SCB:s analysmodell med NöjdFörälderIndex Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren
Föräldrarna om förskolor/familjedaghem Göteborg våren
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NKI...4 Resultat...6 Barnen om sin förskola/familjedaghem...17 Teknisk rapport...19 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellstrukturbild...22 Diagram 2 Prioriteringsmatris...23 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna...24 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna, barnen...28
Sammanfattning Sammanfattning Undersökningen genomfördes under tiden 7 januari 4 februari år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en enkät som distribuerades till förskolor och där personalen sedan delade ut enkäten till en av barnens föräldrar. Totalt svarade 10 361 föräldrar som har barn i kommunala förskolor på frågeblanketten, vilket motsvarar en svarsandel på 55 procent. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika förskolorna och de olika stadsdelarna. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0100. Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Helhetsbetyget, NöjdFörälderIndex (NFI), för alla Göteborgs kommunala förskolor blev 75, vilket är en indexenhet högre jämfört med år och är ett bra betyg. Skillnaden är statistiskt säkerställd. NFI för Göteborgs privata förskolor är betydligt högre, hela 85. En viktig del i verksamhetens förbättringsarbete bör därför vara ingående jämförelser mellan de kommunala och privata alternativen. Är det skillnader i utförande eller förutsättningar som ger så stora utslag på betygsindexen? Diagram A. NFI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för den kommunala förskolan år och. NFI Förtroende Måltider Förskolemiljö Delakt./Infl. Säkerhet Ped. process Ped. handled. Bemötande Trygghet Trivsel 0 10 20 30 40 50 60 70 90 100 Betygsindex För de kommunala förskolorna finns det liksom tidigare starka skäl att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Förskolemiljö och Delaktighet/inflytande och då främst på Förskolemiljö som har fått det lägsta indexvärdet och som samtidigt har störst påverkan på helhetsbetyget. Förbättringar av Förskolemiljön handlar bland annat om barnens möjlighet att få lugn och ro. Nästan var femte förälder är kritisk på den punkten och barnens egna resultat pekar även de i samma riktning. För att förbättra betyget för Delaktighet/inflytande bör man särskilt överväga hur föräldrarnas möjligheter att påverka verksamheten i förskolan kan vidgas. 1
Sammanfattning Trygghet, Bemötande och Pedagogisk process har också stor betydelse för föräldrarnas värdering av förskolan. Faktorerna bör trots sina goda betygsindex särskilt beaktas i förbättringsarbetet. Det kan vara svårt att här höja de redan goda betygen. Kanske handlar det här mycket om att informera om verksamheten. Utifrån de enskilda frågorna om Pedagogisk process handlar förbättringsarbetet inte om möjligheterna till lek utan om hur mycket barnen får vistas utomhus och om vad och hur barnen lär sig i förskolan. 2
Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: 0107 0204 Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Maria Raptidou Datainsamling: Marie Gullberg 3
SCB:s analysmodell med NFI SCB:s analysmodell med NFI NöjdFöräldrarIndex. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NFI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det verksamhetsområde som avses. De svarande föräldrarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg. Vilka indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive kvalitetsfaktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Föräldrarna betygsätter alltså de olika aspekterna (enskilda frågorna) på 10gradiga skalor. Vid omräkning till betygsindex transformeras resultaten till en ny skala som går från 0 till 100 och dessutom tilldelar modellen delfrågorna vikter efter deras betydelse för faktorn ifråga. Ju högre indexvärde desto nöjdare är föräldrarna med respektive faktor. Den 10gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått Analysmodellen beräknar för varje faktor ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NFI, och respektive kvalitetsfaktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget NFI, dvs. i vilken utsträckning NFI förväntas att öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NFI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NFI minska med en enhet. Prioriteringsmatris För att sluta sig till vilka delar av verksamheten som bör prioriteras plottas kvalitetsfaktorernas index och effektmått i en så kallad prioriteringsmatris där den lodräta axeln står för betygsindex och den vågräta för effektmått. Origo (krysset) ligger vid medelindex och medeleffekt. På så vis bildas fyra kvadranter med olika prioriteringsgrad. För att få ett ökat NFI är det rationellt att i förbättringsarbetet prioritera faktorer som har effektmått utöver medeleffekten (de till höger om den lodräta axeln) under förutsättning att vi strävar efter att maximera hel 4
SCB:s analysmodell med NFI hetsbetyget sett ur föräldrarnas perspektiv. Dessa faktorers eventuella betygsförändring förväntas i störst utsträckning påverka NFI. Faktorer med mindre effekt på helhetsbetyget, NFI, behöver inte ges högsta prioritet ens om de fått låga betyg av föräldrarna. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter bör faktorn värderas nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. Detta för att inte negligera en sådan faktors vikt i ett förbättringsarbete. Vidare bör man i varje enskilt fall överväga prioritering för faktorer som ligger nära gränsen till ett högre prioriterat område i matrisen. T.ex. kan en faktor som hamnat långt ner åt höger i kvadrant III vara mer angelägen att förbättra jämfört med en faktor som placerat sig upp till vänster i kvadrant I. Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna skulle vara av mindre vikt för verksamheten. Effektmåttet anger vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle ha. Effektmåttet är beroende av faktorns standard vid undersökningstillfället och av vilka förväntningar föräldrarna i dagsläget har på faktorns betygsnivå. 5
Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i undersökningen består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 4: 13) Trygghet (fråga 5: 14) Bemötande (fråga 6: 13) Pedagogisk handledning (fråga 7: 14) Pedagogisk process (fråga 8: 15) Säkerhet (fråga 9: 14) Delaktighet/inflytande (fråga 10: 14) Förskolmiljö (fråga 11: 14) Måltider (fråga 12: 12) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för NöjdFörälderIndex, NFI, (frågorna 13:ac), samt en så kallad målvariabel, Förtroende (frågorna 14:ab). De konkreta indikatorer, eller delfrågor, som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NFI och faktorernas betygsindex och effektmått NFI: 75. Detta motsvarar ett betyg på 7,8 på den 10gradiga skalan. Medelindex: Medeleffekt: 0,6 Kvalitetsfaktorer med betyg över medelindex: Trivsel (85), Bemötande (), Trygghet (), Pedagogisk handledning (), Måltider () och Pedagogisk process (). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelindex: Säkerhet (), Delaktighet/inflytande () samt Förskolemiljö (67). 6
Resultat Diagram B. Faktorerna Delaktighet/inflytande och Förskolemiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NKI. Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 70 Trivsel Ped. hand. Måltider Säkerhet Bemötande Trygghet Ped. process Delaktig/inflyt Förskolemiljö 60 50 40 Lägre prioritet Prioritera Effekt 30 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 NFI på 75 för samtliga kommunala förskolor är ett godkänt betyg och en indexenhet högre jämfört med. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Delaktighet/inflytande och Förskolemiljö. 7
Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna Tabell A: NFI år 2000 samt år 2002 Föräldrar till barn i kommunala förskolor Stadsdelsförvaltning NFI 2000 2002 2003 2004 2005 2006 Gunnared 71 71 Lärjedalen 71 71 Kortedala 75 71 71 75* Bergsjön 76* 75 76 Härlanda 70 68 69 71 Örgryte 76 Centrum 75 75 70* 71 70 75* Linnéstaden 68* 71 64* 68* * Majorna 67 66 70 65* 70* 70 75* Högsbo 69 69 * 76 Älvsborg 76 75 70 68 70 * 75 Frölunda 76 75 71 75 Askim 76 75 75* 76 76 Tynnered * 75 76* * 76 Styrsö 76 76 Torslanda 75* 70* 71 75* Biskopsgården 69 70 * 71 71 * Lundby 68 69 69 * 71 TuveSäve 67 70 75 Backa KärraRödbo 76 76 Samtliga kommunala * * * 75* Samtliga privata 84 84 84 86 85 84 84 85* *Statistiskt säkerställd skillnad från föregående år. Tabell A ovan visar att det finns skillnader mellan olika stadsdelars NFIvärden. NFIvärdena för varierar från för Lärjedalen och Linnéstaden till för Styrsö och KärraRödbo. Centrum, Majorna, Torslanda och Biskopsgården har alla ett statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med undersökningen år. Likaså är NFI för samtliga kommunala respektive privata förskolor statistiskt säkerställt högre jämfört med år. Enligt den senaste mätningen, år, av SKI (Svenskt Kvalitetsindex) fick förskolan ett NöjdFörälderIndex på 75. Det indexet innefattar både kommunala och privata förskolor. I tabell B nedan sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. I de fall en faktor hamnat på gränsen mellan två kvadranter har faktorn värderats nedåt vad gäller betyg och uppåt (höger) vad gäller effekt. 8
Resultat Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna Kvalitetsfaktor Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra om möjligt) (Prioritera) (Lägre prioritet) (Bevara) Trivsel 4 15 Trygghet 14 1 4 Bemötande 16 3 Pedagogisk handledning 2 2 15 Pedagogisk process 11 1 1 6 Säkerhet 1 18 Delaktighet / Inflytande 16 3 Förskolemiljö 19 Måltider 1 4 14 Av de 21 stadsdelarna är det 19 stycken som har över 200 svarande som ingår i modellen. Stadsdelarna Frölunda och Styrsö har inte nått upp till 200 svarande och har därmed ingen egen modell. Faktorerna Trivsel, Trygghet och Bemötande har genomgående fått höga betyg, medan faktorerna Säkerhet, Delaktighet/inflytande samt Förskolemiljö genomgående fått lägre betyg. Faktorn Förskolemiljö tillhör i samtliga stadsdelar den faktor som bör prioriteras i första hand. Även om spridningen för faktorerna Pedagogisk handledning och Pedagogisk process enligt tabellen verkar vara stor så återfinns betygsvärdena för dessa faktorer nära medelvärdet i samtliga stadsdelar. Faktorn Måltider har ett effektmått under medel i 14 av de 19 stadsdelarna och ett betygsindex över medel i 14 av stadsdelarna. Jämförelse mellan olika stora enheter Tabell C: NFIvärdet för kommunala respektive privata förskolor klassindelat efter enheternas storlek (antalet barn på förskola) Kommunala förskolor Privata förskolor Antal barn NFI Antal enheter Antal barn NFI Antal enheter 0 64 715 85 25 2140 76 126 1620 86 4160 96 2140 85 40 61 65 41 eller fler 12 100 76 29 Samtliga 85 156 101 eller fler 12 Samtliga 75 392 Tabellen ovan visar NFIvärden för de olika enheterna indelade efter antal barn, dels för de kommunala förskolorna och dels för de privata förskolorna. Skillnaderna mellan de olika stora enheterna inom den kommunal verksamheten är små bortsett från enheter som har mellan 7 20 barn som har fått ett något högre NFIvärde. Inom den privata verksamheten har de enheter som har flest barn fått lägre NFIvärde. 9
Resultat Jämförelse mellan åren Tabell D1: Kvalitetsfaktorers betygsindex år 2000 samt år 2002. Samtliga föräldrar till barn i kommunala förskolor. Index Kvalitetsfaktorer 2000 2002 2003 2004 2005 2006 Trivsel 84 83 83 84* 84 84 85* Trygghet * * * Bemötande 76 * * Utveckl./lärande 75 Ped. handled. ** 76 76 76 * * * Ped. process 76 76 76 * Säkerhet 70 71 70 70 71* 71 * * Delakt./Infl. 70 69 69 70* 70 71* * Information 71 Förskolemiljö** 67 65* 63* 64 64 65 66* 67* Tillgängligheten 67 Personalen Måltider 76 * 76 * * Förtroende 76 76 76 * NFI * * * 75* *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i en av faktorns frågor mellan åren 2002 och 2003 Tabell D2: Kvalitetsfaktorers effektmått år 2000 samt år 2002. Samtliga föräldrar till barn i kommunala förskolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer 2000 2002 2003 2004 2005 2006 Trivsel 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Trygghet 0,8 0,9 0,9 1,0 0,8 0,8 0,9 0,8 Bemötande 0,5 0,6 0,6 0,5 0,7 0,8 0,9 0,9 Utveckl./lärande 0,6 Ped. handled. ** 0,5 0,6 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 Ped. process 0,9 0,7 0,9 0,8 0,7 0,6 0,7 Säkerhet 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 Delakt./Infl. 0,7 0,7 0,7 0,9* 1,0 0,8* 0,8 Information 0,6 Förskolemiljö** 0,7 0,9 1,1 1,0 1,0 1,1 1,0 1,1 Tillgängligheten 0,2 Personalen 1,2 Måltider 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Förtroende NFI *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i en av faktorns frågor mellan åren 2002 och 2003 Tabell D1 och D2 ovan jämför resultatet för de kommunala förskolorna mellan åren. Det gjordes stora ändringar i frågeblanketten mellan hösten 10
Resultat 2000 och våren 2002. För mer information om ändringarna i frågeblanketten fram till år 2003 hänvisas till tidigare rapporter. Årets frågeblankett är identisk med frågeblanketterna som användes vid mätningarna åren 2003. Detta gör att resultaten mellan åren 2003 är direkt jämförbara. Samtliga faktorer har fått högre betygsindex år jämfört med år. Även NFI har fått ett statistiskt säkerställt högre betygsindex år jämfört med år. Ökningen är dock endast en indexenhet. 11
Resultat Jämförelse mellan kommunala och privata förskolor Tabell E: Betygsindex och effektmått för kommunala och privata förskolor Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Privata Kommunala Privata Trivsel 85 90* 0,3 0,2 Trygghet 88* 0,8 0,9 Bemötande 87* 0,9 1,0 Pedagogisk handledning 86* 0,2 0,5 Pedagogisk process 85* 0,7 0,5 Säkerhet * 0,1 0,0 Delaktighet/Inflytande 83* 0,8 0,9 Förskolemiljö 67 76* 1,1 0,9 Måltider 85* 0,4 0,3 Medelvärde 85* 0,6 0,6 Förtroende 89* NFI 75 85* *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala och privata förskolor. Samtliga kvalitetsfaktorer för privata förskolor har fått statistiskt säkerställt högre betyg jämfört med de kommunala förskolorna. Skillnaden varierar mellan fem och tio indexenheter. De privata förskolorna har av föräldrarna fått hela tio indexenheter högre helhetsbetyg, NFI, än de kommunala förskolorna. Prioriteringsmatrisen för privata förskolor liknar ändå i stort bilden för de kommunala skolorna. Det finns starka skäl även för privata förskolor att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Förskolemiljö och Delaktighet/inflytande som trots indexvärden på relativt höga 76 och 83 ändå hamnar i den grupp som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Faktorerna Bemötande och Trygghet har hamnat i kvadrant II. Dessa faktorer har höga indexbetyg på 87 respektive 88 och kan därmed vara svårare att förbättra. 12
Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund I tabellerna FI kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna ålder, kön, hur länge barnet varit vid förskola och utvecklingssamtal. I vissa grupper är antalet få vilket medför osäkrare resultat. Barnets ålder I tabell F visas skillnaden för NFI och de olika faktorernas indexvärde beroende av respektive födelseår mellan år och. Tabell F: NFI och faktorernas indexvärden efter barnets ålder och Uppnådd ålder under året Kvalitetsfaktor År 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år Trivsel Trygghet Bemötande 86 85 84 83 83 84 86 84 86 83 83 84 84 85 84 84 Ped. handledning 75 71 Ped. process Säkerhet Delaktighet/Inflytan Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar 106 1 383 2 288 2 127 2 0 1 962 44 1 4 2 3 2 218 2 124 1 984 36 16 76 71 65 76 71 66 70 66 71 65 76 71 65 75 65 68 76 68 76 67 66 66 75 68 68 64 67 70 I tabellen kan vi se att barnets ålder inte tycks ha någon större betydelse för hur man som förälder värderar förskolan. Faktorernas betygsindex och NFI är relativt oförändrade jämfört med år. På grund av att årtalen i enkäten inte justerades mellan åren finns det inga uppgifter för de minsta barnen men däremot finns det uppgifter om de som uppnådde åldern 8 år under året. 13
Resultat Barnets kön I tabell G visas föräldrar till flickor respektive pojkars värdering av NFI och de olika faktorerna. Tabell G: NFI och de olika indexvärden efter kön. År och Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Bemötande Ped. Handled. Ped. Process Säkerhet 85 83 71 86 83 83 84 Delaktighet/ 71 71 Inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar 66 4 844 65 5 1 67 76 5 012 67 5 2 I undersökningen kan man konstatera att föräldrar till flickor är något nöjdare med verksamheten än föräldrar till pojkar. NFI och faktorernas betygsindex är relativt oförändrade jämfört med år. 14
Resultat Hur länge barnet varit vid förskolan I tabell H visas NFI och faktorernas indexvärde efter hur länge barnet har varit vid förskola. Tabell H: NFI och de olika indexvärden efter hur länge barnet varit vid förskola. År och Tid vid förskola Kvalitetsfaktorer År 6 mån 711 mån 12 år >2 år Trivsel Trygghet Bemötande Ped. Handledn. Ped. Process Säkerhet Delaktighet/Inflytande Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar 84 70 66 76 2 5 85 66 894 84 71 66 2 919 84 76 71 64 3 616 85 83 68 76 2 8 85 68 76 836 85 67 75 3 0 85 66 3 632 Skillnaderna mellan de olika delgrupperna är små och som högst två indexenheter. Likaså är skillnaderna mellan år och små. 15
Resultat Utvecklingssamtal I tabell I visas NFI och faktorernas indexvärden efter om föräldrarna haft utvecklingssamtal eller inte. Tabell I: NFI och de olika indexvärdena efter om man som förälder haft utvecklingssamtal. År och Utv.samtal Kvalitetsfaktor År Ja Nej Trivsel Trygghet Bemötande Ped. handl. Ped. proc. Säkerhet 84 76 76 70 85 Delaktighet/ 67 Inflytande 69 Förskolemiljö Måltider Förtroende NFI Antal föräldrar 65 7 938 65 76 71 1 910 67 76 8 322 66 76 1 7 I tabellen kan man se att skillnaden i bedömningen mellan föräldrar som haft utvecklingssamtal och föräldrar som inte haft utvecklingssamtal är liten, även om föräldrarna som haft utvecklingssamtal har gett något högre betyg på de flesta faktorerna. procent av föräldrarna uppgav att de haft utvecklingssamtal under det senaste året, vilket är en ökning med en procentenhet från år. 16
Barnen om sin förskola/familjedaghem Barnen om sin förskola/familjedaghem Frågeblanketten avslutades med tio enkla frågor ställda direkt till förskolebarnen i åldrarna 35 år. Tillsammans med en förälder kunde barnet svara på de upplästa frågorna genom att peka på symboler med sur gubbe (= Nej), neutral gubbe (= varken Ja eller Nej) eller glad gubbe (= Ja). I tur och ordning fick dessa svarsalternativ vid tabellbearbetningarna (se tabell 1 för barn) värdena 1, 2 respektive 3. Svaren på de olika barnfrågorna har också räknats om till den indexskala från 0100 som använts i modellanalysen för föräldrarna. Den enkla frågeblankett som barnen fick besvara är inte en tillräcklig grund för en modellanalys av det slag som genomförts på basis av föräldrarnas svar. Det har inte heller varit målsättningen med dessa barnfrågor. Självklart är det problematiskt att ställa frågor till så små barn och att tolka deras svar. Endast när det finns stora skillnader mellan indexvärdena för de olika frågorna finns det anledning att närmare fundera över dessa skillnader. För många av frågorna ligger de beräknade indexvärdena nära eller över det mycket höga värdet 90. Dessa höga värden är delvis en effekt av begränsningen till blott tre svarsalternativ i barnfrågorna. De tre frågor som har fått högst indexvärden är har du några bra kompisar på förskolan/familjedaghemmet, 94, tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet, 92, samt brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/familjedaghemmet, 92. Endast en till två procent av barnen har svarat Nej på dessa frågor. Av tabell 1 för barn kan man också se att en mycket stor del av barnen tycker att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet indexvärdet för denna övergripande fråga är hela 89. Två av frågorna har emellertid klart lägre indexvärden än övriga frågor. Det är först och främst frågan om du vill vara för dig själv på förskolan/familjedaghemmet, kan du det då som fått värdet 58. Här har endast fyra av tio barn svarat ja. Den andra frågan som har fått lägre betyg är får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/familjedaghemmet. Åtta procent av barnen har svarat nej och 34 procent varken Ja eller Nej på den frågan och frågans indexvärde är 75. Barnen i de privata förskolorna har ett svarsmönster som ligger något högre samtliga frågor jämfört med barnen i de kommunala förskolorna. Indexvärdet på den övergripande frågan om det är roligt att vara på dagis ligger på 90 i den privata förskolan att jämföra med 89 för den kommunala förskolan. Samtliga frågor år är identiska med de frågor som användes år. Dessa frågor är därmed direkt jämförbara mellan åren. Enligt ta 17
Barnen om sin förskola/familjedaghem bell J har barnen i kommunala förskolorna i princip svarat på samma sätt på de tio frågorna under de år som frågorna varit med i undersökningen. Tabell J: Medelvärden (index 0100) för frågorna till barn i de kommunala förskolorna. År 2000 samt år 2002 2000 2002 2003 2004 2005 2006 1. Roligt att vara på förskolan/familjedaghem? 88 88 87 89 88* 88 89 89 2. Bra kompisar på förskolan/familjedaghem? 92 93 93 93 93 93 94 94 3. Roliga saker inne på förskolan/familjedaghem? 91 90 91 91 91 91 92* 91 4. Själv bestämma vad du vill leka? 75 75* 75 5. Roliga saker att leka med? 88 87 88 88 88 89* 90 89 6. Ute och leka på förskolan/familjedaghem?** 86 85 84 86 * 7. Vara för dig själv på förskolan/familjedaghem?** 59 56 56 56 56 57 59* 58 8. Personalen på förskolan/familjedaghem?** 92 92 92 93 92 91 92 92 9. Lära sig nya saker på förskolan/familjedaghem? 85 83 83 83 83 84 10. Maten på förskolan/familjedaghem?** 84 83 83 83 * *statistiskt säkerställd skillnad från föregående år (ej hänsyn till ändringar i frågeblanketten) ** skillnad i formulering i frågan mellan åren 2004 och 2005 18
Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning. Kommunala förskolor: 18 6 föräldrar. Privata förskolor: 3 0 föräldrar. Datainsamlingen Metod: Personalen vid förskolor delade ut frågeblankett och svarskuvert till någon av föräldrarna (en frågeblankett per barn). De flesta av föräldrarna återsände sedan den besvarade frågeblanketten direkt till SCB för dataregistrering och analys. Några av förskolorna återsände frågeblanketterna paketvis till SCB. För de vanligaste invandrarspråken tillhandahölls översättning av den svenska frågeblanketten vid förskolorna. Med denna hjälp kunde föräldrar med utländsk bakgrund läsa och föra in sina svar i den svenska frågeblanketten som alltid var den version som skickades in till SCB. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvalningarna i Göteborgs stad vecka 4950, år. Mätperiod: 7 januari 4 februari år Påminnelser: En skriftlig påminnelse och mer informella direkta påminnelser vid besöken på förskolan. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala förskolor: 10 361 besvarade frågeblanketter, varav 10 195 var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen. Privata förskolor: 1 961 besvarade frågeblanketter, varav 1 928 ingick i modellanalysen. Svarsandel Kommunala förskolor: 55 procent. Privata förskolor: 52 procent. Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell K. För Göteborg som helhet är svarsandelen för de kommunal förskolorna två procentenhet högre år jämfört med års undersökning. Svarsandelen för de privata förskolorna har ökat med en procentenhet från 51 procent år till 52 procent i år. I år har förskolorna kunnat justera antalet utdelade enkäter. 19
Teknisk rapport Tabell K: Svarsprocent år 2000 samt år 2002. Göteborg. Stadsdelar, föräldrar till barn i kommunala förskolor Svarsandel i procent Stadsdel 2000 2002 2003 2004 2005 2006 Gunnared 57 46 35 46 47 42 40 37 Lärjedalen 37 47 45 43 43 41 34 38 Kortedala 60 47 57 55 51 43 46 45 Bergsjön 38 37 46 51 47 56 44 64 Härlanda 68 50 52 62 54 56 54 58 Örgryte 71 68 64 66 60 64 Centrum 61 62 56 54 62 58 52 53 Linnéstaden 57 48 56 60 51 55 54 53 Majorna 54 37 61 59 67 61 53 58 Högsbo 62 62 53 59 60 58 58 51 Älvsborg 67 69 55 58 56 65 62 Frölunda 61 51 49 48 41 46 41 45 Askim 66 58 63 71 68 60 60 61 Tynnered 63 57 61 68 65 59 61 57 Styrsö 58 70 54 66 62 64 65 52 Torslanda 68 70 75 61 66 66 65 67 Biskopsgården 47 46 51 58 51 65 53 56 Lundby 59 55 53 59 59 63 55 57 TuveSäve 62 55 63 62 63 56 54 60 Backa 67 54 52 64 52 46 52 57 KärraRödbo 61 68 63 62 69 66 65 Hela Göteborg 59 54 56 58 57 56 53 55 Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika stadsdelarna, från 37 till 67 procent. De stora skillnaderna mellan olika enheter indikerar att det bör vara möjligt att nå en högre svarsandel. En realistisk målsättning är en svarsandel på cirka 75 procent. Svarsandelen varierar även påtagligt mellan de olika undersökningsåren. T.ex. för Bergsjön har svarsandelen år gått upp med 20 procentenheter jämfört med år. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland insända besvarade frågeblanketter. Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarna procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland just de svarande som har betygsatt respektive indikator. Ingen av frågorna har högt partiellt bortfall men hela 37 procent av de svarande har angett ingen åsikt på frågan rutinerna att förebygga olyckor/skador. 20
Teknisk rapport Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland föräldrarna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,60,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och procent av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av förskolans verksamhet i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev i denna undersökning 0, vilket är på samma nivå som för åren 2004. Det innebär att modellen förklarar cirka 4/5 av variationen vad gäller föräldrarnas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett mycket tillfredställande sätt. 21
Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem NöjdFöräldraIndex Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NFI 4: 13 Föräldrar och elever om 85 ±0 0,3 förskola / familjedaghem 5: 14 Trygghet Förtroende Hela Göteborg ±0 0,8 6: 13 Bemötande 4.4 ± 0 Våren ±0 0,9 Fråga: Antal svar 10 361 7: 14 Pedagogisk handledning ±0,0 14 ab Andel svarande % 55 ±0 0,2 Medelindex 8: 15 Pedagogisk process 75 ± 0 Medeleffekt 0,6 ±0 0,7 9: 14 Säkerhet Fråga: 0,2 0,4 ±0 0,1 13 ac 0,7 0,9 * Värdet 1,1 innebär att om 10: 14 Delaktighet / inflytande 0,8 1,0 Trivsel NFI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat betyget för faktorn Förskolemiljö ±0 0,8 0,1 0,3 ökar med 5 enheter från 67 till då 11: 14 Förskolemiljö 0,6 0,8 förväntas helhetsbetyget eller NFI öka 67 ±0 1,1 * 0,0 0,2 med 1,1 enheter från 75 till 76,1. 12: 12 Måltider 0,7 0,9 ±0 0,4 1,0 1,2 0,3 0,5 0208 1000020000 22
Göteborgs stad, kommunala förskolor/familjedaghem Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 1 3 2 4 9 5 6 7 70 8 60 50 40 30 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Effekt = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Våren Hela Göteborg NöjdFöräldraIndex NFI 75 Föräldrar och elever om förskola / familjedaghem Antal svar 10 361 Andel svarande 55 % Medelindex Medeleffekt 0,6 53 94 Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 85 0,3 2 Trygghet 0,8 3 Bemötande 0,9 4 Pedagogisk handledning 0,2 5 Pedagogisk process 0,7 6 Säkerhet 0,1 7 Delaktighet/inflytande 0,8 8 Förskolemiljö 67 1,1 9 Måltider 0,4 1000020000 0211 =enhetens/stadsdelens medelindex och medeleffekt 23
Tabell 1 Föräldrarnas bedömning av förskola/familjedaghem. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 10361 Andel svarande i (%): 55 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 110 har föräldrar till barn i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer, NFI (NöjdFörälderIndex) och förtroendeindex angivna med respektive indexvärde. 0207 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 13:a13c NFI, DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET 75 Fr 14:a14:b FÖRTROENDE 84 Fr 4:14:3 TRIVSEL 85 88 Fr 5:15:4 TRYGGHET 76 86 Fr 6:16:3 BEMÖTANDE 87 Fr 7:17:4 PEDAGOGISK HANDLEDNING 76 83 Fr 8:18:5 PEDAGODISK PROCESS 76 83 Fr 9:19:4 SÄKERHET 70 Fr 10:110:4 DELAKTIGHET/INFLYTANDE 69 Fr 11:111:4 FÖRSKOLEMILJÖ 67 62 76 Fr 12:112:2 MÅLTIDER 70 85 MEDELINDEX 24
Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1 4) mellan (5 7) högt (8 10) Andel ingen åsikt Andel ej svar NFI, DITT BARNS FÖRSKOLA I SIN HELHET 75 Fr 13:a Om du tänker på ditt barns förskola/familjedaghem i sin helhet hur nöjd är du då med dess verksamhet? 8,0 7,7 8,5 5 27 68 100 0 1 Fr 13:b Hur väl uppfyller förskolan/familjedaghemmet och dess Fr 13:c verksamhet de förväntningar du haft? 7,9 7,5 8,4 7 26 67 100 0 1 Tänk dig en perfekt förskola/familjedaghem. Hur nära ett sådant ideal tycker du att ditt barns förskola/ familjedaghem kommer? 7,3 6,8 7,9 10 37 52 100 0 1 Fr 14:a FÖRTROENDE 84 Hur bra är ditt barns förskola/familjedaghem jämfört med andra förskolor/familjedaghem som du känner till? 7,9 7,5 8,5 7 28 65 100 0 3 Fr 14:b Om du idag skulle välja förskola/familjedaghem för ditt barn skulle du då välja den förskola/familjedaghem som barnet nu går i? 8,2 7,6 8,8 10 17 100 0 1 TRIVSEL Hur nöjd är du med ditt barns förskola när det gäller... 85 88 Fr 4:1 hur ditt barn trivs i förskolan/familjedaghemmet? 8,6 8,3 8,9 3 17 100 0 1 Fr 4:2 hur ditt barn trivs med personalen? 8,8 8,4 9,0 2 14 84 100 1 2 Fr 4:3 hur ditt barn trivs med kamraterna? 8,5 8,1 8,9 3 19 100 3 2 TRYGGHET Hur nöjd är du med... 76 86 Fr 5:1 hur tryggt ditt barn tycks vara med kamraterna? 8,2 7,7 8,7 4 23 100 3 1 Fr 5:2 ditt barns möjligheter till stabil kontakt med någon eller några i personalen? 8,5 8,0 8,9 4 18 100 2 1 Fr 5:3 personalens förmåga att uppmärksamma otrygghet hos ditt barn? 8,1 7,7 8,6 6 24 70 100 9 2 Fr 5:4 hur trygg du är som förälder när barnet är i förskolan/ familjedaghemmet? 8,5 8,1 8,9 4 17 100 0 2 25
Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1 4) mellan (5 7) högt (8 10) Andel ingen åsikt Andel ej svar BEMÖTANDET Hur nöjd är du med. 87 Fr 6:1 hur du bemöts av personalen i förskolan/familjedaghemmet? 8,3 8,0 8,8 5 20 75 100 0 1 Fr 6:2 hur man beaktar dina synpunkter? 8,1 7,7 8,5 7 23 71 100 7 2 Fr 6:3 hur ditt barn bemöts av personalen? 8,7 8,2 9,2 3 15 100 1 1 PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med. 76 83 Fr 7:1 att ditt barn får tillräckligt stöd i sin utveckling? 8,0 7,7 8,4 6 27 67 100 6 1 Fr 7:2 hur personalen stödjer och stimulerar ditt barns språkutveckling? 8,1 7,8 8,5 6 25 69 100 10 1 Fr 7:3 personalens förmåga att skapa lugn och ro? 8,0 7,8 8,4 6 25 68 100 8 2 Fr 7:4 hur personalen lär barnen att ta hänsyn till varandra? 8,3 8,0 8,6 4 22 100 10 2 PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med. 76 83 Fr 8:1 vad ditt barn lär sig? 8,0 7,8 8,5 5 27 68 100 5 1 Fr 8:2 hur ditt barn lär sig? (varierande arbetssätt, olika tekniska hjälpmedel m m) 7,9 7,5 8,4 7 29 64 100 15 1 Fr 8:3 hur ditt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras? 8,1 7,7 8,5 5 26 69 100 9 2 Fr 8:4 ditt barns möjligheter att leka? 8,6 8,2 8,9 3 17 100 1 2 Fr 8:5 hur mycket ditt barn får vistas utomhus? 8,0 7,4 8,3 8 24 68 100 2 2 SÄKERHET Hur nöjd är du med 70 Fr 9:1 säkerheten i lokaler och utrustning? 7,8 7,3 8,5 7 30 64 100 9 1 Fr 9:2 säkerheten utomhus? 7,3 6,8 8,0 12 35 53 100 6 1 Fr 9:3 rutinerna att förebygga olyckor/skador? 7,4 7,1 8,2 11 32 58 100 37 1 Fr 9:4 informationen om olika arrangemang? 7,8 7,5 8,3 9 26 64 100 8 1 26
Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter föräldrarnas bedömning Summa Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1 4) mellan (5 7) högt (8 10) Andel ingen åsikt Andel ej svar DELAKTIGHET/INFLYTANDE Hur nöjd är du med 69 Fr 10:1 hur du får information om verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 7,8 7,5 8,2 8 29 63 100 1 1 Fr 10:2 vilken information du får? 7,7 7,5 8,2 8 30 62 100 3 2 Fr 10:3 din möjlighet att påverka verksamheten i förskolan/ familjedaghemmet? 6,9 6,1 7,6 16 37 46 100 17 1 Fr 10:4 hur personalen samarbetar med dig angående ditt barns utveckling och lärande? 7,7 7,4 8,3 10 28 63 100 5 1 FÖRSKOLEMILJÖ Hur nöjd är du med 67 62 76 Fr 11:1 lokalerna (utformning, funktion)? 6,9 6,4 7,9 16 37 47 100 1 1 Fr 11:2 utrustning för lek, lärande och skapande? 7,3 6,9 8,2 11 36 53 100 3 1 Fr 11:3 ditt barns möjlighet att få lugn och ro? 6,8 6,3 8,0 18 35 46 100 5 1 Fr 11:4 förskolans/familjedaghemmets utemiljö? 7,0 6,2 7,8 17 33 50 100 1 1 Fr 12:1 MÅLTIDER Hur nöjd är du med 70 85 hur måltiderna i förskolan/familjedaghemmet fungerar för ditt barn? 8,2 7,7 8,7 5 22 100 5 1 Fr 12:2 den mat som serveras? 7,9 6,7 8,6 9 24 67 100 10 1 Fr 10:5 Frågor utanför modellen Hur nöjd är du med hur dina lokala politiker lyssnar på föräldrarnas synpunkter om resurser till förskolan? 4,5 2,9 6,9 52 28 20 100 44 2 Fr 10:7 Har du deltagit i utvecklingssamtal? Om ja: hur utvecklingssamtalet genomfördes? 8,3 8,1 8,6 5 22 100 1 1 27
Tabell 1 Frågor till förskolebarn i åldrarna 35 år. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: 7 035 Medelvärden och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad Du och Ditt barn tycker om barnets förskola/familjedaghem!" På en skala 13 har barn 35 år i förskola/familjedaghem för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar av förskolan. Med versaler finns kvalitetsfaktorer angivna med respektive indexvärde. 0212 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga stadsdelar Andel svar efter barnens bedömning Medelvärde Lägsta värde Indexvärde Fråga 1 89 86 91 Fr 1 Tycker du att det är roligt att vara på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,7 2,8 4 14 100 3 Indexvärde Fråga 2 94 89 97 Fr 2 Har du några bra kompisar på förskolan/ familjedaghemmet? 2,9 2,8 2,9 1 9 90 100 3 Indexvärde Fråga 3 91 89 95 Fr 3 Brukar ni göra roliga saker när ni är inne på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,8 2,9 2 12 85 100 3 Indexvärde Fråga 4 75 69 Fr 4 Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan/ familjedaghemmet? 2,5 2,4 2,6 8 34 58 100 4 Indexvärde Fråga 5 89 86 92 Fr 5 Finns det roliga saker att leka med på förskolan/ familjedaghemmet? 2,8 2,7 2,8 4 15 100 4 Indexvärde Fråga 6 75 86 Fr 6 Vad tycker du om att vara ute och leka på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,5 2,7 10 18 100 4 Indexvärde Fråga 7 58 51 66 Fr 7 Om du vill vara för dig själv på förskolan/ familjedaghemmet, kan du det då? 2,2 2,0 2,3 25 34 41 100 4 Indexvärde Fråga 8 92 85 95 Fr 8 Tycker du om personalen på förskolan/familjedaghemmet? 2,8 2,7 2,9 2 13 85 100 4 Indexvärde Fråga 9 84 90 Fr 9 Brukar du få lära dig nya saker på förskolan/familjedaghemmet? 2,7 2,6 2,8 6 21 100 4 Indexvärde Fråga 10 87 Fr 10 Vad tycker du om maten på förskolan/familjedaghemmet? 2,6 2,5 2,7 5 26 69 100 4 Högsta värde lågt (1) mellan (2) högt (3) Summa Andel ej svar 28