Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri mm

Relevanta dokument
Peer Support. Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri

Peer Support. En ny resurs inom hälso- och sjukvård!

Peer support en ny yrkesroll inom hälso- och sjukvården?

PEER Supportprojektet:

Vill du arbeta som själverfaren stödperson inom hälso- och sjukvården?

VAD ÄR PEER SUPPORT? Ingalill Ahnland, peer supporter i Stockholm. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

PEER support i Stockholms stads socialpsykiatri- utvärdering år två och inriktning för arbetet 2020

Ansökan om tidsbegränsat bidrag för arbete med peer support

BOK. Riktlinjer för utbildning, implementering och anställning inom peer support

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

BOK. Riktlinjer för utbildning, implementering och anställning inom peer support

Vi verkar för ökad delaktighet i vård och stöd.

Validand och valideringshandledare

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Återhämtningsguiden. JESSICA ANDERSSON, projektledare & författare CONNY ALLASKOG, initiativtagare & författare

PRIO-satsning för ökat brukarinflytande i Västra Götaland

Mötesmall Patientforum

Regional kvalitetsregisterkonferens

Resursgrupps ACT (RACT)

En samarbetsorganisation för patient-, brukar- och anhörigföreningar inom det psykiatriska området.

Brukarrörelsens synpunkter 2015

PRIO-uppdrag 2014 och

Ett ständigt närvarande brukarperspektiv på verksamheten

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Rätten till inflytande och medbestämmande

Angående regionövergripande analys och handlingsplan, PRIO 2016 Skåne

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

DELPROJEKTRAPPORT. En återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län. Sara Thil Pernilla Nilsson

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Egen erfarenhet som unikt arbetsverktyg

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Utveckling för dig som är handledare.

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Studiehandledning till. Psykiatri 2, Sanoma Utbildning. Författare: Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni Anteckningar från gruppdiskussioner

DELPROJEKTRAPPORT 2016

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH NSPHiG Lokalt nätverkn

Handledning till Återhämtningsguiden. - för dig som mår dåligt

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Utvärdering år två av införandet av egenerfaren yrkesgrupp i Stockholms stads socialpsykiatri. Författare: Frida Johansson

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Närsjukvårdsberedningen

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Hjärnkoll förändrar attityder

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Brukarrevision. Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg

Välkommen till höstterminen med Attentions cafékvällar!

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Validand och valideringshandledare

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Samordnad individuell plan (SIP)

Det är detta vi vill uppnå!

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens

Samordnad Rehabillitering

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Boendestöd och case manager, slutrapport

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Brukarrevision Tränings- och referensboende Nordost Måns Bryntessonsgatan Boendeverksamheten 2015

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Om att kunna påverka de demokratiska processerna i maktens korridorer! Mitt eget perspektiv! Elisabet Norlinder Föreningen Stjernan

Transkript:

Peer Support Personlig egenerfaren resurs inom psykiatri och socialpsykiatri mm

Kort information om NSPH Sedan 2007 har 13 patient-, brukar- och närståendeorganisationer inom området psykisk ohälsa bildat ett gemensamt nätverk - NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa med regeringsfinansierat uppdrag - med uppdraget ökat brukarinflytande. Vi arbetar med utvecklande av olika inflytandemodeller som Peer support, brukarrevisioner, Recovery college mm. Ett omfattande utbildningsprogram för återhämtning och empowerment på individnivå, samt ett nationellt antistigmaprogram Hjärnkoll.

Vi bygger på egna och andras erfarenheter Peer support har under de senaste 20 åren utvecklats och implementerats i stor skala runtom i världen. I England, Australien, Holland, Nya Zeeland, USA mfl är modellen väl etablerad. Fortsatt implementering pågår runtom i Europa. Projektet har gjort resor till Holland (2012, 2018, 2019), England (2014, 2015, 2017) och Nya Zeeland (2016)

Bygger på samma speglingseffekt som kamratstöd Vad är Peer Support? Ett ständigt närvarande brukarperspektiv i verksamheten Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa blir professionellt verksamma inom vård och omsorg för att stötta brukare/patienter i deras återhämtningsprocesser. En unik kompetens som kompletterar existerande kunskaper och professioner. Behovet är en effekt av samhällets stigmatisering gentemot personer med psykisk ohälsa.

Satsning i Sverige Strax före jul 2015 stod det klart att Allmänna Arvsfonden avsätter medel för samordning av fyra pilotlän: Västra Götaland, Stockholm stad, Skåne och Västerbotten. Projektet följs och utvärderas i samarbete med CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser)

Samverkan Peer supportern/brukarorganisationerna I brukarrörelsen får Peer supporten sin grundutbildning, vidareutbildning, handledning och återför sina erfarenheter. För att värna om ett tydligt brukarperspektiv För att fungera som kollegialt stöd För att bibehålla sin unika yrkesroll För att utveckla modellen utbildning, fortbildning, handledning, arbetsverktyg För att utveckla brukarrörelsens intressepolitiska arbete

Utbildningsområdena 5 veckor för blivande peer supportrar Att arbeta som peer supporter - mötet med brukare/patienter, avgränsningar, arbetsuppgifter m.m. Samhällsorienterade ämnen samhällets stödfunktioner, professioner, sekretesslagstiftning m.m. Arbetsverktyg återhämtningsstrategier, samtalsmetodik, lösningsfokuserat arbetssätt m.m. Bemötande och förhållningssätt - första mötet, situationer, gränser, svåra samtal m.m. 2 tillfällen till verksamheterna 2 dagar till brukarorganisationerna Utbildning för utbildare 5 dagar Utbildning i utvärdering 3 dagar Utvecklar utbildning för egenerfarna handledare Utbildningsgruppen: Olika åldrar, kön och bakgrund Distans till sina erfarenheter, i sinne och i tid Olika bakgrund inte arbetat på länge, arbetar idag (ex. på boende, inom industrin, som boendestödjare m.m.), högskolestudier, arbete ideellt, föreningsaktiva, Hjärnkollsambassadörer

Peer supportrar i Västra Götaland & Stockholm Anställda idag Västra Götaland 11 st Heldygnsvård psykos - 5 peer support Öppenvård psykos - 1 peer support Heldygnsvård missbruk/beroende - 2 peer support Heldygnsvård allmänpsykiatri 2 peer support Aktivitetshus i Göteborg 1 peer support Boendestöd Anställda idag Sthlm 8 peer supportrar inom socialpsykiatrin Boende, Bostad först, träfflokal, aktivitetslokal, arbetsmarknadsprojekt, Stockholmsstads arbetsmarknadsförvaltning (Alfa) Planerade anställningar Västra Götaland Mottagning spelberoende Heldygnsvård affektiva/självskademottagning FACT/RACT team Socialpsykiatrin i Göteborg

Utbildningsgrupperna Heterogen grupp Olika åldrar, kön och bakgrund Distans till sina erfarenheter i sinne och i tid Olika arbets-/studieerfarenheter inte arbetat på länge eller arbetat länge, högskolestuderande, egna företagare, ideellt arbete Föreningsaktiva, Hjärnkollsambassadörer eller oorganiserade

Stötta de personer som vill komma/återgå till sysselsättning/ arbetsplats. Grundläggande uppgift kamratstödjande samtal. Anordna och leda gruppaktiviteter. Utifrån brukarnas behov och verksamhetens förutsättningar. T.ex. studiecirklar i NECT m.m. Motivera till att återuppta/utveckla sociala kontakter, fritidsaktiviteter eller intressen. Arbetsuppgifter Leda patient/ brukarutbildningar och studiecirklar i egenmakt. T.ex. Din Egen Makt Motivera och stötta i att upprätthålla kontakt med vård, myndigheter och närstående. Vid behov följa med. Ex vid SIP-möten, vårdplanering. Informera och introducera till brukarorganisationer och andra stödverksamheter. Vid behov följa med. Ex AA/NA, Akt.hus.

Utvärdering i Västra Götaland Jakob Wenzer, fil.dr i etnologi Handledning av CEPI (Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser) Utvärderingen är baserad på intervjuer med yrkesverksamma peer supportrar, övrig personal och chefer samt enkätfrågor till patienter Utvärderingen har följt implementeringen hösten 2016 - december 2017

Jag och min kollega vid avdelningen bredvid har haft en hel del olika aktiviteter gemensamt, filmvisningar för patienter och sådant. Jag försöker också varje dag gå ut med någon, så att de inte bara blir inne dag efter dag. Det har sällan den andra personalen någon tid med. Och så har jag morgonmöten. Jag snor med mig en packe Metro vid spårvagnshållplatsen på vägen hit, och så delar jag ut dem till de andra vid morgonmötena. Vi läser igenom dem och diskuterar det vi finner. Aktuella händelser, så att de känner att de hänger med lite i världen utanför. I början var det inte så många som kom men det blir fler på morgonmötena varje dag. Peer supporter, materialinsamlingsomgång 1

Personalintervjuer Det har varit bra. I början var det ju oklart för vår peer supporter själv vilken hens roll på avdelningen egentligen var. Det var lite luddigt. Då, precis i början, hade jag upplevelsen att Kommer det här verkligen vara någon som kommer att gynna patienterna?. Men allteftersom kom det information till mig, att hen varit stöd för patienter, varit med inne på läkarsamtal och sådant. Hen hade varit med där, och verkligen bundit en kontakt med patienter. Det klarnade allt efter som, men det tog nog en två månader till att jag själv fick en uppfattning om hur det faktiskt fungerade. Sen dess har det bara vart positivt. Personal, materialinsamlingsomgång 2

De har ofta märkt sådant som vi i den ordinarie personalen inte har märkt. Då vi har rapport så kan de ofta ha iakttagit sådant som ingen annan kunnat se, för att de haft en annan kontakt och att de varit med även i vardagen. Personal, materialinsamlingsomgång 3 Jag kommer att tänka på flera patienter som hen har minskat antalet vidbehovsmedicin för. Personal, materialinsamlingsomgång 2

Peer supporterns kontakt med patienter Många patienter är egentligen jättesjuka men orkar på något sätt hålla ihop det ändå då de träffar personal. Upprätthåller fasaden, även om det inte skulle ha behövts. Peer supportern närmar sig patienten på ett annat sätt och kan få information som kan förmedlas till personal på ett sätt som både är diskret och respektfullt mot patienten, men som ändå ger personalen en mer realistisk bild av patientens hälsoläge. Personal, materialinsamlingsomgång 2

Personalens kontakt med peer supportern Intervjuaren: Vad behöver en personalgrupp veta innan de tar emot en peer supporter? Personal 1: Att det bara varit en tillgång. Bara en komplettering som underlättat vårt arbete. Personal 2: Att de fördomar man kan ha, de som jag hade, är helt onödiga. Detta är något man kan använda sig av för att bredda sitt eget perspektiv. Det berikar personalgruppen. Personal 3: Det bästa sättet att introducera PEER Support är att ta med någon från någon personal av de avdelningar som jobbat med det. Personal, materialinsamlingsomgång 3

Erfarenhet peer support och IPS Jag hade låga förväntningar, jag visste inte så mycket om det (brukarcoachstödet). Jag märkte fort att det var tusen gånger bättre än jag förväntade mig. Jag tänkte att jag skulle testa nån gång för att få veta mer vad det innebär. Jag hade inga eller låga förväntningar. Jag trodde inte att jag skulle fortsätta med brukarcoachen direkt, men det visade sig ganska snart att jag ville fortsätta, för det var ett väldigt bra stöd. //Intervju B6 Brukarcoachen kan förstå, förstå mig på ett sätt som andra inte gör. Jag blir säkrare, starkare, känner mig inte så ensam om saker. Får bättre självkänsla och bättre självförtroende. //Intervju B2 Det som uppkattas mest hos brukarcoachen är den egna erfarenheten av funktionshinder, brukarcoachens kunskap om deltagrens problematik och de kloka råd och den förståelse som brukarcoacherna uppvisat.

Chef intervjuer För att sammanfatta tycker jag att PEER Supporten fungerar väldigt, väldigt bra När jag själv först hörde talas om det blev jag lite undrande för vad det var, hur det skall se ut, vilken funktion denna nya roll skall fylla. Men det har varit väldigt bra. Chef, materialinsamlingsomgång 1 Effekterna är ju att patienterna inte är lika mycket inne på avdelningarna, utan att de faktiskt kommer ut tillsammans med någon. Alltså någon som är knuten till avdelningen. De får hitta på andra saker. Aktiviteterna nere i gamla arbetsterapin till exempel, väldigt bra grej tycker jag. Det händer lite mer för dem än att de bara är på avdelningen. Chef materialinsamlingsomgång 3

Peer support - ett fungerande exempel på evidensbaserad praktik Samverkan mellan tre parter: Forskning Vård- eller omsorgsverksamheter i landsting eller kommuner De lokala patient, brukar och anhörigföreningarna

Effekter av peer support Hos både peer supportrar och personal framträder en alltmer positiv inställning till möjligheterna för PEER Support som komplement till given vård. Tendensen syns i det insamlade enkätmaterialet, som visar att det under projekttiden sker en stadig förskjutning mot en alltmer positiv inställning både till den egna avdelningens förmåga att arbeta återhämtningsorienterat liksom till återhämtning som sådan. Tendensen är än tydligare uttryckt i intervjumaterialet. Särskilda styrkor: Att samtal med en peer supporter inte har ett instrumentellt syfte, det skapar förtroende Personal uttrycker att samarbetet inneburit ett nytt perspektiv och tillgång till mer information om patientens hälsoläge Intervjusvar anger exempel på minskade tvångsåtgärder och minskad vidbehovsmedicin Patienter har fått ökade möjligheter till aktivering Perioden har inte drabbats av några långtidssjukskrivningar eller avsked

Internationell utvärdering Peer Support - Ett effektivt sätt att bryta självstigma och utanförskap! Forskningen visar att det bl.a. ger brukarna/patienterna: Större tro på sig själv och sin förmåga att övervinna svårigheter. Förbättrar antalet relationer och deras kvalitet. Brukarna/patienterna känner sig mer förstådda, accepterade och omtyckta. Det ökar individens hopp och tro på möjlig förändring. Det har även visat sig leda till kortare och färre vårdinsatser för patienterna, leda till färre kriser, samt bedöms vara en resurssparande insats. Det finns inte heller något som tyder på att möten med peer supporters innebär några ökade risker för brukaren/patienten jämfört med att träffa andra yrkesgrupper. Prof. L. Davidsson, Yale och Prof. J. Repper, NHS

Hur komma igång? Gemensam informationsdag Arbetsgrupp Material och erbjudanden till verksamheterna Skapa ett utbildnings- och samordningsteam Rekrytering och urval Utbildning (PS, personal, brukarorg) Anställning och implementering Kontinuerligt metodstöd och handledning - till peer supportrar och verksamheter

Rekryteringsprocessen Tre steg i urvalsprocess Skriftlig ansökan Intervju Utbildningen

Sammanfattande reflektioner Urvalsprocessen Personalutbildning avgörande för god implementering Aktiv chef och teamansvarig vid verksamheten Själverfaren handledare Det kollegiala stödet hos brukarrörelsen och med övriga peer supportrar är centralt Nära samverkan mellan verksamheterna och den lokala brukarrörelsen

Kontaktinformation Sonny Wåhlstedt Nationell regionsamordnare sonny@nsphig.se 070-459 91 15 Filippa Gagnér Jenneteg Nationell utbildningssamordnare filippa@nsphig.se 070 344 63 39 Följ oss gärna på facebook! https://www.facebook.com/nsphig/