a) När volymen ökar från till enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan:

1 Normalkalkyl a) RK/st = (10 500 000 9 750 000)/10 000 = 75 kr per styck b) FK = 9 750 000 70 000 * 75 = 4 500 000 kr 10500000 c) 1. Divisionsk alkyl = = 131,25kr / st 80000 4500000 2. Normalkalk yl = + 75 = 119,44kr / st 101266 3 Minimikalk yl = rk / st = 75kr / st d) Resultat = (349 75) * 80 000 4 500 000 = 17 420 000 kr 2 Normalkalkyl 1750000 a) Divisionskalkyl = + 300 = 1758, 33kr 1200 1750000 b) Normalkalkyl = + 300 = 2122, 92kr (1200/1,25) c) Minimikalkyl = 300 kr d) 2122,92-1758,33 = 364,58 kr 1200 * 364,58 = 437 504 kr 1750000 1750000 Alternativt: = 364, 58 1200/1,25 1200 3 Förändring Fasta kostnader a) När volymen ökar från 4 000 till 7 000 enheter förändras kostnadsbilden enligt nedan: 430 000-270 000 = 160 000 kr Rörlig kostnad (RK) blir då : 160 000/ 3000 = 53,33 kr per st. Fasta kostnader (FK) blir alltså: 270 000-53,33 * 4000 = 56 680 kr Kostnad per st. vid 5 900 enheter: 56 680 + 53,33 = 62,94 kr/st 5.900 b) Fasta kostnader ökar med 60 000 kr, vilken procentsats skall då RK minska med: 60 000 = 9,23 kr/st RK-förändring: 9,23 * 100 = 17,3% 6.500 53,33 1

4 Nollpunkt, säkerhetsmarginal. a) TI = FK + RK / st * antal 40x = 165000 + 18x 165000 x = 22 x = 7500st 17500 7500 b) SM = = 0, 5714 17500 c) Resultat = TI TK Resultat = 40 * 17500 165 000 17 500 * 18 = 220 000 kr Vinsten per anställd= 220 000 / 21 = 10 476 kr d) 37x 165000 18x = 220000 385000 x = = 20263st 19 e) Erhållet pris 20 kr RK 18 kr TB = 2 kr 5 Tillverkningskostnad enligt en divisionskalkyl Processkostnader: A: 106 000 / 1 900 = 55,79 kr/st B: 134 000 / 2 100 = 63,81 kr/st C: 88 000 / 2 000 = 44,00 kr/st Internpriser enligt en divisionskalkyl: A: 110,00 + 55,79 = 165,79 kr/st B: 165,79 + 63,81 = 229,60 kr/st C: 229,60 + 44,00 = 273,60 kr/st A B C Processkostnader 55,79 63,81 44,00 IB-kostnader 110,00 165,79 229,60 UB 165,79 229,60 273,60 2

6 Normal, genomsnittskalkyl Totala kostnaden 25500 + 2150 a) Genomsnittskalkyl2001 = = = 2765kr / st Beräknad volym 10000 b) Normalkalkyl Normalkalkyl 2003 2004 = = FK Normal volym FK Normal volym + + RK verklig volym RK verklig volym = = 2150 8000 2150 8000 + + 20400 8000 25500 10000 = 2819kr / st = 2819kr / st Rörliga kostnader 25500 c) Minimikalkyl 2004 = = = 2550kr / st verklig volym 10000 7 Ekvivalentkalkyl Kostnaden för P1= 90000 14 336063 2 43 0,2678 * 25567000 = 6847016kr kostnad/st. P1 = 6847016/60000 = 114.12 kr /st. Kostnaden för P2 = 119625 * 25567000 = 9100830kr 14 336063 2 43 0,3560 Alternativt 25567000 = 336063 76,078 Pris P1 = 76,078*1,5 = 114,12kr kostnad/st. P2 = 9100830/43500 = 209.21 kr /st. 126438 Kostnaden för P3 = * 25567000 = 9619150kr 14 336063 2 43 0,3762 kostnad/st. P3 = 9619150/29750 = 323.33 kr /st. 3

8 Ekvivalentkalkyl Produkt Ekvivalenttal Volym Ekvivalentmängd Villa 10 15 000 150 000 Herrgård 15 8 000 120 000 Mansion 25 5 000 125 000 395 000 Produktionskostnad per produkt: Produkt Beräkning Villa 150 000/ 395 000 =0,3797 0,3797 * 5 675 000 = 2 155 063 kr Herrgård 120 000/395 000 = 0,3038 0,3038 * 5 675 000 = 1 724 050 kr Mansion 125 000/ 395 000 = 0,3165 0,3165 * 5 675 000 = 1 795 886 kr Produktionskostnad per enhet av produkten plus förpackningskostnader och marknadsföringskostnader kr/st: Produkt Beräkning Kostnad kr/st Villa 2 155 063/15000 + 23,50 + 3,00 * 10 = 197,17 kr Herrgård 1 724 050/8000 + 33,00 + 2,50 * 15 = 286,00 kr Mansion 1 795 886/5000 + 42,00 + 2,00 * 25 = 451,17 kr 5676000 Alternativt: Kostnad / st = = 14,37kr / st 395000 Kostnad Villa = 14,37 *10 + 23,50 + 3,00 *10 = 197,20 kr / st 9 Självkostnadskalkyl a) TB = 1500 500 300 = 700 kr per styck b) TG = TB/FP => 700/1500 = 0,4667 c) 1 500 * x 800 * x - 1 000 000 = 100 000 kr 700x = 1 100 000 => x = 1 571,43 stycken d) MO-pålägg = 350 000 / (5000 * 300 ) = 0,2333 TO-pålägg = 650 000 / ( 5000 * 500 ) = 0,26 DM 300 MO (0,2333 * 300=69,99) 70 DL 500 TO (0,26 * 500 = 130) 130 TVK 1000 AFFO (0.12*1000 = 120) 120 SJK 1120 Vinst 380 FP 1500 e) 1120/1500 = 0,7467 => marginalen är (1-0,7467 = 0,2533 eller 25.33% marginal) Eller vinst/fp = 380/1500 = 0,2533 4

10 Självkostnadskalkyl a) Direkt materialkostnad = 500 * (800 000 *1,15)/1000 *12= 5 520 000 kr MO-pålägg = 750 000 / 5 520 000 = 0,1359 eller 13.59% TO-pålägg = 8 500 000 / 3 250 000 = 2,62 eller 262% AFFO = 2 500 000 /(5 520 000+8 500 000+750 000+3 250 000) = 0,1387 eller 13,87% b) Beräkning Pris DM (1,15*800000/ 1000)*0,6 =552 552,00 MO 0,1359 * 552 = 73,02 DL 325,00 TO 2,62 * 325 = 851,50 TVK 1 801,52 AFFO 0,1387 * 1 801,52 249,87 SJK 2 051,39 Vinst 2051,39/(1-0,25) 683,80 FP 2 735,19 c) 2735,19x = 552,00x+750000+3250000+8500000+2500000 x = 6 871 st 11 Självkostnadskalkyl a) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg: 4 250 000/(2500*250+3500*100) = 4,36 Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 1 090 436 TVK 1 505 811 b) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg: 4 250 000/(2 170 * 60) = 32,65 kr/min Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 326,50 979,50 TVK 741,50 1354,50 c) MO-pålägg: 125 000/(2500*150+3500*250) = 0,1 TO-pålägg (DL-bas): 850 000/(2500*250+3500*100) = 0,87 TO-pålägg (maskintid): 3 400 000/(2170 * 60) = 26,11 kr/min 5

Produkt A B DM 150 250 MO 15 25 DL 250 100 TO 26,11 kr/min 261,10 783,30 TO 0,87 217,50 87,00 TVK 893,60 1 245,30 12 Självkostnadskalkyl Lösning: Beräkna de olika påläggsbeloppen för respektive avdelning och summera dessa (se TVK1). På dessa kostnader läggs sedan patentavgiften som tillhör speciella direkta tillverkningskostnader och därefter erhålls TVK2, som är den egentliga tillverkningskostnaden för produkten. På samma sätt är det med provision, använd försäljningspriset för att bestämma provisionskostnaden den bör inbakas i priset då företaget har ett avkastningskrav på 25%. Självkostnadskalkyl DM 125,00 MO (0,05 * 125 = 6,25) 6,25 DL avd 1 225,00 TO(f) avd 1 (0,50 * 225 = 112,5) 112,50 TO avd 1 (0,40 * 225 = 90) 90,00 DL avd 2 155,00 TO(f) avd 2 (0,40 * 155 = 62) 62,00 TO avd 2 (0,60 * 155 = 93) 93,00 TVK(1) 868,75 SDTK (Patentavgift) (0,03 * 868,75 =26,06) 26,06 TVK(2) 894,81 AO (0,20 * 894,81 = 178,96) 178,96 FO (0,15 * 894,81 = 134,22) 134,22 FO (direkta) 30,00 SDFK (0,02 * 894,81 = 17,90) 17,90 SJK 1255,89 Vinst (1744,29 1255,89-52,33= 436,09 FP (1255,89/0,72 =1744,29) 1744,29 Provision (1744,29 * 1,03 52,33 Kr 6

13 Differentierade påläggsbaser 1. Beräkna TVK med DL som fördelningsnyckel. TO-Pålägg = TO/DL = 10750000/2500000 = 4,3 eller 430% Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO 4,3*DL 3306,70 kr/st 580,50 kr/st TVK 4170,70 kr/st 940,50 kr/st 2. Beräkna TVK med maskintid som fördelningsnyckel för TO. TO-Pålägg = 10750000/(11107 * 60) = 16,13 kr/st Produkt W1 Y5 DM 95,00 kr/st 225,00 kr/st DL 769,00 kr/st 135,00 kr/st TO*tid 3 403,43 kr/st 483,90 kr/st TVK 4 267,43 kr/st 843,90 kr/st Tillverkningstid 211 min 30 min 14 Självkostnadskalkyl A) Totala dm 27,50 * 8 300 + 12,75 * 12 200 = 383 800 kr Totala dl 43,00 * 8 300 + 57,00 * 12 200 = 1 052 300 kr 1 436 100 kr MO - pålägg = 32500 383800 = 0, 08467 0, 085 8, 5% TO - pålägg = 967500 = 0, 9194 0, 92 92% 1052300 AO - Pålägg = 254500 32500 + 967500 + 383800 + 1052300 = 0,10044 0,10 10% FO - Pålägg = a) 175000 = 0, 071836 0, 072 7, 2% 32500 + 967500 + 383800 + 1052300 Kostnadsslag A B dm 27,50 12,75 MO 8,5% 2,34 1,08 dl 43,00 57,00 TO 92% 39,56 52,44 Tillverkningskostnad 112,40 123,27 AO 10% 11,24 12,33 FO 7,2% 8,09 8,88 7

Självkostnad 131,73 144,48 5 000 * 70,50 + 14 000 * 69,75 + 32 500 + 967 500 + 254 500 + 175 000 = 2 758 500 kr 15 Självkostnadskalkyl Totala kostnader: För att kunna beräkna påläggen, måste vi veta den totala materialkostnaden och den totala lönekostnaden, den beräknas på följande sätt: dm = dl = 15 500 * 72 + 21 300 * 64 = 2 479 200 kr 15 500 * 144 + 21 300 * 165 = 5 746 500 kr a) Pålägg: MO = (174 600 + 265 300)/2 479 200 = 0,1774 ca: 17,7% TO = 1 254 600/ 5 746 500 = 0,2183 ca: 21,8% AO = 1 113 616 /(174 600 + 265 300 +1 254 600 + 5 746 500 + 2 479 200) = = 0,112257 eller 11,2% FO = 696 010 /(174 600 + 265 300 + 1 254 600+ 5 746 500 + 2 479 200) = = 0,0701 eller 7% b) Självkostnadskalkyl: A B dm 72 64 MO 17,7% 12,74 11,33 dl 144 165 TO 21,8% 31,44 36,02 TVK 260,18 276,35 AO 11,2% 29,14 30,95 FO 7,00% 18,21 19,34 SJK 307,53 326,64 c) Vinstmarg. 30% 131,80 139,99 FP 439,33 466,62 16 Självkostnadskalkyl dm 20 MO 0,18*20 3,60 dl 60 TO 2,50 * 60 150 Spec. direkta kost. 9 600 = 4,80 2 000 Tillverkningskostnad 238,40 AFFO 0,85 * 238,40 202,64 Självkostnad 441,04 Vinstmarginal 15% 441,04 / 0,85 = 518,87 kr / st Offertpris för 2 000 stycken: 2 000 * 518,87 = 1 037 740 kr 8

17 Självkostnadskalkyl 1) Direkta styckekostnader: Produkt A kr/st Produkt B kr/st dm 40 000/20 000 = 2 80 000/30 000 = 2,67 dl 60 000/20 000 = 3 100 000/30 000 = 3,33 dfk 25 000/20 000 = 1,25 9 000/ 30 000 = 1,30 2) Normalpålägg: MO 12 000 / (2*18 000 + 2,67*24 000) = 11,99% TO 128 000/(3*18 000 + 3,33*24 000) = 95,58% AFFO 168 000 / (2*18 000 + 2,67*24 000+ +12 000 + 3*18 000 + 3,33*24 000+ +128 000) = 168 000/ 374 000 = 44,92% 3) Påläggskalkyl (kr/st) Produkt A Produkt B dm 2 2,67 dl 3 3,33 MO 0,1199*2 = 0,24 0,1199 2,67 = 0,32 TO 0,9558*3 = 2,87 0,9558*3,33 = 3,18 TVK 8,11 9,50 AFFO 0,4492*8,11 = 3,64 0,4492*9,50 = 4,27 dfk 1,25 1,30 Självkostnad: 13,00 15,07 18 Projektkostnad DL 4000 * 155 620 000 kr Projektkostnad 0,25 * 620 000 155 000 kr SDPK 500 * 300 + 32 000 + 120 000 302 000 kr Projektkostnad 1 077 000 kr Adm kostnader 0,10 * 1 077 000 107 700 kr Försäljningskost. 0,07 * 1 077 000 75 390 kr Självkostnad 1 260 090 kr Vinst 1 400 100 1 260 090 140 010 kr Försäljningspris 1 260 090 / 0,90 1 400 100 kr 9

19 Differentierad Produktkalkyl a) Lösning Grått 1,2 500 600 Kallt 2,0 700 1 400 Regnigt 6,0 300 1 800 Summa 3 800 4 200 000 kr / 3 800 kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) b) Lösning TO (dl) = 2 730 000 kr * 40% = 1 092 000 kr DL = 910 000 kr TO-pålägg = 1092000/910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = 2 730 000 kr * 60% = 1 638 000 kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = 1638000/2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) 20 ABC-kalkyl a) Produkt Antal Produkt AKS 120 12 000 stycken Materialkostnad 300 000 kr Lönekostnad 900 000 kr Antal inköp 12 Kundbesök 24 timmar Försäljning över disk 1 250 kunder Maskinbearbetning 850 timmar Aktivitetskostnad: Kostnad / förekomst Aktivitet Inköp 1 000 000 / 1 250 800 kr / inköp Kundbesök 3 500 000 / 1 850 1892 kr / besökstimme Försäljning över disk 2 992 500 / 7 500 399 kr/ kund Maskinbearbetning 6 450 000 / 2 400 2 687,50 kr per maskintimme Lösning ABC-Kalkyl Produkt AKS 120 Kostnad totalt kr Kostnad/st 10

DM 300 000 300 000 / 12 000 25,00 DL 900 000 900 000 / 12 000 75,00 Inköpskostnad 12 * 800 =9 600 9 600 / 12 000 0,80 Kundbesök 24 * 1892 = 45 408 45 408 / 12 000 3,78 Försäljning över disk 1 250 * 399 = 498 750 498 750 / 12 000 41,56 Maskinbearbetning 850 * 2687,50= 2 284 375 2 284 375 / 12 000 190,36 SJK 336,50 Självkostnadskalkyl Kostnad/st DM 25,00 MO 1 000 000/10 000 000 = 0,1 =>0,1*25= 2,50 DL 75,00 TO 6 450 000 / 3 225 000 = 2,0 => 2,0*75= 150,00 TVK 252,50 AFFO 6 492 500 / 20 675 000 = 0,314 => 0,314*252,50 = 79,29 SJK 331,79 Totala TVK = 6 450 000 + 1 000 000 + 10 000 000 + 3 225 000 = 20 675 000 kr 21 ABC-kalkyl För en specifik produkt (AKP) gäller följande: Antal tillverkningsorder 25 st Logistik 2 850 st Direkt material 75 kr per styck Direkt lön 150 kr per styck Antal stycken 1 500 stycken 1. MO-pålägg = 3 200 000 / (150 000*75) = 0,2844 TO-Pålägg = 2 575 000 / (150 000*100) = 0,1717 SJK Kostnad /st DM 75 MO 0,2844*75 21,33 DL 150 TO 0,1717*150 25,76 TVK 272,09 2. Aktivitet Kostnad per förekomst Kostnad per styck för APK Logistik 3200000/375000=8,53 kr (2850*8,53)/1500=16,21 kr Arbete 1250000/1125000=1,11kr 1,11*150=166,50 kr Tillverkningsomkostnader 950000/150000=6,33 kr 6,33 kr per st Tillverkningsorder 375000/500=750 kr (750*25)/1500=12,50 ABC-Kalkyl Kostnad per styck DM 75 DL 150 11

Logistik 16,21 Arbete 166,50 Tillverk.omk. 6,33 Tillverkningsorder 12,50 TVK 426,54 3. Vilka slutsatser drar du från dina beräkningar? ABC-Kalkyl= 426,54 SJK-Kalkyl = 272,09 Differens = 154,45 ABC-Kalkylen bygger på en mer exakt fördelning av kostnaderna, varför den prissättningen kan förmodas bättre motsvara den verkliga kostnaden för produkten. 22 ABC-Kalkyl a) Beräkna tillverkningskostnaden och självkostnaden per styck enligt en normal påläggskalkyl där pålägget görs enligt de beräkningar som gjorts ovan. För MO pålägget används DM som påläggsbas och för TO-pålägget används som bas den direkta lönen DL. För FO gäller att alla produkter ges en generell kostnad av 7 kr per styck. Beräkning Kr/st DM 36,00 MO 750000/10700000 = 0,07 2,52 DL 75,00 TO 11050000/3500000= 3,157 236,79 TVK 350,31 FO 7,00 FO 2750000/(750000+3500000+7550000+3500000+10700000)=0,1057 37,02 SJK 395,33 b) Beräkna självkostnaden enligt en ABC-kalkyl. ABC-Kalkyl Beräkning Kr/st DM 306 000/8 500 36,00 DL 637 500/8 500 75,00 Akt 1 150*175/8500 3,09 Akt 2 (2000*425)/8 500 100,00 Akt 3 604,00 Akt 4 34375/8500 4,04 SJK 822,13 23 Trång sektion a) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 1 är trång sektion? 12

Svar: Välj att tillverka X X Y FP 60 80 Särkostnad 40 48 TB 20 32 TB kr/min Mask.1 20/2 = 10 32/4 = 8 b) Vilken av produkterna skall tillverkas i första hand om maskin 2 är trång sektion? TB kr/min Mask.2 20/3 = 6,67 32/5 = 6,40 Svar: Välj att tillverka X c) Vilken produktsammansättning är mest lönsam om maskin 1 är en trång sektion och försäljningen av produkt X är begränsad till maximalt 20 000 enheter. Det finns 800 timmar till förfogande i maskin 1. Av ovan gjorda beräkningar visar det sig att X har högst TB i båda maskinerna, så utifrån det resultatet är rådet tillverka X i första hand. Tillverkning av 20 000 enheter X kräver: 20 000 * 2 = 40 000 min Då återstår det: 800 * 60-40 000 = 8 000 min Tillverka i så fall: 8 000 / 4 = 2 000 enheter Y Produktsammansättning: X= 20 000 enheter Y= 2 000 enheter d) Vilket resultat uppnår företaget på dessa produkter om förhållandet i c) gäller? Resultat vid tillverkningen i c: 20 000 * (60-40 - 11) + 2 000 * (80-48 - 17) = 210 000 kr 13

24 Trång sektion Företaget har en tillverkning inom den grafiska industrin och gör utsmyckning till olika offentliga miljöer. Företagets produkter P1, P2 och P3 passerar genom två maskiner Ettan och Tvåan. Reproduktionen kräver olika lång behandlingstid i maskinerna, i tabellen nedan visas de värden som gäller för respektive produkt och maskin. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 Din uppgift blir att beräkna i vilken ordning produkterna skall tillverkas om: a) Ettan är en trång sektion. Vid trånga sektioner är det som avgör vilken produkt som skall tillverkas det högsta TB per den trånga sektionen. I detta fall beräknas TB/min för respektive produkt. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 TB per st. 240 280 300 TB/min av trång sektion 48 kr 70 kr 50 kr Tillverkningsordning om Ettan är en trång sektion: P2 (70 kr/min), P3 (50 kr/min) och P1 (48 kr/min) b) Tvåan är en trång sektion. Reproduktion P1 P2 P3 Tidst.gång Ettan 5 min 4 min 6 min Tidst.gång Tvåan 2 min 5 min 3 min Försäljningspris (kr/st.) 270 320 350 Särkostnad (kr/st.) 30 40 50 TB per st. 240 280 300 TB/min av trång sektion 120 kr 56 kr 100 kr Tillverkningsordning om Tvåan är en trång sektion: P1 (120 kr/min), P3 (100 kr/min) och P2 (56 kr/min) 14

25 Tillverkningsprioritering Ett företag inom spelmarknaden tillverkar olika sällskapsspel och har i tabellen nedan presenterat de värden som är aktuella för ett visst spel av sin produktion. Försäljningspris kr/st Material kr/st Lön kr/st Spelplan 12,00 kr 3,00 kr 6,00 Spelmarker 14,00 kr 3,50 kr 8,00 kr Tärningar 9,50 kr 2,00 kr 3,50 kr Kartong 12,00 kr 4,00 kr 7,00 kr Hela spel 60,00 kr Företaget kan antingen sälja hela spel till en grossist, eller delar till andra tillverkare till priserna i tabellen. När man säljer hela spel tillkommer en extra kostnad för packning och slutkontroll på 15,50 kr per spel. a) Beräkna TB kr/st för spelet. TB/st = 60-(3,00+3,50+2,00+4,00+6,00+8,00+3,50+7,00)-15,50 = 7,50 kr/spel b) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om endast en komponent kan tillverkas? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong FP 12,00 14,00 9,50 12,00 Mtrl.kost 3,00 3,50 2,00 4,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Tillvekningsprioritering: Tärningar, spelplan spelmarker och kartong. c) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, 3:dje respektive fjärde hand om arbetstiden är en trång sektion? Antag att man kan sälja lika mycket av varje komponent. Kr/st Spelplan Spelmarker Tärningar Kartong TB kr/st 3,00 2,50 4,00 1,00 Lön 6,00 8,00 3,50 7,00 TB/lönekrona 3/6=0,5 2,50/8 = 0,3125 4/3,50=1,143 1/7 = 0,1428 Prioriteringsordning: Tärningar, Spelplan, spelmarker och kartong d) Företaget kan sälja antingen hela spel eller komponenter. Vilket alternativ är förmånligast för företaget. TB/spel = 7,50 kr TB/komponent = 3,00 + 2,50 + 4,00 + 1,00 = 10,50 kr Det är förmånligast att sälja komponenter! 15

26 Tillverkningsordning Följande data gäller: A B C FP kr/st 130 kr 100 kr 90 kr Materialkostnad (60 kr/kg) kr/st 20 kr 15 kr 20 kr Lönekostnad (120 kr/tim) kr/st 35 kr 25 kr 20 kr För tillverkningen av dessa produkter krävs det kontinuerlig utbildning för personalen. För produkt A 600 000 kr, B 500 000 kr och för produkt C 750 000 kr under det första året. Företaget beräknar att man kan avsätta 10 000 st A, 12 000 B och 20 000 C under år 1. a) Viken av komponenterna skall tillverkas i 1:a, 2:a, respektive 3:dje hand. A B C FP kr /st 130 100 90 Materialkost. Kr/st 20 15 20 Lönekostnad Kr/st 35 25 20 TB kr/st 75 60 50 Utbildningskostnad 600 000 500 000 750 000 Försäljningsantal 10 000 12 000 20 000 Sök maximalt TTB: Produkt Beräkning TTB kr/produkt A (130-20-35)*10 000-600 000 150 000 kr B (100-15-25)*12 000-500 000 220 000 kr C (90-20-20)*20 000 750 000 250 000 kr Prioriteringsordning: C, B och A b) Bortse från utbildningskostnaden och antag att materialtillgången är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? Sök TB/kg: Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 20/60=0,333 (1/3) 75/(1/3)= 225 2 B 15/60=0,25 60/0,25= 240 1 C 20/60=0,333 (1/3) 50/(1/3) = 150 3 Alternativt Produkt Resursförbrukning TB/kg Prioritet A 60/20=3 3*75= 225 2 B 60/15=4 4*60= 240 1 C 60/20=3 3*50= 150 kr 3 c) Bortse från utbildningskostnaden och antag att arbetstiden är en trång sektion. I vilken ordning skall produkterna tillverkas i detta fall? 16

Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 35/120=0,29 75/0,29= 258 3 B 25/120=0,20833 60/0,21=285 2 C 20/120=0,1667 50/(1/6) =300 1 Produkt Resursförbrukning TB/tim Prioritet A 120/35=3,43 3,43*75= 257,25 3 B 120/15=4,8 4,8*60= 288 2 C 120/20=6 6*50 = 300 1 d) Samma förutsättningar som i c) med tillägget att det endast finns 6 000 arbetstimmar till förfogande. Vilken produktblandning bör väljas under dessa förutsättningar? Då C ger oss det högsta värdet per timme är det givet att vi skall tillverka så många C som möjligt, därefter B och till sist A. Tid per produkt: A: 60*0,29 = 17,4 min 60/3,43=17,49 min B: 60*0,21 = 12,6 min 60/4,8=12,5 min C: 60*0,167= 10,0 min 60/6 = 10 min Beräkning Ackumulerad tid Totalt antal min till förfogande 6000*60=360 000 min 360 000 360 000 C 20 000 *10min= 200 000 min 160 000 B 12 000 * 12,5 min= 150 000 min 10 000 A 10 000/17,49 min 571 styck 0 Produktmix: C: 20 000 styck B: 12 000 styck A: 571 styck e) Produkt B har dålig kvalitet vid efterkontrollen och det fordras en viss omarbetning som kostar 65 kr/st. Vilka konsekvenser får det för företagets produktion av produkten B? TB per produkt B: 100 (15-25) 65 = -5 kr Produkten får ett negativt TB vilket innebär att produkten utgår ur sortimentet. 17

27 Produktkalkyl Ett företags kostnadsstruktur har följande utseende när det gäller 2004 års verksamhet. De tillverkar flera produkter. (Kkr. = kilokronor = tusentals kronor). Direkt material Materialomkostnader Direkt lön Tillverkningsomkostnader AO FO 4 200 kkr 168 kkr 910 kkr 2 730 kkr 961 kkr 545 kkr Företaget tillverkar tre produkter Grått, Kallt och Regnigt. Du måste visa beräkningarna och ange om du gjort några antagningar i de fall du anser dig behöva det. Du kan avrunda till hela kronor i hela denna uppgift. i) Beräkna direkt material kostnaden i kronor per styck för produkten Grått. Använd dig av ekvivalenttalen Grått=1,2 ; Kallt = 2 ; Regnigt = 6. Volymerna är Grått = 500 st ; Kallt = 700 st ; Regnigt = 300 st. (2p) Lösning Grått 1,2 500 600 Kallt 2,0 700 1 400 Regnigt 6,0 300 1 800 Summa 3 800 4 200 000 kr / 3 800 kr =1 105 kr Grått = 1105*1,2=1326 (1326,31) j) Beräkna TO-påläggen för Grått där 40 % fördelas med direkt lön som påläggsbas och resterande som maskintid som påläggsbas. Total maskintid uppgår till 2000 timmar och produkten tar 0,24 timmar i anspråk per produkt. Direkt lön för Grått uppgår till 150 kronor per styck. Lösning TO (dl) = 2 730 000 kr * 40% = 1 092 000 kr DL = 910 000 kr TO-pålägg = 1092000/910000=120 % TO-pålägg i kr = 150 kr * 120 % = 180 kr TO (maskintid) = 2 730 000 kr * 60% = 1 638 000 kr Maskintid =2000 timmar TO-pålägg = 1638000/2000=819 kr/timme TO-pålägg i kr = 0,24 timmar * 819 kronor=197 (196,56) k) Beräkna MO-pålägg för produkten Grått i kronor per styck enligt påläggsmetoden. Lösning 18

MO=168 000 DM = 4 200 000 kr MOpålägg = 168 000 / 4 200 000 = 4 % 4% * 1326 = 53 l) Beräkna AO-pålägg i kronor per styck för produkten Grått enligt påläggsmetoden. Lösning TVK = 4 200 + 168+ 910 + 2 730 = 8 008 kkr AO=961 kkr AO-pålägg = 961/8008=12% 12%*(1326+53+150+180+197)=1906*12%=228,72 =229 m) Företaget funderar på att införa ABC-kalkylering och har gjort en variant av fördelningsnyckel som liknar ABC-kalkylens sätt att fördela omkostnaderna. Beräkna FO för Grått. Gör en fördelning av FO och använd dig av antal fakturor som fördelningsnyckel. Totalt sänds det ut 1200 fakturor för företagets alla produkter under denna period. Fakturering av Grått sker med 250 fakturor under samma period. Lösning Total kostnad för FO = 545 000 kkr Antal fakturor = 1200 Pris per faktura 454,16 Antal för Grått=250 st Totalkostnad = 113541,66 Antal produkter = 500 Kostnad per st=113541,66/500= 227,08 kr/st. n) Enligt upprättad produktkalkyl för Kallt så erhålls en självkostnad på 3200 kronor per styck. Företaget har ett pris satt på 3520 kronor per styck för produkten. Vad är produkten Kallt:s vinstmarginal. Lösning (3520-3200) /3520 = 9,09% 19

28 Stegkalkyl Snusfabriken AB har 6 produktionslinjer där snuset paketeras. De betjänas av blandarna där smakämnen, oljor mm. tillsätts. Blandarna betjänas av malning och förblandning där tobaksblad och stjälk mals och blandas. Paketeringslinjerna producerar dosor med snus som paketeras i stavar och kartonger. Slutligen lagras de i två olika kylrum, ett nytt och ett gammalt. Produktionsschemat ser ut så här. Sort DM/DL per dosa Rörlig maskinkostnad/dosa Pris per dosa Tillverkning och försäljning Linje 1 Grov lös 5 1 15 2 000 000 Linje 2 Grov Portion 3 2 20 1 500 000 Linje 3 Röda Lacket Lös 6 1 15 1 000 000 Linje 4 Ettan Lös 4 1 15 1 000 000 Linje 5 Ettan Portion 2 2 20 750 000 Linje 6 Catch Portion 1 2 18 1 200 000 Lagringsställe 1 kostar 5 000 000 kr Lagringsställe 2 kostar 3 000 000 kr Blandare Grov och Röda lacket kostar 3 000 000 kr per år och blandare. Blandare Ettan och Catch kostar 4 000 000 kr per år och blandare. Malning och förblandning kostar 10 000 000 kr Gör en fullständig stegkalkyl i så många steg som du kan se är möjligt. Lösning Linje 1 2 3 4 5 6 Sort Grov L Grov P Röda L Ettan L Ettan P Catch Pris 15 20 15 15 20 18 RK 6 5 7 5 4 3 TB/st 9 15 8 10 16 15 Volym 000 st 2000 1500 1000 1000 750 1200 TB1 (tkr) 18 000 22500 8000 10000 12000 18 000 Kostn blandare (tkr) -3000-3000 -4000-4000 TB2 (tkr) 37500 5000 18 000 14 000 Lagrings-kostnad -5000-3000 TB 3 (tkr) 37500 29000 Malning och förbland -10000 TB4 (tkr) 56500 20

29 nuvärde, internränta, utbyteskalkyl Gruvbolaget Gold Goblin PLC avser att investera i en ny schaktmaskin. Investeringens förutsättningar är följande: Grundinvestering: 6 mkr Ekonomisk livslängd 8 år Årligt inbetalningsöverskott 1,5 mkr Kalkylränta 12% Restvärde 1 mkr a) Beräkna nuvärdet av investeringen -6 + 1,5 x 4,968 + 1 x 0,4039 = 1,86 mkr b) Beräkna investeringens internränta Testa 15% -6 + 1,5 x 4,487 + 1 x 0,3269 = 1,06 mkr Testa 20% -6 + 1,5 x 3,837 + 1 x 0,2326 = -0,01 mkr,dvs. internränta 20% c) Antag att det finns en befintlig schaktmaskin som skall utrangeras (säljas för 0,5 mkr). Denna skulle kunna repareras för 0,5 mkr och fungera i ytterligare 2 år och bedöms då vara värdelös. Den befintliga maskinen ger samma inbetalningar som den nya men har driftskostnader som är 0,3 mkr högre. Är det bättre att behålla den befintliga i två år till eller byta nu? Annuitet ny 1,5 + (1 x 0,4039 x 0,2013) 6 x 0,2013 = 0,37 mkr Annuitet gammal 1,2 (0,5+0,5) x 0,5917 = 0,61 mkr Den gamla ger ett högre årligt överskott behåll denna i två år till 30 pay-off, nuvärde, ändrade förutsättningar Färjerederiet Lettlink planerar att börja trafikera linjen Riga Stockholm. Rederiet har beställt en ny färja av varvet Speedboat AB och skall i början av år 2003 betala 5 mkr i förskott. Övrig information om investeringen: Ytterligare delbetalning av färjan 60 mkr betalas i början av år 2004. Slutbetalning av färjan 5 mkr betalas i början av år 2005. Förväntade biljettinbetalningar per år 25 mkr. Förväntad bruttovinst av ombordförsäljning 10 mkr per år. Förväntade utbetalningar för drift och löner mm 22 mkr per år Ekonomisk livslängd 15 år Beräknat restvärde 20 mkr Färjan beräknas att tas i bruk vid början av år 2004. Lettlink använder sig av kalkylräntan 12% A. Beräkna investeringens återbetalningstid (pay-off). 70 / 13 = 5,4 år B. Beräkna investeringens nuvärde. Här får man tänka sig för ordentligt när det gäller åren. Om vår utgångspunkt i 21

investeringskalkylen är 2003 (år 0) innebär detta att vi diskonterar alla belopp till början av år 2003. Det är två års skillnad mellan den första utbetalningen av grundinvesteringen (början av 2003) och det första inbetalningsöverskottet (slutet av 2004) Detta innebär att livslängden är slut vid slutet av år 16 eftersom det första året inte innebär något nyttjande av investeringen då den inte är färdig då. - 5 60 x 0,8929 5 x 0,7972 + 13 x (6,974 0,893) + 20 x 0,1631 = 19,8 mkr Ett annat sätt att lösa problemet är att utgå från den stora utbetalningen för grundinvesteringen 2004 (år 0). Detta förfarande innebär att man måste slutvärdeberäkna förskottet fram till tidpunkten för den stora utbetalningen. - 5 x 1,12 60 5 x 0,8929 + 13 x 6,811 + 20 x 0,1827 = 22,1 mkr Skillnaden i lösning är 19,8 x 1,12 = 22,1 eftersom de är uttryckta i olika år. C. Under år 2003 när varvet börjat bygga färjan händer något som gör att förutsättningarna för kalkylen ändras dramatiskt och Lettlink funderar på om de skall avbeställa färjan. Detta skulle vara möjligt om företaget betalar 5 mkr i skadestånd utöver de då redan utbetalade 5 mkr i förskott. Vad kallas de 10 mkr i kalkylsammanhang och hur skall man hantera dem när man skall ta beslut om avbeställning eller ej? Sunk cost eller sjunkna kostnader Dessa får inte påverka investeringsbeslutet. Alltså är G= 60 i den nya kalkylsituationen. 31 vilken metod, räkna baklänges Följande situationer innebär ett investeringsproblem som behöver lösas. Redogör för det bästa tillvägagångssättet och motivera ditt val. Vissa situationer kräver att du räknar medan andra kräver att du analyserar problemet och föreslår lämplig teknik för att lösa det. A. AB Gallini har gott om intressanta investeringsmöjligheter. Företagets stora problem just nu är att investeringsbudgeten inte innehåller tillräckligt med pengar för att genomföra alla. Hur skall man gå tillväga när man väljer bland tänkbara projekt? Här gäller det att få ut så mycket kapitalvärde som möjligt av investeringsbudgeten. Det bästa sättet här är att räkna ut investeringarnas kapitalvärdekvot eller annuitetskvot. En rangordning med internräntan som utvärderingsinstrument skulle också lösa problemet. Nuvärde eller Pay back skulle inte prioritera på bästa sätt här. Genom den stora osäkerhet som råder om framtiden samt den hänsyn man måste ta när det gäller likviditeten gör att projektutvärdering bör ske enligt Pay back-metoden B. AB Chops befinner sig i en bransch som kännetecknas av stor turbulens och en enorm utvecklingstakt. Den kraftiga expansionstakten innebär också en hård påfrestning på företagets likviditet. Hur skall företaget utvärdera tänkbara investeringsprojekt? C. AB Brave överväger en investering som förväntas ge ett årligt inbetalningsöverskott under 6 år på 63. Företagets kalkylränta är 15% och man bedömer inte att investeringen har något restvärde vid periodens slut. Hur stor får utbetalningen för grundinvesteringen maximalt vara för att investeringen skall vara lönsam enligt nuvärdemetoden? 63 x 3,784 G > 0, G får maximalt vara 238 22

32 pay-off, nuvärde & internränta More Gas HB tillverkar reservdunkar till olika jeepmodeller. För att öka sin marknadsandel funderar företaget på att utveckla en variant i plast som komplement till nuvarande metalldunkar. Detta skulle innebära en investering i en formpress. Beslutsunderlag Inköp av formpress mm 3 mkr (2 mkr betalas kontant och 1 mkr betalas ett år senare). Försäljningspris per st 400:- Rörlig kostnad per st 80:- Årliga fasta kostnader för produktion av plastvarianten 300.000:- Beräknad årlig volym 3.000 st Ekonomisk livslängd 6 år Kalkylränta 8% Restvärde 0,5 mkr G= 2000 + 1000 = 3000 a = 400 x 3000 80 x 3000 300.000 = 660 n = 6 RV = 500 r = 8 % Uppgift: a) Hur lång är pay-off-tiden? 3000/660 = 4,54 år b) Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 660 x 4,623 + 500 x 0,6302 2000 1000 x 0,9259 = 440 c) Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15 % 660 x 3,784 + 500 x 0,4323 2000 1000 x 0,8696 = -156 Pröva 12 % 660 x 4,111 + 500 x 0,5066 2000 1000 x 0,8929 = 73 33 Pay-off, nuvärde, internränta & känslighetsanalys AB Chalco överväger att lansera sin egenutvecklade produkt Miracle. Lanseringen medför följande konsekvenser: Maskininvestering Ny maskin för att tillverka Miracle i: 5 000 000:- Ekonomisk livslängd: 5 år Beräknat restvärde: 500 000:- Marknadsinvestering Kraftig reklamkampanj vid lansering 3.000.000 Årliga in- och utbetalningar Beräknad årsförsäljning av Miracle: 9 000 st. Produktionskostnad per st.: 2 000:- Försäljningspris per st. 2 500:- Marknadsföringskostnader: 2 000 000:- Företagets kalkylränta är 10% A) Hur stort är inbetalningsöverskottet? 9 000 x (2 500 2 000) 2 000 000 = 2 500 000 23

B) Beräkna pay off-tiden 8 000 000 / 2 500 000 = 3,2 år C) Beräkna investeringens nuvärde 2 500 000 x 3,791 + 500 000 x 0,6209 8 000 000 = 1 787 950 D) Vilken internränta har investeringen? 20% ger 2500 x 2,991 + 500 x 0,4018 8000 = -321 18% ger 2500 x 3,127 + 500 x 0,4371 8000 = 36 c:a 18% E) Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottet. X x 3,791 + 500 x 0,6209 8000 = 0 3,791X = 8000 310 3,791X = 7690 3,791 3,791 X = 2028 34 utbyteskalkyl AB Jarramas har en maskin i tillverkningen som enligt underhållsavdelningen kommer att behöva en ordentlig reparation inom den närmaste tiden. Alternativet till reparation är att ersätta maskinen med en ny maskin. Om de två alternativen vet vi följande. Gammal maskin Ny maskin Anskaffningsvärde - 600.000:- Försäljningsvärde nu 50.000:- - Ekonomisk livslängd 3 år 10 år Reparationskostnad nu 100.000:- - Driftskostnad per år 60.000:- 45.000:- Restvärde 30.000:- 50.000:- Av den produktion som för närvarande sker i den gamla maskinen kasseras produkter för 80.000:- per år pga. brister i kvaliteten. Den nya maskinen beräknas minska kassationerna med 10%. Företagets kalkylränta är 12% och inbetalningarna kommer att bli lika stora oavsett vilket alternativ man väljer. Bör företaget köra den gamla maskinen i ytterligare 3 år eller bör man köpa en ny nu? Gammal maskin (-50.000-100.000+30.000*0,7117) x 0,4164 = 53.569 60.000 80.000 Årlig kostnad 193.569 Ny maskin (-600.000+50.000 x 0,3219) x 0,1770= 103.351 45.000 72.000 Årlig kostnad 220.351 Behåll den gamla i tre år till. 35 olika alternativ Vaggeryds kommun funderar på att bygga ett fjärrvärmenät till ett villaområde som idag värms upp med el i ett vattenburet system. Då fjärrvärme är ett billigare alternativ räknar 24

kommunen med att samtliga villaägare kommer att gå över till fjärrvärme i det aktuella området. Kommunen kan utan vidare öka produktionen i fjärrvärmeverket så att den nytillkomna efterfrågan tillgodoses. I det aktuella villaområdet finns 100 villor. Varje villa beräknas i genomsnitt köpa fjärrvärme för 9.000:- per år. Att producera fjärrvärme för en villa kostar 4.000:- exkl. kostnader för ledningar från fjärrvärmeverket till användarna. Kommunen har som policy att en utbyggnad av nätet skall finansiera sig själv på strikt marknadsmässiga villkor med ett kalkylräntekrav på 10%. Kommunen har två tänkbara leverantörer till fjärrvärmenätet vilka har lämnat följande offerter i vilka det ingår att leverera ett komplett nät från fjärrvärmeverket till samtliga 100 villor färdigt att använda: Top Quality AB Offererat pris: 3.795.000:- Ekonomisk livslängd 20 år Restvärde: -150.000:-* Digger Crown AB Offererat pris: 2.995.000:- Ekonomisk livslängd 12 år Restvärde: -100.000:-* *Negativt restvärde pga. att isoleringen klassas som miljöfarligt avfall och måste lämnas in för destruktion. Gör en jämförelse mellan de två alternativen med: Inbetalningsöverskott (9000-4000) x 100 = 500.000:- A. Nuvärdemetoden Top Quality AB 500.000 x 8,514 150.000 x 0,1486 3.795.000 = 439.710 Digger Crown AB 500.000 x 6,814 100.000 x 0,3186 2.995.000 = 380.140 B. Annuitetsmetoden Top Quality AB 500.000 150.000 x 0,1486 x 0,1175 0,1175 x 3.795.000 = 51.468 Digger Crown AB 500.000 100.000 x 0,3186 x 0,1468 2.995.000 x 0,1468 = 55.657 C. Vilken av de två investeringsalternativen bör kommunen välja?, motivera ditt svar väl. Eftersom investeringarna har olika livslängd och förväntas att ersättas när livslängden är slut är det mer relevant att ta beslut utifrån annuitetsmetoden än utifrån nuvärdemetoden. Välj offerten från Digger Crown AB 36 pay-off, nuvärde, känslighetsanalys, & händelser Småbåtstillverkaren Speedboat AB överväger att investera i en ny form för att kunna utöka sortimentet med ytterligare en båtmodell, HS 2000. Då efterfrågan på befintliga modeller är mycket god väntas den nya modellen inte innebära några försäljningsminskningar för dessa. Investeringen innebär att vissa nyanställningar måste göras för att klara produktionen. Följande beslutsunderlag har ekonomichefen Kia Romlin tagit fram: 25

Formpress för tillverkning av HS 2000. Offererat pris från tillverkaren: 2.495.000:- Ekonomisk livslängd: 6 år Beräknat restvärde: 400.000:- Vid slutet av år 3 måste vissa slitdelar bytas ut vilket beräknas kosta: 50.000:- Övriga upplysningar. Företagets kalkylränta: 8% Beräknad årsförsäljning av HS 2000: 80 st Materialkostnad per st: 16.000:- Lönekostnad per år för nyanställda som enbart skall arbeta med produktionen av HS 2000 400.000:- Övriga kostnader per st: 3.000:- Försäljningspris per st 32.000:- Beräkna: A) Pay-off-tiden för investeringen. G = 2.495.000 a = 80 x 32000 80 x 19000 400000 = 640000 G/a = 2495000/640000 = 3,9 år B) Investeringens nuvärde 640000 x 4,6229 + 400000 x 0,6302 50000 x 0,7938 2495000 = 676046 C) Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottets storlek. X x 4,6229 + 400000 x 0,6302 50000 x 0,7938 2495000 = 0 4,6229 X + 252080 39690 2495000 = 0 4,6229 X = 2282610 X = 493761 D) Vid slutet av år 3 har förutsättningarna på marknaden förändrats. HS 2000 kan nu endast säljas för 27.000:-/st och endast 60 kan säljas per år. Alla kostnader ovan förblir dock lika. Företaget kan välja att sälja formpressen vid denna tidpunkt för 950.000:- och säga upp personalen som arbetar med HS 2000 eller att fortsätta att producera HS 2000 i ytterligare tre år. Vid det senare alternativet måste slitdelarna bytas ut för 50.000:- nu. Vilket alternativ blir mest fördelaktigt för företaget? NV= (60 x 27000 60 x 19000-400000)x 2,5771 + 400000 x 0,7938 50000 950000 NV= 80000 x 2,5771 + 400000 x 0,7938 50000 950000 NV= 206168 + 317512 1000000 NV= -476320 Negativt nuvärde att fortsätta driften 37 pay-off, nuvärde & internränta Indian Silver AB är ett företag som tillverkar silversmycken med inspiration från indiankulturer i Nordamerika. Företaget funderar på att skicka sin personal på en rundresa i indianland för att hämta inspiration till nya kreationer har tagit fram följande förutsättningar: Kostnad för resa kost och logi 1.200.000:- 26

Försäljningen väntas öka med 30% under de första två åren sedan minskar försäljningen med 10 procentenheter för varje år ner till normal försäljning. Från och med år 5 är försäljningen nere på normal nivå. Indian Silver AB har en normal försäljning på 8.000.000:- exkl. moms per år med en genomsnittlig bruttovinstmarginal* på 25%. Företagets kalkylränta är 12% A. Beräkna investeringens nuvärde Normal bruttovinst 8000 x,25 = 2000 Bruttovinstökning år 1 2000 x 0,3 = 600 x 0,8929 = 535,74 Bruttovinstökning år 2 2000 x 0,3 = 600 x 0,7972 = 478,32 Bruttovinstökning år 3 2000 x 0,2 = 400 x 0,7118 = 284,72 Bruttovinstökning år 4 2000 x 0,1 = 200 x 0,6355 = 127,10 1426 Grundinvestering - 1200 Kapitalvärde 226 B. Beräkna pay-off-tiden Bruttovinstökning år 1 2000 x 0,3 = 600 Bruttovinstökning år 2 2000 x 0,3 = 600 Bruttovinstökning år 3 2000 x 0,2 = 400 Bruttovinstökning år 4 2000 x 0,1 = 200 Pay off = 2 år C. Vilken internränta har investeringen Pröva 20% 600 x 0,8333 + 600 x 0,6944 + 400 x 0,5787 + 200 x 0,4823 1200 = 45 Pröva 25% 600 x 0,8 + 600 x 0,64 + 400 x 0,512 + 200 x 0,4096 1200 = -49 Internränta c:a 22-23% Bruttovinstmarginal definieras som (försäljning-varukostnad)/försäljning 38 pay-off, nuvärde, känslighetsanalys & internränta Lilla Åkeriet funderar på att köpa in en lastbil för närtransporter för att möta efterfrågan pga. den ökande Internethandeln. Lastbilens inköpspris är 620.000:- varav 400.000:- betalas kontant och 220.000:- betalas ett år senare. Inbetalningarna från kunderna beräknas till 500.000:- per år. Lastbilens driftskostnader uppgår till 80.000:- per år och lön till den chaufför som skall köra lastbilen uppgår till 250.000:- per år. Övriga kostnader uppgår till 30.000:- per år. Livslängd 10 år och vid tillfället för utrangering har lastbilen ett restvärde på 100 000 kr. Företagets kalkylränta uppgår till 10% Uppgift: i. Hur lång är pay-off-tiden? G= 620 a = 500 80 250 30 = 140 n = 10 RV = 100 r = 10% 620/140 = 4,4 år 27

ii. iii. iv. Är investeringen lönsam enligt nuvärdemetoden? 140 x 6,145 + 100 x 0,3855 400 220 x 0,9091 = 299 Gör en känslighetsanalys på inbetalningsöverskottet storlek. Känslighetsanalys a X x 6,145 + 100 x 0,3855 400 220 x 0,9091 = 0 6,145X + 38,55 400 200 = 0 6,145 X = 600-38,55 6,145X = 561 6,145 6,145 X = 91 Hur stor är investeringens internränta? Internränta pröva 15% 140 x 5,019 + 100 x 0,2472 400 220 x 0,8696 = 136 Pröva 20% 140 x 4,192 + 100 x 0,1615 400 220 x 0,8333 = 20 Internränta strax över 20% (Vid extrapolering Höjning av ränta 5% gav sänkning av KV 116 eller 23,2 per % Höjning Detta ger internränta strax under 21%) 39 utbyteskalkyl Aktiebolaget Pling och Plong tillverkar musikinstrument. Under 1999 tillverkade man 500 gitarrer i gitarrmaskinen. Den rörliga kostnaden per gitarr uppgick till 800:- och försäljningspriset till 1.200:-. Gitarrmaskinen gick sönder den 30 december och måste repareras för att kunna fortsätta att producera. Företagsledningen överväger i detta skede att istället för att reparera maskinen köpa en helt ny maskin. Denna kan producera både fler och effektivare (avsättning för fler gitarrer finns på marknaden), och har ställt upp följande information om de båda alternativen. Företaget kalkylränta är 10%. Gammal Ny Grundinvestering - 240.000:- Försäljningsvärde nu 15.000:- - Reparationskostnad nu 40.000:- - Förväntad reparationskostnad om 2 år 10.000:- - Driftskostnad per år (exkl. rep.) 30.000:- 25.000:- Ekonomisk livslängd 5 år 10 år Antal producerade gitarrer per år 500 550 Rörlig kostnad per gitarr 800:- 780:- Restvärde 0:- 20.000:- Skall företaget behålla den gamla maskinen ytterligare fem år eller skall man byta nu? G 15+40+10 Nuv (55+10x 0,8264) 63,26 240 a 500x400-30.000=170.000 550x420-25.000=206.000 Utbyteskalkyl enligt annuitetsmetoden: Gammal: a 170.000 G -16.688 (63,26 x 0,2638) 153.312:- Ny: 28

a+r 207.254:- (206+20 x 0,3855 x 0,1627) G -39.048:- (240 x 0,1627) 168.206:- Byt nu. 40 nuvärde, annuitet En investering beräknas medföra följande betalningskonsekvenser under 5 år. År Inbetalningar Utbetalningar 1 450-220 2 460-200 3 440-220 4 420-240 5 400-250 Investeringen skall betalas med 500 kontant och med 200 vid slutet av år 1. Den ekonomiska livslängden bedöms till 5 år och restvärdet vid livslängdens slut till 100. Företagets kalkylränta är 8%. a1 = 230, a2 = 260, a3 = 220, a4 = 180, a5 = 150 Beräkna: A. Nuvärdet av investeringen 230 x 0,9259 + 260 x 0,8573 + 220 x 0,7938 + 180 x 0,7350 + 150 x 0,6806 +100 x 0,6806 500 200 x 0,9259 = 227,76 eller 228 B. Den årliga annuiteten a + R till nuvärde 912,94 x 0,2505 = 229 G till nuvärde 685,18 x 0,2505 = 171 58 41 pay-off, nuvärde Bowlingpalatset Bowlin for dollars överväger att investera i en ny banbeläggning kallad super bowl. Genom den nya banbeläggningen beräknar man att öka intäkterna med 100.000:- per år. Dessutom beräknar man att få mästerskapsstatus vilket innebär publik- och reklamintäkter med 420.000:- per år, detta medför också kostnader med 100.000:- per år. Investeringens livslängd beräknas till 5 år och restvärdet vid livslängdens slut är 0:-. Att byta banunderlag innebär en fördyring av underhållskostnaderna med 30.000:- per år. Företagets kalkylränta är 10%. Grundinvesteringen för super bowl beräknas till 1.200.000:-. A. Beräkna inbetalningsöverskottet 100 +420 100 30 =390 B. Beräkna Pay-off-tiden 1200/390 = 3,08 år C. Beräkna investeringens nuvärde 3,791 x 390 1200 = 278,49 29