Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie

Innehåll 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 5 3 UPPDRAGET 6 3.1 Syfte 6 3.2 Avgränsning 6 3.3 Redovisning 6 4 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 7 4.1 Växthusgaser 7 4.2 Andra utsläpp till luft 7 4.3 Vattenanvändning 8 4.4 Markanvändning 8 4.5 Kemikaliespridning 9 4.6 Biologisk mångfald 10 4.7 Resurs- och materialanvändning 10 5 KONSUMTIONSPERSPEKTIVET I EUROPA OCH INTERNATIONELLT 11 5.1 Europa 11 5.1.1 EU KOM 12 5.1.2 EUROSTAT 12 5.1.3 EUREAPA 13 5.2 Norden 13 5.3 Internationellt 13 6 MÖJLIGHETER OCH HINDER 15 6.1 Växthusgaser och andra utsläpp till luft 15 6.2 Kemikalier 15 6.3 Vattenanvändning 16 6.4 Markanvändning 16 6.5 Biologisk mångfald 17 6.6 Sammanställning möjligheter och hinder 18 7 FÖRSLAG OCH FORTSATT ARBETE 20 7.1 Förslag till konsumtionsbaserade 20 indikatorer 20 2

7.2 Utveckling av konsumtionsbaserade indikatorer 20 7.2.1 Utveckling av indikatorer för omställning till en mer hållbar konsumtion och produktion och grönare tillväxt 21 7.3 Samverkan med andra myndigheter 22 7.4 Nätverk och samverkan med andra aktörer 22 8 KUNSKAPSLUCKOR 23 9 KÄLLFÖRTECKNING 24 3

1 Sammanfattning Denna förstudie belyser möjligheterna att följa upp den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan som en del i miljömålsuppföljningen Möjligheten att kvantitativt beskriva miljöpåverkan i Sverige och i andra länder som följd av svensk konsumtion varierar stort mellan olika miljöpåverkansområden. Metod och datautveckling pågår i Sverige, Europa och internationellt, vilket gör att bedömningarna i denna förstudie kan komma att ändras vartefter ny kunskap kommer fram. Vi har funnit att det redan idag finns möjlighet att relativt omgående införa uppföljningsmått i det svenska miljömålssystemet för att följa upp utsläppen av växthusgaser (effekter av förändrad markanvändning exkluderat) och andra luftutsläpp som följd av svensk konsumtion. Dessa mått har visserligen brister, men vår bedömning är att de är tillräckligt bra för att kunna utgöra ett kompletterande underlag för bedömning av behov om åtgärder och styrmedel redan 2012. Om ca 3 år bedömer vi att det även kommer att gå att följa den globala användningen av kemikalier utifrån ett konsumtionsperspektiv. För mark och vattenanvändning är tidshorisonten sannolikt längre, upp till fem år och för biologisk mångfald ännu längre, ända upp till tio år. Således behövs ökade FoU-insater för att kunna mäta och synliggöra miljöpåverkan av svensk konsumtion inom ramen för miljömålssystemet. Kunskap, metoder är och data avsevärt mindre utvecklade och osäkra jämfört med för miljöpåverkan från resursuttag och produktion. Viktiga kunskapsluckor diskuteras i förstudien. Denna förstudie har genomförts av Eva Ahlner (projektledare), Helena Bergström, Kristina Feldhusen, Karin Klingspor, Jenny Oltner, Kristian Skånberg, Naturvårdsverket och Viveka Palm, SCB och Ingela Dahlin, Konsumentverket. Förstudien har utförts på beställning av Martin Eriksson, Naturvårdsverket. Martin Eriksson har, tillsammans med Kjell Andersson, Ingrid Ededahl och Marie Larsson (beställarombud), utgjort projektets styrgrupp. 4

2 Bakgrund Naturvårdsverket har av regeringen tilldelats ett samordningsansvar för miljömålsuppföljningen med tillhörande rapportering. Enligt 3 i Naturvårdsverkets instruktion ska Naturvårdsverket samråda med andra berörda myndigheter och; a) varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppföljning och prognos av utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen, b) regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till regeringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering Den fördjupade utvärderingen ska innehålla en samlad bedömning av hur miljötillståndet utvecklas och en prognos över möjligheterna att nå generationsmålet, miljökvalitetsmålen och beslutade etappmål. Den fördjupade utvärderingen ska presentera underlag för att bedöma inom vilka områden ytterligare insatser behövs för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, dvs områden där det finns behov att utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har identifierat ett behov att, inför den fördjupade utvärderingen 2012, undersöka möjligheterna att följa upp och beskriva den globala miljöpåverkan från svensk konsumtion, miljöpåverkan i Sverige och utanför Sveriges gränser, som en del i miljömålsuppföljningen. 5

3 Uppdraget Med anledning av att det nya övergripande generationsmålet, som omfattar hela den svenska miljöpolitiken, ska uppnås utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, finns det behov av att undersöka hur vi kan följa den globala miljöpåverkan från svensk konsumtion över tid. Denna förstudie har initierats som ett led i detta arbete. Det långsiktiga målet är att det går att följa upp, bedöma och redovisa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan ( i Sverige och utanför Sveriges gränser) på ett förtroendeingivande sätt i det svenska miljömålssystemet. 3.1 Syfte Förstudien syftar till att skapa goda förutsättningar för Naturvårdsverkets fortsatta arbete vad det gäller att: - följa/delta/påverka relevant arbete (nationellt, inom EU och internationellt), som kan bidra till att den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan kan följas upp och redovisas i miljömålsuppföljningen; - i enlighet med vårt samordningsansvar för uppföljning inom miljömålssystemet samverka med andra myndigheter i denna fråga. 3.2 Avgränsning I denna studie ingår inte att redovisa mått och metoder för att följa upp den svenska konsumtionens påverkan på människors hälsa utanför Sveriges gränser. Denna del är minst lika relevant att följa upp och bör hanteras i en separat studie i samverkan med berörda myndigheter t ex. Socialstyrelsen. 3.3 Redovisning Resultatet av förstudien redovisas i detta PM som sprids till berörda inom NV och till berörda myndigheter i miljömålsuppföljningen. Utöver detta PM levereras ett förslag till direktiv för Naturvårdsverkets fortsatta arbete med konsumtion och miljö till U-avdelningens ledning. Arbetet ska slutredovisas 31 maj 2011. 6

4 Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan Den svenska konsumtionen ger upphov till utsläpp, ökad resursanvändning och annan miljöpåverkan i Sverige och utanför Sveriges gränser. Mellan 1995 och 2008 har den svenska importen av varor per capita ökat med 2 ton, från 7 till 9. Miljöpåverkan inbäddad i den svenska importen ökar således över tid medan miljöpåverkan från produktion i Sverige och miljöpåverkan inbäddad i den svenska exporten successivt minskar. Detta har uppmärksammats av Miljöförbundet Jordens Vänner och WWF, men även av SCB, Naturvårdsverket, KEMI och Miljömålsrådet. Nedan följer en mycket kort sammanfattning av hur den svenska konsumtionen påverkar miljön i baserat på Naturvårdsverkets och KEMI:s rapport om den svenska konsumtionens miljöpåverkan från 2010. Rapporten ger dock inte en fullständig beskrivning av hur den svenska konsumtionen påverkar miljön utan gör några nedslag inom några viktiga områden. Avsnittet 4.7 har lagts till då vår bedömning är att resursfrågorna blir allt viktigare. 4.1 Växthusgaser Trenden beträffande utsläpp av växthusgaser är negativ. Atmosfärens halt av växthusgaser ökar kontinuerligt på grund av utsläpp av långlivade växthusgaser. Den globala årsmedeltemperaturen fortsätter att stiga. De 15 varmaste åren som uppmätts har alla inträffat efter 1994. Den totala svenska konsumtionen uppskattades år 2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller ca 10 ton per capita/år räknat i ett konsumtionsperspektiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och lustgas från varor och tjänster under hela livscykeln (produktion, användning och avfall) oavsett var i världen utsläppen sker. Det är 25 35 procent mer än utsläppen i Sverige inklusive internationella tranporter motsvarande år. 4.2 Andra utsläpp till luft Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar alltjämt betydande skador på människors hälsa, växtlighet samt kulturföremål inklusive medföljande kostnader för ohälsa, skördebortfall och försämrad tillväxt på skog samt underhåll och reparation av kulturföremål. Den tidigare under 1990-talet starka trenden mot en bättre luftkvalitet i svenska tätorter har under 2000-talet varit svagare med undantag för bensen och svaveldioxid som fortsatt att minska. 7

Även utsläppen till luft av till exempel svavel- och kväveoxider uppskattas vara större för Sverige i ett konsumtionsperspektiv än om man betraktar dem i ett traditionellt produktionsperspektiv. I konsumtionsperspektivet ingår, utöver utsläppen i Sverige av svaveldioxid, även sjötransporter till Sverige. När de läggs till ökar siffran för utsläppen kraftigt på grund av svavlet i fartygsbränslet. Även när det gäller utsläpp av kväveoxider måste internationella transporter räknas in om man beräknar utsläppen utifrån ett konsumtionsperspektiv. Även i detta fall ökar detta siffran för utsläppen kraftigt. Sjöfartens utsläpp av kväveoxider väntas inte minska lika snabbt som svavelutsläppen från sjöfarten. 4.3 Vattenanvändning En stor del av vattnet som konsumenter i Sverige använder göms i de produkter som konsumeras. Det är vatten som används för att producera varorna. Av detta virtuella vatten kommer ungefär hälften från andra länder. Vilka effekter som vattenanvändningen för svensk konsumtion får i andra länder beror bland annat på vilka vattenförhållanden som råder på platsen där varorna produceras. Sveriges vattenfotavtryck beräknas vara ungefär 2000 kubikmeter vatten per person och år. Det blir cirka 5500 liter vatten per person och dag. Det är mindre än till exempel USA:s fotavtryck, men större än exempelvis Kinas. Jordbruksprodukter stod år 2000-2004 för ungefär 70 procent av Sveriges totala vattenfotavtryck. Endast cirka 5 procent är kopplat till hushållens vattenanvändning. Resterande vattenanvändning står industriprodukter för. Globalt ökade efterfrågan på vatten mer än sex gånger under 1900-talet, medan världens befolkning under samma tid ökade tre gånger. Världens invånare använder redan 54 procent av alla tillgängliga sötvattenskällor på jorden (floder, sjöar och grundvattenförråd). FN uppskattar att användningen kan komma att öka till 70 procent år 2025, om man bara tar hänsyn till effekterna av befolkningsökningen. Om man dessutom utgår från att takten i vattenanvändningen per person fortsätter att öka som hittills skulle 90 procent av jordens sötvatten att gå till mänsklig användning år 2025, vilket bara skulle lämna kvar en tiondel för andra levande varelsers behov. 4.4 Markanvändning Mark utanför Sveriges gränser står för 30 50 procent av det totala markbehovet för svensk livsmedelskonsumtion. Import av kött, mejeriprodukter och djurfoder har betydelse för hur stor areal som används utomlands för att täcka Sveriges konsumtion. Nästan hälften av allt nötkött som Sveriges befolkning äter kommer från andra länder. Den största delen av arealen som går till livsmedelproduktion 8

används för att odla fodergrödor till animalieproduktionen. Totalt motsvarar den arealen tre fjärdedelar av hela den svenska livsmedelskonsumtionens hektaranspråk. Bland annat importeras en stor del av komponenterna i de djurfoder som används i svensk köttproduktion. För att nå självförsörjning av tillverkat djurfoder skulle Sverige behöva öka arealen som används för produktion av djurfoder med cirka 25 procent av dagens areal. Den areal som används i Sverige för att tillgodose vår konsumtion av livsmedel har minskat med en tredjedel sedan 1960-talet. Behovet täcks nu i stället genom import och intensifiering av jordbruket. Trenden mot allt större globalisering av den svenska konsumtionen av livsmedel visar inga tecken på att mattas av. Även annan svensk konsumtion, såsom t ex drivmedel tar också markarealer i anspråk utanför Sveriges gränser. 4.5 Kemikaliespridning Kemisk industri har expanderat kraftigt under hela 1900-talet och är i dag, globalt sett, en betydelsefull industribransch. Det uppskattas att fler än 100 000 ämnen används kommersiellt i världen, och hundratals nya introduceras varje år. EU har under lång tid, tillsammans med USA och Japan, varit världsledande inom kemikalieproduktion. Under senare tid har en förskjutning av produktionen skett till främst Kina, Brasilien, Ryssland och Indien. År 2007 producerade Kina tre gånger så mycket som 2000. Hälsofarliga produkter (utöver bensin och diesel) används främst i produktionen av baskemikalier, och inom cementindustri och pappers- och massaindustri. Sverige importerar många varor som kräver kemikalier vid framställningen och som orsakar miljöpåverkan från t.ex. utsläpp av kemikalier. Det är dock svårt att uppskatta vilken faktisk miljöpåverkan av kemikalier som svensk konsumtion har. Orsaken till detta är dels bristande kunskap och statistik på området, dels att kemikaliekontrollen i många länder är dåligt utvecklad. På några områden kan vi dock på goda grunder anta att Sverige orsakar miljöpåverkan från kemikalier. Vid t.ex. produktionen av kläder, inredningstextil och elektriska produkter används ett flertal kemiska ämnen, som också till viss del finns kvar i de färdiga produkterna. Detta påverkar miljön i flera länder under produkternas livscykel från råvara till avfall. Importen av textilier har ökat från ca 25 kg/person år 1995 till ca 35 kg/person år 2008. De mest dominerande textilierna är kläder som tröjor, byxor och jackor samt sänglinne, handdukar och dukar. Beträffande elektronikprodukter har importen av olika typer av elektronik till Sverige fördubblats från cirka 35 kg/person år 1995 till cirka 70 kg/person år 2008. 9

4.6 Biologisk mångfald Inga mått eller beräkningar som visar just konsumtionens påverkan på biologisk mångfald finns ännu framtagna för Sverige. I England har försök gjorts av DEFRA. Den engelska regeringen etablerade 2004 ett interdepartementalt ministersamarbete för biodiversitet (IDMGB) för att adressera förluster i biologisk mångfald och Storbritanniens roll i detta. I Naturvårdsverkets och KEMI:s rapport om konsumtions globala miljöpåverkan redogör man för beräkningar av Planetary Boundaries, som är gränser avsedda att visa inom vilka ramar mänskligheten kan verka på ett hållbart sätt med avseende på funktionerna i det globala ekosystemet utan att riskera oacceptabla förändringar i miljön. I modellen som används för att beräkna dessa gränsvärden ingår ett mått på artförluster, som ett bland flera mått. 4.7 Resurs- och materialanvändning Gällande allt fler naturresurser pratas det ofta om peaks. Begreppet innebär att det möjliga uttaget av en resurs inte längre kan öka oavsett hur hög efterfrågan är. Anledningen till detta är att efter att ungefär hälften av en ändlig resurs uttömts är det mycket svårare att snabbt få upp den andra, i marken, kvarvarande hälften. Det beror i sin tur på att människan alltid utvinner de mest lättillgängliga resurserna först. Det behövs sedan mer energi, mer tid, mer av andra insatsresurser för att krama ut det sista av en oljekälla eller malmkropp. Då ökar också miljöpåverkan från utvinningen. Sverige importerar en rad energibärare: olja, kol, naturgas, biomassa, avfall och uran. Utvinningen av dessa energibärare leder till stor miljöpåverkan. Eftersom energianvändning under sin livscykel leder till kanske mer miljöpåverkan än någon annan central samhällelig verksamhet bör energianvändningen beaktas i varje sammanhang där konsumtionens miljöpåverkan analyseras. 10

5 Konsumtionsperspektivet i Europa och internationellt 5.1 Europa Även inom Europa har intresset ökat för konsumtionens miljöpåverkan under senare år. EEA publicerade i slutet av 2010 en tematisk rapport, som beskriver miljöpåverkan från Europas konsumtion som en del av i underlaget till rapporten State and Outlook 2010. Konsumtionen i EEA:s medlemsländer är en central drivkraft för den globala resursanvändningen och tillhörande miljöpåverkan. Europas konsumtionsmönster kan inte överföras till resten av världen utan att överskrida jordens bärkraft och trenden är negativ, dvs. miljöpåverkan från Europas samlade konsumtion fortsätter att öka medan den tillgängliga biokapaciteten per capita globalt minskar pga av ökade befolkningsmängder och degradering av ekosystemen. Eftersom den största miljöpåverkan från det vi konsumerar ofta sker i tidiga faser av produkters livscykel, under produktion och energiframställning, så uppstår den i många fall utanför Europa och är därför inte synlig för beslutsfattare på EU-nivå eller i enskilda medlemsstater. Uppskattningar av växthusgaser inbäddade i handeln mellan globala regioner och enskilda länder visar att ca 40 % av koldioxidutsläppen i EU:s medlemsländer är inbäddade i importen. För små länder, däribland Sverige, uppgår siffran till över 50 % enligt EEA:s beräkningar. Medan miljöpåverkan från resursuttag och produktion inom Europa är väl dokumenterad, t ex genom krav på nationell utsläppsstatistik, så är metodiken, mätetal och data för att mäta de globala effekterna av konsumtionen i Europa mindre väl utvecklad och avsevärt mer osäker. EEA använder för närvarande en förenklad metod som adresserar förhållandet mellan produktions- och konsumtionsmönster and dess påverkan på ekosystemen både inom och utanför Europa. På JRC (Sevillia, ISPRA) pågår utveckling av metoder för att kunna uppskatta påverkan från den europeiska konsumtionen. EEA inledde 2007, via EU Topic Centre för Hållbar konsumtion och produktion i Köpenhamn, en process för att ta fram en indikatorbaserad rapportering för att kunna mäta huruvida vi gå mot en mer hållbar konsumtion och produktion i Europa eller ej. Några MS denna process och avstämning har gjorts i SCP EIONETnätverket vid ett par tillfällen sedan utvecklingen startade. EEA:s förslag till SCP Indicator Framework består av 3 delar: 1) ett antal Headline indicators, som bland annat ska ge svar på om Europa lyckas med att minska miljöpåverkan från produktion samtidigt som miljöpåverkan från Europas konsumtion (importen medräknat) minskar, 2) ett antal indikatorer som mäter tillståndet och trender för produktion och konsumtion av utvalda resurser, nyckelprodukter och konsumtionsområden (mat, byggande/boende och mobilitet) och avfallsgenere- 11

ring och slutligen 3) ett antal indikatorer kopplat som mäter huruvida den politik och de styrmedel som finns på plats leder till en nödvändig förändring. Totalt diskuteras ett 100-tal,befintliga och önskvärda indikatorer, för att kunna följa upp Europas utveckling mot mer hållbar konsumtion och produktion. I februari 2011 presenterades en första pilotuppföljning av en baserat på 39 utvalda indikatorer. En av dessa adresserar Europas globala miljöpåverkan (ekologiskt fotavtryck), ett par adresserar hälso- och miljöpåverkan från våra konsumtionsmönster inom mat, transporter, turism och fritid. Inom politik/styrmedelsdelen ingår exempelvis en indikator som mäter antalet miljömärkta produkter. Indikatorramverket befinner sig, som sagt, under utveckling, men planeras införas i någon form 2012, samma år som EU:s reviderade handlingsplan för hållbar konsumtion ska antas. 5.1.1 EU KOM Inom EU:s arbete med att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster ( EU KOM 2008 (397)) är det ffa England, Belgien, Tyskland, Tjeckien och Frankrike som visat intresse för denna typ av uppföljning. Sverige har lyft nationella behov av att kunna följa den globala miljöpåverkan från svensk konsumtion på EU SCP Regular Meeting i oktober 2010. I januari presenterade EU KOM en strategi/flaggskeppsinitiativ för ökad resurseffektivitet (COM(2011)21), som en del av EU 2020. Den ska följas av en färdplan för resurseffektivitet till 2020 under våren. 5.1.2 EUROSTAT På EU:s statistikbyrå samordnas arbetet med att ta fram miljöekonomisk statistik för EU och Efta länderna. Det innebär att de nationella statistikbyråerna träffas i arbetsgrupper och kommer överens om vilka data som ska samlas in och hur det ska gå till för att statistiken ska gå att jämföra mellan länderna. I juni 2011 ska EU ta beslut om att genomföra en lagstiftning om rapportering av miljöräkenskapsdata. Förslaget har bearbetats i alla instanser och nu förefaller alla eniga, så det förväntas gå igenom. Fram till nu har rapportering av luftutsläpp branschvis, något som behövs för att beskriva miljöpåverkan från import, varit något som man har gjort på frivillig basis. Många länder har rapporterat men inte alla. Lagstiftningen gör det möjligt att få en heltäckande beskrivning från EU och Eftaländerna. Eurostat kommer snart att publicera en rapport i serien Statistics in focus där man beskriver EU:s miljöpåverkan i andra länder för första gången. Sverige är mycket positiva till denna utveckling. Många andra länder är också intresserade av att kunna göra denna statistik, t.ex. UK, Tyskland, Danmark, Nederländerna och Frankrike. 12

5.1.3 EUREAPA Det EU-finansierade forskningsprojekt EUREAPA drivs av WWF som samordnar en rad andra aktörer (http://www.oneplaneteconomynetwork.org/network/networkpartners.html) för att skapa ett webverktyg som kan följa miljöpåverkan från respektive EU-lands konsumtion, inklusive import. Beräkningsenheten är fotavtryck för klimat (carbon), vatten och mark. De mått som används har utvecklats av WWW (http://www.oneplaneteconomynetwork.org/eureapa.html) En programvara, som håller på att tas fram, tillåter simuleringar där man kan se hur ändrade konsumtionsvolymer eller förändringar av sammansättningen av konsumtionen i enskilda länder, eller förbättrade produktionstekniker påverkar konsumtionens fotavtryck. Programvaran testkörs under våren 2011. Naturvårdsverket har medverkat i projektets referensgrupp och har lämnat synpunkter på hur man kan öka användarvänligheten hos programvaran efter att ha testkört delar av programvaran. När den färdiga programvaran lanseras, senare i år, bör vi utvärdera hur den kan bidra i fortsatt arbete. 5.2 Norden Nordiska ministerrådet (arbetsgruppen för miljöekonomi) har 2010 publicerat en rapport som går igenom och redovisar olika metoder och begrepp för att beräkna och presentera kolavtryck, som har använts i de nordiska länderna. Ny studie inleds inom kort som bl.a. ska illustrera riskerna med kolläckage ur ett nordiskt perspektiv, dvs. att produktion flyttar till länder/regioner med lägre krav på utsläppsminskningar. Nordiska Ministerrådet uppmärksammar konsumtionsperspektivet och grön tillväxt i ett expertseminarium och ett side-event under CSD 19 i NYC i början på maj. 5.3 Internationellt OECD presenterade 2011 ett förslag ramverk av indikatorer för uppföljning av grön tillväxt. En indikatorer för att mäta koldioxidintensiteten i konsumtion förslås ingå som en av tre huvudindikatorer. Beslut om ramverket förväntas under 2011. Inom ramen för FN:s resurspanel diskuteras möjliga uppföljningsmått för global resursanvändning och FN Commission on Sustainable Development (CSD 19) förväntas anta ett gemensamt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion i maj 2011. I det gemensamma arbetet ingår även att utveckla gemensamma mått för uppföljning av programmet. 13

2010 publicerade UNEP en rapport som summerar de viktigaste globala miljöproblemen kopplade till produktion och konsumtion och vilka konsumtionskategorier som bidra mest till dessa problem. Rapporten prioriterar enligt följande: Utsläpp till luft: - Klimatpåverkan - Övergödning - Human- och eko-toxiska effekter till följd av regionala luftutsläpp, förorenad inomhusmiljö och andra toxiska utsläpp Påverkan relaterad till resursanvändning: - Utarmning av abiotiska resurser (fossila energibärare och metaller) - Utarmning av biotiska resurser (i första hand fisk och trä) - Artförändringar och konkurrens om resurser till följd av användning av vatten och landresurser. För industriella länder rankas boende/byggande, mobilitet, mat och verkstadsprodukter som de fyra mest belastande aktiviteterna. 14

6 Möjligheter och hinder Möjligheter att kvantitativt beskriva miljöpåverkan i andra länder till följd av svensk konsumtion varierar kraftigt mellan områden med relativt mogna metoder till områden där mått saknas helt och där det istället handlar om att diskutera inriktning av kommande forskning. Metod- och datautveckling pågår inom Sverige, Europa och internationellt. Det gör att bedömningar och förslag i denna förstudie kan komma att ändras. En noggrann genomgång av olika statistiska metoder att beskriva miljöpåverkan i andra länder av svensk konsumtion har tagits fram av SCB på beställning av Naturvårdsverket (Methods to assess global environmental impacts from Swedish Consumption, 2010). Nedan presenteras en resumé av denna analys. 6.1 Växthusgaser och andra utsläpp till luft För utsläpp av växthusgaser och utsläpp till luft av ämnen som NOX, SOx m.fl. finns metoder och data (miljöexpanderad input-outputanalys) att utgå från när man vill följa utveckling över tid. Visserligen har dessa metoder brister, t ex finns det inte idag fastställda metoder för att beräkna och fördela utsläpp av förändrad markanvändning, men vår bedömning är att det som är tillräckligt bra för att kunna utgöra underlag för beskrivning av trender och fungera som underlag för diskussioner om åtgärder. Vi kan således börja använda dessa metoder systematiskt i miljömålsuppföljningen och successivt utveckla och förbättra dem efter behov.. Behov av vidareutveckling handlar framförallt om att få fram internationellt harmoniserade data samt olika metodologiska förbättringar. Uppföljningar av växthusgaser och andra utsläpp till luft inbäddat i Sveriges import kan påbörjas omgående. För EU-länderna förväntas ett beslut om lagstiftning om att ta fram harmoniserade utsläppsdata för luft per bransch. Detta beräknas ske under våren 2011. Det innebär att en stor del av de länder som Sverige importerar från kommer att bli skyldiga att rapportera branschvisa utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp till luft. 6.2 Kemikalier Kemisk påverkan har hittills inte varit möjligt att kvantifiera heltäckande. Det beror på att det är ett mycket stort antal olika kemikalier som används och dessutom har dessa kemikalier helt olika användningsområden. Vid studier av kemiska risker från vår konsumtion har man hittills i stort sett avstått från att studera problemen eftersom de är så komplexa. Samtidigt vet vi att emissioner förekommer både till vatten, mark och luft och att antalet typer av kemikalier är mycket stort, varav åtminstone 30 000 är relativt vanliga och åtskilliga av dessa är skadliga. 15

Eftersom det är angeläget att stegvis kunna ringa in de viktigaste globala kemikalieproblemen kopplat till vår konsumtion är det viktigt att utveckla metodiken. För att kunna använda miljöexpanderad input output analys behövs data om hur grupper av kemikalier används eller släpps ut redovisat per bransch. SCB har utarbetat en metodik för att gruppera ihop liknande typer av kemikalier utifrån hur de används. Man har hittills använt sig av det svenska produktregistrets indelning i vad som är carcinogent, påverkar fertilitet, vatten- eller landlevande organismer samt kemiska produkters inneboende egenskaper, som toxicitet och liknande. Det vore värdefullt att, med detta som utgångspunkt, fortsätta diskussionen med Kemikalieinspektionen om vad vi känner till om kemikalieanvändningen i de länder som Sverige importerar mest från. Särskilt för att få in även läkemedel och kosmetiska preparat behöver metoden förbättras. En annan möjlighet kan vara att utgå från utsläpp av kemikalier och tillämpa LCAmetodik för att väga samman utsläppens farlighet. Detta behöver dock testas och kräver därför längre tid och mer forskning för att kunna användas. 6.3 Vattenanvändning Idag finns inga färdigutvecklade mätmetoder för att bedöma miljöpåverkan av vattenanvändning. Även vattenanvändning inrymmer många olika faktorer. Man måste bland annat definiera vad som ska mätas och följas upp. För vattenanvändning kan det dels handla om vatten som förorenas vid tillverkning av en vara och dels om som yt- och grundvatten, som används för bevattning. De kartor vattenforskare tagit fram över vilka områden i världen som lider av vattenbrist i olika grad, bör framöver kunna kopplas samman med studier av vilka varor som är särskilt vattenkrävande under sin livscykel. Områden som har eller är i riskzonen för vattenbrist bör beaktas i första hand i nästa steg i arbetet att följa den svenska konsumtionens globala påverkan på vattenanvändningen. Fortsatt arbete bör även inkludera bedömningar om huruvida området/landet ifråga har kunskap och metoder för ett hållbart vattenbruk. Detta bör kunna utvecklas vidare genom forskning och internationell samverkan. Ett annat sätt är att följa SCB:s rekommendation om att identifiera vilka grödor som vi importerar från områden med vattenbrist. 6.4 Markanvändning Stora markarealer tas i anspråk utomlands för att producera de livsmedel som vi importerar. Området är komplext och det finns inga färdiga metoder för att fokusera den markanvändning som innebär miljöproblem och som kan följas upp över tiden. Begreppet ekologiska fotavtryck används för att beräkna den biologiskt produktiva jordyta som behövs för det varor och tjänster som vi konsumerar ska kunna produceras, distribueras och ev. deponeras samt för att absorbera det avfall i form av koldioxid som bildas. Metoden för att beräkna det ekologiska fotavtrycket är dock inte helt transparent och innehåller antaganden, som gör den mindre lämplig 16

som mått för att följa upp miljöpåverkan från markanvändning i miljömålssystemet, enligt vår bedömning. Det pågår emellertid metodutveckling både inom ramen för UNEP och Eurostat på detta område. För miljöpåverkan av markanvändning behövs således både forskning och internationell samverkan, vilket innebär att det kommer att dröja några år till uppföljningar kan påbörjas. 6.5 Biologisk mångfald Biodiversitet är ett komplext område som i viss mån hänger samman med de ovan nämnda metoderna. Det finns inga metoder färdiga att använda för att beräkna konsumtionens påverkan på biodiversiteten, och inga finns i sikte i en nära framtid. Men om de fem ovan nämnda områdena utvecklas vidare förväntas de kunna ge en indirekt bild av belastning på biodiversitet. Att studera global miljöpåverkan för utvalda produktgrupper är en annan möjlig utgångspunkt för fortsatta studier. Uttag av trä och fisk är exempel på uppmärksammade varor som bör ingå i en sådan studie. 17

6.6 Sammanställning möjligheter och hinder Nedan visas en sammanställning av möjligheter och svårigheter att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Tabellen nedan baseras på den rapport, Methods to assess global environmental impacts from Swedish Consumption, som SCB utarbetade åt Naturvårdsverket år 2010 samt egna bearbetningar. I tabellen har vi lagt in aspekter såsom förslag på angreppsätt samt tidsperspektiv för att utveckla användbara metoder. Tabell 1. Översikt tillgänglig metodik och utvecklingsbehov för att följa upp den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Källa: SCB NV-rapport 6395 samt egen bearbetning. Utsläpp av växthusgaser Andra utsläpp till luft Kemikalier PRTR + Inputoutput-analys Statistik för landanvändning + Inputoutputanalys Lokalisering av områden med vattenbrist + Inputoutputanalys Studie av vilka produkter och tjänster som är kritiska maa biodiversitet Markanvändning Vattenanvändning Biodiversitet Rek. metod Input-Output analys Input-output analys Miljöpåverkan Svårighet Vidareutveckling Beräknad tidsåtgång Databrislexitet Komp- Utveckl Forskn. X X Relativt kort X X Relativt kort X X X 2-5 år X X X 2-5 år X X X 2-5 år X X X 2-10 år 18

Metodutveckling om kemisk påverkan för några aspekter bedömer vi kan vara möjlig att få fram inom ett par år, men för att kunna koppla den till den svenska konsumtionen behövs ytterligare forskningsinsatser. För markanvändning samt vattenanvändning bedömer vi att det behövs 2-5 års forskning och utveckling innan metodik finns att tillgå och för biodiversitet ännu längre tid. 19

7 Förslag och fortsatt arbete 7.1 Förslag till konsumtionsbaserade indikatorer Vi anser att befintliga metoder och underlag för att beskriva den svenska konsumtionens miljöpåverkan i Sverige i andra länder bör utnyttjas redan i den fördjupade utvärderingen 2012. Vår bedömning är att metodiken för att beräkna utsläppen av växthusgaser och andra utsläpp till luft (kap 6.1) är tillräckligt bra för att kunna införas som uppföljningsmått i miljömålssystemet redan nästa år. Parallellt bör vi fortsätta att följa och påverka den internationella utvecklingen av metodik och data och starta upp det redan planerade forskningsprogrammet på temat konsumtionens miljöpåverkan så att det på sikt blir möjligt att följa upp den svenska konsumtionen miljöpåverkan för fler miljökvalitetsmål. Följande konsumtionsindikatorer föreslås för Begränsad klimatpåverkan och Frisk Luft: Utsläpp av växthusgaser till följd av svensk konsumtion CO2, N2O, CH4; HFC, PFC, SF6 (utsläpp från markanvändning exkluderat). De flesta av dessa finns redan framtagna. Utsläpp av andra emissioner till luft till följd av svensk konsumtion: NOx, SOx, NH3, NMVOC, CO, PM10. Dessa utvecklas och kopplas till konsumtion och fördelas på konsumtionskategorier via input-output analys Indikatorn för växthusgaser är motsvarar OECD:s föreslagna indikator för att följa upp utvecklingen mot en grönare tillväxt (Demand-based CO 2 emission intensities). Arbetet med att ta fram tidsserier för dessa indikatorer planeras att genomföras inom ramen för de medel som har beviljats inom anslaget för miljömålsuppföljningen 2011. 7.2 Utveckling av konsumtionsbaserade indikatorer Vi anser att Naturvårdsverket i samverkan med SCB och KEMI i ett första steg bör gå vidare och försöka uppskatta användningen av kemikalier per bransch och via input-output analys koppla den till svenska konsumtionen. Denna metodutveckling kan påbörjas inom ramen för de medel som beviljats inom anslaget för miljömåls- 20

uppföljningen 2011. Experter inom IVL:s arbete med att ta fram Sveriges kemikalieavtryck bör ev. knytas till detta arbete. Inför nästa fördjupade utvärdering finns det anledning att överväga att införa ytterligare indikatorer för att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Det planerade forskningsprogrammet är en viktig resurs för att kunna åstadkomma detta. Vi behöver tydliggöra behovet av vidareutveckling av metoder och mått för att på sikt kunna följa upp fler miljö- och resurshushållningsproblem kopplade till den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan, kanske framför allt gällande kemikalier, mark- och vattenanvändning (inklusive effekter av förändring markanvändning), samt biologisk mångfald. Det finns flera skäl att även närmare studera resurs- och materialanvändningen som vår konsumtion för med sig. För det första är all resurs- och materialrelaterad utvinning, användning och avfallshantering förknippad med miljöpåverkan, och ju svårare det blir att fortsätta utvinningen desto mer ökar ofta miljöpåverkan. Eftersom samhället är uppbyggt runt den resursanvändning som varit, kan resursbrist på svårutbytbara material innebära stora samhällsomställningsproblem. Det globala energisystemets fossilberoende är ett exempel, transportssystemet oljeberoende ett annat, och allra allvarligast brukar jordbrukssystemets fosforberoende anses vara. Det finns alltså flera skäl att i forskningsprogrammet även beakta mått för att följa upp konsumtionens resurs- och materialanvändning. 7.2.1 Utveckling av indikatorer för omställning till en mer hållbar konsumtion och produktion och grönare tillväxt Både OECD och EEA håller på var sitt håll på att ta fram ramverk av indikatorer för grön tillväxt respektive hållbar produktion och konsumtion. Vi bör följa detta arbete och dra nytta av relevanta delar i miljömålsuppföljningen. Inledande diskussioner har förts med EEA och ETC/SCP i Köpenhamn angående möjligheten att tillämpa EEA:s förslag till indikatorer i det svenska miljömålssystemet. Vi förslår att NV i samverkan med berörda myndigheter genomför en analys av i vilken utsträckning OECD:s och EEA:s förslag till indikatorer kan bidra till utvecklingen av uppföljningsmått i miljömålssystemet (generationsmålet, miljökvalitetsmål, etappmål). Underlaget kan användas i diskussioner inom Europa och internationellt om vilka indikatorer som är störst intresse att gå vidare med utifrån ett svenskt perspektiv. Såväl EEA och EU KOM har efterlyst denna input inför det fortsatta arbetet och även inbjudit Sverige att delta i utvecklingen av specifika indikatorer. Vi skulle t ex kunna inleda ett fördjupat samarbete för att introducera europeiska mått för uppföljning av matavfall/svinn och konsumtion av kött, mjölk, ost /capita över tid etc. 21

7.3 Samverkan med andra myndigheter Det är önskvärt att fortsätta arbetet med att utveckla uppföljningsmått för den svenska konsumtionen i en nära dialog med SCB och Konsumentverket och successivt även få med KEMI och andra myndigheter med utpekat ansvar i miljömålssystemet. Vad det gäller samverkan med regionala myndigheter bör detta ske via RUS (Regional utveckling i samverkan i miljömålssystemet) och eventuellt med regioner med uttalat intresse. I april inleder Naturvårdsverket en diskussion med bl.a. Socialstyrelsen angående möjligheten att följa upp den svenska konsumtionens hälsopåverkan med utgångspunkt i, bland annat, resultatet i denna förstudie. 7.4 Nätverk och samverkan med andra aktörer Frågan om kopplingen mellan konsumtionsmönster och nationell och global miljöpåverkan engagerar WWF och Jordens Vänner, men även alltfler enskilda individer, kommuner samt universitet och högskolor. Även bland politiker och riksdagsledamöter i Sverige, Norden och EU växer intresset för detta arbete. Även World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) uppmärksammar området i strävan att finna nya strategier för hållbar produkt- och affärsutveckling. Det känns angeläget att reflektera över hur, och i vilka forum, Naturvårdsverket vill kommunicera om konsumtionens miljöpåverkan. Ett första nätverksmöte hölls på Naturvårdsverket inom ramen för denna studie i januari 2011 med svenska aktörer och EEA som gästtalare, men vi saknar en gemensam kommunikationsstrategi och plattform för området. Det behövs en analys av hur och var vi bör kommunicera vårt arbete inom konsumtion och miljö. Denna fråga utvecklas lämpligen i direktivet för Naturvårdsverket fortsatta arbete inom konsumtion och miljö, som ska följa denna studie. 22

8 Kunskapsluckor Möjligheten att kvantitativt beskriva miljöpåverkan i Sverige och i andra länder som följd av svensk konsumtion varierar, som sagt, mycket mellan olika miljöpåverkansområden. Som framgår av denna rapport finns det metoder som kan användas redan idag för att följa klimatutsläpp och andra utsläpp till luft som en följd av svensk konsumtion och svenska konsumtionsmönster. Dessa har dock vissa brister som successivt bör åtgärdas för att på sikt ge ett allt bättre underlag. Exempel på brister är fördelningen på importländer, emissionsdata från de del importländer, regelbundna dataserier och kopplingen mellan olika statistiska underlag, t ex vikt - pengar. På andra områden är kunskapsluckorna större och kräver ett mer omfattande utvecklingsarbete. För att tillgodose Naturvårdsverkets behov av kunskap på några års sikt så har verket identifierat nedanstående områden som potentiellt intressanta att utveckla vidare med avseende på konsekvenserna av svensk konsumtion. Planen är att utlysa ett forskningsprogram för dessa, eller delar därav. Viktiga kunskapsluckor är: - metoder för att följa användning och utsläpp av kemikalier som ger toxiska effekter, - metoder för att följa användning av vatten m a p utarmning av resursen, - metoder för att följa användning av mark m a p återhämtningsförmåga/utarmning av resursen, - förekomst av biodiversitet och artförändringar till följd av miljöpåverkan och/eller utarmning av resurserna vatten och mark, - kunskap om vilken svensk konsumtion som ger upphov till störst/allvarligas miljöpåverkan var och på vilket sätt. För att på sikt även kunna så långt möjligt säkerställa att konsumtionsmönstren i Sverige av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt i Sverige och i andra länder behövs ökad kunskap om vilka åtgärder och styrmedel som är samhällsekonomiskt mest effektiva för att gå i denna riktning. 23

9 Källförteckning Det saknade miljömålet, Miljöförbundet Jordens vänner, 2004 Environmental Impact of Products, EU KOM (ipts), 2006 Koldioxidutsläpp tillföljd av Sveriges import och konsumtion: beräkningar och metoder, KTH, 2007 Konsumtionens Klimatpåverkan,, Naturvårdsverket, 2008 Assessing the Environmental Impacts of Consumption and Production, Priority Products and Materials, UNEP, 2010 Miljömålen, svensk konsumtion och global miljöpåverkan, Miljömålsrådet de Facto, 2010 Den svensk konsumtionens globala miljöpåverkan, Naturvårdsverket och KEMI, 2010 Rättvisa mål, Miljöförbundet Jordens Vänner, 2010 Living Planet Report, WWF, 2010 Consumption and the Environment, The European Environment - State and Outlook, 2010 Methods to assess global environmental impacts from Swedish Consumption, Naturvårdsverket, 2010 EUREAPA - www.oneplaneteconomynetwork.org/eureapa Green Growth Strategy Synthesis Report, OECD, 2011 Progress in Sustainable Consumption and Production in Europe Indicator-based Report, EEA, ETC/SCP, 2011 24