning har avgränsats till att gälla hanteringen av orosanmälningar enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 socialtjänstlagen. Enligt den statistik som har tagits fram av stadskontorets avdelning välfärd så har antalet anmälningar ökat med i genomsnitt 26 procent (statistik halvåret 2014 respektive 2015). Första halvåret 2015 var det över 5 000 anmälningar. Enligt uppgifter från sociala resursförvaltningen, som beslutar på delegation av de fem stadsområdena, när det gäller ensamkommande flyktigbarn så svarade denna grupp för en stor del av ökningen. Detta var särskilt markant under perioden maj augusti. Detta syns då bara delvis i halvårsstatistiken. Första delfrågan har varit hur organisationen ser ut för att hantera anmälningar. Malmö stad har en organisation på de fem stadsområdena som tar emot orosanmälningar. Uppgiftlämnarna på stadskontoret och de fem stadområdesförvaltningarna har lämnat uppgifter om organisation, rutiner och kontroller av att dessa efterlevs. Uppgifterna finns också belagda i skriftligt material som organisationsskisser, rutinbeskrivningar, planer för intern kontroll och hänvisningar till Malmö stads intranät där detta har kommunicerats. Andra delfrågan har varit hur handläggningstider bevakas. Svaret är att det primärt är handläggaren som ansvarar. Cheferna har också ett ansvar att följa upp handläggningstiderna. Ärendehanteringssystemet Procapita stöder handläggare och chefer genom olika bilder i systemet. Det finns också ett statistiksystem KOLL - knutet till Procapita. I detta statistiksystem ser man inte respektive ärende. Tredje delfrågan har handlat om hur lång tid ärendet tar från anmälan till beslut. Svaret är att beträffande de första besluten skyddsbedömningar och förhandsbedömning bevakas 14dagarsregeln mycket noga. När det sedan handlar om att besluta i sakfrågan om konkret insats så visar statistiken att det finns en stor mängd ärenden som ligger nära eller till och med över 4-månadersgränsen. Fjärde delfrågan handlar om hur socialtjänsten konkret följer upp att barn inte far illa. Svaret är att bland annat utredningsmetodiken BBIC (Barns behov i centrum) innehåller krav på uppföljningar och utvärderingar av insatta åtgärder. I de fall att beslutad stödinsats har handlats upp så finns en särskild ordning för uppföljning av externa utförare. 4 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 65 2015-09-29 Den sista delfrågan har varit hur de förtroendevalda i nämnderna informeras. Det finns flera olika kommunikationsvägar. Ett stadsområde har precis nyligen sett över bland annat sin delegationsordning för att få återrapporteringen att fungera bättre. Revisionsfrågan har uttryckts som: Har Malmö stad en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som gäller barn som kan befaras fara illa? Revisionskontoret bedömer, mot bakgrund att detta är en kortgranskning, att Malmö stad har en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som avser barn som far illa. Denna kartläggande granskning vill ändå lyfta följande observationer: Mängden ärenden som har ökat markant. Hur hanterar stadsområdesförvaltningarna den stress som då kan uppstå? Hur varaktigt upprätthålla kvaliteten i mottagningsfunktionerna och utredningsfunktionerna? Statistikfunktionen KOLL. Är uppgifterna korrekta och aktuella och används det för att bevaka bland annat total tid för handläggning? Hur tar Malmö stad tillvara goda exempel från enheter som har lyckats hålla en hög kvalité i kombination med en god arbetsmiljö? Hur håller sig nämnden, eller dess myndighetsutskott, underrättad om dels utredningsläget med dess olika tidsfrister, dels uppföljning av kvaliteten i de åtgärder som sätts in? 5 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 66 2015-09-29 2 Inledning/bakgrund Revisionsplanen för 2015 anger följande: Det har under de senaste åren i olika massmedia getts exempel på barn som farit illa och där socialtjänsten inte ingripit alls, ingripit för sent eller vidtagit otillräckliga åtgärder. Ofta har förklaringen från myndighetens sida varit att man haft otillräckliga resurser, för hög arbetsbelastning, stor omsättning av socialsekreterare och/eller att dessa inte haft erforderlig kompetens och erfarenhet. Denna granskning inriktas på att kartlägga hur situationen är i Malmö stad. Granskningen berör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och kommunstyrelsen. 3 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 3.1 Syfte Syftet med granskningsprojektet är att kartlägga Malmö stads arbete för att förebygga att barn far illa. Denna granskning är i revisionsplanen beslutad att genomföras som en kortgranskning. Det innebär att främst en kartläggning av hur Malmö stad har organiserat sig för att förebygga att barn far illa. Någon substansgranskning/stickprovsgranskning av ärenden kommer inte att ske i denna granskning. 3.2 Revisionsfråga Har Malmö stad en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som gäller barn som kan befaras fara illa? 3.3 Delfrågor Revisionsfrågan bryts ner i följande delfrågor: 1) 2) 3) 4) 5) Hur ser organisationen ut för att hantera anmälningar om barn som far illa? Vilken bevakning av handläggningstider av ärenden har Malmö stad byggt upp? Hur lång tid tar ärendet från anmälan till beslut? Hur följer socialtjänsten konkret upp att barn inte far illa? Hur informeras de förtroendevalda i nämnden om ärenden? 3.4 Metod och avgränsning Revisionskontoret har valt kvalitativa metoder eftersom dessa bäst svarar mot revisionsfrågan. Granskningen har genomförts som en analys av de styrdokument som förvaltningarna har tagit fram för att rättsäkert och ändamålsenligt hantera anmälningsärenden. 6 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 67 2015-09-29 Granskningen innebär också en sekundäranalys av framtagen statistik över anmälningsärenden under de senaste två åren. Särskilt vikt har lagts vid situationen under våren 2015. Granskningen innebär också intervjuer med ansvariga chefer för att stämma av hur styrdokument och statistik hanteras av organisationen. Granskningen beaktar naturligt barnperspektivet. I arbetet beaktas jämställdhets- och integrationsfrågor. Eftersom granskningen är avsedd att vara en kortgranskning har inte granskning av konkreta ärenden ägt rum. Granskningen avgränsas till att få fram en kartläggning av hur ansvariga har organiserat delverksamheten anmälningar om barn som befaras fara illa. 3.5 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning har följande dokument använts: Socialtjänstlagen 14 kap. Socialstyrelsens vägledning (2014-10-4) om att anmäla misstanke om barn som far illa. Socialstyrelsens nya ledningssystem (SOSFS 2011:9) för systematiskt kvalitetsarbete. Kommunfullmäktiges beslut om budget för 2015 (Mål nummer 3 barn och unga) Malmö stads ramverk Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten 4 Granskningsansvariga Styrgruppen ur revisorskollegiet: Berit Söderholm (sammankallande), Claes Carlsson, Göran Hellberg, Andreas Holmgren, Per Lilja, Berit Sjövall och Olle Strand. Projektledare från revisionskontoret: Kaj Oldrup, certifierad kommunal yrkesrevisor. Biträder från revisionskontoret: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. Kvalitetsgranskare: George Smidlund, revisionsdirektör, certifierad kommunal yrkesrevisor Sakkunniga revisorer har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s rekommendation R21 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 1 Hot mot oberoende till följd av egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap, skrämsel, övrigt. 7 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 68 2015-09-29 5 Resultat av granskningen 5.1 Rättsligt Detta avsnitt syftar till att ange vilken rättslig bakgrund som bör beaktas av revisionen vid en eventuell djupare granskning av Socialtjänsten barn som far illa. Det kan också ses som en utveckling av de revisionskriterier som förelåg vid start av denna kortgranskning. I socialtjänstlagen 14 kap 1 ges en anmälningsskyldighet för personal inom hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Dessa grupper ska genast göra en anmälan till socialtjänsten när de får kännedom om eller misstänker missförhållanden. I socialtjänstlagen 14 kap 1 c anges att också allmänheten bör anmäla misstanke om barn som far illa. I socialtjänstslagens 11 kap anges de olika tidsfrister som socialtjänsten ska följa. Bland annat finns ett tydligt skyndsamhetskrav genast när det gäller skyddsbedömning. Inom fjorton dagar ska beslut vara fattat om utredning ska inledas eller inte. Den totala utredningstiden får inte överskrida fyra månader om inte ett förlängningsbeslut är fattat. Detta ska i så fall motiveras med särskilda skäl. Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning (2014-10-04) om att anmäla misstanke om barn som far illa. Även om socialtjänsten arbetar med stora inslag av frivillighet finns lagar som gör det möjligt att ingripa med tvång t ex lagen om vård av unga (LVU). Socialstyrelsens nya ledningssystem (SOSFS 2011:9) för systematiskt kvalitetsarbete reglerar hur socialtjänsten ska arbeta. Lex Sarah är en del i att säkra kvaliteten. Lagen ger en skyldighet för verksamma inom bland annat socialtjänsten att anmäla missförhållanden och risker för missförhållanden. Utöver dessa författningsregler för socialtjänsten finns också mer allmänna regler till exempel offentlighet och sekretess, personuppgiftslagen och arkivlagen. Utöver de lagregler som gäller socialtjänsten så har arbetsgivaren att följa de arbetsrättsliga lagar som finns. Det gäller bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket har en landsomfattande inspektion med projektnamnet Socialsekreterares arbetsmiljö. Den har inletts 2015 med ett stort antal inspektioner i landets södra och östra delar. Arbetsmiljöverket vill med inspektionerna uppnå att: arbetsbelastningen för socialsekreterarna är i balans med krav och givna förutsättningar. riskerna för hot, våld och kränkningar minskar för socialsekreterare. arbetsgivarna har verkningsfulla rutiner för att förebygga riskerna. kunskaper om organisatorisk och social arbetsmiljö förmedlas till arbetsgivare i branscherna. 8 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 69 2015-09-29 På hemsidan uppger verket bland annat följande: --- Ansvaret har decentraliserats till den enskilde medarbetaren. Tidigare studier om arbetsvillkoren inom socialtjänsten visar att ansvaret att hantera obalans mellan krav och resurser har decentraliserats till den enskilde medarbetaren. När resurserna inte matchar de krav som ställs, tvingas medarbetarna till strategier som antingen äventyrar deras egen hälsa eller kvaliteten i arbetet. I Malmö har Arbetsmiljöverket hittills genomfört sin granskning i stadsområdena Norr respektive Söder. De är i slutfasen beträffande stadsområde Innerstaden. I stadsområde Väster pågår granskningen. Resultaten av de granskningar, som revisionen har tagit del av, pekar på att stadsområdesnämnderna måste komma tillrätta bland annat med obalans mellan krav och resurser. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en handlingsplan (aug 2015) Stärkt skydd för barn och unga. Detta dokument är inte tvingande för kommunernas socialtjänst. Det får sannolikt betydelse för utvecklingen framöver eftersom skriften är framtagen i ett brett samarbete med ledande företrädare för socialtjänsten inriktad på barn och ungdom. Utöver nulägesbeskrivningar ger SKL ett antal förslag till åtgärder till kommunerna. Det handlar om att klargöra uppdraget för barn- och ungdom. Hur socialtjänsten kan arbeta förebyggande respektive när ärenden måste beslutas formellt. Vidare finns ett avsnitt om bemanning och kompetensutveckling av personal. Beträffande vissa åtgärder som staten bör genomföra avser SKL att uppvakta om detta. I Malmö kommunfullmäktiges reglemente för stadsområdesnämnderna anges att de fem stadsområdesnämnderna fullgör uppgiften som socialnämnd inom sina geografiska områden. Sociala resursnämnden får ta emot delegation från stadsområdesnämnd men dessa ärenden sorterar under respektive stadsområdesnämnd. Kommunfullmäktiges beslut om budget för 2015 (Mål nummer 3 barn och unga) är därutöver det som närmast styr kommunstyrelsen och nämnderna. De uppdrag som finns där gäller framförallt grundskolenämnden. Men i inledningen till mål nummer 3 uttrycks följande: Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet som kan skapa framtidstro. Alla kommunens verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut som berör dem. Malmö stad kommunstyrelsen - har också tagit fram ett ramverk Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. I detta anges ansvarsnivåer inom Malmö stad för det systematiska kvalitetsarbete som socialtjänstlagen och följdförfattningar påbjuder. Kommunstyrelsen har en samordnande roll. Detta genomförs löpande genom stadskontoret och då särskilt välfärdavdelningen. En del i samordningen gäller de IT-resurser som används av stadsområdenas Individ- och familjeverksamhet. Ett är själva ärendehanteringssystemet Procapita. Från detta kan statistikuppgifter plockas fram i ett analysprogram KOLL. 9 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 70 2015-09-29 5.2 Statistik Detta avsnitt syftar till att ge en snabb översikt av vilka volymer som gäller i verksamheten. Tyvärr är det svårt att få fram statistik som är jämförbar mellan landets kommuner. Socialstyrelsen konstaterade detta i en rapport från 2012. Det handlar om olika IT-system, lite olika definitioner av begrepp och att statistik därmed inte blir jämförbar mellan kommuner. När det gäller statistik för hela riket kan vi dock dra slutsatsen att antalet anmälningar har ökat kraftigt. 2012 uppskattade Socialstyrelsen antalet orosanmälningar till 120 000. Andra bedömare har hävdat högre tal. Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har oberoende av varandra krävt en bättre statistik på nationell nivå. Ett utvecklingsarbete pågår inom Socialstyrelsen där verktyget BBIC Barns behov i centrum ska generera bättre och mer jämförbar statistik. När det gäller Malmö så används ett och samma ärendesystem Procapita. Det finns också samordning mellan stadsområdena när det gäller praktiska frågor i det systemet och handläggning. Därför bör siffrorna mellan åren och mellan stadsområdena vara jämförbara. Tabell. Malmö. Orosanmälningar, antal, halvårsstatistik Period: Jan-juni 2014 respektive jan-juni 2015 2014, alla 2014, flickor 2014, pojkar 2015, alla 2015, flickor 2015, pojkar Anmälningar 3 963 1 707 2 256 5 013 Individer 2 897 1 241 1 656 3 322 Källa: Stadskontoret, avdelning Välfärd, uttag i september 2015. 2 166 1 461 2 847 1 861 Tabellen visar att vi under första halvåret 2015 har över 5 000 aktualiseringar. Det har varit 26 procents ökning av antalet anmälningar mellan 2014 och 2015. Pojkarnas andel av anmälningarna utgör 57 %. En nedbrytning per stadsdel visar på skillnader i ökningstakten. Minst ökning hade SDO Väster med 12 procent och störst ökning SDO Öster med 41 procent. En delförklaring till ökningen kan vara ensamkommande barn. Sociala resursförvaltningen (SRF) handlägger, på delegation av stadsområdena, myndighetsfunktionen för dessa. De uppger att januari-juni 2014 kom 489 ensamkommande barn till Malmö och placerades av SRF. Av dessa var 52 flickor och 437 pojkar. Januari-juni 2015 kom 1527 ensamkommande barn till Malmö och placerades av SRF. Av dessa var 160 flickor och 1367 pojkar. Ökningen skedde framförallt i maj och juni. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har fortsatt att öka under resten av sommaren/början av hösten. Alla placeringar föranleds av en orosanmälan. I verksamheten hanterar SRF även andra orosanmälningar gällande ensamkommande barn som har ett destruktivt beteende, till exempel missbruk, psykisk ohälsa med mera. Det går dock inte att särskilja vilka anmälningar som gäller de ensamkommande barnen då de handläggs precis som alla andra anmälningar och läggs in i respektive stadsområdes Procapita-domän. 10 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 71 2015-09-29 Det finns en statistik uppgift om obehandlade aktualiseringar (efter viss tid). De siffrorna lär bero på mer av administrativa missar än faktiskt obehandlat. Stadsområde Innerstaden upplyser att de har kontrollerat sina fall och att det handlar om en tidsfördröjning mellan beslut/kommunicering och att man trycker på klarknappen i procapita. Avvikelserapportering ska göras i Flexite. I denna granskning finns inte möjlighet att analysera obehandlade aktualiseringar närmare. Tabell. Anmälningar per SDO och lett till utredning, halvårsstatistik Period: Jan-juni 2014 respektive jan-juni 2015. 2014, alla 2014, lett till utredning. Antal 2014, lett till utredning Procent 2015, alla 2015, lett till utredning. Antal 2015, lett till utredning Procent Innerstaden 816 419 51 % 968 Norr 676 303 45 % 806 Söder 867 497 57 % 1 184 Väster 714 296 41 % 801 Öster 890 460 52 % 1 254 Summa 9 963 1 975 50 % 5 013 Källa: Stadskontoret, avdelning Välfärd, uttag i september 2015. 658 408 730 366 736 2 898 68 % 51 % 62 % 49 % 59 % 58 % Denna tabell visar att trots ökningen av antalet anmälningar så har andelen som lett till utredning ökat. Det finns variationer mellan stadsområdena. Från Väster med 49 procent till Innerstaden med 68 procent. Tabell. Orsaker till orosanmälan. Jan juni 2015. Alla Vanligaste anmälningsorsaker Eventuellt bristande omsorg om barn Hot/våld i familjen Eventuellt missbruk hos vårdnadshavare/vuxen Misstänkt kriminalitet barn och unga Misstänkt barnmisshandel Antal aktualiseringar 948 655 617 492 396 Källa: Stadskontoret, avdelning Välfärd, uttag september 2015. Här finns en skillnad mellan kön. Både flickor och pojkar har bristande omsorg som den vanligaste orsaken till orosanmälan. Men för pojkar kommer Misstänkt kriminalitet som den andra vanligaste anmälningsgrunden. För flickor finns den anmälningsgrunden inte med bland de fem vanligaste grunderna. 11 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 72 2015-09-29 I Malmö stads personalredovisning (2014) finns uppgifter om personalomsättning för de största yrkesgrupperna. Kvinnliga socialsekreterare har en personalomsättning på 10,9 % under 2014. Det är lägre än för lärare men dubbelt så hög omsättning än för handläggare. Stadsområdena har presenterat uppgifter om ökad bemanning på mottaget/utredning mellan åren 2014, 2015 och planerat för 2016. Ifall dessa förstärkningar är tillräckliga med tanke på ökningen av ärenden är inte helt klarlagt. Bland annat tar det tid innan nya medarbetare har kommit in i rutinerna och därmed ger tydlig avlastning. Några rapporterar också att det har erfaren personal som kan rutiner och har en personkännedom som gör att de kan hantera ärenden snabbt men ändå rättssäkert. Arbetsmiljöverkets hittills genomförda inspektioner pekar på att stadsområdesnämnderna måste komma tillrätta bland annat med obalans mellan krav och resurser. Hittills har Arbetsmiljöverket ställt formella krav på stadsområde Norr respektive Söder att lämna svar senast 30 november 2015. Av svaren ska framgå hur ansvarig nämnd hanterar de krav Arbetsmiljöverket ställer. 5.3 Hur ser organisationen ut för att hantera anmälningar? Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en samordnande roll och tillsyn över alla nämnder. Inom kommunstyrelsens förvaltning stadskontoret finns välfärdsavdelningen. Denna bereder olika ärenden inom bland annat individ- och familjesektorn, som går vidare till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige för beslut. Välfärdsavdelningen samordnar också på tjänstemannaplanet de fem stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. Sociala resursnämnden med dess förvaltning handhar olika utföraruppdrag inom sociala sektorn. Det kan gälla olika servicefunktioner inom öppenvården till exempel Kriscentrum, Maria Malmö och beträffande ensamkommande barn. Varje stadsområdenämnd fullgör uppgiften som socialnämnd inom sitt geografiska område. Stadsområdesförvaltningarna har en avdelning som ansvarar för individ- och familjeärenden. Normalt organiserar sig socialtjänsten så att den har en enhet för barn- och ungdom. Inom denna enhet pekar samtliga stadsområden på Mottaget som en central funktion. Alla eller merparten av - anmälningar ska gå dit. I mottaget kontrolleras tillhörighet, förekomst och hur akut en anmälan är. Mottaget ska också göra en skyddsbedömning. Ifall ärendet är redan aktuellt kan ansvarig handläggare göra skyddsbedömning men mottaget måste förvissa sig om att det i så fall görs samma dag. Mottaget svarar också för förhandsbedömningen. Det innebär att fatta beslut om ärendet ska utredas eller inte utredas. Skäl för att inte utreda kan vara att barnet redan är föremål för en utredning. Anmälan ska då föras till den utredningen. Det finns också andra skäl att inte utreda. Alla beslut om att inte utreda ska godkännas av överordnad chef. I ärendesystemet Procapita finns en funktion där handläggare får upp en varning om fjortondagarsgränsen (för förhandsbedömning) riskerar att överskridas. Ansvariga chefer ska också kontrollera att tidsfrister hålls. 12 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 73 2015-09-29 Utredningarna syftar till att få underlag om barnet är i behov av stödinsatser. Uppgiftslämnarna pekar på att BBIC (Barnets behov i centrum) ger en arbetsmetodik där utredningen inriktas på att inventera allt stöd som kan finnas i barnets närhet familj, släkt, förskola, skola, föreningsliv. Om barnets behov inte kan tillgodoses av dessa eller med stöd av andra basverksamheter inom kommunen eller sjukvården erbjuds familjen stödinsatser. Kan ett ärende inte utredas färdigt inom fyra månader ska ett beslut fattas om förlängd tid. Det kan vara att yttrande från psykolog, läkare eller annat expertutlåtande inte är möjligt att få inom de fjorton dagarna. Beslut om beviljade insatser och målen i den individuella planeringen följs upp för att se att de har en god effekt för barnets utveckling och leder till en positiv förändring hos barnet och hans/hennes familj. 5.4 Hur bevakas handläggningstider? Revisionens fråga i enkäten: Hur säkerställer ni att tidsfrister hålls när det gäller att utreda och fatta beslut? Var konkret! Svaren blev i koncentrat: Genomgående lyfter stadsområdena fram att utredaren har själv ett ansvar att ha kontroll på sina utredningar. I ärendesystemet Procapita finns en funktion Mina bevakningar som anger när utredningstiden löper ut i respektive ärende. Cheferna närmast över utredarna har också ett ansvar att bevaka tidsfristerna. När tidsfristerna närmar sig sitt slut så måste det antingen bli ett beslut i sak eller beslut om förlängd utredningstid. Då måste ärendet föredras för närmast överordnad chef. Flera uppger också att de har ärendegenomgångar med handläggare eller olika kombinationer av handläggare. Det varierar lite hur ofta detta sker och i hur många som deltar. Stadsområde Öster lyfter upp att de har inrättat förste socialsekreterartjänster inom utredningssektionerna. De påpekar också stödfunktioner som handledare och granskare. Stadsområdena Öster och Innerstaden uppger att de arbetar med driftstavlor eller whiteboards som tydliggör vilka ärenden som är på gång och i vilket skede de är. Stadsområde Söder lyfter fram en punkt i intern kontrollplan 2015, där de kontrollerar om förhandsbedömningar hanterats inom 14 dagar. I Stadsområde Innerstaden och Väster kontrollerar sektionschefen två gånger per vecka med mottaget avseende förhandsbedömningar. Alla förhandsbedömningar som utan giltigt skäl har gått över tiden ska läggas in som avvikelser enligt Lex Sarah. 13 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 74 2015-09-29 5.5 Hur lång tid tar ärendet från anmälan till beslut? När en anmälan kommer in blir det första beslutet om det finns något i anmälan som gör att barnet ska skyddas omgående. Dessa första beslut bevakas oerhört noga. Här är tidsfristerna mycket stränga. Det gäller förhandsbedömningar och om utredning ska inledas eller ej. Statistiken som stadskontorets välfärdsavdelning tog fram visade på följande. Stadsområde Mer än en månad obehandlade per 1/9 2015 Innerstaden 19 Norr 21 Söder 40 Väster 23 Öster 0 Källa: Stadskontorets välfärdsavdelning, september 2015. Tabell: Utredningstid. Malmö. Period jan aug, 2015. Tid för handläggning Antal ärenden Mer än fyra månader 451 3 4 månader 1 065 2 3 månader 230 1 2 månader 156 1 vecka 1 månad 219 Under 1 vecka 93 Källa: Statistiksystemet KOLL. Urval Socialtjänstlagen 11:1 med stöd av 11:2 (vanligaste typ) Revisionskontoret uppmanade stadskontoret och stadsområdena att kommentera statistiken som samlats in. Texten nedan får ses som förklaringar till såväl volymökningar, anmälningsorsaker och varför det finns uppgifter i ärendesystemet om obehandlat mer än en månad. Det finns en bortre tidsgräns om fyra månader för utredningar om barn. Uttagen statistik från KOLL indikerar att denna gräns inte har kunnat hållas av Malmö stad. Det handlar om minst 300 fall under årets första åtta månader där det oklart varför utredningarna har pågått så länge. För 124 fall fanns beslut som medgav längre tid än de fyra månaderna. Stadskontorets välfärdsavdelning undersöker vad som ligger bakom de långa utredningstiderna. Det finns också en stor mängd utredningar som har pågått väldigt nära tidsgränsen om fyra månader. Flera av stadsområdena kontrollerade siffrorna om obehandlat och konstaterade att det var eftersläpningar i ärendesystemet som gav utfallet. Delvis kunde det vara att chefer hade semester och då blev det förskjutning av uppdateringarna i systemet. Stadsområde Innerstaden anger att det under flera år har arbetat med kvalitetshöjning enligt Lean. Detta har lett till tydliga rutiner och riktlinjer. Fångat upp riskområdena och byggt en organisation där risk för att ärenden ska falla mellan stolarna är liten. Genomgång varje kvartal 14 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 75 2015-09-29 av eventuella obehandlade aktualiseringar. Listor tas fram i procapita och gås igenom. Trots detta arbete fanns vid vissa statistikuttag obehandlade fall över en månad. Stadsområde Väster menar att det vid chefsbyte har tillkommit nya rutiner kring hur ärendena ska avslutas i dokumentationssystemet. Detta medför att det som statistiken pekar på inte är realitet då det inte finns några obehandlade utan det är en eftersläpning i registreringen under implementeringsfasen. Anmälningarna har ökat till följd av den satsning som gjorts på att uppmuntra samarbetspartners att anmäla oro om barn som far illa. Antalet utredningar har dock inte ökat i samma omfattning. En mer djupgående analys kommer att göras den närmsta tiden för att säkerställa att kvaliteten vid förhandsbedömningarna. Stadsområde Öster pekar på att antalet inledda utredningar också har ökat och att det främst beror på att alla anmälningar som handlar om hot och våld i familjen ska leda till utredning, enligt Socialstyrelsens föreskrifter som trädde i kraft 1 okt 2014. Detta förutsågs redan under 2014 att det skulle innebära en arbetsbelastning för organisationen. Stadsområde Söder utvecklar mest utförligt av uppgiftlämnarna förklaringar till volymökningen. 1/Ändring i lagstiftning, som exempel, från 1/10-14 ska utredning inledas på samtliga barn som utsatts för/bevittnat våld, ändrade riktlinjer/rutiner/förskrifter från IVO. (Enligt SKL har det gjorts 189 ändringar i SoL-lagstiftningen under perioden 2006-2013). 2/ När tragiska händelser sker som t.ex. den i Karlskrona, märker vi att antalet anmälningar ökar, både från allmänhet och från tjänstemän som enligt lagstiftningen har en skyldighet att anmäla. 3/ Befolkningsökning i stadsområdet, enligt befolkningsprognos kommer det ske en ökning av gruppen barn 0-15 år med 5, 6 % mellan åren 2013-2015 4/ Ökning av antal ensamkommande barn, under perioden maj-juni 2015 kom det ca 1000 barn till Malmö, det är dubbelt så många som under samma period förra året. Om dessa barn har en anknytning i stadsområdena anvisas de direkt till stadsområdet. 5.6 Hur följer socialtjänsten konkret upp att barn inte far illa? Hur säkerställer ni att kvalitén kontroller av dessa. upprätthålls för de åtgärder ni beslutar om? Ange era rutiner och Stadsområde Innerstadens uppgiftlämnare svarar koncist - men ändå av revisionskontoret bedömt komplett - med att ange följande system och rutiner: Internkontroll en gång per år Procapitagenomgångar Myndighetsutskottet Rutiner avseende att följa upp ärenden Klientnöjdhetsundersökningar Flexite, avvikelserapporteringssystemet Lex Sarah Flera uppgiftslämnare utvecklar detta med genomförandeplaner. Stadsområde Öster skriver: 15 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 76 2015-09-29 Vårdplaner och genomförandeplaner upprättas och målen i planen följs upp genom enskilda samtal med barn och unga och genom uppföljningsmöten. Det finns rutiner för hur ofta insatser ska följas upp genom BBIC. Stadsområde Söder skriver: Malmö stad har, tillsammans med andra skånska kommuner, upphandlat vårdinsatser, gällande institutionsplaceringar, öppenvård och konsulentstödd familjehemsvård och tecknat ramavtal med diverse utförare. I upphandlingen och senare i avtalet finns en rad kvalitetsaspekter som utförarna genom avtalet skrivit under på att de tillhandahåller. Vid eventuella brister kontaktas Kommunförbundet Skåne som har uppföljningsansvar. Flera andra av uppgiftslämnarna nämner också detta avtal. 5.7 Hur informeras de förtroendevalda i nämnden om ärenden? Denna fråga uttrycktes i enkäten på följande sätt: Hur kommunicerar ni utredning som inte slutförts inom lagstadgad tid, beslut, uppföljningar av kvalitet med er nämnd? Svaren från de fem stadsområdena är relativt likartade. I koncentrat uppges följande vägar: Delegerade beslut rapporteras till nämnd/myndighetsutskott. Flera pekar också på rapportering av statistik till nämnden/myndighetsutskottet. Malmö stads statistiksystem KOLL nämns som en sätt att ta fram statistik. Flera uppgiftlämnare nämner också uttryckligt IOF:s kvalitetsberättelse eller delårsbokslut. Dessa rapporteras till nämnden. Stadsområde Söder och stadsområde Väster pekar också på den pågående tillsynen som Arbetsmiljöverket genomför. Nämndens ordförande har deltagit både vid uppstartsmöte och återkopplingsmöte och därmed fått en inblick över situationen i verksamheten. Stadsområde Väster uppger att de - på grund av byte av flera chefer har haft vissa brister i kommunikationen med nämnden. Men detta ändras senast under september 2015 bland annat genom en översyn av delegationsärendena och hur dessa återrapporteras till nämnden. 16 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 77 2015-09-29 6 Revisionskontorets bedömningar och slutsats Revisionen har genomfört denna granskning som en Kortgranskning. Det innebär en inriktning på kartläggning och översikt. För att göra kvalificerade bedömningar krävs normalt djupare granskningar. Rapporten bör ändå ge ett underlag till revisorskollegiet ifall en djupare granskning ska öppnas. För de granskade nämnderna kan rapporten också tjäna som en indikation om förhållanden som bör ägnas förstärkt observation. Revisionskontoret konstaterar att frågan om socialtjänstens arbete med barn och unga har uppmärksammats vid flera olika tillfällen. Detta gäller både nationellt och i Malmö stad. Denna granskning har avgränsats till att gälla hanteringen av orosanmälningar enligt Socialtjänstlagen 14 kap 1 socialtjänstlagen. Enligt den statistik som har tagits fram av stadskontorets avdelning välfärd så har antalet anmälningar ökat med i genomsnitt 26 procent (statistik halvåret 2014 respektive 2015). Första halvåret 2015 var det över 5 000 anmälningar. Enligt uppgifter från sociala resursförvaltningen, som beslutar på delegation av de fem stadsområdena, när det gäller ensamkommande flyktigbarn så svarade denna grupp för en stor del av ökningen. Detta var särskilt markant under perioden maj augusti. Detta syns då bara delvis i halvårsstatistiken. Första delfrågan har varit hur organisationen ser ut för att hantera anmälningar. Malmö stad har en organisation på de fem stadsområdena som tar emot orosanmälningar. Uppgiftlämnarna på stadskontoret och de fem stadområdesförvaltningarna har lämnat uppgifter om organisation, rutiner och kontroller av att dessa efterlevs. Uppgifterna finns också belagda i skriftligt material som organisationsskisser, rutinbeskrivningar, planer för intern kontroll och hänvisningar till Malmö stads intranät där detta har kommunicerats. Andra delfrågan har varit hur handläggningstider bevakas. Svaret är att det primärt är handläggaren som ansvarar. Cheferna har också ett ansvar att följa upp handläggningstiderna. Ärendehanteringssystemet Procapita stöder handläggare och chefer genom olika bilder i systemet. Det finns också ett statistiksystem KOLL - knutet till Procapita. I detta statistiksystem ser man inte respektive ärende. Tredje delfrågan har handlat om hur lång tid ärendet tar från anmälan till beslut. Svaret är att beträffande de första besluten skyddsbedömningar och förhandsbedömning bevakas 14dagarsregeln mycket noga. När det sedan handlar om att besluta i sakfrågan om konkret insats så visar statistiken att det finns en stor mängd ärenden som ligger nära eller till och med över 4-månadersgränsen. Fjärde delfrågan handlar om hur socialtjänsten konkret följer upp att barn inte far illa. Svaret är att bland annat utredningsmetodiken BBIC (Barns behov i centrum) innehåller krav på uppföljningar och utvärderingar av insatta åtgärder. I de fall att beslutad stödinsats har handlats upp så finns en särskild ordning för uppföljning av externa utförare. 17 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 78 2015-09-29 Den sista delfrågan har varit hur de förtroendevalda i nämnderna informeras. Det finns flera olika kommunikationsvägar. Ett stadsområde har precis nyligen sett över bland annat sin delegationsordning för att få återrapporteringen att fungera bättre. Revisionsfrågan har uttryckts som: Har Malmö stad en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som gäller barn som kan befaras fara illa? Revisionskontoret bedömer, mot bakgrund att detta är en kortgranskning, att Malmö stad har en organisation som tillräckligt väl kan bevaka ärenden som avser barn som far illa. Denna kartläggande granskning vill ändå lyfta följande observationer: Mängden ärenden som har ökat markant. Hur hanterar stadsområdesförvaltningarna den stress som då kan uppstå? Hur varaktigt upprätthålla kvaliteten i mottagningsfunktionerna och utredningsfunktionerna? Statistikfunktionen KOLL. Är uppgifterna korrekta och aktuella och används det för att bevaka bland annat total tid för handläggning? Hur tar Malmö stad tillvara goda exempel från enheter som har lyckats hålla en hög kvalité i kombination med en god arbetsmiljö? Hur håller sig nämnden, eller dess myndighetsutskott, underrättad om dels utredningsläget med dess olika tidsfrister, dels uppföljning av kvaliteten i de åtgärder som sätts in? 18 (19)

Malmö stad Revisionskontoret Kaj Oldrup RAPPORT 79 2015-09-29 7 Källor Skriftliga källor Beslutsorgan Riksdagen Socialstyrelsen Avser Socialtjänstlagen 14 kap Socialstyrelsens vägledning (2014-10-04) om att anmäla misstanke om barn som far illa. Socialstyrelsens nya ledningssystem (SOSFS 2011:9) för systematiskt kvalitetsarbete. Inspektionen för vård och om- Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga?. Rapport från IVO- mitt, oktober 2014. sorg (IVO) Arbetsmiljöverket Sveriges kommuner och landsting (SKL)Malmö kommunfullmäktige Malmö kommunstyrelse Malmö stadsrevision Granskningsrapporter Tillsyn av utredningstider och förhandsbedömningar. Rapport från IVO-sydväst, 2014. Tillsynsbeslut stadsområde Norr respektive Söder. Stärkt skydd för barn och unga, slutversion utgiven av SKL 2015-08-15 Reglemente. Budget för 2015. Malmö stads ramverk Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Barn som far illa (2010) och Öppenvård för barn (2011-10-19). Internetkällor Organisation ämne Socialstyrelsen. Angående skyldigheten att anmäla misstanke om barn som far illa. IVO Inspektionen för Vård och omsorg Arbetsmiljöverket SKL Sveriges kommuner och landsting. Angående stärkt skydd för barn och unga. Malmö stad Stadsrevisionen. Webbplats http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/ 2014-6-20 http://www.ivo.se/ https://www.av.se/ http://skl.se/socialomsorgstod/barnochunga/starktskydd barnochunga.5455.html http://www.malmo.se/stadsrevisionen Uppgiftslämnare Namn Katarina Lindeberg Paulina Franzén Maria Andersson Toba Kamal Helgesson Marie Johanson Eva Hansson Catharina Finne Sema Soer Emily Andersson Jonas Terje Eva Karsten Funktion enhetschef IoF/BoU utvecklingssamordnare enhetschef Enhetschef, Barn och familj Enhetschef, Barn och Familj enhetschef, Barn och familj enhetschef sektionschef arbetsmiljöinspektör 19 (19) Organisation Stadskontoret, avd Välfärd Stadskontoret, avd Välfärd Stadsområde Norr Stadsområde Öster Stadsområde Söder Stadsområde Väster Stadsområde Innerstaden Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden IVO Inspektionen för vård och omsorg Arbetsmiljöverket

80 Beslut om datum för avveckling av Skogshills vårdboende 8 SOFI-2015-362

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (2) 81 Datum 2015-11-23 Vår referens Christina Widerstrand Utvecklingssekreterare Christina.Widerstrand@malmo.se Tjänsteskrivelse Beslut om datum för avveckling av Skogshills vårdboende SOFI-2015-362 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutade 2015-09-23 98 att ansöka till kommunstyrelsen om avveckling av Skogshills vårdboende. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-11-16 365 att godkänna ansökan om avveckling men lämnade till stadsområdesnämnden att besluta om avvecklingen ska ske i samband med att hyresavtalet upphör att gälla 2017-09-30 eller genom att lösa hyresavtalet i förtid per 2016-09-30. Stadsområdesförvaltning Innerstaden föreslår att avvecklingen ska ske per 2016-09-30 beaktat kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning samt för att inte låta avvecklingen dröja med hänsyn till både de boende och till medarbetarna på Skogshill. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att avveckla Skogshills vårdboende per 2016-09-30 och kompensera Föreningen Pensionärshemmet Skogshill med ett engångsbelopp på 852 tkr för att lösa hyresavtalet 1 år i förtid. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse SoNI 150923 Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende Protokollsutdrag KS Arbetsutskott 16 november 2015 G-Tjänsteskrivelse VoO 11 nov 2015 G-Tjänsteskrivelse SoNI 151216 Beslut om datum för avveckling av Skogshills vårdboende Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-09-09 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-09-23 Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-12-03 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 Ärendet Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutade i 2015-09-23 98 att ansöka till kommunstyrelsen om avveckling av Skogshills vårdboende. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-11-16 365 att godkänna Stadsområdesnämnd Innerstadens ansökan om att avveckla Skogshills SIGNERAD 2015-11-24

vårdboende. Kommunstyrelsen beslutade inte om ett datum för avvecklingen utan lämnade till stadsområdesnämnden att besluta om avvecklingen ska ske i samband med att hyresavtalet upphör att gälla 2017-09-30 alternativt i förtid per 2016-09-30. 82 2 (2) Stadsområdesförvaltning Innerstaden föreslår nämnden att avvecklingen bör vara genomförd till 2016-09-30. Detta på grund av det rådande ekonomiska läget för Skogshills vårdboende och därmed med hänsyn till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Vidare anser förvaltningen att det inte finns skäl vare sig för de boende eller för medarbetarna att låta avvecklingen pågå under längre tid än nödvändigt och därför så snart som möjligt kunna erbjuda de boende plats på andra vård- och gruppboenden i Malmö stad och medarbetarna andra arbetsplatser. Om Malmö stad löser hyresavtalet i förtid kompenseras samtidigt Föreningen Pensionärshemmet Skogshill för uteblivna hyresintäkter med ett engångsbelopp på 852 tkr (motsvarande sex månaders hyra) enligt överenskommelse med föreningen. Ansvariga Pia Hesselroth Tegel Vård- o omsorgschef Ronny Andersson Förvaltningschef

83

Malmö stad Stadskontoret 1 (3) 84 Datum 2015-11-17 Vår referens Johanna Sandberg Utredningssekreterare johanna.sandberg5@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende STK-2015-1149 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden har skickat in en ansökan till Kommunstyrelsen om att få avveckla särskilda boendet Skogshill, totalt 14 lägenheter. Boendet bedöms av Innerstaden inte vara kostnadseffektivt på grund av relativt få antal lägenheter som dessutom är fördelade på tre plan vilket försvårar effektiv bemanning. Hyresavtalet för boendet upphör 30 september 2017 och Innerstaden föreslår en avveckling i samband med att avtalet upphör alternativt redan 30 september 2016 enligt särskild överenskommelse med hyresvärden. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna avveckling av det särskilda boendet Skogshill. Beslutsunderlag Ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden om avveckling av Skogshills vårdboende Avveckling av Skogshills vårdboende G-Tjänsteskrivelse VoO 11 nov Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2015-10-12 Vård- och omsorgsberedningen 2015-11-11 KS Arbetsutskott II 2015-11-16 Ärendet Bakgrund Skogshill ligger i Bellevue/Fridhemsområdet inom stadsområde Innerstaden och ägs av Föreningen Pensionärshemmet Skogshill som också har ett seniorboende där. I huvudbyggnaden hyr Malmö stad 14 lägenheter varav åtta lägenheter är avsedda för personer med omfattande somatiska vårdbehov och sex lägenheter är avsedda för personer med demenssjukdom (gruppboende). Utöver lägenheterna hyr Malmö stad också lokaler avsedda för bland annat personal. Boendet hade under januari till september 2015 en beläggning på 87,6 %. Boendet har inte uppnått budgeterad nivå på 97 % beläggning vilket medfört ett underskott på 1,2 mkr avseende intäkter (hyror, avgifter och mat). Hyresavtalet mellan Malmö stad och SIGNERAD 2015-11-02

Föreningen Pensionärshemmet Skogshill upphör den 30 september 2017. Stadsområdesnämnd Innerstaden har lämnat in en ansökan till Kommunstyrelsen om att få avveckla särskilda boendet Skogshill. Kommunstyrelsen beslutar om utbyggnad/omvandling/avveckling av särskilda boendeplatser utifrån ett strategiskt perspektiv för hela Malmö stad. 85 2 (3) Ansökan om avveckling Innerstaden uppger som skäl till ansökan om avveckling att Skogshill under flera år redovisat ett ekonomiskt underskott och verksamheten bedöms inte vara kostnadseffektiv på grund av relativt få antal lägenheter på boendet. Boendet är också fördelat på tre olika plan vilket försvårar en effektiv bemanning. Vidare bedöms behovet av platser på särskilt boende i Malmö stad uppfyllas av Innerstadens samt övriga stadsområdens befintliga och planerade platser i särskilt boende. Innerstaden föreslår att Skogshill avvecklas antingen genom att inte förlänga hyresavtalet som därmed upphör att gälla den 30 september 2017 eller att Malmö Stad löser avtalet i förtid och lämnar Skogshill den 30 september 2016. Enligt överenskommelse med hyresvärden skulle Föreningen Pensionärshemmet Skogshill då kompenseras för uteblivna hyresintäkter med ett engångsbelopp på 852 tkr (motsvarande sex månaders hyra). Stadsområdesnämnd Innerstaden förordar inget alternativ framför det andra utan har valt att skicka ärendet till Kommunstyrelsen. De boende och anhöriga har informerats om förslaget om avveckling i samband med att nämndens arbetsutskott behandlade ärendet samt efter att nämnden fattade beslut om att skicka ärendet till Kommunstyrelsen. Anhöriga har framfört kritik mot planerna att avveckla Skogshill. Planering vid avveckling Innerstadens planering för avveckling innebär att boende på Skogshill kontaktas för att diskutera den boendes önskemål om plats på ett annat särskilt boende och att inga nya boende flyttar in på Skogshill. Lediga lägenheter kommer då att användas som korttidsplatser i den mån det finns behov. Avvecklingskostnader under 2016/2017 beräknas av Innerstaden uppgå till ca 1 mkr som engångssumma till föreningen samt flyttkostnader om Malmö stad lämnar Skogshill den 30 september 2016. Personal budgeterad för år 2015 på Skogshill är dagpersonal motsvarande 11,44 årsarbetare och nattpersonal motsvarande 3,56 årsarbetare, totalt 15 årsarbetare och 16 individer (12st dag och 4st natt). Innerstadens bedömning är att personalen på Skogshill i möjligaste mån kommer att kunna erbjudas vakanta tjänster/långtidsvikariat inom stadsområdet. Någon enstaka pensionsavgång kan bli aktuell. Samtliga tjänster hanteras enligt rådande arbetsrättsliga regler och gällande samverkansavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna. Stadskontorets bedömning Stadskontorets bedömning är att de 14 lägenheterna på Skogshill kan kompenseras av nuvarande och tillkommande boenden inom Malmö stad och att de skäl som angetts av Innerstaden motiverar en avveckling av särskilda boendet Skogshill. Eftersom stadsområdesnämnden Innerstaden själv ansvarar för kostnaderna i samband med avveckling och har bäst kännedom om förutsättningarna för avveckling bör Kommunstyrelsen lämna till stadsområdesnämnden att besluta om avvecklingen ska ske i samband med att hyresavtalet upphör att gälla eller att lösa

hyresavtalet i förtid. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 86 3 (3)

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (3) 87 Datum 2015-09-02 Vår referens Christina Widerstrand Utvecklingssekreterare Christina.Widerstrand@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende SOFI-2015-362 Sammanfattning Skogshill drivs av Föreningen Pensionärshemmet Skogshill. I huvudbyggnaden hyr Malmö stad, Stadsområdesförvaltning Innerstaden, 14 lägenheter för vård- och gruppboende. Hyresavtalet mellan Malmö stad och Föreningen Pensionärshemmet Skogshill löper till och med den 30 september 2017. Stadsområdsförvaltning Innerstaden föreslår att hyresavtalet inte förlängs och att de särskilda boendeplatserna därmed avvecklas. Alla ärenden som rör utbyggnad/omvandling/avveckling av särskilda boendeplatser beslutas av Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att ställa sig bakom förslaget att inte förlänga hyresavtalet (genom alternativ a eller b) mellan Malmö stad och Föreningen Pensionärshemmet Skogshill och hänskjuta ärendet till Kommunstyrelsen för beslut om att avveckla särskilda boendeplatser på Skogshills vårdboende. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse SoNI 150923 Ansökan om avveckling av Skogshills vårdboende Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-09-09 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-09-23 Ärendet Skogshill drivs av Föreningen Pensionärshemmet Skogshill. I huvudbyggnaden hyr Malmö stad, Stadsområdesförvaltning Innerstaden, 14 lägenheter för vård- och gruppboende. Det finns åtta lägenheter avsedda för personer med omfattande somatiska vårdbehov och sex lägenheter avsedda för personer med en demenssjukdom (gruppboende). Respektive person boende på Skogshill betalar hyra till Malmö stad för sin lägenhet samt för tillgång till gemensamhetsutrymmen. Vidare hyr Malmö stad lokaler avsedda för personalen samt andra utrymmen. Hyresavtal Hyresavtalet mellan Malmö stad och Föreningen Pensionärshemmet Skogshill löper till och med den 30 september 2017. Stadsområdeförvaltning Innerstaden föreslår att hyresavtalet hanteras på SIGNERAD 2015-08-31

något av följande sätt: a) Avtalet förlängs inte utan upphör att gälla per 2017-09-30 88 2 (3) b) Malmö Stad löser avtalet i förtid och lämnar Skogshill 2016-09-30. Samtidigt kompenseras Föreningen Pensionärshemmet Skogshill för uteblivna hyresintäkter med ett engångsbelopp på 852 tkr (motsvarande sex månaders hyra) enligt överenskommelse med föreningen. Om hyresavtalet inte förlängs innebär det samtidigt att de särskilda boendeplatserna ska avvecklas. Alla ärenden som rör utbyggnad/omvandling/avveckling av särskilda boendeplatser beslutas av Kommunstyrelsen. (KF 2010-01-28 11). De boende Om Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att gå vidare med ärendet till Kommunstyrelsen och om Kommunstyrelsen sedan beslutar att avveckla särskilda boendeplatser på Skogshill föreslår Stadsområdesförvaltning Innerstaden följande: Boende på Skogshill kontaktas av Avdelning för bistånd inom vård och omsorg för att diskutera den boendes önskemål om plats på ett annat särskilt boende. Det är viktigt att brukarnas individuella behov beaktas vid avvecklingen. Det kommer inte anvisas några nya lägenheter på Skogshill från att eventuellt beslut är fattat om avveckling och eventuella lediga lägenheter kommer då att nyttjas för korttidsplatser i den mån det finns behov. Ett informationsbrev går ut till de boende på Skogshill samt deras närstående i samband med att ärendet behandlas av Stadsområdesnämndens arbetsutskott. De boende med närstående kommer att få information kontinuerligt från att Stadområdesnämnden fattar beslut och eventuellt går vidare med ärendet till Kommunstyrelsen för beslut om avveckling av de särskilda boendeplatserna. Personal Personal budgeterade för år 2015 på Skogshills vårdboende är dagpersonal motsvarande 11,44 årsarbetare och nattpersonal motsvarande 3,56 årsarbetare, totalt 15 årsarbetare och 16 individer (12 st dag och 4 st natt). Förvaltningens bedömning är att personalen på Skogshills vårdboende kommer i möjligaste mån att kunna erbjudas vakanta tjänster/långtidsvikariat inom stadsområdet. Någon enstaka pensionsavgång kan också bli aktuell. Samtliga tjänster hanteras enligt rådande arbetsrättsliga regler och gällande samverkansavtal mellan Malmö stad och de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna. All berörd personal kommer att få muntlig information av sin närmaste chef i samband med att ärendet behandlas av Stadområdesnämndens arbetsutskott. Efter eventuellt beslut i Kommunstyrelsen kommer ett informationsmöte att hållas med berörd personal. Utgångspunkten i detta arbete är det individuella samtalet som kommer att erbjudas där personalen får framföra önskemål om placering.

Muntlig information har lämnats till fackliga organisationer vid samverkansmöten i juni 2015. Under eventuell avvecklingsperiod kommer det att vara en återkommande punkt på samverkansmöten. 89 3 (3) Kostnadskalkyl Skogshills vårdboende har under flera år redovisat ett ekonomiskt underskott och verksamheten bedöms inte vara kostnadseffektiv mycket på grund av det relativt lilla antalet lägenheter på boendet. Boendet är fördelat på tre olika plan vilket försvårar en effektiv bemanning. Med hänsyn till detta och då hyresavtalet samtidigt löper ut närmsta åren är en avveckling förenlig med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Vidare bedöms behovet av platser på särskilt boende i Malmö stad uppfyllas av stadsområdet Innerstadens samt övriga stadsområdens befintliga och planerade platser inom särskilt boende. Kostnader Hyreskostnaden för Skogshills vårdboende under 2015 är 1 732 tkr (inkl städ och el) samt 145 tkr för brandskyddsåtgärder, totalt 1 887 tkr. Budgeterat 2015 för lokaler (personalutrymmen och andra utrymmen) är 703 tkr. Hyreskostnaden för lägenheter och gemensamhetsutrymmen debiteras brukaren. Under 2015 har beläggningen på boendet inte uppnått budgeterad nivå och därmed prognostiseras ett underskott på 1,2 mkr avseende intäkter (hyror, avgifter och mat). Budgeterad kostnad för personal år 2015 är 7,5 mkr. Flyttkostnader Om den boende önskar att Malmö stad ordnar med flytten till en ny lägenhet på ett annat vårdboende inom Malmö stad bekostas detta av förvaltningen. Avvecklingskostnader Avvecklingskostnader under 2016/17 avseende Skogshills vårdboende beräknas uppgå till ca 1 mkr (engångssumma till föreningen samt flyttkostnader) om Malmö stad lämnar Skogshill per 30 september 2016. Ansvariga Ronny Andersson Förvaltningschef

90 Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö 9 SOFI-2015-670

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (2) 91 Datum 2015-12-09 Vår referens Linda Norbeck Planeringssekreterare linda.norbeck@malmo.se Tjänsteskrivelse Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö SOFI-2015-670 Sammanfattning Stadskontoret har upprättat rubricerade förslag till detaljplan. Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd då Stadsområdesnämnd Innerstaden yttrade sig. Nu ges Stadsområdesnämnd Innerstaden möjlighet till att lämna synpunkter om nämnden inte godkänner förslaget till detaljplan. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiva till förslag till detaljplan för kvarteret Bryggeriet. Då Stadsområdesnämnd Innerstaden anser att Stadsbyggnadskontoret tagit hänsyn till samtliga av samrådsyttrandets tidigare framförda synpunkter anser nämnden att man inte har något ytterligare att tillägga. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstanden föreslås besluta att godkänna yttrandet avseende förslag på detaljplan för kvarteret Bryggeriet och lägga det till handlingarna. Beslutsunderlag Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (2/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (3/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (4/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (5/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (6/7) Handlingar för granskning av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp 5299) (7/7) Yttrande, SONI, 140122 G-Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö SIGNERAD 2015-12-11

Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-12-03 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 92 2 (2) Ansvariga Ronny Andersson Förvaltningschef

93 datum 2015-11-12 diarienummer SBN-2014-217 Dp 5299 PLANBESKRIVNING Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra det möjligt att omvandla kvarteret Bryggeriet till blandad bebyggelse, med bostäder, handel, förskola, parkeringshus samt kvarterstorg och kvarterspark. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Detaljplanen medger ny bebyggelse i generellt fyra till fem våningar och ett punkthus i 10 våningar. Förslaget gör det möjligt att bygga ca 240 lägenheter inklusive möjlighet för LSS-boende, ett p-hus, en förskola med fyra avdelningar samt lokaler för handel/centrumverksamhet. Allmän platsmark ingår i form av gc-väg. Dessutom kvarterspark och kvarterstorg. Befintlig bebyggelse skyddas med varsamhetsbestämmelser. Planförslaget är upprättat i enlighet med Översiktsplan för Malmö, antagen 22 maj 2014, som anger blandad stadsbebyggelse. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, samrådsredogörelse, utlåtande efter granskning och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kap 27 plan- och bygglagen och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe. PLANDATA Planområdet ligger i Södra Sofielund, stadsområde Innerstaden. Planområdet utgörs av kvarteret Bryggeriet och begränsas av Ystadvägen, Lantmannagatan, Jespersgatan och Köpmansgatan. V 130712 Planområdets area är ca 3,6 ha. Marken omfattas av fastigheten Bryggeriet 2 och del av Innerstaden 120:1. Fastigheten Bryggeriet 2 ägs av Fastighetsbolaget 1 (27)

94 Bryggeritomten i Malmö AB och fastigheten Innerstaden 120:1 är en gatufastighet som ägs av Malmö stad. Röd linje = planområdesgräns BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Detaljplanen berör område av riksintresse för kulturmiljövård M:K 114. Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset. ÖVERSIKTSPLAN Området redovisas i Översiktsplan för Malmö som blandad stadsbebyggelse. PLANPROGRAM Detaljplanen grundar sig på ett planprogram, Pp 6041. Planprogrammet var utställt för samråd nov dec 2012 och godkändes som inriktningsbeslut av SBN 2013-02-21. Planprogrammets inriktning följs, med undantag för att en planerad utåtriktad byggnad på spetstomten nära korsningen Ystadvägen/Lantmannagatan utelämnas. Det beror på att det inom planarbetet inte framkommit någon övertygande idé om hur genomförandet ska lösas. 2 (27)

95 GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är tidigare planlagt. Berörd gällande detaljplan är Dp 4520 (laga kraft 2007) med användningen centrum som tillåter bland annat föreningsverksamhet, kontor och undervisning. Tomtindelningen TI 477B gäller som fastighetsindelningsbestämmelse. Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BAKGRUND/HISTORIK Från att under nästan ett sekel ha varit ett slutet industriområde med en funktion bryggeri har kvarteret sedan början på 90-talet öppnats upp och inrymmer idag en mångfald av verksamheter. Främst finns handel och fritidsverksamhet i form av en mängd kultur- och idrottsföreningar. Det finns även undervisning Bryggeriets gymnasium och en förskola, samt kontor. BEFINTLIG BEBYGGELSE Kvarteret är bebyggt med industri-, handel- och kontorsbyggnader som härstammar från den nedlagda bryggeriverksamheten. Byggnadernas skala och uttryck är varierat men mestadels storskaligt och av industrikaraktär. Den icke bebyggda ytan upptas till största delen av bilparkeringar. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Inom kvarteret finns äldre industribebyggelse som innehållit bryggeriverksamhet. Bebyggelsen har tillkommit under en längre tid, 1880 1970-tal. Industribyggnaderna är en del av Malmös kulturhistoriska arv och en viktig del av både stadens och områdets identitet. Speciellt bevarandevärda är fasaderna mot Ystadvägen. Se vidare under Planförslag befintlig bebyggelse. TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Planområdet är platt utan större höjdskillnader. Befintlig vegetation är sparsam och består av en trädrad längs Köpmansgatan, gräsmatta med träd vid det gamla bryggerikontoret (hörnet Lantmannagatan/Jespersgatan) och enstaka träd vid hörnet Ystadvägen/Lantmannagatan. I övrigt är all mark hårdgjord och asfalterad. I grönplanen visas att Södra Sofielund lider brist på tillgång till kategorin stadsdelspark. Det är också relativt långt, ca 3 km, till större natur- och rekreationsområden. KOLLEKTIVTRAFIK Området trafikeras idag av stadsbussar med hög turtäthet. Precis intill planområdet finns busshållplatser på Lantmannagatan (linje 32) och Ystadvägen (linje 8). Persborgs tågstation finns ca 700 m från planområdet. TRAFIK Ystadvägen och Lantmannagatan är flerfiliga huvudgator med tät trafik. Jespersgatan 3 (27)

96 och Köpmansgatan är däremot relativt stillsamma kvartersgator. Cykelbana finns idag på båda sidor av Ystadvägen. Under 2014 kommer cykelbana att byggas längs Lantmannagatans östra sida och i samband med detta byggs även flera nya passager för gång och cykel över gatan, bland annat en upphöjd passage i läge precis norr om Augustenborgsgatan. TEKNISK INFRASTRUKTUR Planområdet är idag anslutet till det befintliga el-, tele-, fjärrvärme- och VA-nätet. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE I närområdet finns flera förskolor (Seveds förskola, Förskolan Pianot, m fl). Grundskolor i närområdet är Sofielundsskolan, Augustenborgsskolan och Munkhätteskolan. Området har god tillgång på kommersiell service. Handel, service och restauranger finns i kvarteret samt på smågator i övriga Seved. PLANFÖRSLAG BEFINTLIG BEBYGGELSE Karaktären på den befintliga bebyggelsen mot Ystadvägen skyddas i planen av en varsamhetsbestämrnelse, k 1. Vid ombyggnad och förändring av bebyggelsen ska de karaktärsdrag och värden som beskrivs nedan beaktas. Kvarteret Bryggeriet består av ett konglomerat av byggnader, inbördes olika vad gäller skala, material och uttryck. En gemensam faktor är att de, med vissa undantag, är av industriell karaktär. Bryggeriverksamheten har expanderat etappvis, vilket avspeglas i de många om- och tillbyggnader av olika karaktär som gjorts under årens lopp. De största utbyggnaderna har gjorts under bryggeriverksamhetens tre glansperioder; vid förra sekelskiftet, på 50-talet och i slutet av 60-talet. De byggnader som uppfördes under de här perioderna är typiska representanter för sin respektive tidsperiod och de ger kvarteret en egen identitet. Delar av den ursprungliga byggnaden från 1898 finns bevarade, om än i reducerad, förändrad och påbyggd form. Byggnaden karaktäriseras av en typisk industriarkitektur i historiserande stil från förra sekelskiftet, med fasader uppförda i mönstermurat rött tegel. Fasaderna är variationsrikt utsmyckade med blinderingar, gesimser och fönster i varierande utformning. Huset ger karaktär åt både Ystadvägen och gårdssidan. Under nästa storhetsperiod växte bryggeriet markant. Längs Ystadvägen påbörjades 1954 en industribyggnad ritad av Winberg och Högstedt AB i Malmö. Byggnaden har synlig betongstomme och utfackningsväggar i rött tegel lagt utan förband och strikt fönstersättning med vita enluftsfönster. Byggnaden fick, med sitt uppglasade trapphus, markera hörnet Ystadvägen - Lantmannagatan och växte sedan etappvis in mot den ursprungliga bryggeribyggnaden. Även dessa byggnadsdelar har fasader med ljus betongstomme och rött tegel, och i vissa delar har de en karaktäristisk veckad takform. Ett återkommande motiv är horisontella fönsterband. Originalfönster bör generellt bevaras i största möjliga mån. Vid byte av fönster ska det ske med material och indelning som är lika befintligt eller innebär en återgång till ursprungliga fönster vad avser bl a material och indelning. Inga nya öppningar bör heller 4 (27)

97 göras i gatufasader. För övrigt hänvisas till Riktlinjer för fönster, godkända av stadsbyggnadsnämnden i oktober 2005. NY BEBYGGELSESTRUKTUR Den nya bebyggelsen utgörs av fyra kvarter ett med p-hus och centrumfunktioner, ett med bostäder och centrumfunktioner, ett med förskola och ett med bostäder. Inom delar för bostäder ryms möjlighet för LSS-boende. Slutna/halvöppna gårdar Mot Lantmannagatan/Jespersgatan skapas ett slutet kvarter som ansluter till den kvartersbildning som finns i Seved. Kvarterets innergård blir relativt stor vilket ger goda förutsättningar för att skapa en grön och varierad gårdsmiljö med hög kvalitet för de boende. Mot Köpmansgatan/Ystadvägen skapas ett mindre L-format kvarter som delar sin utemiljö med ett punkthus. Dessa två kvarter ska formmässigt ansluta till den befintliga bebyggelsen i Seved. Fasadmaterialen är styrda till att vara puts eller tegel. Den totala byggnadshöjden är begränsad till antingen 5 våningar inklusive indragen översta våning eller 5 våningar med möjlighet till inredd vind. Bebyggelsen ska ha stort inslag av grönska för att ansluta till Ekostaden Augustenborg och Seveds odlingsprofil, vilket är i linje med planprogrammets målsättningar. Därför styr planbestämmelser att grönytefaktor 0,6 ska uppnås i bebyggelsen. Punkthus Centralt i området placeras ett högre punkthus. Det högre huset fungerar som en accentbyggnad som står ut från den övriga lägre bebyggelsen. Byggnaden markerar ut områdets kvarterspark och kvarterstorg och blir ett riktmärke att söka sig mot. Från Ystadvägen kommer hela byggnadens höjd att synas när man rör sig in i kvarteret, samtidigt som den är placerad så att sikt finns fram till parken. Punkthusets placering gör att de boende får nära till grönska på kvartersmark i det L-formade kvarteret. De boende får även nära till rekreation på allmän plats, dels i parkmiljö och dels på mer urbana torgmiljöer. För att hindra att byggnadens höjd påverkar platsens mikroklimat är det lämpligt med trädplanteringar som kan fånga upp vindar. Punkthuset bör få en slank form och ett eget arkitektoniskt uttryck. Detta ska vidareutvecklas i bygglovsskedet i nära dialog med stadsarkitektavdelningen. Parkeringhus Parkeringshuset placeras intill Lantmannagatan och den befintliga bryggeribebyggelsen. Det är en lämplig plats eftersom det dels är svårt att på denna plats placera bostadsbebyggelse som klarar bullerkraven. Dessutom får p-huset en bra placering ur trafikteknisk aspekt då infarten hamnar nära Lantmannagatan och i anslutning till handeln. För att skapa liv och aktivitet som bidrar till en god trygghetsupplevelse styr detaljplanen att minst 80 procent av p-husets fasadlängd mot kvarterstorget ska innehålla centrumverksamhet i bottenvåningen. Att dessa lokaler vänder sig mot den befintliga bryggeribyggnaden gör även att det skapas ett kvarterstorg med verksamheter på alla sidor. P-huset ska ha en lätt karaktär med grönska och en rundad form för att inte få några tydliga gömda baksidor. För att säkerställa en grön karaktär anger en utformningsbestämmelse att minst 0,25 i grönytefaktor ska uppnås. 5 (27)

98 Förskola Planprogrammet lyfter fram behovet av en förskola på platsen och att förskolans utemiljö ska kunna samutnyttjas med en parkyta. Förskolebyggnaden ska utformas i minst 2 våningar och max 3 våningar av stadsbildsmässiga skäl och för att friytan för lek ska bli tillräcklig. Förskoletomtens yta kommer att vara totalt 3600 kvm. Denna yta kommer att fördelas mellan: byggnadens fotavtryck (BYA) om max 600 kvm, ca 400 kvm för parkering och komplementbyggnader, samt ca 2600 kvm friyta för lek. Detta blir cirka 32,5 kvm friyta per barn. (4 avdelningar á 20 barn = 80 barn; 80 x 32,5 kvm = 2600 kvm). Av omsorg för att kvaliteten på förskolegårdarna ska bli så hög som möjligt har dokumentet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö arbetats fram på Stadsbyggnadskontoret. Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts och tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. De sju kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller kriterierna för respektive aspekt. Om gården endast delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, finns möjlighet att ge halva poäng. Ett lekvärde på minst +3 poäng bedöms utgöra gränsen för en godkänd förskolemiljö. Den aktuella förskolan ska uppnå minst +3 poäng, men har goda förutsättningar att nå betydligt högre och bör därför göra det. Lekvärdesfaktorn bedöms i samband med bygglovet. Gården utformas så att den delas upp i tre zoner. Närmast förskolebyggnaden finns den trygga zonen, med tex sittplatser, odlingar, sand, vatten, lekhus. Utanför denna finns den vidlyftiga zonen med gott om utrymme för rörelse, gungor, klätterlek, etc. Längst bort den vilda zonen, där det ska gå att uppleva känslan av frihet, rymd, oändlighet. Parkering för föräldrar som lämnar/hämtar med bil samlas mot Köpmansgatan, 6 ppl. Angöring för lastbilar (sophämtning och matleveranser) och eventuella förskolebussar ska ske på Jespersgatan. Kvarterstorg På områden med urformningsbestämmelsen torg ska all trafik ske på de gåendes villkor. Ytan ska gestaltas som urban park/torg - en yta för gående, cykeltrafik, sittmöjligheter, grönska, serveringar och torghandel. På denna ska inga parkeringar placeras men angöringstrafik tillåts, exempelvis till handeln. Ytan ska ha en uppdelning funktionellt så att eventuell genomgående biltrafik naturligt leds längs den norra kanten och inte nära bryggerietfasaderna (eller tvärs över platsen). Gatusträckan mellan Jespersgatan och urban park/torg ska gestaltas som shared space med möblering och planteringar som gör det möjligt att köra bil men i mycket låg hastighet. Detta för att så långt möjligt undvika genomgående biltrafik genom området. Cyklister och gående ska däremot ha det lätt att ta sig fram. Gatusträckningen mellan Lantmannagatan och p-husets infart bör utformas med nivåskild körbana. Gc-väg För att säkra en gen och snabb väg genom kvarteret bryggeriet så skapas en ny Gc-väg i nord/sydlig riktning. 6 (27)

99 GRÖNSTRUKTUR OCH PARK KVARTERSPARK Under medborgardialogen som fördes i samband med planprogrammet blev behovet av gröna miljöer i form av en park tydligt. Inom planområdet skapas en park på kvartersmark. Denna park kommer främst användas av boende inom planområdet som kommer dela på skötseln i en gemensamhetsanläggning. Samtidigt är det viktigt att parkytan förblir öppen för alla att besöka. Parkens placering gör även att den blir en del av ett grönt gång- och cykelstråk i nordsydlig riktning genom planområdet. GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK Genom att det i plankartan används en utformningsbestämmelse som anger att en grönytefaktor på minst 0,6 ska uppnås säkerställs att gårdarna håller en tillräckligt hög kvalitet för de boende. REKREATION Inom området kommer det att finnas plats för rekreation i kvartersparken och på innergårdarna. Det kommer även att finnas lugnare torgytor där sittplatser kan anläggas. LEKYTOR Barn i området ska kunna leka på delar av förskolegården på kvällar/helger när förskolan inte har verksamhet. Lekytor ska även skapas på bostadskvarterens gårdar. FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning. Fastighetsindelningsbestämmelser kan dock vid behov, genom en ny planprocess, införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen. TRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK Inga förändringar av befintliga förhållanden. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Gående och cyklister skakunna röra sig genom hela området på cykelvägar och kvarterstorget. Cykelkoppling i nord/sydlig riktning säkras genom allmän GC-VÄG BILTRAFIK Områdets centrala torg- och parkmiljöer är i huvudsak utan biltrafik. Anslutning till området för biltrafik föreslås i första hand ske från Lantmannagatan, i ett läge något söder om dagens anslutning. Även från Jespersgatan finns en anslutningsmöjlighet som en förlängning på Mogensgatan. Jespersgatan är enkelriktad österut. 7 (27)

100 Motortrafik. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. Parkeringshuset för 200 bilar är placerat närmast Lantmannagatan, i mitten av området. Infart sker via kvartersgata från Lantmannagatan. In- och utfart till parkeringshuset bör vara placerade så långt från Lantmannagatan som möjligt för att inte riskera att köer växer ut på Lantmannagatan. Körspår till p-huset. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. PARKERING 8 (27)

101 CYKELPARKERING Cykelplatsbehovet har beräknats utifrån Malmö stads p-norm: Cykelplatsbehov, tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. Cykelplatstillgång Cykelparkeringar planeras runt om i området i anslutning till bostadshusen och verksamheterna. Totalt finns ca 1000 cykelplatser utritade på illustrationsplanen, vilket översiktligt täcker det beräknade behovet. Detaljerad lösning ska redovisas i bygglovsskedet. BILPARKERING Bilplatsbehov För bil beräknas bruttobehovet enligt Malmö stads p-norm bli totalt 339 parkeringsplatser: Bilplatsbehov, tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. 9 (27)

102 För lägenheterna har p-norm 0,8 inklusive besökare använts till beräkningen. För eventuella bokaler har antagits samma parkeringsbehov som för lägenheter. Lokalernas bilplatsbehov jämställs med handel. Däremot har antagits att lokalerna i första hand bedriver verksamheter som vänder sig till boende i närområdet, vilket innebär att parkeringstalet har halverats för besökare jämfört med normen för handel. Förskolans behov har beräknats enligt gällande p-norm. Handel. Enligt Emmaus hemsida säljs allt från kläder till leksaker och möbler i butiken. Då det till viss del handlar om skrymmande varor kan man anta att en del kunder kommer med bil hit. Butiken håller öppet alla dagar i veckan. Behovet av bilplatser antas dock vara mindre än behovet för livsmedelsbutiken Özen allfrukt, då det rör sig mer om sällanköp. I beräkningen har därför antagits att behovet för kunder ungefär är hälften så stort som behovet för Özen. Enligt uppgifter på skolans hemsida har skolan ca 30 anställda och ca 150 gymnasieelever. Bedömningen är att det huvudsakligen är de anställda som behöver parkering, vilket enligt Malmö stads parkeringsnorm skulle innebära 6 bilplatser (0,2 bpl/anställd). Idag hyser de befintliga byggnaderna ett tjugotal olika föreningsverksamheter inom bl.a. kultur, dans och sport. Verksamheterna vänder sig främst till barn i olika åldrar, men även i viss mån till vuxna. Behovet av parkering för föreningarna är mycket osäkert. En stor del av kursverksamheten bedrivs under eftermiddags- och kvällstid, där Aktiv ungdom, Terebi Ge-Mu och de olika sportföreningarna antas stå för det största behovet. Varje förening antas ha 2-3 anställda, vilket totalt blir ca 50 st. Under en maxtimme antas att ca 400 besökare kommer till föreningarna, varav 20 % antas komma i bil. Vidare antas att samåkning sker till verksamheterna, så att varje bil tar 1,5 besökare. Av dessa antas 30 % ha behov av att parkera, medan resterande del endast angör för att släppa av eller på besökare till verksamheterna. Bilplatstillgång Det planeras för ett parkeringshus i området, som beräknas rymma totalt 200 bilplatser. En markparkering med 50 platser planeras i hörnet mot korsningen med Lantmannagatan/Ystadvägen. Utmed Jespersgatan norr om bostäderna planeras 5 platser i längsgående fickor (på kvartersmark) och de befintliga ca 10 kantstensparkeringarna på Jespersgatan ersätts med platser i p-huset. Under bostadskvarteret vid Köpmansgatan planeras för 29 bilplatser i garage. Vid anslutningen västerut till Köpmansgatan, söder om den nya förskolan, planeras för 6 bilplatser i markplan. Detta ger totalt 284 bilplatser i detaljplaneförslaget. Samnyttjande Bilplatser i öppna anläggningar kan dock samnyttjas av olika kategorier av bilister som har behov av bilplats vid olika tider på dygnet. Med utgångspunkt i de beläggningstal som redovisas i Malmö stads parkeringsnorm beräknas nettobehovet av bilplatser vid två situationer till följande: 10 (27)

103 Maximalt samnyttjande. Tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. Minimalt samnyttjande. Tabell från Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. I tabellen bidrar lokaler, skola, förskola, Özen och Emmaus och föreningar till kategorin Anställda. Som besökare till handel räknas Özens och Emmaus kunder. Besök till boende, lokaler/bokaler och föreningarna redovisas separat. Vidare har antagits att angöringsplatser till förskolan behöver ha full tillgänglighet under förskolans öppettid. Det har antagits att behovet av tillgänglighet till lokalerna/bokalerna är samma som för handel. Utifrån dessa resonemang kan det konstateras att fredagar kl. 16-19 är dimensionerande för nettobehovet av bilplatser. Nettobehovet beräknas till mellan 245 och 266 bilplatser. I praktiken kanske möjligheten till samnyttjande är mer begränsad, man bör t.ex. väga in att det bör finnas möjlighet att äga bil utan att använda den dagligen. Det kan också vara så att alla bilplatser inte är tillgängliga för samnyttjande, t.ex. att en del platser är reserverade eller låsta. I området planeras de flesta parkeringsplatserna i parkeringshus, vilket om det hålls öppet talar för möjligheten till samnyttjande. Samtidigt bedrivs handel i området som har öppet även kvällstid, samt lördagar och söndagar. Sammanfattning bilparkering Nettobehovet av bilplatser beräknas till mellan 245 och 266 bilplatser. Detaljplaneförslaget rymmer 284 bilplatser vilket alltså räcker för att fylla behovet enligt Malmö stads p-norm. Införande av bilpool kan bidra till att antalet bilplatser som behövs byggas kan minskas. Detta hanteras i bygglovsskedet. 11 (27)

104 ANGÖRING - LEVERANSER Özen Allfrukt (livsmedelsbutik) Özen Allfrukt har ett leveransbehov på mellan 4-6 lastbilar i snitt per dag under en vecka. Förslaget förutsätter att leveranser sker med 12 meters lastbilar i fortsättningen, inga lastbilar med släp kommer att vara tillåtna inom området. Utbyggnadsförslaget innebär att lastkaj med plats för två lastbilar anordnas i den östra delen av Özens nya lokaler, i samma läge som befintligt lastintag. Lösningen innebär att lastbilarna kör in på området från Lantmannagatan via den nya anslutningen söder om parkeringshuset och därefter backar in mot lastkajen. För att säkerställa god trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna ska stor vikt läggas vid detaljutformningen av det viktiga gångstråket mellan befintlig busshållplats på Lantmannagatan, markparkeringen på spetstomten och entréerna till verksamheterna i området. En god gatuutformning ska här tydliggöra hur alla trafikslag ska röra sig och att säkerheten för de oskyddade trafikanterna tryggas. Det kan krävas särskilda åtgärder för att styra de gående och säkerställa att de inte leds in i lastzonen. T.ex. kan räcken sättas upp för att styra de gående så att de inte genar över lastytan. Körspår för lastbilsleveranser till Özen. Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22. Förskolan Angöring till förskolan för föräldrar sker från Köpmansgatan. Parkeringar placeras i förskoletomtens södra del. Lastbilsangöring till förskolan ska ske på Jespersgatan. 12 (27)

105 Behovet är cirka en leverans per dag till förskolans kök och därmed bedöms lossning kunna ske på gatan. Lastbilsleveranserna kör in från Ystadvägen via Sofiagatan. Övriga leveranser Leveranser till Emmaus, skolan och föreningsverksamheterna föreslås ske med inoch utfart från Lantmannagatan via kvarterstorget i den mellersta delen av området. I förslaget anges gångfartsområde, vilket innebär trafik på gåendes villkor. Stor omsorg om detaljutformningen krävs även här, för att säkerheten ska tillgodoses för oskyddade trafikanter. De nya lokalerna är lokaliserade i anslutning till bostadshusen i nordöst och i parkeringshusets södra del. För angöring till dessa verksamheter föreslås att leveranstrafiken kör genom området för att undvika att leveransfordonen behöver göra onödiga backningsrörelser. I den västra delen av den stora byggnaden mot Ystadvägen föreslås handel i den norra delen av byggnaden (Shoppan idag) och föreningar/lager i den södra delen (grossist idag). Leveranser till handeln föreslås ske från handelstorget. Behovet av leveranser bedöms vara litet och ske med mindre bilar (skåpbilar). Övrig verksamhet bedöms inte alstra någon leveranstrafik. TEKNISK FÖRSÖRJNING DAGVATTEN Målsättningen för detaljplanen är att så mycket som möjligt av dagvattnet ska tas upp och infiltreras på kvartersmark. VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP Området kopplas på befintligt VA-nät. AVFALL En ny offentlig återvinningsstation placeras på spetstomten. På bostadsgårdarna finns byggrätter för miljöhus att uppföras på respektive fastighet/kvarter. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. E.ON ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1). TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR En arkeologisk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherre. Ingrepp i fornlämning regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen. 13 (27)

106 Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Planområdet är beläget inom normal insatstid för räddningstjänsten, 10 minuter. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Räddningstjänstens tillgänglighet till såväl nya som befintliga byggnader ska beaktas vid den fortsatta planeringen av området och vid projektering av byggnader. Avståndet mellan uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon och entréer får inte överstiga 50 meter. Det gäller då utrymning ska kunna ske utan räddningstjänstens medverkan. Om bostäder (och ev. mindre kontor för < 15 personer) dimensioneras för utrymning med hjälp av räddningstjänsten krävs tillgänglighet direkt till fasaden. Räddningstjänstens bärbara stege kan användas vid utrymning om avståndet mellan marken och balkongens överkant eller fönstrets underkant inte överstiger 11 meter. Räddningstjänstens höjdfordon kan användas vid utrymning från en maximal höjd på 23 meter under förutsättning att körbar väg/räddningsväg och uppställningsplatser för höjdfordon finns. För vidare information, se råd och anvisningar Tillgänglighet för räddningstjänsten på www.rsyd.se. För mark som kommer att överlåtas till staden (förskoletomten, allmän platsmark) ska Miljöbyggprogram SYD följas vid projektering, byggnation och uppföljning. Se programmet för vilka redovisningskrav som gäller. Miljöbyggprogram SYD är en vägledning vid projektering och byggnation på privatägd mark. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. För placering av nätstation på allmän plats måste avtal tecknas med Gatukontoret avseende upplåtelse av marken. I avtalet ska bland annat överenskommelse om utformningen träffas. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande av allmän platsmark inom planområdet, s.k. exploateringsavtal. Kostnaden för utarbetandet av planen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, antagen av kommunfullmäktige 2011-04-20. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av nätstation, fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. 14 (27)

107 FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning/klyvning/sammanläggning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den mark som ska bli i allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras till en av kommunen ägd fastighet. Den mark som ska bli kvartersmark skall genom fastighetsreglering överföras till Bryggeriet 2 och till en ny, kommunalägd förskolefastighet. I planområdet läggs kvartersmark ut för bland annat bostäder. Kvartersmarken förmodas bli indelad i ett antal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. För fastigheternas gemensamma behov inom kvartersmark, t.ex. körytor och grönytor, bildas gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Kvarter och punkthus Den nya bebyggelsen ska i huvudsak ansluta till omkringliggande kvarter i Seved. Det som skiljer sig mest från omkringliggande bebyggelse är planens högre punkthus. Placeringen av punkthuset har studerats i modell och noga placerats för att passa in i stadsbilden. Punkthuset placeras som accentbyggnad centralt i området och markerar ut parken och torget. Denna högre byggnad hamnar en bit från de befintliga kvarteren och blir en solitär i området som ger variation. Tidigare förslag som prövats har bland annat varit en högre byggnadskropp utmed Lantmannagatan som en del av det större kvarteret. Detta hade gett en större påverkan på stadsbilden då den större byggnaden hamnat intill den lägre befintliga bebyggelsen. Dessutom hade denna bebyggelse varit svår att klara, av bullerskäl. Även en central placering i det större bostadskvarteret, mot torget, har prövats men bedömts olämplig då det skulle innebära att bostädernas innergård skuggas. Solstudie för punkthuset har utförts och redovisas i urval nedan. Fullständig solstudie finns att tillgå hos Stadsbyggnadskontoret. 15 (27)

108 21 juni kl 12 21 juni kl 16 21 september kl 12 21 september kl 16 Parkeringshus Olika placeringar av kvarterets parkeringshus har studerats. Parkeringshuset har dels testats på spetstomten i sydöst och dels där pannhuset ligger idag, i planområdets sydvästra hörn. Placeringen på spetstomten avfärdades på grund av att Malmö museum ser byggnadens kortsida som en av byggnadernas viktiga framsidor, som inte bör byggas för. Dessutom blev de trafiktekniska lösningarna omöjliga att lösa då infarten hamnar för nära den signalreglerade korsningen Lantmannagatan-Ystadvägen. Det har även skissats på en placering av parkeringshuset i sydvästra hörnet av planområdet. Detta skulle innebära att p-huset låg nära den befintliga bebyggelsen vid Köpmansgatan. Den stora nackdelen med denna placering är att biltrafiken dras längre in i området. Parkeringshuset har i planförslaget fått en placering intill Lantmannagatan och bryggeriets gamla industrilokaler, vilka har liknande kompakta uppbyggnad. P-huset stör på så vis inte den befintliga stadsbilden. Placeringen gör det möjligt att anlägga handel i bottenvåningen vilket gör att bottenvåningen aktiveras. Kopplingar till omgivningen Under samrådet inkom det yttranden och synpunkter om Lantmannagatans idag starka barriäreffekt som gör det svårt för gående och cyklister att röra sig mellan Augustenborg och planområdet. Frågan har studerats vidare under planarbetet och alternativa skisser har tagits fram, där den nya gatan placeras i ett läge mitt 16 (27)

109 framför Augustenborgsgatan. Ett renodlat p-hus ersätts av två bostadskvarter, med parkering och lokaler i de undre våningarna. Som exempel ses skiss 1B på nästa sida, fler varianter har även testats. Detta alternativ för gatan har fördelen att visuell och funktionell koppling mellan Augustenborg och Bryggeriet stärks, och att bostäderna i det södra av kvarteren bidrar till att befolka torget och gångstråket ut mot Lantmannagatan. Nackdelarna med lösningen är att p-lösningen blir svårare att samnyttja, att bostadsgårdarnas förutsättningar för grönska minskar p g a underbyggda garage, och att bostadsgårdarna blir trånga. Vidare måste det norra kvarteret för att få bra lägenhetsplanlösningar göras med en öppning mot bullerstörd sida och riskerar därför att tappa många kvaliteter. Konklusionen har därför blivit, att planförslaget inför granskning behåller strukturen lika samrådsförslaget, med gatan i ett läge ca 30 m från Augustenborgsgatans mynning. Det starkaste motivet till detta är att boendekvaliteer har viktats högre än stadsbildsfrågan. För att förbättra för cyklister har cykelväg även på Lantmannagatans västra sida tillkommit, på sträckan mellan gatan och Jespersgatan. Detta - tillsammans med ny upphöjd passage över Lantmannagatan strax norr om gatan kommer att förbättra situationen betydligt för gående och cyklister. Alternativ 1B. Skiss, Tema arkitekter 2014-04-02. KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Planförslaget innebär att två byggnader som i gällande plan skyddas av varsamhetsbestämmelser - gamla kontoret och pannhuset - rivs. Det gamla kontoret har en placering som gör att det blir svårt att exploatera tomten. Det bedöms att 17 (27)

110 behovet av bostäder är stort och att det kulturhistoriska värdet av kontoret i detta fall är underordnat behovet av att bygga bostäder på tomten. När det gäller pannhuset har det under planarbetet resonerats kring och skissats på nya användningsområden av byggnaden, bland annat en ombyggnad till bostäder. På grund av byggnadens utformning och placering blir det svårt att bygga om byggnaden till bra bostäder. Det går att få en mycket bättre helhet i planförslaget om pannhusets rivs. Det frigör bland annat plats för en bättre gång- och cykelkoppling mot Heleneholm, och ger bättre förutsättningar för bostadsbebyggelsen. NATURMILJÖ Inga nämnvärda naturvärden finns inom planområdet. RISKER OCH SÄKERHET Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker. LUFTKVALITET Luftkvalitetsberäkning januari 2013, Miljöförvaltningen. Blå linje visar fastighetsgräns. Planområdet ligger i ett område med förhöjda halter av kvävedioxid, 16 22 μg/m3. Planförslaget innebär dels en förtätning med fler människor och transporter på platsen, men också att andelen transporter som sker till fots och cykel kan öka eftersom planförslaget skapar närhet till målpunkter. Därmed bedöms planförslaget inte bidra till en försämring av luftkvaliteten. VATTENKVALITET Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till kanalen. Slutlig recipient för dagvattnet är S Öresunds kustvatten (SE552500-124461). Den ekologiska statusen för S Öresunds kustvatten är måttlig. Målet är att uppnå god ekologisk status 2021. Den kemiska ytvattenstatusen för avrinningsområdet klassificeras som god status exklusive kvicksilver. Målet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus 2015. 18 (27)

111 Då bostadsytor och parker inte bedöms medverka till ökade föroreningsbelastningar och biltrafiken planeras att bli låg inom området bedöms inte genomförandet av detaljplanen medföra någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer. MARKFÖRORENINGAR En inledande utredning har genomförts angående föroreningar i mark och grundvatten, Miljöteknisk markundersökning vid Bryggeriet 2 i Malmö, rapport - utkast 2013-04-17, Sweco AB). Rapporten i sin helhet finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret. Sammanfattningsvis anger rapporten: Bedömning av föroreningssituationen Halter i jord över KM har påträffats i tre av de 12 provpunkterna; Metaller i en punkt; 1305. PAH-M i en punkt; 1311. PAH-H i tre punkter; 1303, 1305, 1311. I grundvatten har toluen, xylen och PAH påträffats dock i halter under jämförvärden. Metallerna barium, nickel och molybden har påträffats i grundvattnet i halter som överstiger jämförvärden. Det skall dock understrykas att jämförvärdena inte är framtagna specifikt för förorenade områden i Sverige. Ytterligare utredningar kan krävas därför för att bedöma risker för miljö och hälsa i området vid de uppmätta halterna. Den utförda undersökningen är en riktad stickprovsundersökning. Även om resultaten inte visar på omfattande förorening kan det inte uteslutas att delar av fastigheten kan vara mer påverkade av förorening. Frågan kommer att utredas vidare under planarbetet. En bestämmelse har införts på plankartan som anger att bygglov inte får beviljas innan markföroreningarna är avhjälpta. TRAFIKBULLER Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 db(a) ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 db(a) maximal ljudnivå nattetid Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 db(a). Om detta krav inte kan uppnås kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostad är högst 50 db(a) ekvivalent och högst 70 db(a) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 db(a). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas. Se vidare i Tillämpningsskrift om trafikbuller. 19 (27)

112 En uppdaterad bullerutredning har genomförts (Bryggeriet trafikbullerstudie 2014-0416, Tyréns) som redovisar beräknade bullernivåer i beräkningspunkter vid fasader samt inne på gårdar. Utredningen visar att riktvärdena för ekvivalentnivåer enligt huvudregeln i tillämpningsskriften överskrids vid bostadsfasader längs Jespersgatan, Lantmannagatan och Ystadvägen. Det kommer därför troligen att bli aktuellt att tillämpa avstegsregeln i många fall, vilket kan innebära att enkelsidiga lägenheter mot dessa gator inte kan förekomma. Slutlig bedömning av detta görs i bygglovsskedet. En planbestämmelse har införts på plankartan som anger vilka riktvärden som ska klaras och vad som gäller vid avsteg. Beräkningspunkter, trafikbuller. Tyréns, 2014-04-16 20 (27)

113 Beräknade ljudnivåer, trafikbuller. Tyréns, 2014-04-16 TRAFIKKONSEKVENSER Enligt Trafikutredning, Tyréns 2014-04-22: Det kommer att förekomma backande rörelser inom området där oskyddade trafikanter rör sig, vilket innebär en viss säkerhetsrisk. På ytor där flera trafikantgrupper kommer att sammanstråla leveransfordon, bilar till parkeringsplatser och oskyddade trafikanter är därför viktigt att stor vikt läggs på detaljutformningen så att det blir tydligt hur alla trafikslag ska röra sig här och att säkerheten för de oskyddade trafikanterna tryggas. Det kan krävas särskilda åtgärder för att styra de gående och säkerställa att de inte leds in i lastytorna. I anslutningen till Lantmannagatan kan kapacitetsproblem uppstå för trafik som ska köra ut från området. Detta beror på svårigheter att svänga vänster ut på Lantmannagatan då det är mycket trafik på Lantmannagatan. Alternativt kan då utfart tillåtas endast genom medlöpande högersväng ut på Lantmannagatan, precis som idag. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Fastigheten Bryggeriet 2 Fastigheten är privatägd och kommer genom fastighetsreglering dels erhålla mark dels avstå mark från/till kommunens park och gatufastighet. Nya kvartersfastigheter kommer att bildas för bostad, förskola och parkering och centrumändamål. Inom kvarteren kommer vid ytterligare uppdelning av fastigheter bildas gemensamhetsanläggningar för fastigheternas gemensamma behov. 21 (27)

114 Fastigheten Innerstaden 120:1 Fastigheten är kommunägd och avstår kvartersmark för bostadsändamål till Bryggeriet 2. SAMHÄLLSKONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen. Genomförandet av detaljplanen bidrar till uppfyllelse av de bostadspolitiska målen genom att detaljplanen medger uppförande av en funktionsblandad bebyggelse som har goda förutsättningar att innehålla varierade upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar för att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom att en förskola byggs i ett område med stor brist på förskoleplatser de offentliga rummen (torg, park, gångfartsområden) utformas med stort inslag av grönska och med prioritet för fotgängare och cyklister hänsyn har tagits till barns behov av utemiljö genom att det finns möjlighet för bullerskyddade bostadsgårdar med plats för grönska, lek och rekreation TILLGÄNGLIGHET Då det inom området tillkommer helt ny bebyggelse finns det goda förutsättningar för att utforma bebyggelsen för att den ska vara tillgänglig för alla. JÄMSTÄLLDHET Detaljplanen bidrar till målet om jämställdhet genom att Parken får ett odlingstema och därmed erbjuder aktiviteter som är både fysiska och sociala och som engagerar både kvinnor och män Förskola byggs i ett område med många barnfamiljer, vilket underlättar vardagslivet för föräldrar Förutsättningar skapas för att behålla och utveckla handel och service nära bostäder KOMMUNAL SERVICE Genomförandet av detaljplanen kommer att bidra till att skapa ca 80 förskoleplatser. Inom planområdet finns även möjlighet att bygga LSS-lägenheter inom delar med användningsbestämmelse B - bostäder, om behov skulle finnas. SOCIALA KONSEKVENSER Under arbetets gång har en social konsekvensbeskrivning gjorts utifrån inhämtad information under medborgardialog hösten 2012. 22 (27)

115 De huvudsakliga negativa konsekvenserna som en utbyggnad kan innebära innefattar att föreningslivets möjligheter påverkas negativt och att delar av den kulturhistoriska bebyggelsen som är en del av områdets identitet och kollektiva minne måste rivas. Ser man till de huvudsakliga positiva konsekvenserna för området så innefattar de ökad trygghet, fler bostäder, förbättrad service, fler mötesplatser och att bebyggelsen kan hjälpa till med att knyta samman bostadsområdena Seved och Augustenborg. Antalet offentliga platser och grönskan inom området kommer även att öka i samband med utbyggnaden. En ytterligare viktig faktor för det sociala sammanhanget är att en ny förskola kan skapas inom området. Sammantaget kommer utbyggnaden troligen att leda till övervägande positiva sociala konsekvenser för området. Det finns dock en risk som bör uppmärksammas - att föreningslivet kan påverkas negativt. Lämpliga lokaler kan försvinna och/eller få kraftigt höjda hyror i och med att områdets karaktär förändras och andra verksamheter gynnas. Det finns även en risk att omdaningen av området kan leda till omflyttningar av människor i staden. Om områdets gentrifieras på sikt så kan ekonomiskt svagare grupper kanske inte ha råd att bo kvar. Det är viktigt att frågan bevakas i framtiden av staden. BEFINTLIG HANDEL Den befintliga handeln som Özen allfrukt, Emmaus m.fl. kan behöva byta lokaler inom området för att en utbyggnad av planen ska vara möjlig. Viss befintlig handel kan även behöva flytta från området för att möjliggöra utvecklingen av området. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. VILLKOR FÖR BYGGLOV Inom området har markföroreningar påträffats. Därför är bygglovet villkorat till att markföreningar ska vara avhjälpta innan bygglov beviljas, genom administrativa bestämmelser i plankartan. UNDERLAG TILL PLANARBETET PROGRAM OCH UTREDNINGAR GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och program för genomförande ska utgå från dessa mål. 23 (27)

116 MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020 Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kommunfullmäktige. MILJÖBYGGPROGRAM SYD Miljöbyggprogrammet är kommunens program för hållbart byggande och ska följas vid nybyggnation på mark som kommunen äger, säljer eller upplåter. På övrig mark är programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler. TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transporter. TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017 Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem. FOTGÄNGARPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2018 Fotgängarprogrammet utgör grunden för gångstråksplanen i vilken viktiga stråk för gående pekas ut. Programmet antogs av tekniska nämnden 2012. PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av KF september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER Tillämpningsskrift om trafikbuller - Malmö stads ljudkrav vid planering och byggande av bostäder (antagen av stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11) anger ljudkrav, tillämpning och hantering av trafikbullerfrågor. AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret, 24 (27)

117 miljöförvaltningen, serviceförvaltningen, förskoleförvaltningen och stadsområdesförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Roger Westin Anna Swanberg Planchef Planhandläggare Planhandläggare 25 (27)

118 ORIENTERINGSKARTA 19 5vån e640 v1 v4 12.5 16 ningar anläggning 5vån e280 v1 v3 15 B 24 30.0 k1 E 10 vån v1 32 n2 GCVÄG k1 21 k1 36 k1 28 k1 S1 3 vån e600 n2 p1 v1 5 vån e500 v1 v3 V5 15 5 vån e550 v1 v4 V5 12.5 16 n2 19 BC1 park ej parkering e180 5vån 12.5 16 5vån e370 v1 v3 15 19 v3 BC 15 v1 v3 V5 BC1 BC 5vån torg e350 ej parkering v1 v3 V5 15 19 5 vån e290 v1 v4 V5 12.5 16 k1 V5 V5 torg ej parkering C1 V5 PC1 5 vån n3 b1 v2 15 27 k1 24 22 k1 k1 V5 20 k1 22 k1 32 k1 10 5 0 10 20 30 40 50 M Skala 1:1000 (A1) 5 vån e810 v1 v3 V5 15 GCVÄG 19 ej parkering PC 5 vån GCVÄG b1 v2 15 19 19 GCVÄG 20 k1 E återvinning n1 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Samrådsredogörelse Illustrationskarta Planprogram Miljökonsekvensbeskrivning Utlåtande PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GCVÄG Gång- och cykelväg Kvartersmark BC Bostäder och centrum (ej hotell) BC1 Bostäder och centrum (ej hotell) I bottenvåningen ska lokaler för handel finnas längs med minst 80% av fasadlängden B Bostäder C1 Centrum (ej hotell) E Tekniska anläggningar PC1 Parkering och centrum (ej hotell). I bottenvåningen ska lokaler för handel finnas längs med minst 80% av fasadlängden PC Parkering och centrum (ej hotell) S1 Förskola UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e00 Storsta byggnadsarea (BYA) i m 2. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras. Marken får endast bebyggas med uthus och cykeltak, max 10% Marken får byggas under med garage. Marken får endast bebyggas med uthus och cykeltak, max 10% Byggnad får inte uppföras, undantaget återvinningstation MARKENS ANORDNANDE Mark och vegetation n1 Vid anordnande av parkering ska nya stamträd planteras. Minst 1 träd per 4 parkeringsplatser n2 Förgårdsmarken ska utformas som en del av gångbanan. Planteringar får finnas n3 Lastramper/bryggor och skärmtak får finnas i begränsad omfattning. park Ska utformas som en kvarterspark. Ytan ska vara vegetationstäckt, undantaget gångar. Minst 10 träd ska planteras varav minst 3 träd ska vara av storvuxen art, minst 18 cm i stamonfång. TABELL, STÖRNINGSSKYDD TRAFIKBULLER Byggnader och bostäder ska lokaliseras och utformas så att ljudkrav 1-3 som redovisas i tabell på denna plankarta uppfylls. Om ljudkrav 2 inte kan uppfyllas ska istället ljudkrav4-5 uppfyllas. Ljudkrav Miljö Ekvivalent ljudnivå Trafikbuller Maximal ljudnivå 1 Inomhus 30 dba 45 dba (I) 2 Vid fasad 55 dba 3 Vid uteplats (II) 55 dba 70 dba (III) I. Kl 22-06 II. Får vara gemensam III. Får överskridas 3 ggr/h 4 Utanför fönster till minst hälften av bostadsrummen i varje bostad, varav minst ett rum ska vändas mot en gårdssida. 50 dba 70 dba (IV) 5 Vid minst hälften av gårdsytan (V) 50 dba IV. Om spårtrafik V. 1,5 meter ovan mark Ljudkrav 2-5 avser frifältsvärden torg Ytan ska utformas som ett torg. Marken ska beläggas med marksten och/eller plattor, ej asfalt. Träd och sittmöjligheter ska finnas. ej parkering Parkeringsplats får inte finnas återvinning Plats för återvinningsstation ska finnas, minst 30 m 2 Utfart, stängsel Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Placering av bebyggelse ska i huvudsak ske i förgårdslinje. p1 Byggnaden ska placeras med långsida högst 4 meter från fastighetsgräns. Utformning 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter 0.0 Högsta totalhöjd i meter, mindre tekniska anläggningar (solfångare eller annat för energi- eller miljöförbättringar) intergrerat i gestaltningen av byggnaden tillåts. v1 Fasadmaterialet ska vara tegel eller puts. Grönytefaktor minst 0.6 ska uppnås inom kvarteret v2 Fasadmaterial ska vara lätt och delvis transparent. Fasadgrönska ska finnas. Grönytefaktor på minst 0.25 ska uppnås inom kvarteret v3 Vind får inredas. Takkupor till högst 1/3 av fasadlängden får finnas utan att våningsantalet påverkas v4 Översta våningen ska vara indragen minst 1 meter från fasadliv och får utgöra max 85 % av underliggande våningsarea. V5 Entreér ska vara vända mot torg eller gata 0 vån Högsta antal våningar Entreér till flerbostadshus ska vara genomgående och ansluta i nivå med gata eller gård. Entrédörrar får inte slå upp över allmän platsmark. Sockel (ök bottenvånings bjälklag) mot allmän platsmark får högst utföras 0.9 meter över anslutande mark. Varsamhet (befintlig bebyggelse) k1 Vid ändring ska fasadernas karaktärsdrag med avseende på kulör, material och komposition särskilt beaktas. Byggnadsteknik b1 Parkeringshuset norra fasad ska vara sluten för att minska bullerstörningar ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Markföroreningar ska vara avhjälpta innan startbesked beviljas. STÖRNINGSSKYDD Granskningshandling nr 2 Detaljplan för kvarteret BRYGGERIET i Innerstaden i Malmö Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor Grundkartan upprättad 2015-10-28 Josephine Nellerup Planchef Roger Westin Arkitekt Ewa Rannestig Stadsingenjör Anna Swanberg Arkitekt Antagen av stadsbyggnadsnämnden Betygar Dp 5299 Laga kraft

119 datum diarienummer 2014-05-06 SBN-2014-217 Dp 5299 GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. I samband med stadsbyggnadsnämndens beslut att skicka detaljplanen på samråd lämnade Miljöpartiet in ett särskilt yttrande. Allmänna samrådsmöten samt möten med fokusgrupper för unga och äldre hölls under januari 2014. Se vidare sid 34. Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i kursiv stil. MYNDIGHETER Länsstyrelsen meddelar i yttrande 2014-02-04 att: Syftet med planen är att göra det möjligt att omvandla kvarteret Bryggeriet till blandad bebyggelse med bostäder, handel, förskola parkeringshus samt torg/park. Planförslaget är förenligt med gällande översiktsplan. Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse för kulturminnesvård. Kommunen gör bedömningen att riksintressets värden inte skadas påtagligt vid planens genomförande. Länsstyrelsen delar denna bedömning. Länsstyrelsen har i övrigt inget att erinra. V 130710 Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna föranleder inga förändringar av planförslaget. 1 (35)

120 KOMMUNALA OCH REGIONALA ORGAN Tekniska nämnden meddelar i skrivelse 2014-03-06 att: Generellt Tekniska nämnden är positiv till en omvandling av kvarteret Bryggeriet, men det är mycket som är tänkt att rymmas inom ett begränsat område, vilket medför att disponeringen av ytorna upplevs rörig. Det är tveksamt om det finns tillräckligt med yta för allt som planen har som målsättning att realisera, vilket tekniska nämnden påpekade redan i planprogramskedet. En gestaltning av allmän platsmark i enlighet med planprogrammet och utifrån plankartans utformning, med tydliga avgränsningar mellan olika områden, blir mycket svår att genomföra på ett bra sätt. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är möjligt att alla målsättningar från planprogrammet i slutet inte går att genomföra av kostnadsskäl. Detta har inte detaljstuderats under planprogramskedet då ett planprogram på många sätt är ett visionsdokument. Ibland måste avsteg göras från visionen. Det går inte alltid att nå ända fram, men med en vision och en målsättning blir resultatet ofta bättre än om en sådan saknas. Det kan också ifrågasättas om detaljplanen är ekonomiskt genomförbar för exploatören, med hänseende på andelen allmän platsmark samt mark för allmänna byggnader i förhållande till erhållna byggrätter. Fastighetskontoret och gatukontoret bör gemensamt se över de ekonomiska förutsättningarna för planens genomförande innan planen kan ställas ut för granskning. Eftersom planen omfattar en hel del ny allmän platsmark måste även diskussioner föras med gatukontoret och fastighetskontoret angående plankartans utformning och gestaltning innan planen kan ställas ut för granskning. Innan detaljplanen kan antas måste exploateringsavtal vara undertecknat. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Andelen allmän platsmark har minskats i planförslaget. Exploatören har kopplat in NAI Svefa som fastighetskonsulter. De ansvarar för att räkna på fastighetsägarens exploateringsekonomi. Det är mycket positivt om gatukontoret och fastighetskontoret kan börja dra upp riktlinjerna för det framtida exploateringsavtalet tidigt i processen. Trafikfrågor Planbestämmelsen för torg innebär att genomfartstrafik samt cykeltrafik inte är tillåten. Eftersom avsikten är att tillåta både genomfartstrafik och cykeltrafik i området bör det i samråd med gatukontoret utredas vidare vilka användningsområden och avgränsningar som lämpligast hanterar det. Åtkomsten till befintlig parkering i sydost utanför planområdet måste också säkerställas. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har arbetats om med avseende på planbestämmelsen torg och åtkomst till parkering i sydost. Det blir omöjligt att skapa ett trevligt torg centralt i området om leveranszonen placeras enligt förslaget, eftersom alla rörelser runt torg/verksamheter skärs av med lastbilar. Enligt tekniska nämnden är den befintliga placeringen i östra delen av byggnaden en bättre lösning. Erforderliga ytor för vändning/ backning av lastbilar ska inrymmas på kvartersmark. Ny infart från Lantmannagatan till lastzonen, och även markparkeringen i sydost, kan eventuellt anordnas söder om parkeringshuset. Det 2 (35)

121 måste i så fall vara ett säkert avstånd mellan anslutningen och korsningen med Ystadsvägen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har arbetats om med avseende på torgytor och trafikföring. Det är oklart om det ska vara anslutning mot Ystadsvägen från Köpmansgatan eller ej, men om gatan ska vara återvändsgata ligger den illustrerade vändplatsen vid GÅNGFARTSOMRÅDET ej optimalt. Befintlig vändplats längre ner i Köpmansgatan är i så fall en bättre placering, med tanke på både angöring och sophämtning till befintliga hus på västra sidan av Köpmansgatan och det nya bostadskvarteret på östra sidan. Att förändra läget på vändplatsen eller att öppna gatan mot Ystadvägen innebär ombyggnad av befintlig allmän plats, som ligger utanför aktuellt planområde. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har arbetats om, kopplingen mellan Ystadvägen och Köpmansgatan öppnas ej för trafik i granskningsförslaget. I västra delen av planområdet mot Köpmansgatan illustreras parkeringsplatser på allmän platsmark. Dessa bör vara placerade på kvartersmark, annars kan de inte räknas med i parkeringsnormen. Parkering där bilar måste backa ut över allmän platsmark accepteras dock inte. Detta illustreras på flera ställen, t.ex. utanför förskolan. Vid GÅNGFARTSOMRÅDE är trafiksäkerheten extra viktig, eftersom alla trafikslag ska samsas på samma yta. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Plankartan och illustrationerna har uppdaterats. Backande lastbilar vid angöringen till Özens grossistverksamhet utmed gc-vägen i PARK är inte acceptabelt. Även om Özen flyttar sin grossistverksamhet måste åtkomst till lokalen för eventuell ny verksamhet säkerställas. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Användningen ändras till GC-väg. Lokalerna kommer i framtiden inte att kräva några transporter från GC-vägen utan användas som kontors- eller föreningslokaler och nås från entré mot Ystadvägen. Utmed Jespersgatans södra sida illustreras parkeringsfickor. En sådan utformning är inte självklar, vare sig de placeras på allmän platsmark eller på kvartersmark. Jespersgatans sektion bör ses över eftersom gångbanan på den södra sidan är väldigt smal. Eventuellt bör fastighetsgränsen regleras, så att en bredare gångbana kan inrymmas utanför förskolan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Parkeringsfickorna kan placeras på kvartersmark. Kopplingarna för cyklister från planområdet till omkringliggande områden bör utredas noggrannare, i lokalgatan i planens östra del bör det finnas plats för en cykelväg. Även kopplingarna till busshållplatser bör utredas bättre. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Ett nytt förslag har arbetats fram med bättre koppling till Augustenborg. Kopplingen illusteras bland annat i illustrationsplanen. Det saknas bullerberäkningar för förskolans utemiljö. Om ljudnivån överskrider 55 dba ekvivalentnivå ska nödvändiga åtgärder beskrivas i planen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Bullernivåerna inne i kvarteret bedöms översiktligt bli låga. Gestaltningsfrågor Önskemålet är att parken för allmänheten och utemiljön för förskolebarnen ska kunna samutnyttjas, vilket är positivt, i illustrationen ser det dock ut som om 3 (35)

122 förskolan upptar den största ytan och parken endast består av en liten del i hörnet, vilket är missvisande. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har justerats så att andelen parkmark är betydligt större i förslaget. I plankartan är angiven areal för förskolan 3200 m2, men i planbeskrivningen står det att arealen för förskolan ska vara 3400 m2. Plankartan måste därför justeras. Förskolebyggnadens e-tal reglerar storleken på förskolan, men för tydlighetens skull bör byggrätten justeras så att placeringen blir mer fastställd. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tomtytan har justerats och byggrätten har gjorts mindre för att styra placeringen av förskolebyggnaden till att ligga längs Jespersgatan. Generellt behöver behovet av förgårdsmark ses över för att säkerställa att nödvändiga funktioner såsom ytor för cykelparkering, skärmtak, uteserveringar o dyl kan inrymmas på kvartersmark. Detta är speciellt nödvändigt kring entréer och lastintag till affärer. Skejtgymnasiet har önskemål och möjlighet att öppna sina lokaler mot torget med entré och caféverksamhet, vilket är positivt eftersom det ger liv till området långt in på kvällen, men det bör placeras på kvartersmark. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förgårdsmarken har justerats. Entrédörrar får inte öppnas ut över allmän platsmark och inte heller lokaliseras direkt mot PARK, vilket förekommer vid den befintliga byggnadens västra del och det föreslagna 10-våningshuset. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förgårdsmarken har justerats. För att tona ner karaktären av biltrafikled utmed Lantmannagatan bör det övervägas att det ska finnas lokaler i bottenvåningen även där. De huskroppar som vätter mot Jespersgatan bör ha 4 våningar för att bättre harmoniera med befintliga byggnader norr om gatan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planen tillåter lokaler i bottenvåningen. E-tal saknas för vissa kvarter. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detta är en redaktionell miss som justerats. Genomförandefrågor Det är svårt att ur plankartan utläsa vilka marköverföringar som är aktuella mellan Bryggeriet 2 och omkringligande kommunalägd fastighet. Det hade varit bra att komplettera med en genomförandekarta som visar vilka marköverföringar som blir aktuella i och med planen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna kommer att uppdateras med en genomförandekarta inför antagande. Tills dess framgår det av plankartan hur befintlig fastighet ska styckas i nya fastigheter. Ytterligare markmiljöundersökningar bör göras på mark avsedd för förskola inom ramen för detaljplanearbetet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Några ytterligare markundersökningar har inte hunnits med att göra innan granskningshandlingen. I övrigt finns det från tekniska nämndens sida inget att erinra mot att planförslaget antages av stadsbyggnadsnämnden i kommunfullmäktiges ställe. 4 (35)

123 Miljönämnden meddelar i skrivelse 2013-12-17 att: Kvarteret Bryggeriet kommer att bli relativt tätbebyggt med höga byggnader samt ett mycket högt punkthus. Miljöförvaltningen anser därför att det bör genomföras en mikroklimatstudie, med avseende på bland annat sol- och vindförhållanden i kvarteret. Studiens resultat bör redovisas och dessutom tillåtas påverka detaljplanen och resultera i konkreta åtgärder. I beskrivningen anges till exempel att en placering av punkthuset i anslutning till det större bostadskvarteret förkastats då bostädernas innergård skulle skuggas. Miljöförvaltningen förutsätter att liknande hänsyn tas till förskolas utemiljö, där barnen kommer att spendera en stor del av dagen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har uppdaterats med solstudie. Denna visar att skuggningen främst sker på eftermiddagen. Skuggbilden är relativt begränsad då punkthuset har en smal form. När det gäller vindförhållanden så bedöms översiktligt byggnadens smala form kombinerat med träd i marknivå minimera risken för att vindar ska fångas upp och spridas ner i markplan där människor vistas. Den parkeringsyta som i parkeringsutredningen förlagts till den kommande förskolefastigheten måste frånräknas förskolans friyta. Miljöförvaltningen utgår från att förskolans friyta trots detta uppgår till 30 kvadratmeter per barn. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Beräkningarna har uppdateras i planbeskrivningen. Miljöförvaltningen anser att möjligheten att teckna ett avtal gällande parkeringslösningar liknande dem som tillämpats i Västra Hamnen, kvarteret Fullriggaren bör undersökas i kvarteret. Etablering av en publik bilpool i parkeringshuset kan gynna fler än de boende i kvarteret Bryggeriet. En sådan lösning skulle även kunna möjliggöra en minskning av det antal parkeringsplatser som placeras i markplan, på exempel förskolans fastighet eller i kvarterets gångfartsområden. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Antalet parkeringsplatser i markplan har justerats. Den slutgiltiga lösningen för parkeringsplatser avgörs i bygglovet. Det är troligt att det i bygglovsskedet går att motivera en reducering av antalet p-platser som i detaljplanen uppgår till 0,8 per lägenhet. Precis som trafikbullerutredningen visar kommer bullernivåerna från trafik att överskrida gällande riktvärden vid de kommande bostädernas fasad och avsteg kommer att tillämpas. Miljöförvaltningen vill redan i detta skede särskilt uppmärksamma att särskilda åtgärder kommer att bli nödvändiga att genomföra för de lägenheter som planeras i byggnadernas hörn, för att avstegsreglerna ska vara tillämpliga. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna är förmedlade till fastighetsägaren. Planen beskriver att särskilda åtgärder kan komma att krävas. I samrådsförslaget regleras bland annat byggnadernas bredd. Miljöförvaltningen anser att byggnadsbredderna bör medge uppförande av passivhus och samtidigt skapa förutsättningar för en gynnsam lägenhetsutformning. Det går inte att utläsa av handlingarna om detaljplanen ger förutsättningar för detta. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Byggrätternas bredd bör vara tillräckliga för passivhus. Detaljplanens bestämmelser om placering, utformning, utförande bör kompletteras så att det utöver högsta byggnadshöjd blir tillåtet att uppföra energianläggningar som solfångare och solpanel m.m. som får sticka upp. 5 (35)

124 Stadsbyggnadskontorets kommentar: Plankartan har justerats så att solpaneler etc går att lägga till på byggnaden. Slutligen vill miljöförvaltningen framföra att den kommande förskolan bör uppföras med särskild hänsyn till materialval, gärna som en Svanen-märkt eller som en så kallad low-tox förskola. Miljöförvaltningen är medveten om att detta inte regleras i detaljplanen, men det är angeläget att staden tidigt i planeringsprocessen tar beslut om denna typ av inriktning. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna har förmedlats till Serviceförvaltningen/Stadsfastigheter som kommer att ansvara för uppförandet av byggnaden. Malmö Museer meddelar i skrivelse 2014-01-20 att: Detaljplanen berör kvarteret Bryggeriet vid Ystadvägen/Lantmannagatan. Från sekelskiftet 1900 och fram till 1993 pågick bryggeriverksamhet här, de sista decennierna i Pripps regi. Bebyggelsen i kvarteret består av industri- och kontorsbyggnader från flera decennier, präglade av sin tillkomsttid och av den långvariga industriella verksamheten på platsen. Idag används byggnaderna för nya ändamål såsom handel och föreningsverksamhet. Industribebyggelsen är av kulturhistoriskt intresse då den utgör ett konkret spår av en betydelsefull del av stadens historia. Bryggerinäringen var länge en viktig bransch i Malmö som sysselsatte många människor. Bryggeriet på Ystadvägen ingick tillsammans med tex Kürzels spinneri i kvarteret Fredriksborg i ett stråk av fabriker som växte fram söder om staden i slutet av 1800-talet. Dessa industrier hade ett direkt samband med utbyggnaden av stadsdelarna Möllevången och Sofielund. I gällande detaljplan (laga kraft 2007) är flera av byggnaderna i kvarteret Bryggeriet försedda med varsamhetsbestämmelser (k-märkning) som preciserar vilka krav som ställs vid ändring, med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden. Två k-märkta byggnader ligger innanför planområdet, och planens syfte är att dessa rivs och ersätts med ny bebyggelse. I planbeskrivningen motiveras detta med att behovet av att bygga bostäder har bedömts som större än bevarandevärdet. Det är beklagligt att man inte hittat en lösning som kombinerar de båda intressena. Samtidigt kan man konstatera att större delen av den gamla industribebyggelsen, belägen utmed Ystadvägen, ligger utanför planområdet och bibehåller befintligt skydd. De byggnader som avses rivas är en kontorsbyggnad vid Lantmannagatan, i kvarterets norra del, samt ett pannhus vid Ystadvägen, i kvarterets sydvästra hörn. Dessa byggnader ingår som delar i den bevarade industrimiljön och bidrar till dess karaktär. Kontorsbyggnaden är frän 1950-talet och är välbevarad i sin tidstypiska utformning. Arkitekturen är lågmäld men med små accenter som ger kvalitet, t ex fasader i hålkälstegel, förhöjt parti i norr med mönsterlagt tegel, entré med rostfria dörrpartier och omfattning i marmor, vertikala fönsterband. Pannhuset är från 1960-talet och har slutna betongfasader och en hög skorsten i cortenstål. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret instämmer att byggnaderna har ett bevarandevärde och att det är beklagligt att de utpekade byggnaderna ska rivas. De är en del av helhetsmiljön och har även arkitektoniska kvalitéer som enskilda objekt. Det är dock så, att sett i ett större sammanhang där stadsbyggnadskontoret arbetar med att få en tät och blandad stad, så måste avväganden göras. Den förändring som görs i kvarteret bedöms ge ett värde för staden under lång tid framöver i form av både allmän plats, bostäder och möjligheter till service och butiker. Många misstag har gjorts genom historien där hela miljöer rivits för att ge plats för nya projekt, 6 (35)

125 framförallt under 1960 och 1970 talet. I detta fall har vi aktivt försökt hitta en plats för byggnaderna i en ny struktur, vilket vi inte lyckats med. Det förslag som presenterats ser vi som en väl avvägd blandning mellan gammalt och nytt. Förslaget ger förutsättningar för att den historiska dimensionen ska kunna vara närvarande och gå att utläsa i bebyggelsen, samtidigt som förslaget ger utvecklingspotential. I staden pågår det en ständig urban förändring. Från att Bryggeriet under sin första tid legat utanför staden, till att det fick bostadsbebyggelse runt sig och inkorporerades i stadsbebyggelsen. Med detaljplanen tar staden ett nytt steg i utvecklingsprocessen, nu flyttar bostadsbebyggelsen in i Bryggerietområdet. Detaljplanen tillför ett nytt bebyggelselager, utan att för den delen helt utplåna stadens tidigare lager. På detta sätt får staden en intressant mosaik, där det pågår en ständig utveckling och där stadsmorfologin tydligt går att utläsa. Förhoppningsvis gör Malmö museum en dokumentation av byggnaderna innan de rivs. När det gäller nytillkommande bebyggelse är den i huvudsak jämnhög, med en solitär uppstickare i form av ett punkthus. Detta är ett mönster som följer beprövad tradition, exempelvis är intilliggande Seved byggt på detta sätt. Från kulturmiljöperspektiv ser vi positivt på detta. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är rätt uppfattat. Tanken har varit att plocka upp bebyggelsedrag från omkringliggande område. Samma princip med en uppstickande byggnad med jämnhög omkringliggande bebyggelse finns vid Sevedsplan. Stadsområdesnämnd Innerstaden meddelar i skrivelse 2014-01-22 att: Stadsområdesnämnden ställer sig positiv till de möjligheter som byggnationen av Bryggeritomten innebär. Stadsområdesnämnden och förvaltningen har inom ramen för områdesprogram Seved aktivt medverkat och varit delaktiga i utvecklingen av Bryggeritomten. I detta arbete har stadsområdet fokuserat på trygghetsaspekterna samt på att det måste finnas ett blandat utbud av bostäder såväl vad gäller storlek som ägandeform. Förslag till detaljplan har utformats på sådant sätt att det som kommit fram vid dialogmöten med medborgare i hela Malmö har beaktats. Vid dessa möten har fokuserats på gröna ytor, platsmark i form av torg, park samt gång- och cykelstråk. I dialogerna har också framförts behov av förskola i kvarteret, att det finns möjlighet till lokaler för egen verksamhet samt att det finns olika typer av aktivitetsytor. Boende i området har även framfört önskemål om källsortering/återvinningsstation på Bryggeritomten. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Utgångspunkten för planarbetet har varit att i möjligaste mån arbeta in de förslag, synpunkter och önskemål som kommit in under samråden. Exempelvis finns i plankartan en plats för källsortering/återvinning. Under januari 2014 kommer stadsbyggnadskontoret och områdesprogram Seved att genomföra ytterligare två dialoger tillsammans med medborgare samt utvalda grupper. Det är angeläget att även dessa synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet inför exploateringen. Förnyade dialoger bör genomföras med fastighetsägarna inom kvarteret Bryggeriet, fastighetsägarna i närliggande område samt Polisen så att deras kunskaper och erfarenheter av trygghetsaspekterna tas tillvara. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Under granskningstiden finns möjlighet att lämna ytterligare synpunkter på förslaget. Enligt förslaget till detaljplan är förskolan placerad med ingång in mot Bryggeritomten med öppen torgyta som kopplas till förskolan. Det är viktigt att 7 (35)

126 denna del av kvarteret får ökad insyn och inte stängs in av förskolans baksida. Detta gäller även angöring av transporter till förskolan. Planerad parkyta och de ytor som används av förskolan måste förbindas med övriga områden och ha karaktär av mycket öppna platser. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den slutgiltiga detaljutformningen av förskolan och tomten bestäms inte i detaljplanen. Synpunkterna som förs fram förmedlas vidare till Stadsfastigheter som kommer att arbeta vidare med byggnadens utformning. Det är viktigt att gång- och cykeltrafik knyter samman Byggeritomten med kringliggande områden. Ett ökat flöde av förbipasserande genom området kan bidra till ökad trygghet. Lantmannagatans ombyggnad 2014 med cykelstråk på Augustenborgsidan bör knytas samman med området. Det är viktigt att gestaltningen av såväl gång- och cykelstråk som torg- och grönytor förhindrar bilkörning i området. Hastighetsdämpande åtgärder och samråd med polis och räddningstjänst samt fastighetsägare/boende måste ske för framför allt de kvarter som varit mest utsatta för buskörning. Stadsbyggnadskontorets kommentar: En av planens intentioner är att biltrafiken inom kvarteret ska minimeras. Detta har legat till grund för gatubredder. Detta bör kompletteras med en gestaltning av torg och gatumiljöerna som minskar möjligheten till genomkörning. Då en stor yta centralt i området är allmän platsmark blir detta en fråga för gatukontoret. Gatukontoret är med under planarbetet och kommer efterhand att ta över processen och arbeta vidare med detaljutformningen. Fritidsnämnden meddelar i skrivelse 2013-12-30 att: Fritidsförvaltningen har tagit del av det rubricerade planförslaget. Fritidsförvaltningen har följande synpunkter på förslaget. Vikten av en park i området är betydelsefullt, då det råder brist på dessa. Parken bör utformas så att det finns möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation. I övrigt anser Fritidsförvaltningen att det är viktigt att biltrafik och cykeltrafik skiljs åt i så stor utsträckning som möjligt. I nuvarande byggnad finns ett stort antal föreningar med aktiva ungdomar och som behöver en säker cykelväg till och från sin aktivitet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Trafiksäkerheten har varit en viktig del i utformningen av planhandlingen. Det har gjorts ytterligare omarbetningar med anledning av detta i granskningshandlingen. Biltrafik och cykeltrafik är både åtskild och blandad beroende på gatutypen. Det är inte i alla lägen positivt med en uppdelning av biltrafik och cykeltrafik ur stadsbyggnadssynpunkt. Ett avvägt planförslag har tagits fram. Utformningen av parken kommer att vara en fråga för gatukontoret, som kommer att gestalta parken och fylla den med möjligheter. Sociala resursnämnden meddelar i skrivelse 2014-01-22 att: Detaljplanen går i linje med förslaget till ny översiktsplan för Malmö ÖP 2012 där en av de övergripande prioriteringarna är att Malmö ska vara en tät, nära och blandad stad. Sociala resursnämnden anser att den blandade bebyggelse som förespråkas i detaljplanen är positiv. Nämnden vill understryka vikten av att skapa en blandning även gällande lägenhetsstorlek och upplåtelseform. Det är viktigt att göra bostadsmarknaden tillgänglig för alla och specifikt för de grupper som ofta drabbas av en otillgänglig bostadsmarknad. Genom att även bygga billigare lägenheter skapas möjlighet för fler medborgare att inkluderas i bostadsmarkanden vilket är nödvändigt för att skapa en socialt hållbar stad. Sociala resursnämnden anser att diskussionerna i 8 (35)

127 planförslaget om att integrera LSS-boende i flerfamiljsbostäderna är positivt och nödvändigt. Nämnden vill understryka betydelsen av detta och anser att det är av vikt att inte särskilja boende i särskilda boenden från boende inom den övriga bostadsmarknaden. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tyvärr finns inte möjligheten att med stöd i PBL styra lägenheters upplåtelseformer i en detaljplan. Det går till viss del att styra storlekarna på lägenheterna genom formen på byggrätterna, men det är mycket komplicerat. Exempelvis ger den relativt begränsade byggrätten (fotavtrycket) för punkthuset goda förutsättningar för mindre lägenheter. Det är mycket positivt att sociala resursnämnden aktivt deltar i detaljplanen och även försöker påverka senare skeden i genomförandet till en blandning av boende, LSS-boende m.m. I förslaget till detaljplan framgår att en möjlig konsekvens av planen är att föreningslivet påverkas negativt. I nuläget finns ett flertal föreningar i kvarteret och risken med föreslagen omvandling är att lämpliga lokaler försvinner samt att hyror kraftigt höjs. Sociala resursnämnden vill framhålla vikten av att skapa möjligheter för föreningarna att fortsätta verka i området. Ett aktivt föreningsliv stärker civilsamhället och kan bidra till ökad trygghet i området då fler människor rör sig i kvarteret även under kvällstid. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen har genom att peka på konsekvensen lyft fram problematiken som kan uppstå i samband med genomförandet av planen. Detaljplanen i sig försämrar inte förutsättningarna för föreningarna utan snarare förbättrar genom utökade möjligheter att använda kvartersmark utanför byggnaderna. Men då detaljplanen höjer fastighetsvärdet genom utökade byggrätter kan det på sikt få konsekvenser i form av höjda hyror. Det är viktigt att alla som tar del av planen är medvetna om detta. Stadsbyggnadskontoret instämmer med synpunkten att föreningslivet är en stor resurs för området och civilsamhället i stort, och det vore mycket olyckligt om det inte kan vara kvar i fortsättningen. I kvarteret planeras för en parkyta placerad i närheten av förskolan. Parkytan ska under dagtid kunna fungera som en extra resurs för förskolan och delar av förskolans gård ska under kvällar och helger vara öppen och fungera som en del av parken. Idén om att kunna samnyttja park och gård är platseffektivt i en tät stad och skapar större tillgång till grönytor för de som vistas i kvarteret. I kvarteret planeras för lokal service genom torg- och centrumhandel vilket är positivt både för tillgängligheten för de boende samt ur miljöhänsyn då det kan bidra till att färre kortare bilresor görs för att göra inköp och dylikt. Det är angeläget att vid planering av staden säkra att stadsmiljön är tillgänglig för alla medborgare. Sociala resursnämnden vill särskilt framhålla vikten av att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i planeringen av kvarteret. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tillgänglighet granskas i bygglovsskedet. I kvarteret planeras även byggandet av ett parkeringshus. Det är bra att planen beaktar trygghetsaspekter och utgår från att parkeringshuset ska ha en grön karaktär. Sociala resursnämnden anser dock att parkering om möjligt bör lösas under mark för att skapa ytor ovan mark som kan nyttjas till annat samt för att öka områdets gröna profil. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret har vidareutvecklat parkeringslösningen i planförslaget och antalet markparkeringar har minskat. Att parkeringsplatserna inte generellt placeras under mark beror på den stora kostnad det skulle innebära. 9 (35)

128 Förskolenämnden meddelar i skrivelse 2014-01-20 att: Det finns ett stort behov av utbyggnad av förskoleplatser i området och i hela Malmö, varför Förskolenämnden är positiv till att området blivit aktuellt för planläggning av förskola. Förskolenämnden ser positivt till föreslagen placering av förskolan där det även finns möjligheter för förskolebarn att kunna samutnyttja parken som ska skapas inom området tillsammans med de boende. Det är av betydelse att stadsbyggnadskontoret använder metoden Lekvärdesfaktor, en metod som är framtagen utifrån barnperspektiv, i sitt arbete med detaljplanen. Förskolan planeras i 4 avdelningar för ca 80 barn med en total yta på cirka 3400 m2 enligt förslaget, vilket innebär att förskolgården kan uppnå 30 m2 per barn enligt rekommendation av Malmö stad. Förskolenämnden är positiv till att barn i området ska kunna leka på förskolegården på kvällar/helger när förskolan inte har verksamhet. Dock vill nämnden att stadsbyggnadskontoret studerar konsekvenserna gällande dels säkerhet och dels ansvarsfördelning avseende slitage på lekutrustningar på förskolegården. Förskolenämnden förutsätter att saneringen av områdets förorenade mark sker med goda säkerhetsmarginaler och att eventuella bullerstörningar som Miljöförvaltningen påpekat hänsyntas i projektets fortsätta processer. Det är av stor betydelse att en bestämmelse har införts på plankartan som anger att bygglov inte får beviljas innan markföroreningarna är slutligt avhjälpta. Det är också viktigt att man i planeringen av bostadsbebyggelse och kommunal service tar särskild hänsyn till trafiksäkra gång- och cykelvägar till den aktuella förskolan och i hela området. Förskolenämnden vill betona vikten av att tidigt i planeringen av nya förskolor möjliggöra säkra angöringar till förskolor i området, och att föräldrars transporter tas med i överväganden. Förskolenämnden menar vidare att man i planeringen av nya förskolor måste överväga och säkra angöring och uppehållsplats för förskolbussar. Detta för att möjliggöra en flexibel, långsiktig planering i syfte att kunna möta framtida behov av förskoleplatser. I övrigt har förskolenämnden inga synpunkter på detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Angöring och uppehållsplats för förskolebuss kommer att ske på Jespersgatan. Region Skåne/Regionala tillväxtnämnden meddelar i skrivelse 2013-12-06 att: Region Skåne ser positivt på detaljplanens syfte och intentioner. Kvarteret Bryggeriet kompletteras med blandad bebyggelse på redan ianspråktagen mark i ett starkt kollektivtrafikstråk, i linje med strategierna för Det flerkärniga Skåne. I handläggningen av detta ärende har enheten för planeringsstrategier och Skånetrafiken deltagit. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Informationen medför ingen förändring av planförslaget. VA SYD Avfall meddelar i skrivelse 2013-12-13 att: Avfallsplan 2011-2015 för Malmö Stad och Burlöv kommun är antagen av kommunfullmäktige och syftar till att göra hållbarhet verkligt i våra användares vardag och har en naturlig del i arbetet att uppnå en hållbar stadsutveckling. Därmed måste detta styrdokument beaktas i detaljplanen. 10 (35)

129 Yttrande har gjorts i planprogram 6041 för kvarteret Bryggeriet. Ingen av de synpunkter VA SYD haft i detta dokument avspeglas i denna detaljplan. VA SYD vill att fler aspekter finns med i detaljplanen, bland annat hur man i planen kan arbeta med att få in förebyggande av avfall. Då det avsaknas information kring hur avfallsinsamlingen och avfallshanteringen ska placeras och hur avfallet ska hämtas kan inte VA SYD göra någon bedömning. Planen måste kompletteras med denna information. För avfallshanteringen gäller följande; VA SYD ser positivt att det planeras för gemensamhetsanläggning för hantering avfallet. Detta ger en servicehöjning för de boende, samtidigt som det bidrar till att göra hämtningen rationell och bränslesnål. Det är mycket viktigt att det planeras kring avfallshanteringen så att den finns på plats innan de boende flyttar in. Erfarenheter visar på att det annars uppstår beteendemönster som är svåra att bryta, till exempel om de till en början har ett kärl vid bostaden. Utformningen av avfallsutrymmet ska ske i enlighet med Avfallsplan 2011-2015 så att det dimensioneras så att det uppkomna avfallet som exempelvis restavfall, matavfall, papper och tidningar, förpackningar och gärna smått elavfall samt plats för en byteshörna. Utvecklingen på avfallsområdet går snabbt, därmed bör miljöhusen även byggas så att framtida avfallshantering med insamling av fler fraktioner än i dag kan få plats. VA SYD deltar gärna i planeringen och dimensioneringen av avfallsutrymmena. Mer information kring hur avfallsutrymmen kan utformas kan ni se i VA SYDs skrift "Gör rum för miljön" som kan hämtas på länken: (för aktuell länk kontakta VA SYD) Planen måste förtydligas var miljöstationen/huset kommer att placeras, där det framgår att transportvägen är tydligt utformad så att den upplevs som säker för såväl avfallstransportören som för andra vilka rör sig i dess närområde. Dragvägen får inte vara mer än 50 meter och ska vara hårdgjord. VA SYD önskar ett förtydligande i planen om hur detta kommer att ske. Skulle avfallsutrymmet inte placeras i markplan måste det beskrivas med vilket hjälpmedel det ska transporteras till markplan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har uppdaterats med en beskrivning av hur avfallet ska tas omhand på fastighetsnivå. En ny offentlig återvinningsstation placeras på spetstomten där den blir lätt åtkomlig för alla trafikslag. FÖLJANDE HAR INGET ATT ERINRA MOT FÖRSLAGET Räddningstjänsten Syd VA SYD Serviceförvaltningen enligt skrivelse SAKÄGARE OCH ÖVRIGA Sakägare MKB Fastighets AB meddelar i skrivelse 2014-01-13 att: 11 (35) 2014-01-07 2013-12-17 2014-01-28

130 MKB Fastighets AB anser att planförslaget är väl genomarbetat och väl uppfyller vad man kan kräva av ett innerstadskvarter. Det som oroar är att vi idag ser att området har ett aktivt mönster med många människor i rörelse. Vid en investering i nyproduktion tror vi att man riskerar att störa detta mönster som är viktigt i ett närområde där det pågår en begynnande gentrifiering. Framtiden kommer självklart att kräva investeringar men vi tror att detta först skall göras i den senare delen av den kommande tioårsperioden. Nyproduktion idag kan inte ersätta den verksamhet som bedrivs med knappa resurser. Vi ser också en fara i ett p-hus som tar bort en del av det som idag är lättillgängligt. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är inte troligt att hela bebyggelsen byggs ut på en gång, utan att den kommer att tillkomma i etapper under en längre period. Framförallt förskolan är något som behöver bli byggt omgående då det finns en brist idag. Förskolan tillsammans med den allmänna platsmarken i form av torg och parkytor ger - utöver det positiva som ny bostadsbebyggelse kan bidra med - kvalitéer som alla i området kan ta del av. Att detta efterfrågas har medborgardialogen under planprogrammet visat. Det finns de som tycker att lättillgängliga p-platser är viktiga. Men relativt sett finns det få personer som kan säga att det som planen föreslår inte bidrar till mer positiva kvalitéer än vad en stor parkeringsplats gör. Vi tror inte heller att en eventuell investering gynnas av en gemensamhetsanläggning. l jordabalken kapitel 11.1.1 står att kommunen inte utan lagstöd får framtvinga finansiella eller andra åtagande från byggherren, i de fall vi tvingas ingå i samfälligheter innebär detta ökade kostnader och en ökad risk i en eventuell investering. Vi vill gärna att kommunen visar under vilket lagrum man föreslår en gemensamhetsanläggning. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I detaljplanen föreslås inga gemensamhetsanläggningar. Privatperson MS meddelar i skrivelse 2014-01-14 att: Det är jättebra att cykelvägen byggs på Lantmannagatans östra sida, men hur ska Augustenborg knytas ihop med Bryggeriområdet. Lantmannagatan är så bred att det skulle finnas gott om plats för cykelväg på Bryggeriområdets sida, speciellt när Bryggeriområdet är tänkt att ha en miljöprofil. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har arbetats om för att möjliggöra en bättre koppling. I samband med cykelbanan som byggs längs Lantmannagatans östra sida blir det även flera passager för gång och cykel över gatan, bland annat en upphöjd passage i läge precis norr om Augustenborgsgatan. Ett större avstånd från bostadsfasaderna till Lantmannagatan möjliggör en väl tilltagen gång- och cykelvägskorsning med koppling in i kvarteret och till Jespersgatan. Planhandlingarna har uppdaterats med denna information. Förhoppningsvis ger resultatet en mycket god koppling mellan Augustenborg och Bryggeriet. Det kommer finnas gott om parkeringsplatser för bilar enligt planprogrammet, men cykelparkering är lika viktigt då många människor cyklar till området och i dagsläget finns inte tillräckligt med cykelställ. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Trafikutredningen har uppdaterats och tillgången till cykelplatser studerats. Det finns cirka 1000 cykelplatser inritade i planillustrationen. I dagsläget saknas gångpassager till och från Augustenborg och Bryggeriområdet, som tar hänsyn till forgängarnas rörelsemönster. Men det kanske ligger utanför områdets detaljplan. 12 (35)

131 Stadsbyggnadskontorets kommentar: se ovan Att behålla handel och föreningar är riktigt bra idé, det kommer bidra till ett mer levande område. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Handeln samt föreningslokalerna som används av Föreningarnas hus bidrar till mycket positivt i området och planen syftar till att inte försämra dess förutsättningar. Men det går inte att i planen säkerställa att de kommer att finnas kvar för all framtid. Detta är i mycket en fråga som styrs av hyresvärden. Brf Lotten, ägare till fastigheten Jordlotten 5 anför i skrivelse 2014-01-31 att: Jag skriver å min bostadsrättsförenings vägnar. Vi i styrelsen i Brf. Lotten har tittat på samrådshandlingarna som vi fått tilldelade och vill föra vidare våra tankar från vårt perspektiv (hörnan Jespersgatan/Köpmansgatan). Mitt emot vår fastighet var en förskola planerad, vi vill i samband med den planeringen påpeka att det skulle innebära mycket höjda bullernivåer för oss i närheten, då vi bor i gamla hus och föreslår att vi i så fall får hjälp att installera nya ljudisolerande fönster om det ska fungera så att alla ska ha möjlighet att trivas tillsammans. Vi vet med erfarenhet att här är lyhört i kvarteren med en levande knarklangarverksamhet utanför huset sedan länge. Vi vill även lägga till att det ser mycket trevligt ut med grönområden på den gamla parkeringsplatsen! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Bidrag för fönsterbyten är en fråga som diskuteras med gatukontoret. Brf. Lotten bör kontakta gatukontoret för att kontrollera vad som gäller för regler kring eventuella bidrag. Förskolans uteyta finns främst vänd bort från Brf. Lottens fastighet. Detta minskar risken för bullerstörningar. Övriga Områdesprogrammet Seved meddelar i skrivelse 2014-01-30 att: Förslaget till detaljplan har utformats på ett sätt som tar hänsyn till de dialogmöten som varit med medborgare i Malmö i samband med planprogrammet under 2012. I de möten som genomförts och som redovisats i nyhetsbrev, sociala medier, utskick samt i olika möteskonstellationer har fokus varit på boende, gröna ytor, platsmark i form av torg, park och gång- och cykelstråk. Bland synpunker som lämnats kan även förskola, möjlighet till egen verksamhet och aktivitetsyta nämnas. Synpunkter som redovisas nedan är allmänna synpunkter från i första hand dialogmöte på Föreningarnas Hus 2014-01-09 samt en del synpunkter från dialogmöte 2014-01-15 på Özen Allfrukt. Båda dialogmöten var välbesökta, det första med ett 30-tal besökare och det andra med cirka ett 50-tal som tog del av information och lämnade en del synpunkter. Sist under resp. rubrik presenteras synpunkter från en grupp på tio inbjudna seniorer från S Sofielund samt sist synpunkter som inkommit via e-post (diarieförd) från boende. Inbjudningar till dialogmöten under 2013 har till de två första skett via nyhetsbrev i området, sociala medier, malmo.se, affischer, utställningsmaterial på Mötesplats Seved, Garaget, Medborgarkontor samt 7 000 vykortsutskick i närområdet med inbjudan till samtal. Gruppen seniorer bjöds i personligen via brev samt telefon13 (35)

132 Intresset för Bryggeritomten och dess framtid är stort. Att ha dialogmöten på platser som medborgare normalt rör sig på, butiksverksamheter, bibliotek eller direkt kopplade till verksamheter som berörs, t ex föreningslokaler är en metod som kan utvecklas. I dialogmötena har åldersspannet sträckt sig från ungdomar och till seniorer. Parkeringar Synpunkter kretsar mycket kring parkeringsfrågan. Oron är stor från föreningsverksamheter hur antalet p-platser ska räcka till för medlemmar i föreningarna. Väldigt många av medlemmarna kommer från andra delar av staden samt utanför Malmö. Fråga som väcks är hur parkeringar vid Heleneholmsskolan/Munkhätteskolan skulle kunna användas kvällstid. Även under ombyggnadstid i området finns oro för brist på p-platser. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detta är främst en fråga för gatukontoret. Gatukontoret är med i diskussionen kring parkeringsplatser. Planförslaget skapar möjlighet för fortsatt parkering till föreningarna. Dock kommer möjligheterna att parkera bilar att minska. Förhoppningsvis kommer fler att välja att cykla och gå till träningen i framtiden. Jespersgatan förs fram som en gata för p-platser om den fortfarande är enkelriktad. Förslag att ha vinklade p-platser längs gatan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Parkeringsfickor föreslås vid Jespersgatan. När det gäller p-situation uttrycks även oro för p-platser utanför förskolan. Området intill förskolan bör vara bilfritt. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Parkeringsplatserna närmast förskolan har tagits bort. En övergripande förändring av markparkeringen presenteras i planförslaget. Transporter/trafik I förslaget har även skissats på avlastningszon för lastbilar på Köpmansgatan. Oro för att den öppnas upp ut mot Ystadsvägen. Om den behöver användas kan en lösning vara bommar eller system med pollare som kan öppnas/stängas med fjärrkontroll. Förslag finns även att se över möjlighet till omlastning på tomtmark på spetsen ut mot Ystadvägen/Lantmannagatan. Från seniorgruppen är man oroliga över om Köpmansgatan öppnas upp för trafik. Här har varit stora problem med bilkörning vid genomfart till Ystadvägen. Gruppen föreslår att Köpmansgatan istället får p-platser på bara en sida av vägen, att vändzon utökas för transporter till förskolan så att lastbilar kan vända istället för att öppna upp Köpmansgatan. Vidare föreslår gruppen 30 km i den här delen av området med tanke på förskola och barnfamiljer. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret har tagit till sig synpunkterna angående kopplingen till Ystadsvägen. Planförslaget har ändrats och öppningen mot Ystadvägen har tagits bort. Istället kan lastbilarna ta sig in via Sevedsgatan eller Sofiagatan och stanna på Jespersgatan. Då behövs ingen större vändzon på Jespersgatan. Parkeringar till förskolan flikas in från Köpmansgatan. Förskola I samtalen är många positiva till förskolans placering med ingång in mot Bryggeritomten och öppen torgyta som kopplas till förskolan. I tidigare samtal kring förskolan har betonats att kvarteret intill förskolan, hörnet Jespersgatan/Köpmansgatan är ett utsatt kvarter med kriminalitet och droghandel. 14 (35)

133 Boende vill att denna del av kvarteret är belyst och att platsen inte blir instängd utan att boende ska kunna ha insyn över kvarteret. Det är även viktigt att med tanke på kvarteret att noga se över angöring av transporter till förskolan. Även den planerade parkytan och de ytor som används av förskolan måste förbindas med övriga områden och ha karaktär av mycket öppna platser, kanske av lite mer flytande gränser, gärna med inslag av vatten. Förskolans gård måste planeras så att den inte blir tillhåll kvälls- och nattetid. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Flera av synpunkterna, exempelvis när det gäller belysning, hanteras vid senare skeden av gatukontoeret eller stadsfastigheter. De är inkopplade i arbetet och får ta del av synpunkterna. Trygghet Trygghetsfrågan lyfts av många, särskilt med tanke på den kriminalitet och droghandel som pågår i kvarteren Rasmusgatan/Köpmansgatan/Jespersgatan. Flera betonar vikten av öppna ytor, mycket ljus och så lite buskage som möjligt. Oro uttrycks även kring buskörning på öppna platser. Det är viktigt att gestaltningen av torg- och grönytor förhindrar bilkörning i området. I förlängningen inför exploatering bör en dialog hållas med fastighetsägare/boende för att förebygga de problem, som varit på innergårdar med vandalisering, droghandel, klotter och kriminalitet i närliggande kvarter. Även seniorgruppen poängterar trygghetsfrågan. Det är viktigta att ta hänsyn till den problembild som finns i närliggande kvarter, när det gäller kriminalitet och otrygghet. Park och grönområden på Bryggeritomten måste ha stor insyn, låg vegetation samt mycket belysning. Insynen från boende i kvarteren måste proriteras så att man kan se vad som pågår i området. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget försöker att ta hänsyn till trygghetsaspekter. Mycket hänger på den slutgiltiga utformningen av allmän plats som gatukontoret ansvarar för i ett senare skede. Cykel- och gångstråk När det gäller gång och cykeltrafik är det viktigt att knyta ihop Byggeritomten med kringliggande områden. Det behövs ett större flöde av förbipasserande genom området för att öka tryggheten och där är både Jespersgatan och Köpmansgatan viktiga stråk att väga in. Bättre kopplingar till Augustenborg och Heleneholm är önskvärt. Inte minst att kunna knyta ihop Augustenborgsvägen med Jespersgatan. Finns önskan om att få cykelflöde längs Jespersgatan ner mot Sevedsplan. Seniorgruppen för fram önskemål att öppna upp Jespersgatan för cyklister, men behålla den som enkelriktad för bilar. Befintlig trottoar på den sida som vetter in mot Seved kan behållas. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I planförslaget har det arbetats med att skapa en bättre koppling till Augustenborg, vilket går att se i illustrationsplanen och plankartan. Mark utanför detaljplanearbetet Spetsen på Bryggeritomten mot korsning Lantmannagatan/Ystadvägen, som inte ingår i planförslaget föreslås bli omlastningscentral för lastbilar till bl a 15 (35)

134 affärsverksamhet. Finns stor oro för att det blir svårt för lastbilar med släp att klara leveranser. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har omarbetats så att spetstomten ingår i planområdet. Angöring för lastbilar till Özen kommer att ske på norra sidan av byggnaden. Maxlängd för lastbilar blir 12 m, dvs utan släp. Se vidare i planbeskrivningen och trafikutredningen. Ett önskemål finns från boende om återvinningsstation/källsortering i området, förslag att lägga en sådan på spetsen av tomten. Även seniorgruppen för fram synpunkter på bättre sophantering i området. Idag är den bristfällig och behovet är stort av källsortering och återvinningsstation. Stadsbyggnadskontorets kommentar: En återvinningssation kan placeras på spetstomten där den blir lätt åtkomlig för alla trafikslag. Detta har lagts till i detaljplanekartan. I seniorgruppen framförs förslag på en mötesplats för alla, som har mer karaktär av café, möjlighet till tidningsläsning, mindre spontana aktiviteter. Man lyfter Garaget som en lyckad mer regelrätt samlingsplats. Även förslag på mindre idrottsaktivitet förs fram, t ex lokal för innebandy samt en utställningslokal. Här förs fram idéer om lokal som bl a kan spegla delområdet historiskt/marknadsföra området. I gruppen diskuteras även behovet av ett bredare affärsliv i området och man hoppas att området lockar till sig ett bredare butiksliv. Tillgänglighet Seniorgruppen betonar att det nu är viktigt att området planeras utifrån tillgänglighet för äldre, barnfamiljer och funktionshindrade. Idag är det problematiskt på flera ställen i området med höga trottoarkanter, gångbanor som inte underhålls, kanter intill övergångar m fl. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tillgänglighet kommer bli en fråga som granskans i samband med bygglovet för den nya bebyggelsen. Övriga synpunkter via e-post samt telefon: 2014-01-28: Tack för samtalet, här kommer några tankar om Bryggeritomten och dess framtid. Vi/Jag saknar t.ex ett Apotek, Bageri/Café, Bokhandel, Cykelbutik/verkstad Blombutik, Present butik Skomakeri Skrädderi mm, Sjukgymnast Fotvård, Gym Ett samarbete med MKB och Arbetsförmedling, skulle möjliggöra arbetstillfällen i området. I Seved där nästan alla står utanför arbetsmarknaden, måste det finnas arbetslösa, Apotekare Bagare Skomakare Frisör Bilmekaniker Florist En tanke "Starta eget bidrag" tillsammans med kraftigt reducerad/hyresfritt första halvåret och andra halvåret och t.v reducerad hyra. MEN, med detta Erbjudande kommer också med krav, hur vet jag INTE men det är inte meningen att man ska kunna "suga ut bidrag" i 6 mån för att sen bara strunta i sitt ansvar. Då får butikerna snabba korta oseriösa hyresgäster och då får Vi problem i området istället för trygghet och stabilitet. En stor ÖNSKAN är att flytta GARAGETS & Biblioteket till Föreningarnas Hus. Ett bibliotek drar till sig människor i alla åldrar och bidrar till en mötesplats som sjuder av liv. 16 (35)

135 Och, ett stort plus att barnen i området skulle kunna komma och gå utan att någon vuxen tvunget måste följa med, såsom det är idag, Lönng/Lantmannag är en Mardröms korsning. Trafiken är snabb, vårdslös och direkt farlig. Så...det var några av Mina tankar. Med vänlig hälsning, BW Svar: Hej B. Stort tack för dina synpunkter och tankar. Mycket intressant. Jag lägger in dina synpunkter i sammanställningen från dialogmöten. Dessa går till Stadsbyggnadskontoret och läggs som bilaga till alla yttranden som kommer in. Närmast sammanställer Stadsbyggnad och de kommer säkert att ske en del förändringar beroende på yttrande. När det sedan blir granskningsperiod återkopplar vi synpunkter, vilket vi även kommer att göra i Sevedsbrevet. Jag fick även några synpunkter till av dig som jag självklart lagt in. Hälsningar HF, Områdeskoordinator, Seved - Stadsområdesförvaltning Innerstaden Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget försöker att ta hänsyn till trygghetsaspekter. Mycket hänger på den slutgiltiga utformningen av allmän plats som gatukontoret ansvarar för i ett senare skede. Detaljplanen kan inte styra vilken typ av etableringar som kommer ske inom området. Förhoppningsvis så kan möjligheterna till bokaler ge nya arbetstillfällen. 2014-01-07: Har fått en del handlingar från Stadsbyggnadskontoret, ang. planeringen av byggnationen på Bryggeritomten. Jag har lite synpunkter och frågor. Det jag undrar över är, vilken typ av bostäder, som ska byggas; enbart hyresrätter eller även bostadsrätter? Ett parkområde planeras också. Blir lite skeptisk till detta, med tanke på områdets karaktär. Det kommer ju kanske bli en ny samlingsplats för områdets kriminella klientel. Kommer det att finnas bevakning inom området? Läste även att Köpmansgatan ska öppnas för trafik för lastbilar, sophämtning, matleveranser till förskolan, samt att föräldrar som lämnar o hämtar sina barn samlas mot Köpmansgatan. I dagsläget är det ju en återvändsgata. Detta kommer ju medföra att gatan blir mer trafikerad om den åter öppnas mot Ystadvägen. Hälsningar BC Fastighetsägare Köpmansgatan 6 Nedan svar till BC: Hej Birgitta och god fortsättning. Vilken typ av bostäder vet vi inte än. Det blir en fråga för den som kommer att bygga. Dock vet jag att det i första hand har pratats om blandade storlekar av hyresrätter, kan dock få inslag av bostadsrätter också. Jag vet inte mycket om processen än kring försäljning av tomtmarken för byggandet, mer än att några fastighetsägare är intresserade av att bygga. När det gäller park- och grönområden har jag från områdesprogrammet betonat vikten av att skapa synlighet och öppna ytor. Det är som du skriver ett område som är belastat. Både Köpmangatan och Jespersgatan kan få annorlunda utformning så även här gäller det att ta hänsyn till området, boende och trafiken. I och för sig kan ökad trafik också innebära ökad trygghet, fler som rör sig i området, men man bör vara noga med att titta på konsekvenser. Vi arbetar mycket 17 (35)

136 med att få till stånd både boende- och städparkering i området, vilket i sig hindrar en del från att vistas längre tider här. Jag tar med dina synpunkter i den sammanfattning som jag gör för samrådstiden. Hör gärna av dig eller kom på dialogmöte! Hälsningar HF, Områdeskoordinator, Seved - Stadsområdesförvaltning Innerstaden Stadsbyggnadskontorets kommentar: Se ovan angående trygghetsaspekter och allmän plats som gatukontoret ansvarar för i ett senare skede. V 2 2014/telefon Bra att det rivs mycket, kan bli ett fantastiskt område.// JF Miljöpartiet de Gröna meddelar i särskilt yttrande 2013-11-14 att: Miljöpartiet de gröna i Malmö har lyft ett önskemål att studera möjligheten att disponera om kvartersmarken i samrådsförslaget på ett sådant sätt att Augustenborgsgatan kan förlängas in till planområdets inre platsbildning. Detta skulle innebära att befintlig fyrvägskorsning inte behöver rivas och ersättas av två nyanlagda trevägskorsningar med förskjutning från varandra. Syftet är att bryta barriärverkan från den tungt trafikerade Lantmannagatan och att med ett tydligt stråk knyta ihop staden på ett socialt hållbart sätt. I detta fall knyts platsbildningar i områdena Seved och Augustenborg till varandra. I planområdets mitt föreslås ett grönt torg och i mitten av grannskapsenheten Augustenborg finns ett torg, båda med lokal service. En förlängd Augustenborgsgata skulle också utgöra ett starkt samband till Persborgs pågatågsstation vilket ger ökad rörlighet. I andra änden skulle det föreslagna höghuset utgöra ett landmärke och fondmotiv men också en visuell motsvarighet till det kommande ekologiska höghuset på Augustenborg. Vi tror att överväganden bortanför planområdets röda linje är viktiga i stadsplaneringen, vilket ger sociogeografiska effekter som bland annat Malmökommissionen efterlyser. Vi ser vikten av slutna kvarter mot Lantmannagatan. Vid jämförelse med dimensionerna i befintlig kvartersstruktur tror vi att det går att foga in sådana på vardera sidan den förlängda Augustenborgsgatan. Det är vår förhoppning att stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fastighetsägare tillsammans diskuterar gatustruktur och konsekvenser för trafik, mobilitet och stadsmässighet på ett vidsynt sätt i den fortsatta processen! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Alternativet att lägga lokalgatan i Augustenborgsgatans förlängning har prövats under planarbetet, efter samrådet. Till slut har stadsbyggnadskontoret valt att inte gå vidare med den strukturen eftersom konsekvensen blev försämrade boendekvaliteer. Se vidare planbeskrivningen under Konsekvenser stadsbild. Privatpersoner MP, JB, SL meddelar i skrivelse 2014-01-29 att: Vi är några som jobbar mycket med förskolor och skolor i området och något alla efterfrågar är mer grönska och natur. Med tanke på den odling och det intresse som 18 (35)

137 finns i området (speciellt Innerstadens egna satsningar på skolor/förskolor, Odlingsnätverket Seved ideell förening, Hidde lyo Dakhan m.fl.) borde utformningen av den planerade förskolans gård ta hänsyn till detta. Planeringen av grannområdet Augustenborgs förskolor (l ny + l renovering) sker i samklang med områdets gröna(miljö)profil, detta är något som borde samköras med Seved då området försöker överbygga Lantmannagatan som både fysisk och mentala barriär. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna förmedlas vidare till berörda på gatukontoret och stadsfastigheter, som kommer att arbeta vidare med detaljutformningen av planen. Malmö stad följer Miljöbyggprogram Syd på kommunalt ägd mark, vilket bland annat innebär att en grönytefaktor ska uppnås i bebyggelsen. Den flexibla lösningen som är planerad för både skolgården och parken är nog väl, men med tanke på grönytans storlek känns skillnaden onödig. Vi anser att det inte borde finnas någon gräns, under dagtid använder barnen den delen av ytan som de behöver, i andra fall används den helt naturligt av allmänheten. Hela ytan används i detta fall av alla - inget blir "förbjudet". Stadsbyggnadskontorets kommentar: Liknande lösningar där gränsen mellan allmän plats och skolgård är flytande finner man t ex på Guldbergskolen, Köpenhamn. Detta är något som gatukontoret och stadsfastigheter kan arbeta vidare med. En uppskattad syn på gårdens innehåll skulle vara om det utgick från barnens behov. Mängder av forskning visar att barn behöver allt annat än de sterila miljöer som gräsmatta och samma typer av träd utgör. Att skapa en mer naturlig miljö vinner både barn, pedagoger, boende och djurlivet på: klätterträd, mångfald av arter, ojämna ytor som övar balansen, naturmaterial som du kan leka och lära av, småbuskage, små vattensamlingar, stockar och stenbumlingar. Vi, inkluderat förskolor och skolor i området i och kring Seved, önskar se en grönare helhet med "naturlig" profil. Vårt nätverk är stort och innefattar allt från den enskilde förskoleläraren till ledning inom förskole- och grundskoleförvaltningen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna förmedlas vidare tillberörda på gatukontoret och stadsfastigheter. Hyresgästföreningen meddelar i skrivelse 2014-01-29 att: Vi ser positivt på den föreslagna detaljplanen som kan bidra till utveckling av Seved. Idag är Bryggeritomten tyvärr ofta en källa till oro för de boende i området. Att bebygga tomten på ett sätt som knyter ihop Seved med Bryggeriet är bra både ur en känsla av samhörighet och som ett sätt att bevara den tidstypiska bebyggelsen som finns i området. Det som saknas i planen är idéer om hur kommunen tänker när det gäller brytande av de barriärer som Ystadvägen och Lantmannagatan utgör i förhållande till Heleneholmsparken och Augustenborg. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planhandlingarna har uppdaterats med information om nya passager över Lantmannagatan samt befintliga och blivande cykelvägar längs Lantmannagatan och Ystadvägen. Det är ett övergripande mål för staden att huvudgatornas barriäreffekter ska minskas. 19 (35)

138 E.ON Gas Sverige AB meddelar i skrivelse 2014-01-30 att: I närliggande gator runt området finns gasledningar som plankartan och bifogad karta visar, från områdets norra del matar en servisledning en byggnad inom området. Söder om området finns en 16 Bars ledning belägen som kräver bevakning vid grävarbete inom 5 meter. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna leder inte till någon förändring av planförslaget. E.ON Värme Sverige AB meddelar i skrivelse 2013-12-10 att: E.ON Värme Sverige AB (EVS) har tagit del av inkomna handlingar i rubricerat ärende och vill framföra att EVS har ledning till fastigheten som ligger mot Lantmannagatan, samt fastigheten som ligger i hörnet Köpmansgatan-Ystadvägen. Ledningarna bör beaktas vid den grävning som blir aktuell vid genomförande av detaljplanen. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av ledningarna bekostas av exploatören. EVS bifogar skiss samt våra grävbestämmelser. Med hänsyn till ovanstående synpunkter ställer sig EVS positiv till detaljplanen och att kunna ansluta de nya byggnaderna till vårt fjärrvärmenät. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna leder inte till någon förändring av planförslaget. E.ON Elnät Sverige AB meddelar i skrivelse 2014-01-20 att: Vi har inom planområdet en befintlig nätstation och befintliga hög- och lågspänningsledningar enligt bifogad karta. Nätstationen och ledningarna är säkerställda med ett servitut. Nätstationen är friliggande och kan stå kvar även om den stora byggnaden vid sidan om nätstationen rivs. Om någon av våra befintliga elanläggningar måste flyttas eller ändras tillföljd av planläggningen eller plangenomförandet skall, enligt vår mening, den part som begär ändringen eller förorsakar flyttningen eller ändringen betala samtliga kostnader för åtgärden. Beträffande elledningar framgår detta ansvar av planhandlingarna. Det framgår dock inte av planhandlingarna att detta ansvar även gäller befintlig nätstation. Vi föreslår därför att meningen som börjar med "Eventuell nödvändig flytt..." under "Ekonomiska genomförandefrågor" i Planbeskrivningen kompletteras med ordet "nätstation". Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planbeskrivningen har uppdaterats med ordet nätstation. Sett ur vår synvinkel har den befintliga nätstationen en bra placering och ett bra utförande. Nätstationen är friliggande och ligger i markplanet vilket underlättar vid tillsyn och underhåll på nätstationen. Del är även enkelt att ansluta nya elledningar i stationen. En nätstation med nu aktuell placering och utförande innebär dessutom fördelar sett ur magnetfältsynpunkt. Vi har inget emot om den befintliga nätstationen flyttas men med hänvisning till nyss nämnda är det enligt vår mening inte acceptabelt att den befintliga nätstationen ersätts med en ny nätstation som placeras i en större byggnad tänkt för bostäder och arbetsplatser. En ny nätstation som ska ersätta den befintliga nätstationen måste enligt vår mening vara friliggande. 20 (35)

139 Befintlig nätstation inom planområdet och befintliga nätstationer i nära anslutning till planområdet har tillräcklig kapacitet för att kunna försörja planområdet med el. Det behövs således ingen ny nätstation inom planområdet. För att säkerställa den befintliga nätstationen i planen föreslår vi att plankarta och planbestämmelser kompletteras med en byggrätt för nätstation. Exakt placering på byggrätten får bestämmas när det är avgjort om den befintliga nätstationen kan vara kvar i sitt läge eller om den måste flyttas. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att behålla befintligt läge för nätstationen fungerar inte eftersom den hamnar inne i parken, nära förskolegården. Nätstationen föreslås därför flyttas till en placering inne i p-huset. Özen All-Frukt AB meddelar i skrivelse 2014-01-31 att: Özen All-Frukt AB förhyr genom hyreskontrakt fram t o m 3l mars 2021 lokaler för sin affärsverksamhet i kvarteret Bryggeriet. Özen bedriver här en omfattande rörelse med stor kundtillströmning. Trafikförhållandena är ytterst viktiga att beakta, inte bara ur kundperspektiv utan fastmer ur tillgänglighetssynpunkt avseende lastning och lossning av avsevärda godsmängder. Trafiksäkerhetsaspekten måste starkt vägas in i bilden Vi har granskat planförslaget och haft fortlöpande kontakter med fastighetsägaren Fastighetsbolaget Bryggeritomten i Malmö AB. Våra kvarvarande synpunkter avseende själva planförslaget följer nedan. 1. Som ovan anförts är trafikföringen till och från affärsområdet av yttersta vikt. Det är stora transportfordon (ofta med släp) som skall in och ut. Trafikföringen bör därför totalt ske från Lantmannagatan såsom idag. Vi hänvisar till vad som anföres under punkt 4 nedan. Vi har också svårt att se att lastning och lossning enligt nuvarande förslag skall kunna ske på ett smidigt och effektivt sätt. Som ovan sagts rör det sig om tunga och långa fordon som behöver god plats. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det som planeras och önskas av fastighetsägaren är möjligheten att bygga en innerstadsmiljö, utan tung trafik. Planförslaget omöjliggör tunga och långtgående transporter enligt önskemål från fastighetsägaren. Fastighetsägaren planerar att i framtiden inte hyra ut till verksamheter som har behov av tunga och långtgående fordon, såsom grossist. Verksamheten måste förändras till att fungera som en dagligvaruhandel som får ett begränsat antal transporter under begränsade tidpunkter på dagen. 2. Vi bedömer avståndet mellan föreslaget P-hus och affärslokalen blir för stort. Detta får till följd minskat kundantal. Stadsbyggnadskontorets kommentar: P-huset ligger intill den befintliga Bryggerietbyggnaden som dagligvaruhandeln planeras flyttas till. Att p-platserna ska finnas nära dagligvaruhandeln var en förutsättning som togs hänsyn till i utformningen av planförslaget. Det finns ingen möjlighet att få ett kortare avstånd till butikerna än vad planförslaget visar. 3. Entré för gående måste ordnas vid entrén för gående från Ystadvägen. Detta torde kunna ske lämpligast genom anslutning till området vid busshållplatsen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det skulle vara positivt ur stadsbyggnadsssynpunkt om byggnaden får fler entréer från båda sidor av byggnaden. Detta skulle kunna skapa en aktivare sida mot Ystadvägen. Att öppna upp nya entréer i den befintliga byggnaden är dock inte en fråga för 21 (35)

140 detaljplanen utan något fastighetsägaren får ansöka om i ett bygglov. Synpunkterna förmedlas vidare till fastighetsägaren. 3. Situationsplan 2013.11.27 körspår visar med största tydlighet att den föreslagna trafikföringen inte kommer att fungera. Här kommer lastbilarna att få mötande trafik av såväl personbilar som kunder. Det lämpligaste alternativet torde tveklöst vara att låta lastbilstrafiken köra ut på Lantmannagatan före P-huset varigenom man undviker mötande trafik. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget har omarbetats med hänsyn till angöring för lastbilar. En annan möjlighet, som vi dock bedömer som mindre lämplig, är att lastbilarna fortsätter köra runt byggnaden för att därefter ansluta till Ystadsvägen. Detta får dock anses vara en oönskad nödlösning. Detaljfrågor såsom frågan om P-biljetter. bärande väggar, takhöjd och andra tekniska detaljer tar vi upp med fastighetsägaren. Özen All-Frukt AB ser positivt på utvecklande av affärsområdet. Det är ju av vital betydelse för vår rörelse och inte minst för att lyckad genomförande av totalplanen för hela området. Vi vill därför framhålla att vi önskar nära och direkt kontakt med stadsbyggnadskontoret och dess tjänstemän, inte minst trafikteknikerna, för att så smidigt och konfliktfritt söka lösa den stora mängd av frågor som kan komma att uppstå. Direkta kontakter leder ju till betydligt mindre felslut. Privatperson JJ meddelar i skrivelse 2014-01-09 att: Hur ser framtidsutsikterna ut för föreningarna i området? Just nu har skateboardföreningen Bryggeriet ca 2000 medlemmar. Hur ser ni på deras och alla andra föreningars framtidsutsikter. Finns det möjlighet att i framtiden expandera eller begränsar planen dess framtidsutsikter? Anledningen för att jag frågar är för att de är utelämnade ur planen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planen förändrar inte förutsättningarna för föreningarna mer än att antalet p-platser minskar. Möjligheten att expandera kan finnas i den planerade bebyggelsen då centrumverksamhet, som tillåter föreningslokaler, anges för delar av området. Det som kan vara en negativ effekt på lång sikt är ökade hyror på grund ökat fastighetsvärde. Det är dock så att de befintliga lokalerna lämpar sig väl som föreningslokaler och det kan bli svårt att hitta någon alternativ användning som kan tänkas ge en större avkastning. Det borde säkra att det även i framtiden finns lokaler till föreningar. Privatperson CM meddelar i skrivelse 2014-01-12 att: Hej. Så bra att tomten kommer att användas till någonting. Jag tycker att växter och träd är mycket viktiga. Så många som möjligt! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tanken med planen är att området ska få en grön prägel. Detta styr detaljplanen genom att dels ange en minsta grönytefaktor för kvartersbebyggelsen. Dessutom så har området en planbestämmelse som säkrar att det ska finnas parkyta inom området. Det är en fråga för gatukontoret och fastighetsägaren att närmare titta på var träd och växter kan placeras. 22 (35)

141 Att öppna fasaderna med fönster ut mot Ystadvägen och in mot området. Ingångar från båda hållen, jag tänker på Özen, Emmaus och skolan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Ur stadsbyggnadssynpunkt är det positivt att få entréer från båda sidorna av byggnaden. Det finns redan idag, men fler skulle troligen resultera i en aktivare sida mot Ystadvägen. Antalet entréer och placeringen är dock inget som denna detaljplan styr. Det är upp till fastighetsägaren att söka bygglov för nya entréer. Synpunkterna förmedlas vidare till fastighetsägaren. En hundlekplats behövs nog. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är mycket som ska få plats inom planområdet och en hundlekplats kan inte prioriteras inom området. Däremot så förmedlas synpunkten vidare till gatukontoret. Möjligen finns det i närområdet utrymme för en hundlekplats. En sopstation för våra sorterade tidningar mm. Stadsbyggnadskontorets kommentar: En ny återvinningsstation kan placeras på spetstomten. Gott om bänkar. En uteservering. Bolokalerna är en god ide, bara det går att hitta verksamhet som fungerar, inte fler frisörer iallafall. Tänk om vi kunde komma på hur vi kan skapa arbetstillfällen för några av våra ungdomar. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Att det bör finnas gott om bänkar förmedlas vidare till gatukontoret som i nästa skede tittar på detaljutformningen av allmän plats. Detaljplanen kan inte styra vilken typ av etableringar som kommer ske inom området. Förhoppningsvis så kan möjligheterna till bokaler ge nya arbetstillfällen. Privatperson YJ meddelar i skrivelse 2014-01-15 att: Vi behöver ett boende för äldre personer med moderna sysselsättningar t ex simhall, teater, lokaler att ha hårfrisörer, vård bara för äldre än 65. Lägenheter ska vara anpassade för rullstolar eller andra behövande utrustningar. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tyvärr går det inte att i detaljplanen styra typen av lägenheter som ska finnas inom området. Det går exempelvis inte att ange att det ska finnas boende för äldre. Men förhoppningsvis blir det en blandning av lägenhetsstorlekar och boendeformer. Ett av planens mål är att det ska skapas ett område där det finns något för de flesta, både unga och gamla. Då planområdet är begränsat i storlek är det inte möjligt för både en simhall och bostadsbebyggelse inom området. Det finns dock möjlighet till hårfrisör, möjlighet till teaterverksamhet skulle kunna finnas i den befintliga bryggerietbyggnaden eller i någon av de delar av planen som anger centrumverksamhet som ändamål. Tillgängligheten till och i lägenheterna för exempelvis rullstolsbundna är något som säkerställs i bygglovet. Privatperson TN meddelar i skrivelse 2014-01-15 att: Lokal/rum för UFO-upplysning om zero point energy och antigravitation. Syfte: grönare och fredligare värld. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret har inte möjlighet att förmedla lokaler. Men synpunkten förmedlas vidare till fastighetsägaren. 23 (35)

142 Privatperson AS meddelar i skrivelse 2014-01-15 att: Bra med fler bostäder och oerhört bra att Föreningarnas hus får vara kvar. Det vore en katastrof om det försvann. Men! Det är väldigt viktigt att bostäderna blir hyresrätter och då gärna i form av större lägenheter med skälig hyra. Det senare går visserligen inte att styra med hjälp av PBL, men jag förväntar mig att Malmö stad bevakar dessa intressen. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det stämmer att detaljplanen inte kan styra om det blir hyresrätter eller bostadsrätter. Stadsbyggnadskontoret kommer fortlöpande att påpeka behovet av blandade upplåtelseformer till fastighetsägaren. Privatperson MK meddelar i skrivelse 2014-01-16 att: För att göra hörnet Ystadgatan-Lantmannagatan mindre gråtrist föreslår jag att parkeringsytan där omgärdas med vintergrön vegetation. Jag ser på planskissen att träd ritats in längs korsningens hörn, men kan förstås inte veta vilken sorts träd/buskar som planeras. Med något vintergrönt skulle hörnan kännas mjuk, vänlig och ombonad året runt. Det vintergröna blir också en bra struktur för julbelysning under den mörkaste tiden av året. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen styr att ett visst antal träd ska finnas på spetstomten (1 träd per 4 p-platser). Idéerna om hur platsen kan gestaltas framöver vidarebefordras till gatukontoret som ansvarar över utformningen av allmän plats. Privatperson LN meddelar i skrivelse 2014-01-20 att: Jag skulle gärna se att man fortsätter på miljötemat som finns i Augustenborg och tänker hållbarhet. Det hade varit roligt om ni kunde skapa en härlig grön oas för stadsbor där man kan tillbringa en fin solig dag på mysiga sittplatser/bänkar. Det hade också varit trevligt med ett fik med ekologiska o etiskt certifierade varor. Jag hade också gärna sätt att man kunde låna utrustning ex. bollar och racket eller att man tar med sig själv och sen att ni anlägger planer, ex volleybollplan så det uppmuntrar till spontanidrott. Hoppas ni gillar mina förslag. Trevlig kväll! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen styr att en viss grönytefaktor ska uppnås vilket garanterar att det finns inslag av grönska i bebyggelsen. I planen finns en parkyta som kan fyllas med olika typer av innehåll. Att det blir en aktiv yta som uppmuntrar till rörelse är en mycket god ide. Gatukontoret kommer att få ta del av synpunkterna och det är slutgiltigen de som avgör vad de offentliga ytorna ska få för innehåll. Privatperson PT meddelar i skrivelse 2014-01-21 att: Ett övertygande omhändertagande av kopplingen mellan Augustenborg och Södra Sofielund, tvärs över Lantmannagatan, saknas i samrådshandlingen. Att Augustenborgsgatans förlängning mot Kv Bryggeriet landar mitt i en bostadsfasad understödjer inte kopplingen mellan de båda stadsdelarna. Med det nya gröna höghuset vid Augustenborgs centrum vore det rimligt att det fanns visuella kontakter med de nya platsbildningarna i Kv Bryggeriets mitt, och med det höghus som planeras inom detta kvarter. En enkel, begriplig möjlighet att röra sig i enlighet med ovanstående vore också önskvärd. Annan utformning av bostadskvarter och p-hus ska ha studerats, och enkla svar på vad rätt lösning egentligen ska vara är inte alls lätta 24 (35)

143 att se, men Det minsta man skulle kunna göra är att åtminstone få till ett övergångsställe mellan Augustenborgsgatans södra sida och det nya bostadskvarterets sydöstra hörn, tvärs över Lantmannagatan. Om detta skulle ersätta en tänkt cykelpassage över Lantmannagatan i Jespersgatans förlängning? Det är värt att fundera på, då den kopplingen inte är helt självklar. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Kopplingen mot Augustenborg har arbetats vidare med i planförslaget. Se svar ovan angående nya passager för gång och cykel över Lantmannagatan. Bryggeriets skatepark och tillhörande gymnasieskola har idéer om att öppna upp sin dags- och kvällsverksamhet i och utanför sina lokaler, mot de nya offentliga ytor som skapas mitt i kvarteret. En skatevänlig utformning av utemiljön skulle göra de offentliga uterummen använda och befolkade stora delar av dygnet med ökad trygghet som sannolikt resultat. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är positivt för stadsmiljön om skateparken/gymnasiet kan få entréer mot de planerade torgmiljöerna. I planförslaget finns kvartersmark norr om bryggerietbyggnaden där det går att bygga platser för utomhusskejt. Det är viktigt att de offentliga miljöerna utformas så att de tilltalar alla/många grupper. Möjligen skulle utformningen kunna skejtanpassas på ett sådant sätt att ytorna även kan samnyttjas av exempelvis äldre. Utformningen av torget och parken ska arbetas vidare med tillsammans med Gatukontoret som ansvarar för att utforma de offentliga miljöerna. Skateparken har uttryckt idéer om att kunna få ha delar av ytorna närmast norr om deras lokaler täckta med utvändigt tak även fortsatt. Detta för att göra åkning möjlig/attraktiv också vid sämre väder. En idé kopplad till detta skulle kunna vara att skriva in i planen att delar av själva konstruktionen till de existerande, utvändiga taken ska bevaras som ett sätt att ha kvar lite mer av den gamla industristrukturen som hör platsen till. Förutom att tak kan bäras av denna struktur enligt ovan, skulle de funka utmärkt som spännande, rumsskapande element i aktivitets/marknads/skateytor. Belysning och såväl vertikal som horisontell, hängande växtlighet skulle också funka bra på dessa konstruktioner. Eller varför inte använda dem som delar i en klätterpark, som redan diskuterats i Kv Bryggeriet, och vars utövare redan samsas bra med skatarna nere i Stapelbäddsparken? Oavsett vilket: Vill man ha kvar denna möjlighet måste sannolikt sparandet av dessa konstruktioner på något sätt skrivas in i planen annars kommer de sannolikt att rivas i ett mycket tidigt skede. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Frågan har tagits upp med fastighetsägaren, men på grund av att taken är i dåligt skick är det svårt att bevara dem. Privatperson EF meddelar i skrivelse 2014-01-23 att: Förslaget om ombyggnaden av bryggeriområdet är väldigt bra. Jag tror att förändringarna kommer att ta bort den dåliga stämningen samt det dåliga ryktet från området. Jag gillar idén med mycket grönska och bostäder men jag tycker att man ska tänka till om när det gäller placeringen av förskolan i förhållande med parken. Seved är i nuläget ett väldigt kriminellt och anses vara ett farligt område. Ombyggnaden lär hjälpa, men jag tror inte att området förändras så drastiskt på en dag. Jag tror att som förälder skulle man vara orolig över sina barns säkerhet när de vistas så nära en park där vem som helst kan vara. 25 (35)

144 Annars tycker jag att det är jättebra om en förskola byggs då jag är väl medveten om bristen på förskoleplatser och jag tror även att förskolan lockar dit barnfamiljer vilket också resulterar i ett säkrare område! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Byggnaden placeras med en utemiljö som får indirekt bevakning av den angränsande nya bebyggelsen. Att parken inte blir undangömd utan ligger i anslutning till torg och gator, kommer troligen minska risken för att det blir en stökig plats. Privatpersonerna FH och L meddelar i skrivelse 2014-01-23 att: We are two danish students from Bryggeriets Gymnasium, and we re very positive about your plan for the area. Our only concern is, that Bryggeriet doesn t have a schoolyard, and that we may disturb the other park areas with our presence (the residents, preschoolers, etc.) On the plan, you ve marked an area the Urban Park, and we believe that making this part into a skater-friendly/schoolyard-like environment will give us a space so that we don t take up all the others. It shouldn t be closed off and only used by Bryggeriet, but be adapted to our students. We already have an entrance that leads out to the front of Emmaus premises, so it will be a very convenient spot. Keep up the great work! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är positivt för stadsmiljön om skateparken/gymnasiet kan få entréer mot de planerade torgmiljöerna. I planförslaget finns kvartersmark norr om bryggerietbyggnaden där det går att bygga platser för utomhusskejt. Privatperson JO meddelar i skrivelse 2014-01-23 att: Jag tycker att ni borde sätta ut mycket bänkar, gärna gjorda i marmor. Det är både snyggt och skateboardvänligt för vi som går här på Bryggeriets gymnasie och alla de andra skateboardåkarna som rör sig i detta området. Bänkar används alltid av folk, och det behöver kanske inte vara jättemånga, men 3-4 stycken. Marmor är faktiskt snyggt, och som jag sa så kan de användas av både folk som vill sitta ner, och även skateboardåkare. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Synpunkterna vidarebefordras till gatukontoret. Gatukontoret har det slutgiltiga ansvaret för att utforma allmän plats och välja material. Privatperson MC meddelar i skrivelse 2014-01-23 att: Om jag har fattat det rätt så har ni planer för att bygga ett punkthus på 10 våningar. Jag tycker att ett punkthus är bra men då bör ni göra det bra och som det ser ut nu så känns det inte bra. Jag tänker på att göra området attraktivt och få det att märkas och med ett punkthus på bara 10 våningar skulle området fortfarande kännas rätt dött. Idag så uppfattas området inte som ett attraktivt område med skottlossningar och droghandel och det kan ha mycket med miljön att göra. Jag är säker på över att det skulle bli bättre med dagens planer men jag är garanterad över att det kan bli bättre. Idag bor jag i Helsingborg så jag känner inte till Malmös områden så bra men jag märker vilka områden som jag ser som attraktiva och som märks och det är områdena med höghus som utstrålar karaktär. Exempel på det är Västra hamnen med Turning Torso och Kronprinsen med skivhuset Kronprinsen. Mitt förslag är då att bygga ett mycket högre punkthus än som är planerat idag. Jag tänker mig ett punkthus som man kan se långt ifrån och som lyser upp området som 26 (35)

145 exempel kronprinsen gör. Man vill samtidigt att Malmö ska expandera och då är det bra om det redan finns lediga lägenheter i centrala Malmö. När jag tänker mig hur huset skulle kunna se ut så tänker jag mig ett hus på minst 20 våningar och fasader som glänser och som märks. Ingen betongfasad som miljonprogrammens gamla hus för det är inget som utstrålar karaktär. Som det ser ut just nu så känns det som att man inte kan misslyckas med området mer än som det är så ett karaktärsutstrålande punkthöghus är något som jag tror på då det även ger en ny fin bild av området. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret har tittat på möjligheten att göra punkthuset högre. En byggnad på 20 våningar kräver stora ytor och blir byggnadstekniskt en dyrare byggnad. Den kastar även en längre skugga än en lägre byggnad. Det finns även en risk för att den bidrar till ett sämre mikroklimat då den kan dra ner vindar i bebyggelsen. En planbestämmelse reglerar att punkthusets fasad ska vara puts eller tegel, vilket den angränsande befintliga bebyggelsen idag har. I bygglovsskedet kommer byggherren diskutera vidare byggnadens gestaltning med en bygglovsarkitekt. Tillsammans kommer de arbeta för att byggnaderna, även punkthuset, blir positiva tillägg i stadsbebyggelsen. Privatperson DM meddelar i skrivelse 2014-01-22 att: Jag gillar idéen men vill gärna ha lite mer parkområde som du kan besöka även sommar och vinter, dag och natt. Vilket kan bli kladdigt och äckligt om det är för mycket grönska. Det är trevligt med gräs och träd men man vill inte bli skitig och kan ha då rabatter för det. Det blir även lättare att sköta. Jag tycker ni kan göra en liknande version av Love park i Philadelphia. Det ser bra ut året om och många besöker parken. Jag tycker även det är ganska viktigt att det är stora betongplattor istället för kullersten för även att det ser snyggare ut men även att det är skönare att gå på och det kan inte bli några hål i marken om någon tar bort en sten. Det kan också finnas block i granit som man kan sitta på. Dessa bör vara 38 centimeter höga och 80 centimeter breda. Här är några exempel som både ser bra ut rent arkitektmässigt och bra exempel på en park/mötesplats. (bilder bifogade) Stadsbyggnadskontorets kommentar: Planförslaget syftar till att sätta ramarna för allmän plats. Att det på plankartan står angivet som Park behöver inte betyda finplanteringar och gräs. Det du tar upp som exempel, en mer urban park med betongplattor och träd, kan vara ett alternativ för delar av området. Det är även tänkbart att den slutgiltiga utformningen inte får tydliga gränser mellan vad som är park och vad som är torg, utan de glider in i varandra, så att parken får delar som är plattlagda och torget får plattläggning som bryts av med träd. Synpunkterna har förmedlats vidare till Gatukontoret som ansvarar för den slutgiltiga utformningen. Privatpersonerna V, K och C meddelar i skrivelse 2014-01-22 att: Det är bra att de finns en park. Vi tycker det borde finnas bänkar i parken. Det borde också finnas något skejtvänligt, (t. ex en trappa) Någon yta man kan skejta på, asfalt eller betong. Ett lusthus, eventuellt i parken. Så att man kan vara ute fast det regnar. 27 (35)

146 Tänk på att ha en bra belysning i området. Att lamporna sitter på utsidan av husen på väggen. Ha öppna gårdar. Det borde finnas ett café, eventuellt en glasskiosk. Om Bryggeriet öppnar ingång in mot torget vill vi ha fint utanför och kunna utnyttja torget. Det är härligt om solen når utanför också. Träd eller växtlighet är också trevligt att ha vid ingången. På torget borde det finnas växter med fint komponerade färger till omgivningen. Vi vill inte ha ett grått torg. Mer växter och grönt längst med vägen, man ska kunna ha en fin promenad längst med gatan. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Den slutgiltiga utformningen av torget, inklusive belysning, kommer att göras av gatukontoret i ett senare skede. Vi har förmedlat synpunkterna till Gatukontoret. När det gäller byggnadens entréer så är det positivt ur stadsbyggnadssynpunkt om byggnaden får entréer från båda hållen. Att öppna upp och förändra entréerna är en fråga för fastighetsägaren. Det kan krävas bygglov för nya entréer. Byggnadens förgårdsmark har utökats för att förbättra möjligheterna att utnyttja en del av torgytan till exempelvis skejt. Privatpersonerna TH, JH, JG och MR meddelar i skrivelse 2014-01-22 att: Rental apartments are important. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen kan inte kan styra om det blir hyresrätter eller bostadsrätter. Stadsbyggnadskontoret kommer fortlöpande att påpeka behovet av blandade upplåtelseformer till fastighetsägaren. Large green areas, perhaps with some sort of water fountain or a pond. Creative outside facilities such as: Skateable objects, such as a Mini Ramp A square with smooth asphalt or concrete, good for skating, rollerblading and bike riding. With benches, and other Street soccer course, Basketball course. Possibly combined or a playground for children. No cars should be allowed, giving a safer and more peaceful place for children to play around. Perhaps a small shop selling ice cream, soda, kebab, etc. A path for people to ride bikes and walk on for easier transportation. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Gatukontoret kommer att arbeta vidare med den mer detaljerade utformningen av stadsmiljöerna, t ex sittplatser och aktivitetsytor. Detaljplanen styr översiktligt utformningen av den allmänna platsen. I detaljplanen har kvartersmarken utökats. Detta gör att möjligheterna att använda marken till exempelvis skejt har ökat. En av grundtankarna med detaljplanen är att biltrafiken ska minimeras i området. Men det är inte tanken att det ska vara förbjudet för trafik i området. Användningsbeteckning gångfartsgata samt detaljutformning kommer att styra biltrafiken så att de oskyddade trafikanterna prioriteras. 28 (35)

147 Privatperson KG meddelar i skrivelse 2014-01-31 att: Jag är boende i närområdet och engagerad i en av föreningarna som utnyttjar lokalerna i Föreningarnas Hus. I planbeskrivningen framgår att planområdets gräns skiljer sig från planprogrammets då spetstomten samt de befintliga byggnaderna mot Ystadvägen inte tas med i detaljplanen. I planbeskrivningen framgår även att den befintliga handeln såsom Özen allfrukt, Emmaus m.fl. kan behöva byta lokaler inom området för att en utbyggnad av planen ska vara möjlig och att viss handel inom området även kan behöva flytta från området för att möjliggöra utvecklingen av området. I planbeskrivningen visas även "illustrationsplan (Tema arkitekter 2013-10-28)", där befintlig byggnad mot Ystadvägen ingår med utpekade funktioner såsom "Nya Özen" där Föreningarnas Hus inte finns med. Likaså saknas Föreningarnas Hus i två av trafikillustrationerna. Vidare framgår att föreningslivet riskerar påverkas negativt, då lämpliga lokaler kan försvinna och/eller få kraftigt höjda hyror i och med att områdets karaktär förändras och andra verksamheter gynnas. Detta menar man, bör uppmärksammas. Med anledning av ovanstående vill jag som sakägare att Malmö stad och stadsbyggnadskontoret i den fortsatta planeringen garanterar Föreningarnas Hus fortlevnad i lokalerna på planområdet Bryggeriet och vidtar de åtgärder som krävs för att den utveckling som i planförslaget befaras, då " lämpliga lokaler kan försvinna och/eller få kraftigt höjda hyror" inte påverkar föreningarna i Föreningarnas hus på ett negativt sätt. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det går inte att garantera fortlevnaden av föreningarna i detaljplanen då det ytterst är en fråga för fastighetsägaren som har Föreningarnas hus som hyresgäster. Det detaljplanen kan göra är att inte förändra dagsläget. Detaljplanen har därför justerats så att hela fastigheten är med i planområdet och fortsatt möjliggör föreningsverksamhet. Privatperson DS meddelar i skrivelse 2014-01-31 att: Jag heter DS och är boende på Seved. Jag har läst igenom detaljplanen för det kommande bygglovet på området Bryggeriet. Jag har reagerat på några saker inom detaljplanen. Byggnationen av bostäder kommer att höja hyrorna i området. Först genom att de byggda bostäderna får högre hyra än de i det kringliggande området. Sedan genom att alla de hyresvärdar som står på en massa ej renoverade lägenheter kommer att ta tillfället i akt och höja hyrorna genom att "renovera" lägenheterna. Genom att "renovera" så kan en hyresvärd lagligt höja hyran med 20-40%. Det har skett i Herrgården här i Malmö, det har skett i Pennygången i Göteborg och det har varit flera försök av det kommunala bostadsbolaget Bostaden uppe i miljonprojektet, Ålidhem, i Umeå. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Förhoppningen är att detaljplanen ger även positiva sociala effekter i området och staden. Idag går det i Malmö att se ett segregationsmönster som baseras på inkomst och etnicitet.( Se s.71i Malmös väg mot en hållbar framtid, hälsa, välfärd och rättvisa, Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.) Kommissionens rapport förordar åtgärd som 1.2.2.2. att: Utveckla och intensifiera det framgångsrika arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner. och Omvandla barriärer till sammanlänkande 29 (35)

148 områden. Målet som åtgärderna är tänkta att hjälpa till att uppfylla är stadsplaneringen ska bidra till att minska boendesegregationen. Denna detaljplan innehåller en blandning av funktioner - bostäder, service och arbetsplatser. Förhoppningsvis kan detaljplanen bidra till att det blir en blandning mellan olika grupper och människor i staden. Målet med detaljplanen är inte att trycka undan människor med lägre inkomster och skapa ytterligare segregering. Förhoppningen är att detaljplanen bidrar till att skapa en stad där människor med olika inkomst och livssituationer kan bo sida vid sida och mötas. Det finns en risk för att en ombyggnation av området skapar en omflyttning i staden och att det flyttar in människor med högre inkomst, att en gentrifiering sker, och att detta tränger undan människor med lägre inkomst. Detta lyfts fram som en möjlig konsekvens av planen. En viktig faktor som kan bromsa gentrifieringens tempo är att MKB äger stor del av hyreslägenheterna i området. MKB kommer spela en viktig roll i områdets utveckling framöver med hyressättning, renoveringskostnader m.m. Det är även viktigt att i sammanhanget även fråga sig vad som är nollalternativet. Under den medborgardialog som skett har flera tagit upp att dagsläget, med en stor parkering, inte ger något positivt till området. Detaljplanen försöker fånga upp önskemål och behov som finns i området, t ex en förskola som kan få en stor positiv social betydelse m.m. Ser man i det stora perspektivet så har Malmö en ökande befolkning. Detta kräver fler bostäder, och för att inte skapa mer segregation är det viktigt att det byggs på flera ställen i den befintliga staden. Genom att komplettera den befintliga bebyggelsen går det att få en varierad bebyggelse med olika ålder och prisnivåer på bostadsbeståndet. Om Malmö stad endast skulle tillåta nybyggnation i de stora utbyggnadsområdena, Västra Hamnen och Hyllie, skulle förmodligen detta cementera och förstärka de skillnader som finns idag i Malmö. Det är inte hyran som är det största tragedin. Utan det är vad som händer de boende i området. Människorna. Vart flyttar de? Vad blir deras öden. Seved har en av de lägsta medelinkomsterna i Malmö. Vad händer om hyran höjs med 10%, 20%, 40%? Kan de som bor i området gå till sin arbetsgivare och fråga om ett påslag på 10-20%? Kan studenten ringa CSN och fråga om mer pengar? Kan den arbetslösa fråga Arbetsförmedlingen om mer i A-kassa? Vart är konsekvensanalysen kring de sociala förhållanden? Vart är analysen som tar upp mer än hur luftkvaliteten påverkas eller endast cyniskt konstaterar att gentrifiering kan ske i området? För det är gentrifiering som kommer att ske. Frågan var vad som kommer att ske med de nuvarande boende. De kommer att få flytta. Från ett område som vissa har bott nästan hela deras liv. De hamnar i Söderkulla, Nydala, Rosengård, Videdal, Toftanäs. Vad händer med de som inte har råd att köpa en bostadrätt, med de som inte har pengar till en hög hyra? Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det var inte tänkt att den sociala konsekvensbeskrivningen skulle tas som ett cyniskt konstaterande. Om det uppfattades på detta vis så ber planförfattarna om ursäkt. Syftet var att tydliggöra de konsekvenser som planen kan innebära för att få en bättre dialog med medborgarna, och kunna ge ett bättre beslutunderlag för stadsbyggnadsnämnden. Planbeskrivningen har kompletterats (under Sociala konsekvenser) kring att planen kan leda till omflyttningar av människor i staden som på sikt inte har råd med hyran och att det är viktigt att frågan bevakas i framtiden av staden. Vem är det som efterfrågar det här? Vem tjänar på det här? En fastighetsägare som kan ta ut högre hyror och en medelklass som kommer få fler lägenheter att välja och vraka mellan. Det blir dem som kan uppfylla sina drömmar, luster och begär. Men för de som inte har samma lott, har samma inkomst eller kapital så ökar bara tragedin. 30 (35)

149 Stadsbyggnadskontorets kommentar: Först och främst är det fastighetsägaren som efterfrågar en planförändring för att kunna få en utökad byggrätt. Stadsbyggnadskontoret ställer sig positiva till förändringen då den bland annat bidrar till att uppfylla övergripande mål om bostadsförsörjning. Planen innehåller även andra delar som kommer allmänheten och staden till godo såsom förskoleplatser och offentliga miljöer. Bland annat förskolan kan förhoppningsvis bli en socialt viktig faktor i området som ger positiva effekter både socialt i området och för enskilda personer. Att få en förskola nära sitt boende sparar tid i vardagen. Mer tid kan ge ökade möjligheter för personer med olika inkomst och försutsättningar genom att det ger valmöjligheter. Målet är inte att skapa en stor omflyttning i området som tränger ut de med sämre inkomst. Seved är nu ett område fyllt av sociala problem och mänsklig tragedi. Att tro att genom att bygga nya bostäder och grönområden så kan man lösa problemen så kommer man bara göra samma misstag som har gjorts gång på gång. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Tanken är inte att detaljplanen ska vara en quick fix för området. Malmö stad arbetar brett med olika sätt för att förbättra förutsättningarna i Seved. Dialogen kring detaljplanen är tänkt att vara ett sätt att lyssna av området och dess önskemål. Det är relativt få som har haft invändningar mot en förändring av området. Men också ni tjänar på det här. Ni löser ett problemområde och kan samtidigt skapa ett nytt och "hippt" område för en medelklass som vill bo mer "äkta". Allt för tillväxten. Men det här skapar bara ett nytt problemområde då inget kommer att lösas. Problemen finns kvar och har bara skjutits till nästa område. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret arbetar brett inom Malmö med planer i flera stadsdelar. Förhoppningsvis leder det till en mer likvärdig kvalitet i boendet över hela Malmö utan problemområden. Kommissionen för hållbart Malmö lyfter även fram att Det är viktigt att framhålla att segregation inte nödvändigtvis behöver vara något problem, exempelvis om äldre bor på ett håll i staden och ungdomar på ett annat eller om människor med olika bakgrund själva väljer att bosätta sig på olika håll. Det blir dock ett problem om skillnaderna gäller förutsättningar för delaktighet i samhållet, bidrar till en ojämlik hälsa och om människor inte har möjligheter att välja själva Ibid. s. 72 Det finns också en risk att det som uppfattas som hippt med området idag är sammankopplat med dagens ruffighet. En del de mer ruffiga industrimiljöerna försvinner i samband med ombyggnationen och det kan i bästa fall leda till att området utvecklas till att bli ett mer socialt blandat område. Vad kan då göras. Frågan kring gentrifiering är svår att lösa och bottnar i vårt ekonomiska system. Men vad kan ni göra då? Jo, ni kan villkora bygglovet till att INGA LÄGENHETER ÄMNADE TILL BOSTADSRÄTTER FÅR BYGGAS utan endast hyresrätter får vara tillåtna inom området bryggeriet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Stadsbyggnadskontoret har tyvärr inte det lagliga utrymmet att göra denna typ av villkorning av bygglovet. Men slutligen är det endast de boende inom området som kan lösa problemet. Och det sätt ni kan hjälpa de är att villkora lokaler inom de hus som kommer att byggas till att vara samlings-aktivitetslokaler för de boende i området. Inte lokaler för föreningar som redan finns i bryggeriet men lokaler som de boende kan boka utan att betala hyra. Hyresvärden får vara tvungen att besörja de. Kanske har de boende någon möjlighet att faktiskt vända situationen och kunna ta makten över sitt område. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det finns inget lagligt utrymme för att villkora lokalers användning på det sätt som föreslås. Planhandläggarna är tacksamma för de synpunkter som 31 (35)

150 framförts som kan bidra till debatt inom stadsbyggnadsfrågor. Ett av syftena med den utökade dialogprocessen är att den ska skapa ett engagemang för området, för stadsbyggnadsfrågor och öka demokratin i planprocessen. Det finns möjlighet att i granskningsskedet inkomma med uppföljande yttrande med frågor och synpunkter. Föreningen Bujin Ju-Jutsu Klubb Malmö meddelar i skrivelse 2014-01-29 att: Det planerade antalet parkeringsplatser uppfattas som för litet! Med tanke på att det förutom boende i området ska finnas såväl handel som omfattande föreningsverksamhet kan vi se att det blir ont om parkeringsplatser särskilt på vardagar mellan ca 17.00 och 21.00. Då kommer många hem efter jobbet samtidigt som folk ska handla och utöva föreningsverksamhet i området. Det kan även uppstå problem dagtid på helgerna då mycket folk besöker föreningar och affärer. Verksamheterna har medlemmar i hela Malmö och många föräldrar hämtar och lämnar barnen med bil för att få dagen att gå ihop. Förslag 1 En bra lösning kan vara att föreningarna får använda skolornas parkeringsplatser på andra sidan Ystadvägen. Skolornas parkeringsplatser nyttjas huvudsakligen innan kl 17.00 på vardagarna. Denna lösning kan även minska en del av problematiken som uppstår under byggtiden. Förslag 2 En annan lösning kan vara att planera för fler parkeringsplatser i området. Dessa färdigställs helst innan bygget startar för att minimera störningar under byggtiden. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen ger möjlighet till både markparkering på spetsen och parkering i p-huset. Området ligger relativt centralt och med goda kollektivtrafikförbindelser. Ett minskat antal p-platser borde leda till att fler av de som besöker föreningarna istället väljer att cykla eller åka kollektivt. Förslaget att det kan finnas möjligheter att ordna parkeringsplatser på andra platser i närheten av området har vidarebefordrats till gatukontoret. Var parkering tillåts på allmän gata regleras av gatukontoret. Malmö Budoklubb meddelar i skrivelse 2014-01-29 att: Malmö Budoklubb deltog vid informationsmöte om detaljplanen för kvarteret Bryggeriet och har efter att studerat information om detaljplanen och funnit två anledningar till oro som båda handlar om parkeringsmöjligheter. Parkering under ombyggnadsperioden Den första anledningen till oro gäller under själva ombyggnaden av kvarteret Bryggeriet. Under tiden som byggnaderna skall uppföras uppfattar vi det som att det kommer att ske väldigt stor påverkan på tillgängligheten till parkeringsområdet i korsningen Ystadvägen och Lantmannagatan. Det är där våra medlemmar och föräldrar till tränande barn parkerar sina bilar, när de kommer för att nyttja våra lokaler. 32 (35)

151 Vi känner att det vore rimligt att begära andra möjligheter till parkering, då vi antar att man inte längre kommer kunna köra med bil in till området när byggandet väl är igång. Detta antagandet görs eftersom det nya parkeringshuset byggs så nära befintlig byggnad, att det troligtvis inte kommer att gå att köra förbi där när byggnaderna uppförs. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Hur parkeringsmöjligheterna hanteras under byggtiden är främst en fråga för fastighetsägaren, då parkeringarna kommer att finnas på kvartersmark. Malmö stad, som är hyresgäst i byggnaden, kan möjligen ställa krav på hur parkeringen ska kunna ske under byggtiden. Detta ligger dessvärre utanför stadsbyggnadskontorets ansvarsområden. Parkering efter ombyggnaden är genomförd Den andra anledningen till oro gäller efter att byggnaden har färdigställts. Vi ställer oss lite tveksamma till antalet parkeringsplatser kommer räcka till för föreningarna. Vi har verksamhet på kvällstid på vardagar mellan 17:30-21:00 och delar parkeringsplatser med kunder till t.ex. Özen allfrukt och Emmaus. Detta gör att tillgängligheten till parkeringsplatser kan variera kraftigt. Vi ställer oss dessutom frågande till att antalet platser baseras på antal "anställda" (dvs instruktörer) som föreningarna har. Våra medlemmar kommer från hela Malmöområdet och ca 50 av våra medlemmar är vuxna personer som tar bil till träningen. Totalt kan det röra sig om att 20-30 personer samtidigt kan behöva parkeringsplats under en vardagskväll under ca 3 timmar mellan 17:30 och 21:00, då enbart i vår förening. Malmö Budoklubb erbjuder träning för barn/ungdomar i åldrarna 7-14 år och det är mycket vanligt att föräldrarna kör barnen till träningen. Vi välkomnar även att föräldrarna deltar i träningen med barnen, vilket ett stort andel av föräldrarna gör. Det kommer deltagare till barnträningen från hela Malmö och de flesta använder bilen för att kunna hinna till träningen som är förlagd mellan kl 18.00-19.00 på vardagar. Det är alltså väsentligt för vår verksamhet att det finns goda parkeringsmöjligheter. Det blir lätt stressigt att träna annars med vardagens övriga uppgifter, och vi vill kunna erbjuda både bra träning, och enkla möjligheter till att kunna hinna med det. Då gäller det i detta fallet att det finns enkel tillgång till parkering, i anslutning till klubbens lokaler. Vi önskar att ni i era beräkningar ökar antalet "anställda" i föreningarna med åtminstone det dubbla antalet. Ett annat alternativ kan vara att ta reda på hur många personer som finns i föreningarna som kör bil till träningen och att räkna dessa som "kunder" till föreningarna. Det bör också tas hänsyn till att Malmö Budoklubb och övriga föreningar i Föreningarnas Hus ständigt arbetar på att få ett större medlemsantal som också det påverkar behovet av parkeringsplatser. Det är med andra ord väsentligt för föreningarnas verksamhet att det finns goda parkeringsmöjligheter invid Föreningarna Hus och vi ser inte att nuvarande beräkningar i detaljplanen täcker det verkliga behovet. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Detaljplanen ger möjlighet till både markparkering och parkering i p-huset. Området ligger relativt centralt och med goda kollektivtrafikförbindelser. Ett minskat antal p-platser borde leda till att fler av de som besöker föreningarna istället väljer att cykla eller åka kollektivt. 33 (35)

152 Föreningen Bryggeriet meddelar i skrivelse 2014-01-31 att: Mitt namn är JM och jag jobbar på Föreningen Bryggeriet på Ystadvägen i Malmö. Vi har en mycket bra verksamhet med nära 3000 medlemmar och ett skateboardgymnasie med 150 elever från hela Norden. Vi har mycket idéer kring utvecklingen av Bryggeriet området och är gärna involverade i vidare diskussioner. Jag har skrivit ner några idéer i det bifogade dokumentet. 1. Öppna upp fönster på skateboardanläggning ut mot det nya området. Dagsljus in i skateparken vore fantastisk. Man skulle kunna bygga en helt ny ingång från den sidan med café etc.. 2. Bryggeriet har alltid drömt om att kunna öppna upp skateparken och kombinera inomhusskate med utomhusskate. Detta finns endast på några enstaka ställen i världen och skulle öppna upp nya möjligheter för evenemang och verksamhet i området. 3. Integrera skateboardmöjligheter i den urbana park som ska anläggas. Åkbara bänkar, trappor, konstverk etc...hade skapat något helt unik och satt Malmö på kartan. 4. Bygga någon typ av vattenfontän i parken som kan nyttjas för skateboardåkning under höst, vinter, vår 5. Bygga en mindre betongskatepark på Bryggerietområdet. Skulle användas varje dag och funkar bra för alla åldrar. 6. Boende. Med tanke på att det ska byggas lägenheter på området så bör man tänka studentbostäder. Bryggeriets gymnasium har många elever från Sverige, Norge, Danmark med mera.. Finns även intresse från övriga Europa..men boendet i Malmö är ett problem. Det är svårt hitta bra lägenheter i bra områden för dom som vill flytta till Malmö och börja på Bryggeriets gymnasium. Slutsats. Hos oss hittar ni en helt unik användargrupp till det nya planerade Bryggerietområdet. Bra aktivitet, unga och gamla, killar och tjejer, verksamhet som bygger på delaktighet, brukarvänligt etc. Hoppas ni gillar några av våra idéer och vill träffa oss och diskutera vidare! Stadsbyggnadskontorets kommentar: Det är mycket positivt för stadsmiljön om skateparken/gymnasiet kan få entréer mot de planerade torgmiljöerna. Detaljplanen innebär inga hinder för detta. Fasadförändringar i form av nya dörrar och fönster kräver dock bygglov. Det är viktigt att de offentliga miljöerna park och torg utformas så att de tilltalar många grupper. Möjligen skulle utformningen kunna skejtanpassas på ett sådant sätt att ytorna även kan samnyttjas av exempelvis äldre. Utformningen ska arbetas vidare med tillsammans med Gatukontoret som ansvarar för att utforma de offentliga miljöerna. SBK har träffat representanter för föreningen Bryggeriet för vidare diskussion. Plankartan har justerats så att det nu är kvartersmark norr om delar av bryggeribyggnaden. Här finns fler möjligheter än på allmän plats att bygga en skatepark utomhus, i samarbete med fastighetsägaren. Planen möjliggör genom användning B bostäder alla former av bostäder, tex studentbostäder. 34 (35)

153 FÖLJANDE HAR INGET ATT ERINRA MOT FÖRSLAGET Tele2 AB enligt skrivelse 2013-12-05 TeliaSonera Skanova Access AB 2014-01-07 I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga inkommit mot förslaget. SAMRÅDSMÖTEN Allmänna samrådsmöten hölls den 9 och 15 januari 2014. Mötena utlystes genom vykortsutskick till 7000 hushåll i närområdet samt affischer och information i de utställda samrådshandlingarna. På mötena deltog sammanlagt 51 personer, varav 30 män och 21 kvinnor. Det har även funnits ett särskilt fokus på unga och äldres åsikter under samrådet. För att speciellt fånga upp ungdomars åsikter presenterades och diskuterades detaljplaneförslaget med två gymnasieklasser på Bryggeriets Gymnasium i januari 2014. Med hjälp av områdesprogrammet Seved samlades även under januari 2014 en seniorgrupp av boende i närområde. Dessa fick förslaget presenterat för sig och gavs tillfälle för diskussion. Josephine Nellerup Roger Westin Anna Swanberg Planchef Planhandläggare Planhandläggare 35 (35)

154 MILJÖPARTIET DE GRÖNA Malmö Drottningtorget 2a 211 25 Malmö 040 23 46 00 040 23 05 33 (fax) August Palms plats 1, Malmö stadshus, rum 7026, 7029 040 34 10 00 www.mp.se/malmo malmo@mp.se Särskilt yttrande: Miljöpartiet de Gröna i Malmö Ärende C13 Stadsbyggnadsnämnden 2013-11-14. Beslut om samråd för detaljplan för Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (Dp5299) Miljöpartiet de gröna i Malmö har lyft ett önskemål att studera möjligheten att disponera om kvartersmarken i samrådsförslaget på ett sådant sätt att Augustenborgsgatan kan förlängas in till planområdets inre platsbildning. Detta skulle innebära att befintlig fyrvägskorsning inte behöver rivas och ersättas av två nyanlagda trevägskorsningar med förskjutning från varandra. Syftet är att bryta barriärverkan från den tungt trafikerade Lantmannagatan och att med ett tydligt stråk knyta ihop staden på ett socialt hållbart sätt. I detta fall knyts platsbildningar i områdena Seved och Augustenborg till varandra. I planområdets mitt föreslås ett grönt torg och i mitten av grannskapsenheten Augustenborg finns ett torg, båda med lokal service. En förlängd Augustenborgsgata skulle också utgöra ett starkt samband till Persborgs pågatågsstation vilket ger ökad rörlighet. I andra änden skulle det föreslagna höghuset utgöra ett landmärke och fondmotiv men också en visuell motsvarighet till det kommande ekologiska höghuset på Augustenborg. Vi tror att överväganden bortanför planområdets röda linje är viktiga i stadsplaneringen, vilket ger sociogeografiska effekter som bland annat Malmökommissionen efterlyser. Stråk från nytt torg med höghus via Greenhouse & Augustenborgstorget till station Persborg. Vi ser vikten av slutna kvarter mot Lantmannagatan. Vid jämförelse med dimensionerna i befintlig kvartersstruktur tror vi att det går att foga in sådana på vardera sidan den förlängda Augustenbortsgatan. Det är vår förhoppning att stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och fastighetsägare tillsammans diskuterar gatustruktur och konsekvenser för trafik, mobilitet och stadsmässighet på ett vidsynt sätt i den fortsatta processen! Lucas Carlsson och Kami Petersen MALMÖ

155 MILJÖPARTIET DE GRÖNA Malmö Drottningtorget 2a 211 25 Malmö 040 23 46 00 040 23 05 33 (fax) August Palms plats 1, Malmö stadshus, rum 7026, 7029 040 34 10 00 www.mp.se/malmo malmo@mp.se Särskilt yttrande: Miljöpartiet de Gröna i Malmö Ärende C10 Stadsbyggnadsnämnden 2013-08-22. Anmälan av detaljplan för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö (DP5299) Miljöpartiet de gröna har med stor glädje följt arbetet med planprogrammet för kvarteret bryggeriet. I samband med att området nu ska ges sin konkreta struktur vill vi bidra med några uppmaningar kring det fortsatta arbetet. Det är glädjande att planmotivet inkluderar såväl bostäder, som samhällsservice, handel och föreningsliv i en struktur som låter kvartersstaden växa ihop med den bevarade bryggeribyggnaden. De generösa offentliga ytorna är också viktiga. Det finns dock en risk att den stora förgårdsmarken mellan bryggeribyggnadens storskaliga söderfasad och Ystadvägen kommer att sakna mening och innehåll. Vi hoppas att planarbetet kan identifiera goda lösningar för att aktivera ytorna och hitta ett sätt för byggnaden att öppna upp sig mot gatan. I väster rivs en del av bryggeriet och ersätts med bostäder. I planen borde det finnas möjlighet att kvarteret utökas ut över förgårdsmarken så att det gränsar direkt mot Ystadvägen. På så sätt ökas antalet möjliga bostäder samtidigt som den massiva industriskalan dämpas något genom en naturlig övergång till kvartersstrukturen i väster, vilket även skapar en inramning av Heleneholmsparkens gröna stadsrum. Vi tycker också att det är angeläget att Sevedsområdet så långt som möjligt integreras fysiskt i omgivande stadsstruktur, något som vi anser bidrar till social integration. Augustenborg, en grannskapsenhet i omvandling precis intill planområdet skulle gynnas av bättre anslutning till innerstaden. Vi tycker därför att planarbetet borde prova möjligheten att överbrygga trafikbarriären Lantmannagatan genom att förlänga Augustenborgsgatan in till planområdets kärna. Därigenom kan en viktig lokal länk skapas mellan planområdets många publika funktioner, projektet Greenhouse, Augustenborgstorget och station Persborg. Det är också positivt att parkering löses i ett parkeringshus vilket ger en yteffektiv, ekonomisk och flexibel lösning. Här vore det önskvärt att eftersträva att parkeringshuset kläs in med andra funktioner såsom smålägenheter, kontor eller dylikt. Det är också viktigt att skapa goda möjligheter för cyklisterna som kommer att strömma förbi längs den nya cykelbanan i Lantmannagatan mellan centrum och Fosie att ta sig in och igenom planområdet. Lucas Carlsson och Kami Petersen MALMÖ

Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (2) 156 Datum 2014-01-22 Yttrande Diarienummer SOFI-2013-337 Till Stadsbyggnadskontoret Detaljplan för kvarteret Bryggeriet, samrådshandlingar 2012-00372 Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden upprättat samrådshandlingar för kvarteret Bryggeriet i Innerstaden i Malmö. Stadsområdesnämnden ges möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan. Yttrande Stadsområdesnämnden ställer sig positiv till de möjligheter som byggnationen av Bryggeritomten innebär. Stadsområdesnämnden och förvaltningen har inom ramen för områdesprogram Seved aktivt medverkat och varit delaktiga i utvecklingen av Bryggeritomten. I detta arbete har stadsområdet fokuserat på trygghetsaspekterna samt på att det måste finnas ett blandat utbud av bostäder såväl vad gäller storlek som ägandeform. Förslag till detaljplan har utformats på sådant sätt att det som kommit fram vid dialogmöten med medborgare i hela Malmö har beaktats. Vid dessa möten har fokuserats på gröna ytor, platsmark i form av torg, park samt gång- och cykelstråk. I dialogerna har också framförts behov av förskola i kvarteret, att det finns möjlighet till lokaler för egen verksamhet samt att det finns olika typer av aktivitetsytor. Boende i området har även framfört önskemål om källsortering/återvinningsstation på Bryggeritomten. Under januari 2014 kommer stadsbyggnadskontoret och områdesprogram Seved att genomföra ytterligare två dialoger tillsammans med medborgare samt utvalda grupper. Det är angeläget att även dessa synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet inför exploateringen. Förnyade dialoger bör genomföras med fastighetsägarna inom kvarteret Bryggeriet, fastighetsägarna i närliggande område samt Polisen så att deras kunskaper och erfarenheter av trygghetsaspekterna tas tillvara. Enligt förslaget till detaljplan är förskolan placerad med ingång in mot Bryggeritomten med öppen torgyta som kopplas till förskolan. Det är viktigt att denna del av kvarteret får ökad insyn och inte stängs in av förskolans baksida. Detta gäller även angöring av transporter till förskolan. Planerad parkyta och de ytor som används av förskolan måste förbindas med övriga områden och ha karaktär av mycket öppna platser.

157 2 (2) Det är viktigt att gång- och cykeltrafik knyter samman Byggeritomten med kringliggande områden. Ett ökat flöde av förbipasserande genom området kan bidra till ökad trygghet. Lantmannagatans ombyggnad 2014 med cykelstråk på Augustenborgsidan bör knytas samman med området. Det är viktigt att gestaltningen av såväl gång- och cykelstråk som torg- och grönytor förhindrar bilkörning i området. Hastighetsdämpande åtgärder och samråd polis och räddningstjänst samt fastighetsägare/boende måste ske för framför allt de kvarter som varit mest utsatta för buskörning. Ordförande My Gillberg Stadsområdesdirektör Ronny Andersson

158 Besöksnöjdhetsenkät, ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling 10 SOFI-2015-594

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Innerstaden 1 (1) 159 Datum 2015-11-23 Vår referens Linda Norbeck Planeringssekreterare linda.norbeck@malmo.se Tjänsteskrivelse Besöksnöjdhetsenkät, ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling SOFI-2015-594 Sammanfattning Avdelningen för Områdesutveckling har under hösten 2015 genomfört en besöksnöjdhetsenkät (BNE) på samtliga mötesplatser inom avdelningens ansvarsområde. BNE utformades i två olika versioner, en för barn och ungdomar och en för vuxna, samma frågeställningar men något olika formulerade. Med frågor kring bland annat bemötande, inflytande, likställdhet och tillgänglighet. BNE är ett led i avdelningens utvecklingsarbete såväl som målarbete. Resultaten för båda versionerna var goda då alla värden på samtliga frågor var över 3 där 1 är lägst värderat och 4 är högst värderat. Från 2016 kommer BNE att utföras två gånger om året (vår och höst) på samtliga avdelningar för Områdesutveckling, Malmö stadövergripande. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att godkänna informationen och lägga den till handlingarna Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Innerstadens arbetsutskott 2015-12-03 Stadsområdesnämnd Innerstaden 2015-12-16 Ärendet Se rapport Ansvariga Ronny Andersson Stadsområdesdirektör SIGNERAD

160 Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling Stadsområdesförvaltning Innerstaden Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-17 1.0 Linda Norbeck Stadsområdesförvaltning Innerstaden Avdelningen för Områdesutveckling

161 2 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

162 Innehållsförteckning Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling...1 Bakgrund/syfte...4 Slutsatser/analys...4 Metod...4 Enkätform...5 Enkätfrågorna...6 Målen...6 Resultat...7 Förbättringsförslag...10 Återkoppling...13 Återkoppling av förbättringsförslagen...13 Verksamhetsutveckling...13 2016...13 Bilagor...14 3 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

163 Bakgrund/syfte Avdelningen för Områdesutveckling har bland annat som uppdrag att skapa möten och verksamhetsutveckling utifrån medborgarnas behov, avdelningen har även ett särskilt ansvar för att stödja former för delaktighet, inflytande och påverkan. I Malmö stads kommunfullmäktigemål för 2015-2018 betonas att delaktighet står högt på dagordningen ( Mål 1 En ung och global stad) ) och som gemensamma aktiviteter finns att göra gemensam besöknöjdhetsenkät (BNE), att involvera besökarna i verksamhetsplaneringen och att aktivt arbeta tillsammans med besökarna för att utveckla verksamheterna. Enkäten innehåller flera variabeler som är viktiga, man betygsätter klassiska nöjdhetsfrågor kring tillgänglighet, utbud och bemötande men här finns även möjlighet att komma med förbättringsförslag och man kan anmäla intresse för fortsatt arbete kring utformning av verksamheten. Enkäten tillhandahålls på mötesplatserna för att ge möjlighet till dialog och ett personligt möte, detta är ett medvetet val. Enkäterna har ifyllnadsbara köns- och åldersindelningar för att få en kunskap om dessa variabler spelar roll för svaren. Slutsatser/analys Samtliga mötesplatser får genomgående bra resultat. Alla över snittvärde 3, där 1 är lägst och 4 är högst. Sammantaget vuxna får mötesplatserna höga snittvärde på fråga 1, 5 och 6. Frågor som har med delaktighet, likställdhet och bemötande att göra. Något lägre värde på tillgänglighet, det vill säga mötesplatsernas öppettider, vilket också framgår i förbättringsförslagen som kommit in. Vidare kan man se att information om mötesplatserna kan vara svår att nå. På mötesplatserna för vuxna, Tuppen och Dammfrigården anser de svarande kvinnorna och männen sig inte i lika hög grad vara delaktig i verksamhetens utformning som på andra mötesplatser inom avdelningen. Samtidigt som de svarande kvinnorna och männen i kommentarsfältet resonerar att man inte är så intresserad, inte har något behov av eller har tid till att vara delaktig. Sammantaget barn och ungdomar får mötesplatserna höga snittvärden på fråga 1, 4 och 6. Förutom bemötande, delaktighet och likställdhet är de svarande flickorna, pojkarna och de med egen könsdefinition nöjda med mötesplatsernas tillgänglighet i deras öppettider. De svarande flickorna, pojkarna och de med egen könsdefinition känner sig sedda, respekterade och lyssnade på. De känner sig delaktiga och får vara med och bestämma. Metod Samtliga mötesplatser (Garaget, Mötesplats Seved, Dammfrigården, Tuppen, UMIS(Unga möts i Skolan), Dammfri fritidsgård, Stenkula fritidsgård och Sofielund fritidsgård) organiserade under avdelningen för Områdesutveckling, stadsområdesförvaltning Innerstaden genomförde under v.40 en besöksnöjdhetsenkät. Besöksnöjdhetsenkäten (BNE) är planerad att genomföras två gånger om året, 1 gång på våren (v.10) och 1 gång på hösten (v.40). Med start v.40 2015. 4 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

164 BNE genomförs på varje enskild mötesplats vid samma tidpunkt (bestämd vecka) och resultatet, analys och snabb återkoppling till besökare ( ni sa- vi gjorde ) därtill ligger som grund för verksamhetsutveckling och ska även beaktas och ingå i framtagande av verksamheternas verksamhetsplan. Varje verksamhet har utsett en kontaktperson kring enkäten gällande eventuella frågor från våra besökare samt för sammanräkning och inrapportering av resultaten. Arbetsledarna ansvarar för organisation av enkätens genomförande, deadlines samt att utse den inom verksamheten som sammanställer enkäterna. Planeringssekreterare på avdelningen sammanställer avdelningsövergripande. Avdelningen för Områdesutvecklings kvalitetsgrupp har tagit fram mallar i excel och word för att säkerställa en korrekt återrapportering från verksamheterna. Kvalitetsgruppen har dessutom kontrollerat samtliga inlämnade resultat. Enkätform Enkäten utformades i pappersformat att fyllas i på respektive mötesplats. Detta för att säkerställa att det är verksamheternas besökare som fyller i enkäten, samt för att mötesplatserna och deras personal finns tillgängliga för att besvara eventuella frågor och föra samtal med besökarna. Mötet med Malmöbon är av grundläggande för avdelningen för Områdesutveckling och dess verksamhet. Enkäten utformades endast på lätt svenska, då detta är Malmö stads policy gällande hur verksamheterna ska kommunicera med Malmöbon. Varje enskild mötesplats hade som mål att samla in minst 30 enkäter då det uppfyller ett statistikt säkerställt resultat. Allt utöver 120 ifyllda enkäter gör inget utslag statistiskt sett, men det sattes ingen maxgräns. Det togs fram 2 olika enkäter, en för barn och ungdomar och en för vuxna. Frågorna skiljer sig något åt i formulering och frågorna riktade till barn och ungdomar formulerades tillsammans med medarbetare i de verksamheter med inriktning mot barn och ungdomar samt med de i verksamheternas med erfarenhet från tidigare enkäter riktade till barn och ungdomar i. Enkäten utformades med 6 frågor, samtliga med möjlighet att kommentera. Dessutom med möjlighet att föra fram synpunkter och förslag till verksamheten samt att lämna sina kontaktuppgifter för de kvinnor, män, flickor, pojkar och de med egen könsdefinition som framöver vill delta i verksamhetens utformning. Det de svarande dessutom fyller i är: kön (fyra alternativ) samt åldersintervall på svarande (mål 1 och 3). Könsfördelningen i antalet svarande per kön ska i så stor utsträckning som möjligt representera besökarnas könsfördelning. Åldersintervall vuxna: 18-20 år, 21-30 år, 31-40 år, 41-50 år, 51-65 år, 66-80år, 81- år Åldersintervall barn och ungdomar: 7-10 år, 11-13 år, 14-17 år 5 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

165 Svarsalternativen utformades i en gradering på 4 steg där varje svarsalternativ har ett värde i intervallet 1-4, där 1 är lägst värderat och 4 högst värderat. (se enkät i Bilagor) Samtliga åldersintervall samt svarsalternativ är kontrollerade enligt rekommendationer från SCB (Statistiska centralbyrån) och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Enkätfrågorna Enkäten i sig och dess frågor hänger ihop med Malmö stads kommunfullmäktigemål och är inriktade på bemötande, tillgänglighet, delaktighet och inflytande. Syfte med undersökningen är: mål 1 delaktighet (indikator tex undersökning) Vuxenkäten: 1. Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig - (mål 1 och 3 delaktighet unga) 2. Upplever du att det finns möjlighet för dig att vara med och påverka verksamhetens innehåll- (mål 3, 4 och 6) 3. Det finns möjlighet att får kontakt med (verksamhetens namn) via telefon, sociala medier (ex. Facebook) och/eller mail inom rimlig tid- (mål 7) 4. Verksamhetens öppettider är tillräckliga- (mål 4, 7) 5. Jag får rätt service hos verksamhetens- (mål 6 och 7) 6. Det är lätt att förstå muntlig och skriftlig information som finns på verksamheten- (mål 4) Barn- och ungdomsenkäten: En anpassad barn/ungdomsenkät är framtagen där frågor samt svarsalternativ är anpassade. I övrigt samma möjlighet till att lämna kommentarer, ställa frågor etc. 1.De som jobbar här lyssnar på mig och bryr sig om vad jag tycker och tänker 2. Tycker du att du får vara med och bestämma över aktiviteterna på (verksamhetens namn) 3. Det är lätt att få kontakt med (verksamhetens namn) på t.ex Facebook, mail och så vidare 4. Öppettiderna passar mig 5. Jag får hjälp här när jag ber om det 6.Det är lätt att förstå vad personalen säger och de skyltar som finns här Målen Mål 1 En ung global och modern stad Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen Mål 2 En stad för arbete och näringsliv Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning Mål 3 En stad för barn och unga Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential Mål 4 En öppen stad Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång 6 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

166 Mål 5 En stad för alla Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Mål 6 En trygg och tillgänglig stad I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum Mål 7 En kreativ stad I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur Mål 8 En ekologiskt hållbar stad Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val Mål 9 En stad med bra arbetsvillkor Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Resultat Fakta om besöksnöjdhetsenkäten, vuxen Genomfördes vecka 40, 2015 Totalt antal svar: 197 Antal kvinnor: 127, 64 % Antal män: 67, 34 % Antal egen definition: 1, 0,5 % Antal vill ej uppge: 2, 1 % Könsfördelning svarande vuxna Könsfördelningen av svaren ska så långt som möjligt spegla besökarnas könsfördelning på respektive mötesplats. Ålder: 31 % av svarande kvinnor är i ålder 66-80 år, 9 % av svarande kvinnor är i ålder 21-30 år. 11 % av svarande män är i ålder 21-30 år, 9 % är i ålder 66-80 år. Könsfördelning/åldersfördelning svarande vuxna Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst) 7 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

167 1 Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig. Genomsnitt: 3,8 Kvinna: 3,9 Man: 3,85 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 4 2 Upplever du att det finns möjlighet att vara med och påverka verksamhetens innehåll? Genomsnitt: 3,2 Kvinna: 3,6 2,9 2,8 3,91=3,3 Man: 3,4 3,2 2,1 3,43=3 Egen definition: 3 Vill ej uppge: 4 3 Det finns möjlighet att få kontakt med mötesplasen via telefon och/eller mail inom rimlig tid. Genomsnitt: 3,6 Kvinna: 3,56 Man: 3,5 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 4 4 öppettider är tillräckliga. Genomsnitt: 3,2 Kvinna: 3,3 Man: 3,1 Egen definition: 2 Vill ej uppge: 4 5 Jag får rätt service hos.. Genomsnitt: 3,8 Kvinna: 3,8 Man: 3,9 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 3,5 6 Det är lätt att förstå muntlig och skriftlig information som finns på.. Genomsnitt: 3,7 Kvinna: 3,7 Man: 3,7 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 2,5 Fakta om besöksnöjdhetsenkäten, barn och ungdomar Genomfördes vecka 40, 2015 Totalt antal svar: 203 Antal flickor: 65, 32 % Antal pojkar: 131, 65 % Antal egen definition: 6, 3 % Antal vill ej uppge: 1, 0,5 % 8 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

168 Könsfördelning svarande barn och ungdomar Könsfördelningen av svaren ska så långt som möjligt spegla besökarnas könsfördelning på respektive mötesplats. Ålder: 17 % av svarande flickor är i ålder 11-13 år, 9 % av svarande flickor är i ålder 14-17 år. 31 % av svarande pojkar är i ålder 11-13 år, 26 % av svarande pojkar är i ålder 14-17 år, 10 % av svarande pojkar är i ålder 7-10 år. Könsfördelning/åldersfördelning svarande barn och ungdomar Påståenden (1 = stämmer sämst och 4 = stämmer bäst) 1 De som jobbar här lyssnar på mig och bryr sig om vad jag tycker och tänker. Genomsnitt: 3,9 Flicka: 3,8 Pojke: 3,9 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 4 2 Jag får vara med och bestämma över aktiviteterna på mötesplatsen. Genomsnitt: 3,5 Flicka: 3,6 Pojke: 3,5 Egen definition: 3,7 Vill ej uppge: 3 3 Det är lätt att få kontakt med (verksamhetens namn) på t.ex Facebook, e-post och så vidare. Genomsnitt: 3,5 Flicka: 3,6 Pojke: 3,4 Egen definition: 3,9 Vill ej uppge: 4 9 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

169 4 Öppettiderna passar mig. Genomsnitt: 3,8 Flicka: 3,8 Pojke: 3,75 Egen definition: 3,7 Vill ej uppge: 3 5 Jag får hjälp här när jag ber om det. Genomsnitt: 3,6 Flicka: 3,5 Pojke: 3,6 Egen definition: 3,7 Vill ej uppge: 4 6 Det är lätt att förstå vad personalen säger och de skyltar som finns här. Genomsnitt: 3,9 Flicka: 3,9 Pojke: 3,8 Egen definition: 4 Vill ej uppge: 4 Förbättringsförslag Varje svarande hade möjligheten att lämna synpunkter och förbättringsförslag. Nedan följer samtliga förbättringsförslag. Kvinnor: Mer öppettider utöver de befintliga vore inte fel. Vi är flera som skulle vilja träffas även på kvällen. Tidigare fanns en bemannad reception, men är i dagsläget nedlagd. I denna typ av mötesplats är behovet stort att det finns tillgänglig receptionist. Det kan vara någon timme/dag, eller ett par dagar i veckan. I dagsläget får restaurangpersonalen svara på diverse frågor, som de inte är insatta i. Tänkvärt är också att det är mestadels gamla människor som besöker mötesplatsen. Viss förvirring uppstår bland besökarna. Det är även en trygghetsfaktor, att någon finns tillgänglig på plats. Perfekt hade varit om det var öppet ännu längre, om det fanns rep/konsert-lokaler i anslutning och fler workshops. Om ni behöver workshopledare eller extra personal - Ring mig! Jag är kock/konstnär, musiker, osv. Tycker att det är för dåliga öppettider - borde öppna kl. 9 alla dagar för att jag skulle gå hit oftare. Tycker också att det borde finnas fler alternativ i cafeet - mackor & sallader Kurstillfällen, fler föreläsningar i olika ämnen/teman. Öva-prataengelska grupp för mellanvana. Jobbsökargrupp. Typ av föreläsning, gärna på dagtid. Jag vill att alla som bor i området ska komma men hur ordnar man det? Som vallokal var Garaget perfekt, ungdomarna som informerade var mkt duktiga och trevliga det blev lite samtal runt båsen 10 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

170 Män: Fler kopiatormaskiner, ofta kö. Att kunna skriva ut med trådlös förbindelse från sin egen dator Önskvärt om filmverksamheten kan återupptas. Vore bra med kvällsevenemang oftare. En sak som kan vara irriterande är att skicket på datorerna är sådär. Kanske (jag är inte en stammis) behövs ett större veganskt utbud när det gäller typ mackor Men det finns mång som pratar med varandra med hög ljudnivå tyvärr, så att de stör andra som tycker om att sitta tyst Det är synd att personalen till stor del behöver hålla ordning på förskoleungars framfart: det kan inte vara meningen att garaget skall vara en fritidsgård för för/småskolebarn, och ta en massa resurser från både besökare och personal, tex beträffande tillgång till de få datorer som tillhandahålls (för en befolkn av 300.000 Malmöbor!) och övriga utrymmen, därtill finns andra kommunala verksamheter. Låt garaget fortsätta vara en seriös mötesplats och ingen barnkrubba Ibland hade det varit skönt om det fanns luckor i musiken från högtalarna. Är jag här flera timmar för att jobba kan musiken bli uttröttande och inte animerande Lite för mycket lekstuga ibland (och för lite bibliotek). Gärna fler arrangemang tex föreläsningar, film på kvällstid. Bra med möjlighet till kopiering. Organisationer som hyr in sig för kvällsarrangemang är inte alltid riktigt seriösa; håller inte tiderna, sätter inte upp anslag när arrangemanget är inställt, dålig klass på t ex föreläsare osv Att de skaffar tv. Läxläsning jobbsökarhjälp. Flickor: Det ska vara tyst Tycker att cafeterians varor ska bli billigare Att ha rum för att man kan spela med playstation 4 Mer fester Cartoons (swe) man kunde t.ex ha någon gång en filmkväll där alla som vill kommer ner och tittar och umgås tillsammans Filmrumm Baka flera gånger Mer tid i hemkunskap. Längre tid till fotboll. Pojkar: Bättre öppettider, mer pingis men jag vet att det blir svårt. Kanske en fotbollsturnering. Vill ha tillbaka nudlar. Pärlor i barnskåpet Att man får låna ipad och dator 11 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

171 Flera kreativa verktyg Flera spel, flera böcker, flera datorer Mer dator. Ett spelrum där man kan spela playstation 3, max 4 personer Mer fester tack Andra boken Sunal Vill att de som inte sköter sig och skriker 3gg då kan de ringa hem till deras föreldrar. att på lördagen kan vi se på film. Jag tycker man ska ta bort fritidkort. frittan bodde ha mer aktiviteter som görs utomhus. Det borde finnas fri aktivet på fredagar asså man får göra vad man vill i gympasalen och en ledare ska vakta. GTA extra biljard Fritid bodde ha mer utomhus aktiviteter fotbolls turnering Fester Jag vill ha fotbollsturnering Skriva på sociala medier t.ex. facebook osv. när ni har stängt. senast var på grund av sjukdom Extra biljard bord Fritidsgården kan öppna ett LAN. Sätta spel i datorerna Jag vill att det ska finnas FIFA 16 Mer fotboll. Att 4-6 får spela själva. Jag vill ha fotbollsturnering. Kan vi gå på utflykt och mycket fotboll. Egen definition: Basket turnering en gång om månaden. Eller fotbollsturnering Jag vill ha parkour en gång till. Vill ej uppge: 12 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

172 Återkoppling Återkoppling av enkäternas resultat sker samtidigt på respektive mötesplats i form av ni sa-vi ska affischering. Varje mötesplats får sina resultat sammanställda samt med eventuella medföljande förbättringsförslag. Samtliga resultat kommuniceras på www.malmo.se, www.komin.se där även en avdelningsövergripande sammanställning publiceras. Återkoppling av förbättringsförslagen Samtliga förbättringsförslag diskuteras och beslutas om av avdelningen för Områdesutvecklings ledningsgrupp. Besluten kommuniceras ut på varje mötesplats i samband med ni sa-vi ska affischering, se ovan. De beslutade förbättringsförslagen och deras implementering kommer i mångt att uformas i dialog tillsammans med besökarna på respektive mötesplats. Verksamhetsutveckling Varje verksamhets enkätresultat analyseras och går vidare in i fortsatt utformning och planering av verksamheten. 2016 Från och med 2016 kommer avdelningarna för Områdesutveckling i samtliga stadsområdesförvaltningar genomföra samma BNE två gånger om året. Enkäten kommer att se likadan ut, genomföras samtidigt och sammaställas med samma mallar. Detta för att kunna göra övergripande mätningar och jämförande av resultat för samtliga mötesplatser organiserade under stadsområdesförvaltningarna som finns tillgängliga för de flickor och pojkar, kvinnor och män som väljer att besöka våra verksamheter. 13 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

173 Bilagor 14 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

174 15 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling

175 16 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Besöksnöjdhetsenkät ht 2015, avdelningen för Områdesutveckling