SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

Transkript

1 SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren

2 Elever i år 4-9 om grundskolan Göteborg våren

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning...1 Uppdraget...3 SCB:s analysmodell med NEI...4 Resultat...7 Teknisk rapport...19 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1 Modellstrukturbild...21 Diagram 2 Prioriteringsmatris...22 Tabell 1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna...23 Diagram 3 Svarsfördelning, högt och lågt...32 Tabell Bakgrundstabeller...33

4 Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i år 4-9 i grundskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett eventuellt förbättringsarbete. Totalt svarade elever i år 4-9 i kommunala skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på 86 procent och är detsamma som år Svarsandelen varierar mellan de olika skolorna och de olika stadsdelarna. De flesta av stadsdelarna har uppnått en svarsandel som är över 80 procent. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från Ju högre värde desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Diagram A. NEI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för den kommunala skolan, årskurserna 4-9 år och. Förtroende NEI Skolmat Skolmiljö Läromedel Bestämma Pedagogisk process Pedagogisk handledning Bemötande Trygghet Trivsel Betygsindex Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s. Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 60. Medelindex för modellens samtliga faktorer blev 67. Det finns liksom tidigare starka skäl att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Skolmiljö och Skolmat. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett 1

5 Sammanfattning betygsindex under medelindex. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. Högst effekt har Skolmiljö erhållit vilket pekar på att förändringar av skolmiljön har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn Skolmiljö bör man främst arbeta med att förbättra toaletterna medan idrottslokalerna får det högsta medelbetyget. Vad gäller Skolmat är det indikatorerna hur god maten brukar vara och möjligheten att äta i lugn och ro som fått störst andel låga betyg. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelindex, har Trivsel och Pedagogisk process hamnat. Dessa faktorer tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Vad gäller Trivsel så är det frågorna hur eleverna trivs med de vuxna i skolan och hur eleverna trivs i skolan som drar ner medelbetyget något. Frågorna hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära samt hur omväxlande och intressant skolarbetet är drar ner medelbetyget för faktorn Pedagogisk process. 2

6 Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs stad Kontaktperson vid Stadskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Mysan Raquette Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Maria Raptidou Datainsamling: Maria Gullberg 3

7 SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Nöjd-Elev-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NEI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. De svarande eleverna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg. Helhetsbetyget NEI mäts med tre specifika frågor. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Eleverna betygsätter alltså de olika frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygs index omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärde desto nöjdare är eleverna med respektive faktor. Den 10- gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den tiogradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur eleverna prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NEI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NEI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NEI på motsvarande sätt minska med en enhet. Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är eleverna med faktorn. 4

8 SCB:s analysmodell med NEI Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NEI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt NEI bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och att faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den tio-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten tyder på att betyg under 5 kan klassas som inte godkända. Gränsen för nöjd tycks gå vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkända. Gränsen för nöjd tycks gå vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. 5

9 SCB:s analysmodell med NEI Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna är oviktiga för verksamheten. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att elevernas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Elevernas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan helhetsbetyget och betyget på faktorerna, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. Modellens förklaringsgrad Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i dess helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av skolans verksamhet i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev i denna undersökning 0,63. Det innebär att modellen förklarar cirka 3/5 av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Frågeblanketten täcker därmed undersökningsområdet på ett tillfredställande sätt. Felmarginaler Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i bilder med modellstrukturen. De beräknade osäkerhetstalen är 95-procentiga konfidensintervall och är baserade på svarsbortfallet, d.v.s. att ett antal av dem som har fått enkäten inte har inkommit med svar. 6

10 Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala grundskolor) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1 och bakgrundstabeller. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika stadsdelar och år. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av de nio verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Bemötande (fråga 5: 1-3) Pedagogisk handledning (fråga 6: 1-7) Pedagogisk process (fråga 7: 1-6) Att få vara med och bestämma (fråga 8: 1-4) Läromedel (fråga 9: 1-3) Skolmiljö (fråga 10: 1-8) Skolmat (fråga 11: 1-5) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c) samt en målvariabel Förtroende (frågorna 13: a-b). De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NEI: 60. Detta motsvarar ett betyg på 6,4 på den tiogradiga skalan. Medelindex: 67 Medeleffekt: 0,5 Kvalitetsfaktorer med betyg över medelindex: Trygghet (81), Trivsel (76), Pedagogisk handledning (74), Bemötande (73) samt Pedagogisk process (72). Kvalitetsfaktorer med betyg under medelindex: Att få vara med och bestämma (53), Skolmat (56), Skolmiljö (60) samt Läromedel (62). Diagram B. Faktorerna Skolmat och Skolmiljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NEI. 7

11 Resultat Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Trygghet Ped. Handl. Bemötande Trivsel Ped. process Läromedel Bestämma Skolmat Skolmiljö 40 Lägre prioritet Prioritera Effekt 30 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 NEI för samtliga kommunala skolor är 60, vilket är något högre än år. De faktorer som bör prioriteras för helheten är Skolmat och Skolmiljö. Prioriteringsmatrisen för årets undersökning är oerhört lik den bild som vi såg vid undersökningen år. Skolmiljö och Skolmat finns återigen i kvadrant II. Skolmiljö har i årets undersökning liksom förra året det högsta effektmåtten följt av Trivsel och Skolmat. 8

12 Resultat Jämförelser mellan stadsdelarna I tabell A redovisas resultaten från elevenkäten för de olika stadsdelarna. Tabell A: NEI år Elever i år 4-9 i kommunala skolor Stadsdelsförvaltning NEI 1999** 2000** Gunnared * * 66* Lärjedalen * * Kortedala * 56 51* * Bergsjön * 66* 70* Härlanda * 60 57* * Örgryte * Centrum * 56* Linnéstaden * 57* 56 60* Majorna * 47* 49 52* 54* Högsbo * Älvsborg * * Frölunda * Askim * Tynnered * 53 56* 59* 60 Södra Skärgården * 51* 54 49* 47* Torslanda * 60* Biskopsgården * Lundby * 55 57* Tuve-Säve * 66* 52* Backa * 63* 61* 63* Kärra-Rödbo * Samtliga kommunala * 57* 59* Samtliga friskolor * 67* *statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** resultaten för 1999 och 2000 avser elever i år 3-9. Frågeformuleringen för NEIfrågorna har ändrats fr.o.m. år 2002, vilket kan ha bidragit till att NEI-värdet har försämrats. I tabell A ovan kan man se att NEI i de olika stadsdelarna varierar från 47 för Södra Skärgården till 69 för Bergsjön år. Åtta av stadsdelarna har fått statistiskt säkerställt högre betygsindex i årets undersökning jämfört med års undersökning och fyra stadsdelar har fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Vidare är NEI även i år åtta indexenheter högre för friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. 9

13 Resultat I nedanstående tabell sammanfattas i hur många stadsdelar respektive faktor hamnat i kvadrant I, II, III eller IV. Tabell B: Kvalitetsfaktorernas placering i prioriteringsmatrisen för de olika stadsdelarna år Kvalitetsfaktor Kvadrant I Kvadrant II Kvadrant III Kvadrant IV (Förbättra (Prioritera) (Lägre (Bevara) om möjligt) prioritet) Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Faktorerna Skolmiljö och Skolmat har i alla stadsdelar fått en effekt över medeleffekten. Dessa faktorer tillhör i samtliga stadsdelar första prioriteringsgrupp. Trygghet och Bemötande har genomgående fått en effekt under medeleffekten och ett betygsindex över medelindex och hamnat i kvadrant IV (bevara). Pedagogisk handledning och Trivsel har genomgående ett betygsindex över medel och återfinns för alla stadsdelar i kvadrant I eller IV. Faktorerna Bestämma och Läromedel har i de flesta stadsdelar hamnat i kvadrant III (lägre prioritet). 10

14 Resultat Jämförelse mellan åren I tabell C nedan redovisas resultatet för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Indexvärden för år 1999 och 2000 har räknats om till att gälla i år 4-9. Tabell C: Kvalitetsfaktorernas betygsindex år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Indexvärde Kvalitetsfaktorer Trivsel * 75* 74* 75* 76* 76 Trygghet * 81* 80* 81* Bemötande * 71 72* 70* 72* 72 73* Pedagogiskt stöd Pedagogisk handledning** * 74* 72* 74* Skolämnena Pedagogisk process * 70* 72* 70* 72* 71* 72* Bestämma * 48 51* 50* 52* 52 53* Läromedel * 56 58* 58 61* 60* 62* Skolmiljö** * 57* 56* 59* 59 60* Skolmat * NEI * 57* 59* Förtroende * 61* * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år Årets frågeblankett avseende analysmodellen är identisk med den förra mätningen år. Detta innebär att NEI och samtliga faktorer i årets mätning är direkt jämförbara med år. Frågeblanketten har tidigare ändrats sedan 1999 och 2000 års undersökning. Den viktigaste förändringen gäller frågorna som bygger upp NEI som fr.o.m. år 2002 är ändrade och därmed inte jämförbara med tidigare år. För att vidare se vilka förändringar som har gjorts hänvisas läsaren till tidigare rapporter. Alla faktorerna har oförändrade eller högre värden än år. Faktorerna Bemötande, Pedagogisk process, Bestämma, Läromedel och Skolmat har fått statistiskt säkerställt högre indexvärde i årets undersökning jämfört med år. 11

15 Resultat I tabell D nedan redovisas effektmåtten för mätningarna år för de kommunala skolorna år 4-9. Tabell D: Kvalitetsfaktorernas effektmått år Samtliga elever i år 4-9 i kommunala skolor. Effektmått Kvalitetsfaktorer Trivsel 0,9 1,0 1,3 1,3 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 1,0* Trygghet 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Bemötande 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Pedagogiskt stöd 0, Pedagogisk handledning** - 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Skolämnena 0, Pedagogisk process - 0,9 0,4 0,5 0,4 0,4 0,4 0,5 0,6 0,7 Bestämma 0,3 0,4 0,2 0,1* 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 Läromedel 0,4 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2* 0,3 0,3 0,2 0,2 Skolmiljö** 1,2 1,2 1,6 1,6 1,7 1,6 1,6 1,6 1,5 1,6 Skolmat 0,7 0,8 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1* 0,9* 1,0 1,0 * statistiskt säkerställd förändring från föregående år. ** en tillförd fråga till faktorn år Vad gäller effektmåtten är skillnaderna mellan åren och små. Effektmåttet för faktorn Trivsel har en statistisk säkerställd skillnad mellan dessa år. 12

16 Resultat Jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor Tabell E: Betygsindex och effektmått för kommunala skolor och friskolor år. Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Trivsel 76 79* 1,0 1,5* Trygghet 81 85* 0,0 0,0 Bemötande 73 77* 0,0 0,0 Pedagogisk handledning 74 77* 0,0 0,0 Pedagogisk process 72 75* 0,7 0,6 Bestämma 53 58* 0,3 0,0* Läromedel 62 66* 0,2 0,4 Skolmiljö 60 63* 1,6 1,3 Skolmat 56 61* 1,0 1,0 NEI 60 68* - - Förtroende 62 73* - - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Prioriteringsmatrisbilden för friskolorna liknar i hög grad bilden för de kommunala skolorna. Alla faktorer hamnar i samma kvadrant även om storheten på betygsindex och effektmått skiljer. Friskolorna har högre betygsindex på alla faktorer, liksom på NEI och målvariabeln Förtroende. Samtliga skillnader för betygsindexen mellan friskolor och kommunala skolor är statistiskt säkerställda. Faktorn Trivsel har ett statistiskt säkerställt högre effektmått i friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. Faktorn Bestämma har ett statistiskt säkerställt lägre effektmått för friskolorna jämfört med de kommunala skolorna. Medeleffekten är densamma för både friskolorna och kommunala skolor medan medelindex är hela fyra indexenheter högre för friskolorna. 13

17 Resultat Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund, kommunal verksamhet I tabellerna F och G kan man studera betygsnivåerna på faktorerna efter bakgrundsvariablerna år och kön. År I tabell F visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas indexvärde beroende av vilket år eleverna går i för år och. Tabell F: NEI och de olika indexvärden efter år som eleven går i år och År som eleven går i Kvalitetsfaktor År år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Förtroende NEI Antal Elever I tabell F kan man se att elever i högre år ger skolan betydligt lägre betyg och detta gäller för alla faktorer. NEI blev 21 indexenheter lägre för elever i år 9 jämfört med elever i år 4. Den största skillnaden är i faktorn Läromedel med 25 indexenheter medan minsta skillnaden återfinns i faktorn Trygghet med 6 indexenheter. Dessa skillnader mellan yngre och äldre elevers bedömningar av skolan måste man ha i åtanke vid jämförelser mellan olika skolor. Skillnaden mellan skolor kan i en del fall helt förklaras med att man har olika fördelning av elever i olika år. Jämför därför också skolans resultat med genomsnittet för olika år i hela staden. 14

18 Resultat Kön I tabell G visas skillnaden för NEI och de olika faktorernas indexvärde beroende av kön år och. Tabell G: NEI och de olika indexvärden efter kön år och Kön Kvalitetsfaktor År Flicka Pojke Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat Förtroende NEI Antal Elever Enligt tabell G finns det vissa mindre skillnader mellan hur flickor och pojkar betygsätter skolan och dess verksamhet. Flickornas NEI (61) ligger tre enheter högre än det för pojkarna (58). Vidare tycks pojkarna värdera de flesta faktorerna något lägre än flickorna, skillnaderna är dock relativt små. Den största skillnaden återfinns i faktorn Bestämma med fyra indexenheter. Skolmiljö värdes lika mellan könen. 15

19 Resultat Kultur och musikskolan, kommunal verksamhet 13 procent av eleverna svarade Ja på frågan om de deltar i kulturskolan/musikskolan. Det är 15 procent av alla flickor som deltar i kulturskolan/musikskolan medan det är 11 procent av alla pojkar. Deltagandet sjunker i de högre årskurserna. Av de i årskurs 4 svarar 19 procent att de deltar i kulturskolan/musikskolan medan i årskurs 8 och 9 är det nio procent som deltar. Anledningen till att de inte deltar i kulturskolan/musikskolan skiljer sig inte mycket mellan årskurserna. Vanligaste anledningen är att de inte vill som 56 procent svarat följt av att de inte hinner, 21 procent. I frågeblanketten finns ett antal faktorer och frågor som är riktade till de som deltar i kultur/musikskolan. Vad det gäller helhetsbetyget, NEI, har dessa tre frågor erhållit betyg mellan 7,7 och 8,5 på den tiogradiga skalan. Detta är betydligt högre värden jämfört med totala NEI för skolan i sin helhet (5,5 6,9). Medelbetygen för de olika indikatorerna ligger mellan 7,7 och 8,9 på den tiogradiga skalan. Mest nöjda tycks eleverna vara med faktorerna Bemötandet, Pedagogisk process och Trygghet/trivsel. Högst medelbetyg (8,9) har indikatorn hur trygg du känner dig med lärarna erhållit. 16

20 Resultat Elevhälsan, kommunal verksamhet Analysmodellen som används för elevhälsan består av de sex verksamhetsområden (faktorer) som står listade nedan. De frågor som hör till de olika faktorerna redovisas efter varje faktor. Trivsel (fråga 3: 1-3) Trygghet (fråga 4: 1-4) Pedagogisk handledning (fråga 6: 2, 6) Bestämma (fråga 8: 2, 14: 3) Skolmiljö (fråga 10: 2-5, 7) Skolmat (fråga 11: 1-6) Vidare ingår i analysmodellen ett antal frågor som ligger till grund för Nöjd-Elev-Index, NEI, (frågorna 12:a-c). Tre olika modellkörningar har gjorts för elevhälsan: Kategori 1: Elever i behov av stöd Kategori 2: Elever som inte är i behov av stöd Kategori ALLA: Samtliga svarande I kategori 1 ingår elever som gett lågt betyg (1-3) på någon av frågorna 7:6, din egen förmåga att klara skolarbetet, 14:1, din förmåga att läsa och skriva eller 14:2, din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet. I kategori 2 ingår elever som har gett betyg 4-10 på dessa frågor. I kategori ALLA ingår samtliga svarande. På så vis kan vi i tabell 1 studera om elever i behov av stöd och elever som inte är i behov av stöd har olika uppfattningar om skolan. Antalet elever som ingår i kategori 1 är (1 865 ingick i modellanalysen), i kategori 2, (16 552) och i kategori ALLA, (18 465). I tabell H nedan görs en jämförelse mellan de olika kategoriernas betygsindex och effektmått för NEI och respektive kvalitetsfaktor. 17

21 Resultat Tabell H: Elevhälsan, kvalitetsfaktorerna och deras effektmått för respektive kategori, kommunala skolor år och år Betygsindex Effektmått Kvalitetsfaktor Trivsel Trygghet Kat 1 Kat 2 ALLA Kat 1 Kat 2 ALLA ,4 0,0 1,3 0,0 1,3 0,0 54* 62* 79* ,1 0,0 1,2 0,0 1,1 0,0 Pedagogisk ,0 0,2 0,2 handledning * 0,2 0,3 0,3 Bestämma Skolmiljö Skolmat NEI ,0 1,2 1,1-0,6 1,5 1,2-0,7 1,4 1,2-29* * 67* 59* 60* 63* 63* 56* 57 60* 0,7 1,4 1,2-0,6 1,6 1,2-0,7 1,5 1,2 - *Statistiskt säkerställd skillnad mellan år och Observera att faktorerna för kategori ALLA inte direkt kan jämföras med tabell C eftersom frågorna i de olika modellkörningarna för de olika faktorerna inte är desamma. Resultaten mellan åren är direkt jämförbara då samma frågor ligger till grund för modellkörningarna. Det finns enligt tabell H stora skillnader mellan kategori 1 och 2 när det gäller kvalitetsfaktorernas betygsindex, mellan hela 21 och 38 indexenheter. Elever i behov av stöd, kategori 1, har gett mycket lägre betyg på NEI och samtliga kvalitetsfaktorer. Skillnaden är störst för Bestämma. Denna skillnad mellan kategori 1 och 2 har i de flesta faktorer ökat sedan år. När det gäller effektmåtten är skillnaderna små. Oavsett kategori är det Skolmat och Skolmiljö som bör prioriteras enligt eleverna. Även Trivsel har stor effekt på helhetsbetyget, men har samtidigt fått betyg över medelvärdet. Trivsel har i samtliga kategorier hamnat i kvadrant I och tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Prioriteringsmatrisen skiljer inte mycket från år. Det är bara faktorn Bestämma som år för kategori 1 hamnade i kvadrant I medan den i år hamnar i kvadrant III. För kategori 1 har faktorn Trygghet fått statistiskt säkerställt högre betyg jämfört med föregående år medan faktorerna Trivsel, Bestämma samt NEI fått ett statistiskt säkerställt lägre betyg. För kategori 2 har faktorn Trivsel, Bestämma, Skolmiljö, Skolmat samt NEI fått statistiskt högre betygsindex. För ALLA har faktorn Pedagogisk handledning, Bestämma, Skolmiljö och NEI fått statistiskt säkerställt högre betygsindex jämfört med föregående år. Inget effektmått har en statistisk säkerställd skillnad jämfört med föregående år. 18

22 Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i år 4-9 i samtliga grundskolor i Göteborgs stad Kommunala skolor: elever Friskolor: elever Särskolor: 197 elever Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningar från SCB delades frågeblanketter tillsammans med kuvert ut av respektive klasslärare. Eleverna fyllde i frågeblanketten under lektionstid och återlämnade den besvarade frågeblanketten direkt under lektionen till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade frågeblanketterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Frågeblanketterna distribuerades från SCB till stadsförvaltningarna under vecka 3, år. Mätperiod: 12 januari 12 februari år. Svarsfrekvens Svarsantal Kommunala skolor: elever enkäter var så komplett ifyllda att de kunde ingå i modellanalysen Friskolor: elever enkäter ingick i modellanalysen Särskolor: 99 elever Svarsandel Kommunala skolor: 86 procent. 95 procent av dessa ingick i modellanalysen Friskolor: 78 procent. 96 procent av dessa ingick i modellanalysen Särskolor: 50 procent Kommentar: Svarsandelarna för de olika stadsdelarna redovisas i tabell I nedan. Hela 18 stadsdelar har en svarsfrekvens på 80 procent eller mer och av dessa har fyra stadsdelar nått upp till 90 procent svarande. 19

23 Teknisk rapport Tabell I: Svarsandel år Göteborgs samtliga stadsdelar, elever i kommunala skolor åk 4-9. Stadsdel Svarsandel i procent Gunnared Lärjedalen Kortedala Bergsjön * Härlanda Örgryte * Centrum Linnéstaden Majorna Högsbo Älvsborg Frölunda Askim Tynnered Södra Skärgården Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-Rödbo Hela Göteborg *även de för sent inkomna svaren ingår i 2004-års svarsandel (en ny modellkörning gjordes p.g.a. den låga svarsandelen). Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för en undersöknings kvalitet. Ju högre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha värderat de olika frågorna har vi ingen kunskap om men vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. Svarsandelen för de olika stadsdelarna varierar från 69 procent för Högsbo till 100 procent för Södra Skärgården. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland de besvarade frågeblanketterna. Det partiella bortfallet blev inte anmärkningsvärt högt för någon fråga men högst på frågorna om kultur och musikskolan. (Det stora partiella bortfallet på frågorna om studie- och yrkesvägledning beror på att endast elever i år 9 skulle svara på frågorna). Kommentar: Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår ej partiellt bortfall och ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 givit högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. 20

24 Göteborgs stad, kommunala grundskolor Diagram 1 Nöjd-Elev-Index Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått NEI 3: 1-3 Trivsel Elever år ± 0,1 1,0 om skolan 4: 1-4 Trygghet Förtroende Hela Göteborg 81 ± 0,1 0,0 62 5: 1-3 Bemötande 4,0 ± 0,2 Våren 73 ± 0,1 0,0 Fråga: Antal svar : 1-7 Pedagogisk handledning ±0,0 13 a-b Andel svarande (%) ± 0,1 0,0 NEI Medelindex 67 7: 1-6 Pedagogisk process Medeleffekt 0,5 72 ± 0,1 0,7 8: 1-4 Att få vara med och bestämma 60 ± 0,2 1,0-1,0 53 ± 0,2 0,3 0,0-0,1 * Värdet 1,6 innebär att om 9: 1-3 Läromedel 0,0-0,1 betyget för faktorn Skolmiljö 62 ± 0,2 0,2 0,0-0,1 ökar med 5 enheter från 60 till 65 då 10: 1-8 Skolmiljö 0,6-0,8 Fråga: 12 a-c Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat förväntas helhetsbetyget eller NEI öka 60 ± 0,1 1,6 * 0,2-0,4 med 1,6 enheter från 60 till 61,6. 11: 1-5 Skolmat 0,1-0,3 56 ± 0,2 1,0 1,5-1,7 1,0-1,

25 Göteborgs stad, kommunala grundskolor = medelindex för hela Göteborg Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Diagram 2 Våren Hela Göteborg Effekt Nöjd-Elev-Index NEI 60 Elever år 4-9 om skolan Antal svar Andel svarande (%) 86 Medelindex Medeleffekt 0, Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Trivsel 76 1,0 2 Trygghet 81 0,0 3 Bemötande 73 0,0 4 Pedagogisk handledning 74 0,0 5 Pedagogisk process 72 0,7 6 Att få vara med och bestämma 53 0,3 7 Läromedel 62 0,2 8 Skolmiljö 60 1,6 9 Skolmat 56 1, =stadsdelens/enhetens medelindex och medeleffekt 22

26 Tabell 1 Elevernas bedömning av grundskolan, år 4-9. År Hela Göteborg Kommunal verksamhet Antal svarande: Andel svarande (%): 86 Hela Göteborg Hela Göteborg Medelvärden och svarsfördelning för frågeområdena i "Tala om vad Du tycker om Din skola!" Frågor som har en tonad markering i den första kolumnen besvaras på en 10-gradig skala och ingår som frågor i respektive faktor. Övriga frågor ingår inte i faktorerna. Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Alla skolor Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Fr 12:a-12c NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 13:a-13b FÖRTROENDE Fr 3:1-3:3 TRIVSEL Fr 4:1-4:4 TRYGGHET Fr 5:1-5:3 BEMÖTANDE Fr 6:1-6:7 PEDAGOGISK HANDLEDNING Fr 7:1-7:6 PEDAGOGISK PROCESS Fr 8:1-8:4 ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Fr 9:1-9:3 LÄROMEDEL Fr 10:1-10:8 SKOLMILJÖ Fr 11:1-11:5 SKOLMAT MEDELINDEX 67 23

27 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar NEI, SKOLAN I SIN HELHET Fr 12:a Om du tänker på din skola i sin helhet - hur nöjd är du då med den? 6,9 5,8 7, Fr 12:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,5 5,5 7, Fr 12:c Tänk dig en perfekt skola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? 5,5 4,2 6, FÖRTROENDE Fr 13:a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor som du känner till? 6,7 4,9 7, Fr 13:b Om du skulle välja skola i dag - skulle du då välja den skola som du nu går i? 6,4 5,2 7, TRIVSEL Fr 3:1 Trivs du i skolan? 7,7 7,1 8, Fr 3:2 Trivs du med de vuxna på skolan? 7,5 7,0 8, Fr 3:3 Trivs du med dina skolkamrater? 8,6 7,9 9, TRYGGHET Fr 4:1 Känner du dig trygg på rasterna? 8,7 8,1 9, Fr 4:2 Känner du dig trygg i övrigt i skolan? 8,6 8,1 8, Fr 4:3 Har du kamrater som bryr sig om dig? 8,9 8,3 9, Fr 4:4 Får du tag i någon vuxen när du behöver? 7,3 6,8 7, BEMÖTANDE Hur nöjd är du med Fr 5:1 - hur du bemöts av lärarna? 7,8 7,3 8, Fr 5:2 - hur du bemöts av övrig personal? 7,6 7,2 8, Fr 5:3 - hur de vuxna lyssnar på dina synpunkter? 7,4 6,8 8,

28 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar PEDAGOGISK HANDLEDNING Hur nöjd är du med Fr 6:1 - hur du vet vad du skall lära dig i olika ämnen? 7,8 6,9 8, Fr 6:2 - den hjälp du får med skolarbetet när du behöver? 7,8 6,9 8, Fr 6:3 - hur bra lärarna förklarar för dig? 7,8 7,0 8, Fr 6:4 - hur lärarna anstränger sig? 7,7 7,1 8, Fr 6:5 - hur du lär dig ta eget ansvar för skolarbetet? 8,2 7,5 9, Fr 6:6 - arbetsron i skolan? 6,5 5,8 7, Fr 6:7 - din individuella utvecklingsplan? 7,9 7,1 8, PEDAGOGISK PROCESS Hur nöjd är du med Fr 7:1 - vad du får lära dig? 7,9 7,1 8, Fr 7:2 - möjligheterna att få lära på olika sätt (t.ex. tillsammans med andra, självständigt arbete, skapande, olika tekniska hjälpmedel)? 7,6 6,8 8, Fr 7:3 - hur omväxlande och intressant skolarbetet är? 7,0 6,0 8, Fr 7:4 - hur skolan väcker din nyfikenhet och lust att lära? 6,7 5,5 8, Fr 7:5 - hur nyttiga och användbara saker du får lära dig? 7,6 6,6 8, Fr 7:6 - din egen förmåga att klara skolarbetet? 8,2 7,6 8, ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med Fr 8:1 - hur du får vara med och bestämma om vad du ska arbeta med i skolan? 6,2 5,2 7, Fr 8:2 - hur du får vara med och bestämma hur du ska arbeta i skolan? 6,4 5,5 7, Fr 8:3 - hur du får vara med och bestämma om maten och miljön i skolan? 4,9 4,2 5, Fr 8:4 - hur du får vara med och bestämma om kommande aktiviteter (t.ex. friluftsdagar, temaveckor m.m.)? 5,5 4,6 6,

29 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar LÄROMEDEL Hur nöjd är du med Fr 9:1 - läroböckerna som ni använder? 6,9 5,7 8, Fr 9:2 - bibliotekets öppettider? 6,1 4,7 7, Fr 9:3 - andra läromedel (t.ex. dator, video m.m.)? 6,5 5,5 8, SKOLMILJÖ Hur nöjd är du med Fr 10:1 - undervisningslokalerna? 6,9 5,7 8, Fr 10:2 - elevutrymmena? 6,6 5,6 8, Fr 10:3 - övriga utrymmen (t.ex. korridorer, trapphus)? 6,6 5,5 7, Fr 10:4 - toaletterna? 4,4 2,9 5, Fr 10:5 - skolgården? 6,0 4,7 7, Fr 10:6 - möjligheten att komma in i skolan före och efter schemalagd tid? 6,8 6,0 7, Fr 10:7 - städningen på skolan? 6,4 5,1 7, Fr 10:8 - idrottslokalerna? 7,2 4,3 8, SKOLMAT Fr 11:1 Hur vanligt är det att du äter i skolan? 7,5 6,0 7, Hur nöjd är du med Fr 11:2 - hur god maten brukar vara? 5,1 3,7 5, Fr 11:3 - hur mycket mat man kan få? 6,2 4,2 8, Fr 11:4 - hur trivsamt det är i matsalen? 6,2 4,9 7, Fr 11:5 - möjligheten att äta i lugn och ro? 5,6 4,3 6,

30 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Fr 11:6 Frågor utanför modellen SKOLMAT Hur nöjd är du med - när på dagen maten serveras? 6,6 5,8 7, ELEVHÄLSAN Hur nöjd är du med Fr 14:1 - din förmåga att läsa och skriva? 8,5 7,8 8, Fr 14:2 - din förmåga att koncentrera dig på skolarbetet? 7,5 6,7 8, Fr 14:3 - hur du fått vara med och bestämma om den hjälp du får i skolarbetet? 7,0 6,0 8, Fr 14:4 - luften i klassrummen? 6,6 5,5 7, Fr 14:5 - ljudnivån i klassrummen? 5,9 5,1 6, FRISKVÅRD Hur nöjd är du med - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i Fr 15:1 skolan? 7,4 6,4 8, Fr 15:2 - vad ni gör på lektionerna i idrott och hälsa? 7,5 6,2 8, hur skolan arbetar med kunskaper om hur Fr 15:3 viktigt det är att motionera? 7,3 6,2 8, LIVSSTIL Hur nöjd är Du med hur skolan arbetar med kunskaper till Fr 16:1 - narkotika och alkohol? 5,8 5,0 7, Fr 16:2 - tobak och snus? 5,8 5,2 7, Fr 16:3 - kost och måltider? 6,5 5,6 7, Fr 16:4 - sex och samlevnad? 5,4 4,6 6, Fr 18:1 STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hur nöjd är du med - hur lätt det är att få kontakt med studie- och yrkesvägledaren på din skola? 6,0 4,9 7, Fr 18:2 - hur stor nytta du har av kontakt med studie- och yrkesvägledare och Vägledningscentrum när det gäller ditt gymnasieval? 6,0 4,8 7,

31 VÄGLEDNINGSCENTRUM Fr 19:1 Har du hört talas om att det finns ett centralt vägledningscentrum, "drop-in", på Skånegatan 20? Ja 38 % Nej 60 % Andel ej svar 2 % ANTAL SVARANDE Fr 19:2 Har du besökt Vägledningscentrums "drop-in" för att få stöd, hjälp samt information rörande studieoch yrkesval? Ja 14 % Nej 83 % Andel ej svar 3 % ANTAL SVARANDE Fr 19:3 Om inte, varför? Öppettiderna passar inte 4 % Det är för långt eller för krångligt att ta sig dit 6 % Jag tycker inte att jag har haft behov av det 36 % Annat skäl 49 % Andel ej svar 5 % Fr 20:1 ANTAL SVARANDE DIN FRITID Är du medlem i någon förening/ organisation (t ex idrottsförening, musikförening, schackklubb)? Ja, i en 32 % Ja, i två 16 % Ja, i tre eller flera 8 % Nej 29 % Andel ej svar 16 % ANTAL SVARANDE Fr 20:2 Är du ledare i någon förening (t ex idrottsförening, musikförening, schackklubb)? Ja 6 % Nej 75 % Andel ej svar 20 % ANTAL SVARANDE

32 Fr 21:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN Går du i kulturskolan/musikskolan? Ja 13 % Nej 39 % Andel ej svar 48 % ANTAL SVARANDE Fr 21:2 Om du svarade nej på föregående fråga, av vilken anledning deltar du inte? - flera alternativ kan anges Jag vill inte 56 % Jag hinner inte 21 % Det är för dyrt 4 % Jag fick inte plats 4 % Kulturskolan/musikskolan har inget som passar mig 11 % Tiderna passar mig inte 8 % Jag har svårt att mig till undervisningslokalerna 2 % Jag har ingen kompis att gå med 7 % Jag visste inte om att Kulturskolan/musikskolan fanns 6 % Andel ej svar 13 % ANTAL SVARANDE Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Fr 30:a Medelvärde Lägsta värde NEI, KULTUR/MUSIKSKOLAN I SIN HELHET Hur nöjd är du med kultur/musikskolan och dess verksamhet i sin helhet? 8,5 7,9 8, Fr 30:b Hur väl uppfyller kultur/musikskolan dina förväntningar? 8,2 7,5 8, Fr 30:c Tänk dig en perfekt kultur/musikskola. Hur nära ett Fr 22:1 Högsta värde sådant ideal tycker du att denna kulturskola och dess verksamhet kommer? 7,8 7,4 8, KULTUR/MUSIKSKOLAN, BEMÖTANDET Hur nöjd är du med. - hur du bemöts av lärarna? 8,8 8,0 9, Fr 22:2 - hur lärarna lyssnar på dig? 8,7 8,0 9, Fr 22:3 - hur lärarna bryr sig om dig? 8,8 7,9 9, lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar 29

33 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Fr 23:1 Medelvärde Lägsta värde KULTUR/MUSIKSKOLAN, PEDAGOGISK PROC. Hur nöjd är du med. - hur bra lärarna i kulturskolan visar/ förklarar för dig? 8,7 8,3 9, Fr 23:2 - den hjälp du får när du behöver det? 8,7 8,1 9, Fr 23:3 - hur din lärare uppmuntrar dig? 8,7 8,0 9, Fr 23:4 - hur omväxlande och intressant undervisningen Högsta värde är? 8,5 7,9 9, lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Fr 24:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med. - hur lätt det är att ta sig till och från undervisningslokalerna? 8,4 7,4 9, Fr 24:2 - tiderna för undervisningen i kulturskolan? 8,1 7,3 8, Fr 24:3 - hur lätt det är att komma i kontakt med Fr 25:1 kulturskolan och dess personal? 7,9 7,0 8, KULTUR/MUSIKSKOLAN, ATT FÅ VARA MED OCH BESTÄMMA Hur nöjd är du med - möjligheterna att få vara med och bestämma hur du skall arbeta i kulturskolan? 7,9 6,9 8, Fr 25:2 - möjligheterna att få lämna synpunkter på kulturskolan? 8,0 7,0 8, Fr 25:3 - hur lärarna lyssnar till dina synpunkter? 8,4 7,6 9, Fr 26:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, LOKALERNA Hur nöjd är du med. - hur trivsamma undervisningslokalerna är i kulturskolan? 8,1 7,2 9, Fr 26:2 - hur undervisningslokalerna är anpassade för ämnet/kursen? 8,1 6,9 9, Fr 27:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, TRYGGHET/TRIVSEL Hur nöjd är du med. - hur trygg du känner dig med de andra eleverna i kulturskolan? 8,7 8,0 9, Fr 27:2 - hur trygg du känner dig med lärarna? 8,9 8,0 9, Fr 27:3 - tryggheten på vägen till och från undervisningslokalerna i kulturskolan? 8,4 6,7 9,

34 Fråga KVALITETSFAKTOR Alla Delfråga skolor Andel svar efter elevernas bedömning Medelvärde Lägsta värde Högsta värde lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar Fr 28:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, INFORMATION Hur nöjd är du med. - informationen om de kurser/ämnen som erbjuds i kulturskolan? 8,3 6,8 9, Fr 28:2 - informationen om vad kurserna/ ämnena i kulturskolan innehåller? 8,3 6,9 9, Fr 28:3 - informationen om utställningar/föreställningar/ konserter mm som du kan delta i? 8,1 6,9 8, Fr 28:4 - informationen om vart du kan vända dig med olika frågor i kulturskolan? 7,9 6,6 8, Fr 29:1 KULTUR/MUSIKSKOLAN, VERKSAMHETEN Hur nöjd är du med. - vad du får lära dig i kulturskolan? 8,7 7,7 9, Fr 29:2 - de ämnen/kurser du har att välja på? 8,5 7,3 9, Fr 29:3 - att få vara med på utställningar/föreställningar/ konserter mm? 8,4 7,2 9, Fr 29:4 - möjligheten att få vara med och bestämma vad du gör i kultur/musikskolan? 8,2 7,2 8, Fr 31 Fr 32:a PERSONLIG UTVECKLING - Mitt deltagande i kultur/musikskolans verksamhet påverkar mitt övriga skolarbete positivt 7,6 6,9 8, SYNPUNKTER - hur nöjd är du med hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 8,2 7,5 8, Fr 32:b - hur nöjd är du med hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 8,0 7,1 8,

35 Diagram 3 Hela Göteborg Fr 12:a Fr 12:b Fr 12:c Fr 13:a Fr 13:b Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 6:6 Fr 6:7 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 7:3 Fr 7:4 Fr 7:5 Fr 7:6 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 8:4 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 10:1 Fr 10:2 Fr 10:3 Fr 10:4 Fr 10:5 Fr 10:6 Fr 10:7 Fr 10:8 Fr 11:1 Fr 11:2 Fr 11:3 Fr 11:4 Fr 11:5 Fr 11:6 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 14:4 Fr 14:5 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr 15:3 Fr 16:1 Fr 16:2 Fr 16:3 Fr 16:4 Fr 18:1 Fr 18:2 Fr 30:a Fr 30:b Fr 30:c Fr 22:1 Fr 22:2 Fr 22:3 Fr 23:1 Fr 23:2 Fr 23:3 Fr 23:4 Fr 24:1 Fr 24:2 Fr 24:3 Fr 25:1 Fr 25:2 Fr 25:3 Fr 26:1 Fr 26:2 Fr 27:1 Fr 27:2 Fr 27:3 Fr 28:1 Fr 28:2 Fr 28:3 Fr 28:4 Fr 29:1 Fr 29:2 Fr 29:3 Fr 29:4 Fr 31 Fr 32:a Fr 32:b Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 32

36 Tabell Bakgrundstabeller 4-9 hela Göteborg kommunala grundskola Tabell 2.1 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NEI EFTER ÅRSKURS Vilket år går du i? Samtliga År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 Uppgift saknas NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Att få vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat ANTAL ELEVER Tabell 2.1 FAKTORERNAS BETYGSINDEX OCH NEI EFTER KÖN Är du en flicka eller en pojke? Samtliga Flicka Pojke Uppgift saknas NEI Förtroende Trivsel Trygghet Bemötande Pedagogisk handledning Pedagogisk process Att få vara med och bestämma Läromedel Skolmiljö Skolmat ANTAL ELEVER