Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson

Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet i Linköping Samtliga författade av Lars-Åke Gustafson, LK Statistik och utredningar År 2000 1. Kommunalt stöd till äldres närstående En litteraturöversikt och en kommunal jämförelse mellan Linköping och övriga landet 2. Hjälp, vård och omsorg till äldre närstående En enkätundersökning riktad till 4000 personer i Linköpings kommun År 2001 1. Kvalitet i hemtjänsten 2001 En enkätundersökning riktad till 508 personer med hemtjänst i Linköpings kommun 2. Samhällets stöd vid psykisk sjukdom delrapport 1 En beskrivning av landstingets och kommunens samlade hjälp- och stödinsatser till psykiskt sjuka och personer med psykiskt funktionshinder samt deras närstående. 3. IFS och RSMH delrapport 2 En presentation av personer med psykiskt funktionshinders och deras närståendes organisering i Linköping samt deras syn på samhällets stöd År 2002 1. Frågestunder om psykiskt funktionshinder Sammanställning av 3 frågestunder i Linköpings kommun riktad till personer med ett psykiskt funktionshinder och deras närstående, samt personal i olika verksamheter 2. Mellan hopp och förtvivlan delrapport 3 Intervjuer med 6 närstående personer med psykiskt funktionshinder Foldrar, som har getts ut av omsorgsutskottet i Linköping 2002 1. Vad dricker Ditt barn? En flerfärgsfolder riktad till föräldrar med ungdomar som börjar i årskurs 7 respektive årskurs 1 på gymnasiet, baserad på resultaten i föreliggande rapport.

Sammanfattning 1999 antog Kommunfullmäktige i Linköping ett drog- och alkoholpolitiskt program. Målet är att motverka tidig alkoholdebut och att stävja alkoholmissbruk bland ungdomar. Omsorgsutskottet har fått ansvar för att följa upp ungdomars alkohol- och narkotikavanor vartannat år. År 2000 gjordes en första undersökning. År 2002 har en ny studie gjorts. Resultaten i denna presenteras i föreliggande rapport. Resultaten i studien visar bl a att var fjärde elev i årskurs 6 har druckit alkohol minst ett par gånger. I årskurs 8 har över 60 % druckit alkohol, minst några gånger under det senaste året och var fjärde elev svarar att de har varit berusade minst 3 gånger. I årskurs 1 på gymnasiet dricker drygt 85 % alkohol minst ett par gånger om året och i årskurs 3 dricker nära 95 % alkohol minst ett par gånger om året. Ungefär 25 % av ungdomarna på gymnasiet har druckit hembränd sprit någon gång. Alkoholbruket är lika vanligt förekommande bland flickor som bland pojkar. Ingen ökning av alkoholbruket har emellertid skett sedan undersökningen år 2000. Vidare framkommer det i studien att föräldrar och syskon är de personer, som företrädesvis köper ut alkohol åt ungdomar, vid sidan av äldre kompisar. Det är också föräldrarna som är de främsta kunskapsspridarna då det gäller alkoholens skadeeffekter. Skolan står för en del av kunskapsspridningen men det finns också brister. I årskurs 3 på gymnasiet säger var femte elev att de aldrig har fått någon kunskap om alkohol och narkotika i skolan. Nästan 90 % procent av ungdomarna, i samtliga av årskurserna, tar avstånd från att det skulle varar okay att pröva narkotika. Ett undantag gäller hasch och marijuana, då mindre än 75 % tar avstånd. 12 % av ungdomarna, säger att man har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Det är företrädesvis hasch och marijuana det då gäller, men även andra droger förekommer. Bruket av narkotika har inte ökat i Linköping i jämförelse med studien år 2000. Avslutningsvis diskuteras föräldrarnas, handelns, skolans och politikernas ansvar för att sprida kunskap om alkohol och narkotika och för att förhindra en tidig alkoholdebut och att missbruk bland ungdomar uppstår.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund uppdraget... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Insatser som studien har lett till... 1 1.4 Genomförande av enkätundersökningen... 1 2. Resultatredovisning... 3 2.1 Ungdomars motiv och attityder till alkoholbruk... 3 Varför dricker ungdomar alkohol?... 3 Varför dricker ungdomar för mycket alkohol?... 4 2.2 Ungdomars alkoholkonsumtion mätt i mängd... 5 Ungdomars konsumtion i årskurs 6 5 Ungdomars konsumtion i årskurs 8... 6 Ungdomars konsumtion i årskurs 1 på gymnasiet... 8 Ungdomars konsumtion i årskurs 3 på gymnasiet... 10 2.3 Ungdomar med utländsk härkomst... 12 2.4 Vem förser ungdomar med alkohol?... 13 Vem köper ut alkoholen?... 13 Alkoholbruk tillsammans med föräldrar... 14 2.5 Narkotikabruket bland ungdomarna i Linköping... 16 Attityder gentemot att pröva narkotika... 16 Eget narkotikabruk... 16 Uppfattningar om att kunna bli beroende av narkotika... 17 2.6 Kunskap och information om alkohol och narkotika... 18 Kunskap om alkohol... 18 Kunskap om narkotika... 19 2.7 Skolans uppgift som kunskapsförmedlare... 20 2.8 Fritidsvanor... 22 3. Diskussion... 24 3.1 Alkholdebuten... 24 3.2 Ungdomars konsumtion av alkohol... 24 3.3 Hembränd sprit... 25 3.4 Invandrarbakgrund och alkoholbruk... 26 3.5 Föräldrarnas ansvar... 26 3.6 Skolans respektive politikernas ansvar... 27 3.7 Handelns ansvar... 28 3.8 Narkotika... 28 3.9 Hur ska kunskap och upplysning se ut framöver? Några avslutande funderingar... 29 Bilaga 1 Enkät om alkohol och drogvanor till elever i årskurs 6 Bilaga 2 Enkät om alkohol och drogvanor till elever i årskurs år 8, år 1 och år 3 i gymnasiet

1. Inledning 1.1 Bakgrund uppdraget 1999 antog Kommunfullmäktige i Linköping ett drog- och alkoholpolitiskt program. Omsorgsutskottet utsågs att kartlägga och följa upp ungdomars alkohol- och narkotikavanor vartannat år. År 2000 gjordes en första kartläggning. År 2002 har en ny uppföljning av ungdomars attityder och konsumtion gjorts, vars resultat presenteras i föreliggande rapport. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att följa upp ungdomars bruk och attityder till alkohol och andra droger. Detta för att generera kunskap om det aktuella läget i kommunen. Utifrån denna kunskap vill man sedan, i linje med kommunfullmäktiges mål, motverka tidig alkoholdebut och stävja alkoholmissbruk bland ungdomar. 1.3 Insatser som studien har lett till En insats som utskottet har vidtagit är att sammanställa de viktigaste resultaten i en folder Vad dricker Ditt barn, riktad till föräldrar till ungdomar i årskurs 7 i grundskolan och i årskurs 1 på gymnasiet. I foldern uppmanas föräldrar att våga säga ifrån och att våga vara förälder. Vidare har skolorna uppmanats att på första föräldramötet i de båda årskurserna, diskutera folderns innehåll tillsammans med föräldragrupperna. Detta möjliggör för föräldrar att gemensamt ge och få stöd och att eventuellt inta ett gemensamt förhållningssätt i frågor som rör alkohol- och narkotikafrågor. Vidare har utskottet bjudit in politiker, tjänstemän och elevråd till två informations- och diskussionsträffar i oktober 2002, där man redogör för studiens resultat. 1.4 Genomförande av enkätundersökningen Urvalet av elever för undersökningen har gjorts på följande sätt. 1 527 elever i årskurs 6 och 8, samt i årskurs 1 och 3 på gymnasiet valdes ut efter klasslistor. Detta är ungefär 25 % av eleverna i dessa årskurser. Den bästa urvalsmetoden i en undersökning, som denna, är att välja enskilda individer där var och en har samma chans att komma med. Men för att kunna få hjälp av lärare att dela ut och få enkäter ifyllda och med tanke på kostnader för utskick valdes istället hela klasser ut. Varje klass hade lika stor chans att komma med. Därav är tillförlitligheten av slumpens inverkan i urvalet tillfredsställande. En liten strategisk justering av urvalet gjordes i årskurs 1, då många klasser från Ljungstedska skolan och Berzeliusskolan kom med och få från Katedralskola och Folkungaskolan i första omgången. Ett par klasser slumpades bort från de två första skolorna och ett par nya slumpades in från de två senare. På så sätt är alla skolor ungefär lika representerade procentuellt sett. Senare visade sig antalet elever i de utvalda klasser, i praktiken var sammanlagt 1 464 1

stycken. 1201 av dessa, d v s 82 % lämnade in en enkät. 3 påminnelser gick ut till de lärare som dröjde med undersökningen. Bortfallet beror i huvudsak på att ett par lärare på Ljungstedska skolan aldrig genomförde undersökningen. Andra lärare menade att studiegrupperna inte var samlade under den tidsperiod, då enkäten skulle fyllas i och att delar av klassen därför inte kunde besvara någon enkät. Frågeformuläret besvarades under lektionstid. Ett kuvert medföljde varje formulär, så att var och en själv kunde lägga i sin besvarade enkät i detta och klistra igen det, innan enkäterna samlades in av läraren och skickades i till LK Statistik och utredningar. Inga enskilda personers, klassers eller skolors resultat går att utläsa. Tabell 1 Utskick och svarsfrekvens Inkomna enkäter Utskickade enkäter Svarsfrekvens 6 363 383 95 % 8 261 284 86 % 1 352 464 76 % 3 225 333 68 % Totalt 1201 1464 82 % Både urvalsmetod och svarsfrekvens bör anses som tillförlitliga för att resultaten skall kunna generaliseras till hela gruppen av elever i de berörda årskurserna. Samstämigheten med undersökningen 2000, vad gäller svarsfördelning på många frågor, kan även den tyda på att det finns en tillförlitlighet vad gäller urval. Däremot bör en annan notering göras. Frågor om alkohol och narkotika kan generellt sett, vara känsliga att svara på. Undersökningens resultat beror självfallet på elevernas egna uppgifter om t ex bruk, uppskattningar av konsumtion osv. Det finns risk både för underskattningar och överskattningar. Resultaten bör därför tolkas med en viss försiktighet, vilket också präglar studiens resultattext. Rapporten är upplagd på ett sätt så att den som vill tränga in lite djupare i materialet kan göra det. All delfakta kan inte redovisas i tabeller. En del resultat redovisas i den löpande texten och ibland görs jämförelser både i tabellform och text, med undersökningen år 2000. Detta görs emellertid inte genomgående, utan bara då något intressant finns att notera. Detta för att hålla sifferexercisen på en någorlunda greppbar nivå. I tabellerna har procentsatserna avrundats till hela procent. Ibland resulterar detta i att totalsumman blir 99 % eller 101 %. I tabellerna står det emellertid alltid 100% ändå. I kapitel 3, Diskussion, sammanfattas några av de viktigaste resultaten. Den som endast vill få en snabb och greppbar bild av hur konsumtion, bruk och attityder ser ut och eventuellt har förändrats sedan föregående undersökning rekommenderas att börja läsa detta kapitel och använda det övriga material som uppslagsbok och fördjupningsdel. 2

2. Resultatredovisning 2.1 Ungdomars motiv och attityder till alkoholbruk I detta avsnitt redovisas ungdomarnas motiv och attityder till alkohol. Varför dricker ungdomar alkohol? I enkätundersökningen ges 11 påståenden om tänkbara motiv för att ungdomar dricker alkohol. I tabell 2 redovisas hur många procent av dem som har besvarat frågan, som instämmer helt eller delvis i ett påstående. Tabell 2 Varför dricker ungdomar alkohol, tror Du? Motiv för att dricka alkohol Instämmer helt eller delvis 6 8 1 3 1. För att kompisarna dricker 86 % 82 % 62 % 65 % 2. För att inte känna sig utanför 67 % 64 % 43 % 53 % 3. För att det hör till när det är fest 65 % 74 % 79 % 89 % 4. För att man mår dåligt 62 % 56 % 38 % 40 % 5. För att känna sig vuxen 61 % 48 % 29 % 35 % 6. För att bli glad och ha kul 61 % 86 % 91 % 94 % 7. För att man känner sig ensam 51 % 45 % 29 % 33 % 8. För att glömma och fly verkligheten 51 % 50 % 44 % 44 % 9. För att våga ta kontakt med andra 39 % 63 % 76 % 80 % 10. För att det smakar gott 29 % 40 % 55 % 62 % 11. För att våga vara sig själv 20 % 32 % 41 % 45 % I årskurs 6 har de tre främsta motiven för att dricka alkohol med yttre förväntningar att göra: kompisarna gör det, man vill inte känna sig utanför och det hör till när det är fest. Motivet att det smakar gott, hamnar t ex lågt ner på listan. I årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet svarar ungdomarna att de dricker alkohol för att man vill bli glad och ha kul. Men även kompistrycket kvarstår. Ändå kan man möjligen påstå att motivet handlar i någon högre grad om inre förväntningar. På gymnasiet förstärks dessa. Många av dem på gymnasiet svarar också att man dricker för att våga ta kontakt. Motivet för att det smakar gott ökar med ålder. Varför dricker ungdomar alkohol? Motiv i årskurs 6 Motiv i årskurs 8 Motiv i årskurs 1 och 3 1. För att kompisarna dricker 2. För att inte känna sig utanför 3. För att det hör till när man är på fest 1. För att bli glad och ha kul 2. För att kompisarna dricker 3. För att det hör till när man är på fest 1. För att bli glad och ha kul 2. För att det hör till när man är på fest 3. För att våga ta kontakt med andra 3

Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? I undersökningen ges 5 tänkbara anledningar till att vissa ungdomar dricker för mycket alkohol. I tabell 3 redovisas hur många procent, av de elever som har besvarat frågan och som instämmer helt eller delvis i olika påståendena. Tabell 3 Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? Varför man dricker för mycket Instämmer helt eller delvis 6 8 1 3 1. För att man umgås med andra som dricker 80 % 81 % 72 % 68 % 2. För att det är tufft 75 % 68 % 48 % 58 % 3. För att man vill bli full 60 % 84 % 86 % 86 % 4. För att man mår psykiskt dåligt 56 % 48 % 44 % 47 % 5. För att man har svårt att bedöma hur mycket man tål 53 % 71 % 80 % 84 % I årskurs 6 tror de flesta ungdomar att de som dricker för mycket alkohol (blir onyktra) gör detta för att man umgås med andra som dricker och för att det är tufft. I någon mening tala om kompistryck eller yttre förväntningar. I årskurs 8 är det främsta motivet att man vill bli full och att man umgås med andra som dricker alkohol. Både inre förväntning och den yttre miljön runt omkring, påverkar således. På gymnasiet så ligger problemet med att man dricker för mycket, främst hos individen, enligt ungdomarna. Man vill helt enkelt bli full men har svårt att bedöma hur mycket man egentligen tål. Anledningen för att det är tufft är inte längre fullt lika stark. Varför dricker ungdomar för mycket alkohol? Motiv i årskurs 6 Motiv i årskurs 8 Motiv i årskurs 1 och 3 1. Man umgås med andra som dricker 2. Det är tufft 3. Man vill bli full 1. Man vill bli full 2. Man umgås med andra som dricker 3. Man har svårt att bedöma hur mycket man tål 1. Man vill bli full 2. Man har svårt att bedöma hur mycket man tål 3. Man umgås med andra som dricker 4

2.2 Ungdomars alkoholkonsumtion mätt i mängd Ungdomars konsumtion i årskurs 6 Tabell 4 Har Du själv druckit alkohol någon gång? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst 1 litet glas Aldrig 71 % 86 % 68 % 74 % 88 % 93 % 1 gång 13 % 9 % 13 % 15 % 6 % 2 % 2-4 gånger 10 % 3 % 9 % 6 % 3 % 0,3 % 5 gånger el fler 3 % 1 % 7 % 2 % 0 % 0 % Har ej svarat 3 % 1 % 3 % 3 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Resultatet i tabell 4 visar att alkoholbruket inte har tagit riktigt fart i årskurs 6. Men många har ändå smakat på olika sorters alkohol. Vanligast är starkcider (29 %), folköl (26 %) och vin (23 %). Det finns ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. 23 % av både pojkarna och flickorna, har druckit någon av de mängder alkohol som anges, minst 2 gånger. 1 Det förefaller rimligt att påstå att dessa har gjort en alkoholdebut och är inne i den alkoholkultur, som finns i samhället. 2 Ett annat sätt att mäta om en alkoholdebut har ägt rum är att fråga om man har varit berusad någon gång. Tabell 5 Har Du någon gång druckit så mycket att Du har känt Dig berusad (onykter)? Har varit berusad Antal Aldrig 311 86 % 1 gång 35 9 % 2-4 gånger 12 3 % Har ej svarat 5 1 % Totalt 363 100 % Av tabell 5 framgår att 12 % i årskurs 6, någon gång har druckit så mycket att de har känt sig berusade. Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Frågan fanns inte med i 2000 års undersökning och kan därför inte jämföras. Alkoholbruket i årskurs 6 Nära 25 procent har druckit alkohol minst ett par gånger. 12 % har druckit så mycket att de har känt sig berusade. Det är lika många flickor som pojkar som svarar så. 1. 363 elever har svarat på en enkät. 28 har ej svarat på frågan och 10 har ej angett kön. 324 elever som kan undersökas återstår. Resultatet baseras på deras svar. 2 I undersökningen år 2000 så krävdes det att man hade druckit minst ett glas av dryckerna öl respektive cider, minst en gång. för att man ska kunna tala om en debut. 61 % svarade att man hade gjort det. År 2001 krävdes en större mängd (en burk respektive flaska), samt att man har druckit minst 2 gånger Nästa gång bör frågan ställas på samma sätt som i årets undersökning, så att resultaten kan jämföras. 5

Ungdomars konsumtion i årskurs 8 Tabell 6 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst 1 litet glas Aldrig 58 % 66 % 44 % 69 % 67 % 83 % Några gånger per år 25 % 21 % 30 % 20 % 19 % 9 % 1-2 ggr/månad 11 % 10 % 19 % 6 % 8 % 4 % 1-2 ggr/vecka 3 % 1 % 2 % 0,8 % 3 % 0,8 % 3 el fler ggr/vecka 0 % 0,4 % 0 % 4 % 0,4 % 0,4 % Har ej svarat 3 % 2 % 4 % 0 % 3 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Mer än hälften av ungdomarna i årskurs 8 säger att de har druckit starkcider någon gång. Det finns ingen skillnad mellan pojkar och flickor. 3 Mer än 20 % av samtliga påstår att de dricker starkcider en eller ett par gånger i månaden. Nära 40 % har druckit folköl någon gång och mer än 30 % har druckit starköl starköl. Systemsprit och vin kommer inte långt efter. Går man djupare in i materialet visar detta, att mer än varannan elev i årskurs 8, har prövat att dricka alkohol. Drygt 5 % svarar att de dricker alkohol varje vecka. Vidare svarar 61 % att de har druckit alkohol minst några gånger under det senaste året. Jämför man med undersökningen år 2000, så var siffran då 72 %. Materialet visar således skett en liten minskning. 4 Tabell 7 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl, Starkcider, Inget alls 23 % 34 % 8 % Högst i burk/flaska 28 % 25 % 33 % 2 st burkar/flaskor 17 % 17 % 20 % 3-5 burkar/flaskor 18 % 16 % 28 % 6 eller fler burkar/flaskor 14 % 9 % 11 % Totalt 100 % 100 % 100 % Av dem som dricker öl och starkcider så är det vanligaste dryckesmönstret att man tar högst en 2 burkar/flaskor, men många uppger även en högre konsumtion. Noterbart är att nästan 40 % av dem som dricker starkcider dricker mer än 3 burkar. 3 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen. 4 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 6

Tabell 8 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin, Systemsprit, Hembränt Inget alls 58 % 49 % 72 % 2 glas vin /respektive 10-20 cl sprit 22 % 23 % 13 % 3 glas vin /respektive 21-30 cl sprit 7 % 17 % 6 % 4 glas vin /respektive 31-40 cl sprit 5 % 5 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 9 % 7 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % Vanligast är att man vid ett och samma tillfälle dricker högst 2-3 glas vin respektive upp till ett 2-3 dl sprit. Men det finns också en grupp som har en högre konsumtion. 9 % svarar t ex att de dricker mer än en hel flaska vin, vid varje tillfälle. Vidare dricker 28 % av eleverna i årskurs 8, hembränd sprit ibland. Tabell 9 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? 2002 2000 Har varit berusad Antal Aldrig 68 26 % 23 % 1-2 gånger 38 15 % 18 % 3-5 gånger 30 12 % 12 % 6 gånger eller fler 37 14 % 17 % Har ej svarat 88 34 % 30 % Totalt 363 100 % 100 % 41 % av ungdomarna i årskurs 8, uppger att man har druckit så mycket alkohol vid minst ett tillfälle under det senaste året, så att man har känt sig berusad. 29 % uppger att de har känt sig berusade mer än 3 gånger. 14 % har varit berusade mer än 6 gånger. Hela 34 % har valt att inte svarat på frågan. Siffrorna är emellertid inte högre än vad de var i samma undersökning år 2000. 5 Alkoholbruket i årskurs 8 Mer än varannan elev har prövat att dricka alkohol. Över 60 % har druckit alkohol, minst några gånger under det senaste året. Över 25 % svarar att de har varit berusade minst 3 gånger. Drygt 5 % dricker alkohol varje vecka. Främst dricker man i nämnd ordning: stark-cider, folköl, systemsprit och starköl. Siffrorna är inte högre än vad de var i samma undersökning år 2000. 5 Skillnaderna är så små att de inte har signifikanstestats. Slutsatsen är att konsumtionen förefaller vara ganska konstant. 7

Ungdomars konsumtion i årskurs 1 på gymnasiet Tabell 9 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst ett litet glas Aldrig 29 % 32 % 28 % 44 % 67 % 66 % Några gånger per år 29 % 32 % 27 % 38 % 19 % 22 % 1-2 ggr/månad 26 % 26 % 36 % 12 % 8 % 7 % 1-2 ggr/vecka 10 % 6 % 4 % 3 % 3 % 2 % 3 el fler ggr/vecka 0,6 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % 0,4 % 0 % Har ej svarat 3 % 4 % 4 % 0 % 4 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 1 på gymnasiet har alkoholbruket tagit fart. 85 % av eleverna svarar att de dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Nästan 70 % dricker varje månad och 20 % varje vecka. När det gäller folk- och starköl är pojkarna de största konsumenterna. 75 % av dem säger att de brukar dricka detta, mot drygt 60 % av flickorna. Då det gäller starkcider och vin är förhållandet omvänt. 75 % av flickorna, svarar att de brukar dricka starkcider, medan siffran bland pojkarna är 59 %. Detsamma gäller för vin, 63 % av flickorna brukar dricka vin, mot 44 % av pojkarna. Ungefär 65 % har druckit systemsprit. Noterbart är att 31 % har druckit hembränd sprit. Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor då det gäller att ibland dricka spritdrycker. 6 Jämför man med undersökningen år 2000 finns det inga större skillnader i att man dricker olika alkoholhaltiga drycker i årskurs 1, men det mer regelbundna drickandet, då det gäller vin och sprit (någon eller några gånger i månaden) har minskat något. 7 Tabell 10 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl Starkcider Inget alls 17 % 18 % 13 % Högst i burk/flaska 14 % 17 % 7 % 2 st burkar/flaskor 10 % 13 % 17 % 3-5 burkar/flaskor 25 % 35 % 45 % 6 eller fler burkar/flaskor 34 % 17 % 17 % Totalt 100 % 100 % 100 % Fler pojkar än flickor, dricker de allra största mängderna av den folköl, starköl som finns vid ett festtillfälle (mer än 3 burkar). Det finns en tendens att det är flickor som istället dricker de största mängderna av starkcider (mer än 3 flaskor). 8 6 Samtliga skillnader i stycket har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 7 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 8 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån för folköl och starköl och en signifikant skillnad på 10 %-nivån då det gäller starkcider. 8

Tabell 11 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin Systemsprit Hembränt Inget alls 44 % 26 % 66 % 2 glas vin /respektive 10-20 cl sprit 23 % 36 % 12 % 3 glas vin /respektive 21-30 cl sprit 11 % 17 % 10 % 4 glas vin /respektive 31-40 cl sprit 11 % 12 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 12 % 8 % 7 % Totalt 100 % 100 % 100 % Vin är vanligare bland flickor än pojkar upp till 4 glas. 9 Vid konsumtion av hel flaska finns det inte längre någon skillnad. 10 Det är lika vanligt bland flickor som pojkar att dricka systemsprit, men fler pojkar dricker de största mängderna. 11 Tabell 12 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? Har varit berusad 2002 2000 Antal Aldrig 45 13 % 12 % 1-2 gånger 63 18 % 14 % 3-5 gånger 63 18 % 19 % 6 gånger eller fler 146 42 % 45 % Har ej svarat 35 10 % 11 % Totalt 352 100 % 100 % 77 % svarar att de har känt sig berusade någon gång. Det finns inga skillnader mellan flickor och pojkar. 12 Nära hälften har varit berusade mer än 6 gånger under det senaste året. Ingen större förändring har skett sedan förra mätningen år 2000. Alkoholbruket i årskurs 1 på gymnasiet 87 % dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Nästan 70 % dricker varje månad och 20 % varje vecka. Pojkar dricker mest av folk- och starköl och systemsprit. Flickorna dricker mer av starkcider och vin. 65 % har druckit systemspritsprit och 31 % har druckit hembränd sprit bland såväl pojkar som flickor, men pojkarna dricker de största mängderna av systemsprit. Nära hälften har varit berusade, mer än 6 gånger under det senaste året. Flickorna följer i stort sett samma mönster som pojkarna. Det finns inga större skillnader mot år 2000. Men det mer regelbundna drickandet, då det gäller vin och sprit förefaller ha minskat något. 9 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 10 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %-nivån. 11 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 12 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 9

Ungdomars konsumtion i årskurs 3 på gymnasiet Tabell 13 Brukar Du själv dricka alkohol? Har druckit Folköl, minst en burk Starköl, minst en burk Starkcider, minst en flaska Vin, minst ett glas Systemsprit, minst ett litet glas Hembränt, minst ett litet glas Aldrig 32 % 20 % 20 % 28 % 19 % 72 % Några gånger per år 25 % 22 % 35 % 33 % 32 % 19 % 1-2 ggr/månad 26 % 40 % 33 % 31 % 36 % 5 % 1-2 ggr/vecka 12 % 16 % 9 % 5 % 11 % 1 % 3 el fler ggr/vecka 1 % 0,9 % 0 % 0 % 0 % 0,4 % Har ej svarat 3 % 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 94 % i årskurs 3 uppger att de dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Drygt 80 % uppger att de dricker varje månad och 30 % varje vecka. Starköl har nu blivit den vanligaste drycken. 57 % säger att man dricker starköl någon eller några gånger i månaden. Här finns en skillnad mellan könen. 71 % av pojkarna respektive 41 % flickorna, dricker starköl någon eller några gånger i månaden. Pojkarna dricker även systemsprit något oftare. Men många flickor dricker systemsprit åtminstone några gånger per år. 13 25 % har någon gång druckit hembränd sprit. Flickor dricker oftare starkcider än pojkarna. 51 % av flickorna dricker starkcider någon eller några gånger i månaden, mot 35 % av pojkarna. Detsamma gäller vin. 55 % av flickorna dricker vin någon eller några gånger i månaden, mot 41 % av pojkarna. 14 Jämför man med undersökningen 2000 finns det inga större skillnader i hur många som har druckit alkohol. Tabell 14 Du som dricker alkohol ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller öl och starkcider? Brukar dricka Folköl Starköl Starkcide r Inget alls 27 % 14 % 17 % Högst i burk/flaska 13 % 6 % 6 % 2 st burkar/flaskor 9 % 14 % 17 % 3-5 burkar/flaskor 21 % 41 % 39 % 6 eller fler burkar/flaskor 30 % 25 % 20 % Totalt 100 % 100 % 100 % Det är flest pojkar som återfinns bland högkonsumenterna av öl (mer än 3 burkar).15 Däremot finns inga skillnader då det gäller starkcider (mer än 3 flaskor). I jämförelse med undersökningen år 2000, så har bruket av de stora mängderna av starköl och cider minskat. Konsumtionen av mer än 3 burkar starköl, har minskat från 13 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 14 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 15 Frågan har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 10

67 % till 46 % och starkcider från 54 % till 39 %. Istället har konsumtionen av mer än 3 burkar folköl, vid ett och samma tillfälle, ökat från 30 %, år 2000, till 51 %, år 2002. 16 Tabell 15 Du som dricker ibland, hur mycket brukar Du vanligtvis dricka vid ett och samma tillfälle, då det gäller vin och sprit? Brukar dricka Vin, Systemsprit Hembränt Inget alls 31 % 16 % 73 % 2 glas vin /respektive 10-20 cl sprit 25 % 30 % 7 % 3 glas vin /respektive 21-30 cl sprit 15 % 31 % 10 % 4 glas vin /respektive 31-40 cl sprit 11 % 16 % 5 % 1 flaska eller mer /respektive mer än 40 cl sprit 18 % 8 % 6 % Totalt 100 % 100 % 100 % I årskurs 3 är det fler flickor än pojkar som dricker de stora mängderna av vin (mer än 4 glas) Fler pojkar än flickor, dricker istället de stora mängderna av systemsprit (mer än 30 cl). Då det gäller hembränd sprit, så är det bara pojkar som dricker mer än 30 cl vid ett och samma tillfälle. 17 Resultaten kan inte jämföras med år 2000. 18 Tabell 16 Hur ofta har Du känt Dig berusad under det senaste året? Har varit berusad 2002 2002 2000 Antal Aldrig 27 12 % 8 % 1-2 gånger 20 9 % 13 % 3-5 gånger 40 18 % 18 % 6 gånger eller fler 131 58 % 56 % Har ej svarat 7 3 % 5 % Totalt 225 100 % 100 % Nära 90 % av både pojkarna som flickorna svarar att de har varit berusade under det senaste året. På samma sätt som i årskurs 8 är det nära hälften, som har varit berusade mer än 6 gånger under året. Man dricker således inte de stora mängderna alkohol oftare än i årskurs 1. Ingen större förändring har skett sedan förra mätningen år 2000. Alkoholbruket i årskurs 3 på gymnasiet 94 % dricker någon form av alkohol minst ett par gånger om året. Drygt 80 % uppger att de dricker varje månad och 30 % varje vecka. Starköl är den vanligast förekommande drycken, företrädesvis bland pojkarna. Pojkarna dricker också starksprit något oftare än flickorna. Flickor dricker mer starkcider och vin, än vad pojkarna gör. Bruket av stora mängden starköl/cider har minskat sen år 2000. 25 % har druckit hembränd sprit. Nära 90 % av både pojkarna och flickorna svarar att de har varit berusade under det senaste året. Nära hälften mer än 6 gånger. Man dricker inte stora mängder alkohol oftare än i årskurs 1. 16 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 17 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 18 År 2000 var bortfallet på mängdfrågorna mycket stort. År 2002 ändrades deciliter för vin och sprit till antal glas med följd att bortfallet minskade betydligt, från 45 % till 6 för vin respektive 42 % till 8 % för sprit. Siffrorna möjliggör en bättre jämförelse vid kommande mättillfällen. 11

2.3 Ungdomar med utländsk härkomst I enkätundersökningen frågades det om utländsk bakgrund. Med begreppet utländsk bakgrund avses här, att båda föräldrarna är födda i något annat land än Sverige. 19 Tabell 17 Är minst en av Dina föräldrar född i Sverige? Minst en av föräldrarna är född i Sverige 8 1 3 Ja 85 % 86 % 87 % Nej 15 % 13 % 12 % Har ej svarat på frågan 1 % 1 % 1 % Totalt 225 100 % 100 % Föräldrarnas olika bakgrund har prövats mot dem som har svarat att de aldrig har varit berusade och de som har känt sig berusad mer än 6 gånger under det senaste året. Tabell 18 Bakgrund och alkoholbruk i årskurs 1 på gymnasiet Föräldrarnas bakgrund Har aldrig varit berusad Har varit berusad mer än 6 gånger Minst en är född i Sverige 12 % 49 % Ingen av dem är född i Sverige 35 % 21 % Fler ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund, har aldrig varit berusade i jämförelse med ungdomar, vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige. Bara hälften så många ungdomar i årskurs 1, vars båda föräldrar är födda i annat land, har varit berusade mer än 6 gånger. Det finns således en skillnad i alkoholvanor beroende på föräldrars bakgrund i årskurs 1. 20 I årskurs 3 är undersökningsgruppen mindre och det är färre ungdomar med invandrarbakgrund, som ingår i studien. Trots detta blir det en statistiskt säkerställd skillnad att fler ungdomar, vars åtminstone ena förälder är född i Sverige, har varit berusade mer än 6 gånger, än ungdomar, vars båda föräldrar är födda i annat land. 21 I årskurs 8 är både de som dricker alkohol och vars båda föräldrar är födda i annat land för liten för att man ska kunna uttala sig om några skillnader. Då det gäller hasch (som är den dominerande narkotikan) så visar det sig att det inte finns några skillnader mellan ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar, vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige. Således alkoholbruket bland ungdomar på gymnasiet med invandrarbakgrund lägre, än bland dem som har åtminstone en förälder som är född i Sverige. Men då det gäller hasch finns det inga skillnader. 19 Ibland brukar man definiera utländsk härkomst med att minst en förälder är född utomlands. 20 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikanta skillnader på 5 %-nivån. 21 Skillnaden har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikant skillnad på 5 %-nivån. 12

Bakgrund och alkoholbruk i årskurs 1 på gymnasiet Fler ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund, än ungdomar vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige, har aldrig varit berusade. Bara hälften så många ungdomar i årskurs 1, med invandrarbakgrund än, ungdomar vars åtminstone ena förälder, är född i Sverige har varit berusade mer än 6 gånger. Mönstret är detsamma även i årskurs 3. Då det gäller hasch så finns det inga skillnader mellan ungdomarna. 2.4 Vem förser ungdomar med alkohol? Vem köper ut alkoholen? Tabell 19 Hur brukar Du få tag på alkohol? (Samtliga utvalda i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet) Sätt att få tag på alkohol Folköl Systemvaror Köper själv 39 % 59 % Får via föräldrar eller syskon 35 % 60 % Får via äldre kompisar 36 % 47 % Tar hemifrån 6 % 11 % Annat sätt 16 % 12 % Totalt 100 % 100 % 40 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, köper folköl själva i affären. Därefter är det kompisar, föräldrar och äldre syskon som köper folköl åt dem. Först därefter kommer äldre kompisar. Då det gäller systemvaror så svarar 60 % att de får det via föräldrar/syskon. Nära 60 % (!) svarar att de köper systemvaror själva och ungefär lika många. I årskurs 3 svarar 73 % att de köper själva. I årskurs 8 är siffran 51 % (!). Detta är inte rimliga siffror. Frågan måste ha missuppfattats. Många resonerar sannolikt att på följande sätt: Någon levererar och jag betalar sedan själv för det, d v s jag blir inte bjuden på alkoholen. Särskiljer man de olika årskurserna, så är det 44 % av eleverna i årskurs 8, som svarar att de får starköl, starkcider, vin och sprit via föräldrar och syskon. I årskurs 1 på gymnasiet är siffran 61 % och i årskurs 3 har den stigit till 76 %. Vem förser ungdomarna med alkohol? 40 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, köper folköl själva. Därefter är det föräldrar och äldre syskon som köper åt dem. 59 % köper systemvaror själva. 60 % får systemvaror via föräldrar/syskon. 44 % av eleverna i årskurs 8 får starköl, starkcider, vin och sprit via föräldrar och syskon. I årskurs 1 är siffran 61 % och i årskurs 3, 76 %. 13

Alkoholbruk tillsammans med föräldrar Tabell 20 Har Du fått smaka minst ett halvt glas öl, vin eller sprit hemma? ( 6) Har fått smaka i 6 2002 2000 Antal Aldrig 203 56 % 41 % 1 gång 78 22 % 25 % 2-4 gånger 47 13 % 18 % 5 eller fler gånger 30 8 % 9 % Har ej svarat 5 1 % 7 % Totalt 363 100 % 100 % I årskurs 6 påstår 43 % att de har fått smaka alkohol hemma. I undersökningen år 2000 var siffran 52 %. Materialet ger en viss signal om att det kan ha skett en liten minskning än ökning av att föräldrar bjuder sina 12-åringar att smaka på alkohol. 22 Tabell 21 Bjuder Dina föräldrar Dig på alkohol? (Samtliga utvalda i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet) Bjuder på alkohol Totalt alla årskurser 8 1 3 Aldrig 52 % 38 % 17 % 37 % 1-2 gånger/år 32 % 36 % 36 % 35 % Någon gång per månad 10 % 21 % 40 % 22 % Varje helg 0,4 % 3 % 4 % 2 % Har ej svarat 6 % 3 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Nära 60 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, uppger att föräldrarna någon gång per år bjuder dem på alkohol. Redan i årskurs 8 svarar över 42 % att det är så. I årskurs 1 är siffran 60 % och i årskurs 3 svarar 80 % att föräldrarna bjuder dem på alkohol, minst någon gång om året. De ungdomar som svarar varje helg, utgör i någon mening en riskgrupp för utvecklande av alkoholproblem. Om man räknar om procentsiffrorna för att gälla alla elever så kan det röra sig om ett 40-tal elever i varje årskurs på gymnasienivå. 23 Tabell 22 Bjuder Dina föräldrar Dig på alkohol? (Jämförelse över tid) Bjuder på alkohol 8 1 3 2002 2000 2002 2000 2002 2000 Aldrig 52 % 40 % 38 % 30 % 17 % 15 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Av tabellen framgår det att föräldrarnas beteende har förändrats något. 2002 är det något mindre vanligt att föräldrar bjuder på alkohol i årskurs 8, i jämförelse med 2000. 24 22 Minskningen har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns signifikant skillnad på 10 %-nivån, men inte på 5 %-nivån. Man kan därför bara uttala sig om att det kan vara en signal. 23 8: 0,4% av totalt 1048 elever = 4 elever. 1: 3 % av totalt 1391 elever = 42 elever. 3: 4 % av totalt 1031 elever = 41 elever. 24 Skillnaden har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 14

Tabell 23 Dricker Du alkohol tillsammans med Dina föräldrar? Dricker tillsammans Totalt alla årskurser 8 1 3 Aldrig 70 % 52 % 27 % 51 % 1-2 gånger/år 23 % 30 % 40 % 30 % Någon gång per månad 5 % 14 % 27 % 15 % Varje helg 0,4 % 1 % 4 % 2 % Har ej svarat 2 % 3 % 3 % 3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 8 svarar mer än två tredjedelar att föräldrar aldrig dricker alkohol tillsammans med dem. I årskurs 3 är förhållandena omvända. Noterbart är att det i årskurs 8 och 1 på gymnasiet, är färre elever som dricker tillsammans med sina föräldrar än som svarar att de blir bjudna av dem. En tolkning kan vara föräldrar köper ut och låter ungdomarna dricka tillsammans med kompisar på en fest. En annan är att de förser ungdomarna med alkohol, som ungdomarna sedan dricker någon annanstans. Samma tendens finns även i årskurs 3. 25 Tabell 24 Dricker Du alkohol tillsammans med Dina föräldrar? (Jämförelse över tid) Dricker tillsammans 8 1 3 2002 2000 2002 2000 2002 2000 Aldrig 70 % 60 % 52 % 45 % 27 % 27 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % År 2002 så förefaller det var även något färre som dricker alkohol någon gång tillsammans med sina föräldrar, än år 2000, åtminstone i årskurs 8. 26 I årskurs 3 finns emellertid inga skillnader alls. Det är intressant att notera att bjudandet har gått tillbaka något i årskurs 8 och att det finns en tendens att även att dricka tillsammans kan ha backat. Att dricka alkohol hemma I årskurs 6 svarar 43 % att de har fått smaka alkohol hemma. Detta är en liten minskning mot undersökningen år 2000. 60 % av eleverna i årskurs 8, har druckit alkohol minst några gånger under det senaste året mot 72 % år 2000 (se text under tabell 6). Sammantaget tyder detta på att alkoholdebuten kan ha skjutits upp något. Nära 60 % av eleverna i årskurs 8 och 1 samt 3 på gymnasiet, uppger att föräldrarna någon gång per år bjuder dem på alkohol. I årskurs 8 svarar över 42 % att det har blivit bjudna hemma. I årskurs 1 är siffran 60 % och i årskurs 3 är den 80 %. 25 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån i årskurs 8 och i årskurs 1 på gymnasiet. Vidare finns det en signifikant skillnad på 10 %-nivån i årskurs 3 på gymnasiet = tendens. 26 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ensignifikant skillnad på 5 %-nivån, för årskurs 8. 15

2.5 Narkotikabruket bland ungdomarna i Linköping Attityder gentemot att pröva narkotika Tabell 25 Tycker Du det är okay att pröva olika former av narkotika? Nej, det är inte okay att pröva 8 1 3 Totalt alla årskurser Hasch, marijuana 78 % 70 % 69 % 73 % Amfetamin, kokain 92 % 87 % 90 % 89 % LSD, hallucinogena svampar 90 % 89 % 87 % 89 % Heroin 92 % 91 % 92 % 92 % Rökheroin 87 % 88 % 90 % 88 % Lugnande/rogivande medel för att bli berusad 84 % 83 % 88 % 85 % Ecstasy 88 % 86 % 90 % 88 % Av tabellen framgår det att runt 90 % av ungdomarna tar avstånd från att det är okay att pröva olika former av narkotika, med undantag av hasch och marijuana, som mindre än 75 % tar avstånd ifrån. Det finns inga större skillnader mellan årskurserna. 27 Eget narkotikabruk Tabell 26 Har Du använt något av följande narkotika? Jag har använt 8 261 elever 1 352 elever 3 225 elever Totalt 843 elever Antal Antal Antal Antal Hasch, marijuana 16 6 % 43 12 % 33 14 % 91 11% Amfetamin, kokain 5 2 % 8 2 % 9 4 % 22 3 % LSD, hallucinogena svampar 4 2 % 6 2 % 4 2 % 14 2 % Heroin 1 ½ % 3 1 % 1 ½ % 5 1 % Rökheroin 3 1 % 2 1 % 1 ½ % 6 1 % Lugnande/rogivande medel 6 2 % 11 3 % 8 4 % 25 3 % Ecstasy 2 1 % 11 3 % 8 4 % 21 3 % 12 % av ungdomarna i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet, (11 % av flickorna och 14 % av pojkarna), säger att man har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Särskiljer man gymnasieklasserna, så är det 15 % i dessa, som har prövat någon form av narkotika. I undersökningen 2000 så svarade 13 % av både pojkarna och flickorna att man hade prövat någon form av narkotika. Skillnaderna är för små för att de ska kunna vara statistiskt säkerställda. 28 Den drog som dominerar är hasch och marijuana. 91 personer av 843 svarande (11 %), svarar att de någon gång har prövat någon av dessa droger. 25 personer har prövat lugnande/rogivande medel i syfte att droga sig. Därefter har drygt 20 elever prövat amfetamin/kokain respektive ecstasy. 27 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån mellan årskurserna. 28 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns ingen signifikant skillnad på 5 %- nivån, mellan könen. 16

Uppfattningar om att kunna bli beroende av narkotika I enkäten i denna undersökning ställs frågan om man tror att man själv kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. Tabell 27 Tror Du att Du kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger? Kan bli beroende efter några gångers bruk 8 1 3 Totalt alla årskurser Ja 49 % 49 % 49 % 49 % Tveksam/vet inte 42 % 37 % 34 % 38 % Nej 9 % 13 % 16 % 12 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Ungefär varannan elev tror att han/hon kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. Således kan man konstatera att: 12 % i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet har prövat narkotika någon gång. 27 % tar inte avstånd från att det är okay att pröva hasch. 12 % anser att man kan pröva några gånger utan att för den skull bli beroende. 38 % vet inte riktigt om man kan det eller inte. Möjligen kan man tolka materialet som om det finns en potential för fler att pröva på om riskerna med haschbruk skulle avdramatiseras eller hasch legaliseras. Attityder gentemot narkotika och eget bruk 75 % av ungdomarna tar avstånd från att det är okay att pröva hasch och marijuana. 90 % tar avstånd från annan narkotika. 12 % av ungdomarna i årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet, säger att de har prövat någon form av narkotika/lugnande medel. Detta innebär att ungefär 800 elever 29 i årskurs 8 till och med år 3 på gymnasiet i Linköping, kan ha prövat någon form av narkotika. År 2000 svarade 13 %, att man hade prövat någon form av narkotika. Den drog som dominerar är hasch. Även t ex lugnande/rogivande amfetamin/kokain och ecstasy förekommer. Ungefär varannan elev har uppfattningen att han/hon kan hamna i ett allvarligt beroende genom att bara prova narkotika några gånger. 29 Det finns ungefär 3 900 elever på gymnasiet (ej särskola inräknad) och ungefär 2 700 elever i årskurs 8 och 9, vilket blir ungefär 6 600 elever. 12 % utgör nästan 800 elever. 17

2.6 Kunskap och information om alkohol och narkotika Kunskap om alkohol Tabell 28 Tycker Du att Du har kunskap om alkoholens skadeverkningar? Kunskap om alkoholens skadeverkningar 8 1 3 Totalt alla årskurser Ja i hög grad 25 % 40 % 48 % 37 % Ja i viss grad 66 % 55 % 48 % 57 % Nej 8 % 4 % 2 % 5 % Har ej svarat 2 % 1 % 1 % 1 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Nära 75 % av eleverna i årskurs 8 och 50 % i årskurs 1, menar att de inte har kunskap om skadeverkningar eller bara har kunskap i viss grad. Tabell 29 Tycker Du att Du har kunskap om narkotikans skadeverkningar? Kunskap om narkotikans skadeverkningar 8 1 3 Totalt alla årskurser Ja i hög grad 26 % 40 % 40 % 36 % Ja i viss grad 53 % 48 % 49 % 50 % Nej 21 % 11 % 9 % 13 % Har ej svarat 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Var femte elev i årskurs 8, tycker inte att han/hon har någon särskilt bra kunskap om narkotikans skadeverkningar och ytterligare hälften, svarar att man bara har det i viss grad. Även här gäller frågan om vilken ambitionsnivå man vill ha då det gäller kunskapsspridning. Tabell 30 Varifrån har Du huvudsakligen fått information om alkohol? Fått kunskap om alkohol, i viss eller hög grad, 6 8 1 3 Totalt alla årskurser Från föräldrar 84 % 75 % 76 % 81 % 77 % Radio/TV 77 % 70 % 78 % 80 % 76 % I skolan av lärare/annan personal 66 % 69 % 66 % 61 % 65 % Från kompisar/syskon 47 % 58 % 66 % 72 % 65 % Dagspress/veckopress 54 % 52 % 67 % 76 % 65 % På annat sätt 48 % 56 % 55 % 57 % 56 % I skolan av rep. från någon 36 % 61 % 61 % 44 % 56 % förening I skolan av t.ex polis eller fältare 37 % 32 % 49 % 46 % 43 % På fritiden från någon förening 22 % 24 % 29 % 26 % 27 % På fritidsgården 13 % 22 % 23 % 15 % 21 % Av tabellen framgår det att i samtliga årskurser så är det föräldrarna, tillsammans med radio och TV, som är de viktigaste informationskällorna om alkoholens skadeverkningar. Runt 80 % får information av föräldrarna. Efter föräldrar och radio/tv kommer lärare eller annan personal på skolan, dagspress och kompisar. 18

I årskurs 8 och 1 på gymnasiet är det mycket vanligare att man får information i skolan av någon representant från en förening, än vad det är i de övriga klasserna. 30 På gymnasiet har kompisar större betydelse som kunskapskälla, än i grundskolan. Även dagspress och veckopress är viktigare för fler, på gymnasiet än i grundskolan. 31 Viktigaste informationskällorna om alkoholens skadeverkningar 1. Föräldrar och radio/tv (runt 80 %) 2. Lärare/annan skolpersonal (60-70 % i de olika årskurser) 3. Kompisar/syskon, dagspress/veckopress. (50-80 %) Har mest betydelse på gymnasiet. Kunskap om narkotika Tabell 31 Varifrån har Du huvudsakligen fått information om narkotika? Fått kunskap om narkotika, i viss eller hög grad, 6 8 1 3 Totalt år 8, 1, 3 Från föräldrar 63 % 63 % 59 % 49 % 60 % Radio/TV 58 % 64 % 74 % 77 % 72 % I skolan av lärare/annan personal 52 % 62 % 65 % 66 % 65 % Från kompisar/syskon 30 % 45 % 56 % 57 % 53 % Dagspress/veckopress 41 % 47 % 65 % 76 % 62 % På annat sätt 32 % 49 % 53 % 54 % 52 % I skolan av rep. från någon 20 % 54 % 61 % 53 % 56 % förening I skolan av t.ex polis eller fältare 25 % 33 % 50 % 50 % 45 % På fritiden från någon förening 13 % 20 % 27 % 19 % 23 % På fritidsgården 10 % 24 % 22 % 16 % 21 % I årskurs 6 följer de olika informationskällornas betydelse, ungefär samma mönster, som för alkohol och föräldrarna är fortfarande de viktigaste informatörerna. Men det är betydligt färre som svarar att föräldrarna ger kunskap narkotikans skadeverkningar, än om alkoholens skadeverkningar. I årskurs 8 samt 1 och 3 på gymnasiet tar andra informatörer än föräldrarna tydlig mark. I årskurs 8 och i årskurs 1 förefaller fritidsgårdarna göra sina största informationsinsatser, både vad gäller alkohol och narkotika. Drygt 20 % av ungdomarna i dessa årskurser får information där, åtminstone i viss grad. 32 I årskurs 8 har även föreningar som kommer och hälsar på i skolan viss betydelse. På gymnasiet är föräldrar och kompisar och inte längre lika viktiga som kunskapsförmedlare då det gäller narkotika. 33 Istället har Radio och TV fått störst betydelse nu. Därefter kommer dags- och veckopress, lärare, kompisar och föreningar som kommer till skolan och pratar om narkotika viss betydelse. Även polis och fältsekreterare finns nu med som informatörer på skolorna. 30 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 31 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån. 32 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån., mellan insatserna i årskurs 6 och de övriga. Däremot hamnar årskurs 3 lite mitt emellan. 33 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån, 19

Viktigaste informationskällorna om narkotikas skadeverkningar Grundskolan Gymnasieskolan 1. Föräldrar 2. Radio/TV 3. Lärare/annan pers 1. Radio och TV 2. Dags-/veckopress 3. Lärare/annan pers 4. Kompisar samt föreningar i skolan 2.7 Skolans uppgift som kunskapsförmedlare Tabell 32 Har ni diskuterat alkohol och dess effekter på lektionstid i skolan, detta läsår? Har diskuterat alkohol detta läsår 6 8 1 3 6 gånger eller fler 6 % 4 % 4 % 0 % 3-5 gånger 19 % 20 % 4 % 4 % 1-2 gånger 42 % 49 % 26 % 21 % Nej 31 % 26 % 62 % 72 % Har ej svarat 2 % 1 % 5 % 2 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % I årskurs 6 och 8 svarar ungefär två tredjedelar av eleverna att man har pratat om alkohol under läsåret. På gymnasiet är förhållandet omvänt. Vänder man på resonemanget så innebär det att nästan var tredje elev i årskurs 6 svarar att man inte alls har pratat om alkohol och dess effekter i skolan under läsåret. I årskurs 8 svarar blir det var fjärde elev. På gymnasiet svarar 60-70 % att det är så. Bara 4-8 % på gymnasiet uppger att man har pratat om alkohol åtminstone 3 gånger. Undervisning på gymnasiet om alkohol är således liten, generellt sett. 34 Tabell 33 Har ni diskuterat narkotika och dess effekter på lektionstid i skolan, detta läsår? Har diskuterat narkotika detta läsår 6 8 1 3 6 gånger eller fler 6 % 3 % 3 % 0,4 % 3-5 gånger 15 % 15 % 5 % 4 % 1-2 gånger 40 % 50 % 28 % 23 % Nej 38 % 30 % 60 % 70 % Har ej svarat 1 % 2 % 3 % 4 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Vad det gäller undervisningen om narkotika följer den i stort sett samma mönster som undervisningen om alkohol. 34 Skillnaderna har signifikanstestats med hjälp av t-test. Det finns en signifikant skillnad på 5 %-nivån, mellan undervisning på grundskola respektive gymnasium. 20