Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Förutsättningar inför budget 2014 och flerårsplan 2015 2016 Dnr 41-2013 Mikael Cederberg

Dnr 41-2013 2013-01-30 Fastställd 2013-02-07 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Nuläge... 4 2.1. Aktuella verksamhetsresultat... 4 2.2. Antagningen hösten 2012... 5 2.3. Ekonomin 2013... 5 3. Förutsättningar 2014 och framåt... 6 3.1. Elevutvecklingen i länet... 6 3.1.1. Elevprognos för Gymnasieskolan... 6 3.1.2. Elevprognos för Gymnasiesärskolan... 7 3.2. Ekonomiska effekter av elevminskningen... 8 3.3. Personal... 8 4. Ändrad och/eller ny lagstiftning som ger nya kostnader... 10 4.1. Gymnasieskola 2011... 10 4.2. Gymnasiesärskola 2013... 11 4.3. Ekonomiska erfarenheter av GY2011... 11 4.4. Sammanställning/prognos av kostnader för ändrad eller ny lagstiftning... 12 5. Andra pålagor som ger nya kostnader för förbundet/medlemskommunerna... 14 5.1. Sammanställning/prognos av nya ekonomiska pålagor... 14 6. Statsbidrag... 15 j! Förutsättningar inför budget 2014 och flerårsplan 2015-2016 2 (15)

1. Sammanfattning Jämtlands Gymnasieförbund visar fortfarande goda verksamhetsresultat. Betygsnivåer, andelen godkända i gymnasiegemensamma ämnen, genomströmning, med mera ligger totalt sett på en bra nivå jämfört med genomsnittet för riket. Antagningen hösten 2012 visar att förbundet, liksom övriga kommunala skolor i länet, för andra året i rad ökat sina marknadsandelar. De privatägda skolorna tappar elever. Många menar att det svenska skolsystemet just nu genomgår den största förändringen någonsin. Förbundets verksamhet påverkas i hög grad av innehållet i statliga reformer som GY2011, VUX2012, GYSÄR2013, samt den nya skollagen. Förändringarna sker samtidigt som demografiska elevminskningar och att gymnasiet har blivit en marknad där privata och offentliga aktörer förväntas konkurrera. Skolverket har konstaterat att gymnasieskolan måste få ett omfattande stöd för att genomföra reformerna. Ekonomiskt sett befinner sig gymnasieskolan i ett utmanande läge. Elevminskningen och införandet av nya reformer, utan ekonomiska kompensationer från vare sig staten eller medlemskommunerna, har medfört påfrestningar. Allt färre elever fram till och med 2016 försvårar möjligheterna till ett lika brett utbildningsutbud. För kommunerna är det samtidigt en styrka att ha en förhållandevis stor och bred kommunal gymnasieskola, dels för att kunna styra utbildningsutbudet mot arbetslivets behov, dels för hålla den totala gymnasiekostnaden på en rimlig nivå. Förbundet har påpekat att reformerna kommer att leda till fördyringar av verksamheten. Erfarenheterna så här långt är att fördyringarna blivit större än förväntat, den ändrade timplanen på yrkesprogram slår ekonomiskt mot regioner som har en förhållandevis stor andel av elever på yrkesprogram. Gymnasieförbundets ekonomiska läge under 2013 innebär kostnadsreduceringar och att hantera ändrad/ny lagstiftning. Under perioden 2013 till 2016 motsvarar den prognostiserade elevminskningen cirka 41 mkr i minskade intäkter. Medlemskommunerna föreslås därför att inför budgetåret 2014: - Kompensera förbundet för nya kostnader på grund av ny/ändrad lagstiftning. - Kompensera förbundet för nya ekonomiska pålagor som förbundet inte kan påverka. 3 (15)

2. Nuläge 2.1. Aktuella verksamhetsresultat Nedanstående nyckeltal är hämtade från Skolverkats statistik. De ger en grund för jämförelser mellan kommuner och på nationell nivå. Uppgifterna måste tolkas med försiktighet när de grundar sig på små elevgrupper. Det gäller t ex alla uppgifter om Ragunda kommun. Sammantaget är resultaten goda jämfört med riket i övrigt, även om det förekommer variationerna kommunerna emellan. Övergångsfrekvensen till högskola är fortsatt låg i länet. Uppgifter om elever folkbokförda i kommunerna. Alla uppgifter i % från 2011. Kom- Kom- Resultat i % Bräcke Krokom Ragunda Östersund muner i tätbefolkad muner i glesbefolkad Riket totalt region region Antagna till sitt förstahandsval 80 86,5 80 83,5 80 77,8 78 Avbrott/studieuppehåll 5 3 3 2 3 3 3 Betyg, andel minst G i En, Ma och Sv på yrkesprogram 91 91 91 91 85 90 86 Betygspoäng, genomsnitt 14 14 14 14 13,9 13,8 14,1 Andel på högskoleförberedande program 27,3 40,2 32,5 48,1 42,9 40,7 50,9 Andel på yrkesprogram 40,3 43,5 53 32,6 38,8 43,1 31,4 Andel på introduktionsprogram 32,4 16,4 14,5 19,3 18,2 16,2 17,7 Fullföljd utbildning inom 4 år 79 83 71 82 77 77 76 Grundläggande behörighet universitet och högskola 66 75 54 72 62 62 63 Övergång högskolan inom 3 år 31 29 26 34 40 38 44 4 (15)

2.2. Antagningen hösten 2012 Elevminskningen i länet fortsätter och 2012 var antalet 16-åringar 10 % färre än 2011. Antagningen hösten 2012 visar att förbundet, liksom övriga kommunala skolor i länet, för andra året i rad ökat sina marknadsandelar. De fristående skolorna tappar elever. Fördelning av JGY-elever i antagningen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 JGY Friskola Annan kommun Övergången till GY2011 har inneburit att intresset för yrkesutbildningar har minskat med 2 %, från 47 % till 45 %, vilket dock fortsatt är en hög andel jämfört med riket i övrigt. 2.3. Ekonomin 2013 Förbundet är i dagsläget halvvägs inne i den demografiska nedgång av elevantalet som beräknas fortsätta fram till och med 2016. Minskningen av elevkullarna har inneburit successiva kostnadsreduceringar inom verksamheten. 2009 och 2010 ålades också förbundet strukturella besparingar på sammanlagt 12,5 mkr. Förbundet har fram till 2011 klarat dessa kostnadsanpassningar utan att begära tillskott av medel från ägarkommunerna. Hur utfallet blir 2012 är för närvarande inte klart. Kommande års behov av kostnadsminskningar beräknas uppgå till cirka 20 mkr, varav cirka 11,2 mkr är kopplat till den prognostiserade elevminskningen. 5 (15)

3. Förutsättningar 2014 och framåt 3.1. Elevutvecklingen i länet Elevantalet beräknas vara som lägst läsåret 2015/2016. Från 2016/2017 och framåt märks en uppgång, i huvudsak i Krokoms och Östersunds kommuner. De närmaste två åren är det dock en betydligt större grupp elever som lämnar gymnasieskolan jämfört med gruppen förstaårselever, vilket kommer att vara utmanande för alla gymnasiehuvudmän i länet. Antal 16-åringar i länet 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 3.1.1. Elevprognos för Gymnasieskolan Under de senaste två åren har Jämtlands Gymnasium och andra kommunala huvudmän tappat färre elever än beräknat. Det beror dels på att färre elever har valt att gå på fristående skolor, dels att fler elever än tidigare går i gymnasieskolan under fyra år. 2013 är antalet 16-18-åringar i länet 6,9 % färre än 2012. Inom gymnasieförbundets område är minskningen 8,6 %. Om man väger samman de demografiska förutsättningarna med förväntade marknadsandelar är förbundets prognos att antalet antagna elever hösten 2013 minskar med 4,0 %, eller cirka118 elever. 6 (15)

Elever i Jämtlands Gymnasium 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1 021 1 050 987 956 877 834 944 886 853 836 IV/IM SÄR Åk 3 Åk 2 Åk 1 Demografikurva 1000 500 980 927 949 909 879 0 0910 1011 1112 1213 1314 3.1.2. Elevprognos för Gymnasiesärskolan Jämtlands Gymnasium är den huvudsakliga utbildaren inom gymnasiesärskolan i Jämtlands län. Sedan ett par år tillbaka har antalet elever minskat från 130 elever till cirka 115. Från och med läsåret 2013/2014 sker en kraftig elevminskning. Bedömningen är att gymnasieförbundet kommer att ha totalt cirka 80 elever på sikt. Det kommer att vara en utmaning att kunna behålla ett brett och kvalitativt utbud med ett mindre elevantal. Personalminskningar kommer att genomföras. Elevutveckling gymnasiesärskolan 2009 2014 Gymnasiesärskolan 140 Elever 120 100 80 60 40 20 åk06 åk07 åk08 åk09 åk10 åk11 åk12 åk13 åk14 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Läsår 7 (15)

3.2. Ekonomiska effekter av elevminskningen Förbundet hade en gynnsam elevutveckling fram till och med läsåret 2008/2009 vilket innebar en utökning av verksamheten. Från läsåret 2009/2010 har elevantalet successivt sjunkit vilket ger negativa effekter på förbundets finansiering varje år. Utifrån förutsättningen att en elev i snitt genererar 47,4 tkr i intäkter per termin (genomsnittligt elevplatspris för 2013), ger elevminskningen följande effekt på förbundets intäkter åren 2013-2018: Prognostiserade intäktsminskningar i mkr till följd av elevutvecklingen till och med 2018 Utifrån de demografiskt betingade förändringar som redovisas i avsnitt 3.1 och 3.2 och givet nuvarande finansieringsprincip innebär elevminskningen att förbundet måste minska kostnader med cirka 11,2 mkr 2013, 18,8 mkr 2014, 5,8 mkr 2015 samt 5,1 mkr 2016. Vändningen kommer 2017 då elevantalet ökar igen vilket förväntas ge 7,3 mkr i ökade intäkter under 2017 samt 7,0 mkr under 2018. 3.3. Personal Under åren 2012-2017 fyller 105 månadsanställda medarbetare 65 år, av dessa är 80 lärare. Till följd av åldersstrukturen kommer andelen pensionsavgångar att öka de närmaste åren. Den bortre gränsen för pensionsavgång är 67 år men fram till nu har den genomsnittliga åldern vid pensionsavgång i praktiken understigit 65 år. 8 (15)

Tendensen verkar dock gå mot att intresset för att arbeta efter 65 ökar, men i vilken mån det påverkar den genomsnittliga pensionsåldern är svårt att bedöma. Trots elevminskningar fram till och med 2015 2016 innebär de stora pensionsavgångar att Jämtlands Gymnasieförbund med stor sannolikhet står inför en arbetskraftsbrist inom några år. Åldersfördelning tillsvidareanställda 2012-12-31 160 140 120 100 80 60 Totalt Lärare 40 20 0-29 30 39 40 49 50 59 60 - Ålder Antal anställda som fyller 65 år 2013-2017 30 25 20 15 Totalt Lärare 10 5 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 9 (15)

4. Ändrad och/eller ny lagstiftning som ger nya kostnader 4.1. Gymnasieskola 2011 Verksamhetens planering och utveckling är fortsatt starkt knuten till införandet av en ny skollag och en ny gymnasiereform. Nedan följer en kort sammanfattning av nya statliga styrdokument för gymnasieskolan: Den nya gymnasieskolan har 18 program, 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram, med sammantaget 60 inriktningar. Gymnasieskolan har fått en ny läroplan som gäller från den 1 november 2011. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det Individuella programmet har ersatts med fem introduktionsprogram. Antagningskraven har förändrats, nu krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. För att vara behörig till yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. Betoningen på entreprenörskap är stark och ska genomsyra hela gymnasieskolan. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Fler beslut kan överklagas, bland annat åtgärdsprogram och rätt till skolskjuts. Lärares och rektorers allmänna befogenheter har förtydligats. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Skolinspektionen har möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. 10 (15)

4.2. Gymnasiesärskola 2013 Den 1 juli 2013 införs en ny och reformerad gymnasiesärskola. Strukturen i den nya gymnasiesärskolan är anpassad till den förändring som införs för gymnasieskolan: Elever ska kunna söka utbildningar och ha rätt att bli förstahandsmottagen på samma sätt som i gymnasieskolan, samt ges möjlighet till inackorderingstillägg. Nio nationella program införs: Administration, handel och varuhantering : Estetiska verksamheter : Fastighet, anläggning och byggnation : Fordonsvård och godshantering : Hantverk och produktion : Hotell, restaurang och bageri : Hälsa, vård och omsorg : Samhälle, natur och språk : Skog, mark och djur. Alla nationella program kommer att innehålla en garanterad undervisningstid på 3 600 timmar under 4 år, arbetsplatsförlagt lärande, gymnasiesärskolegemensamma ämnen, gemensamma karaktärsämnen, programfördjupning/breddning, individuellt val samt gymnasiesärskolearbete. Det införs ett Individuellt program som kan innehålla estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, natur och miljö, individ och samhälle, samt språk och kommunikation. Möjligheter till riksrekryterande utbildning, till exempel riksidrottsutbildning, särskilda varianter och gymnasial lärlingsutbildning ska finnas. Eleverna ges ett gymnasiesärskolebevis efter fullgjord utbildning. Anmälningsskyldighet för personal om elev misstänks vara felplacerad. Ett förslag till ny läroplan för gymnasiesärskolan ska presenteras under april 2013. Gymnasieförbundet planering för de närmaste åren är att gymnasiesärskolan ska vara förlagd både i gymnasiebyn och på Torsta. Nationella och individuella program ska finnas på båda platserna. För att klara uppdraget i reformen krävs ett närmare samarbete mellan gymnasiesärskolan och gymnasieskolan än idag. 4.3. Ekonomiska erfarenheter av GY2011 Jämtlands Gymnasieförbund har de tre senaste åren, liksom den övriga gymnasiesektorn i landet, flaggat för att regeringens beräkningar av de ekonomiska effekterna av reformen har varit luftslott. Regeringen har tagit fasta på kritiken och 11 (15)

inför 2013 återfört de medel som man tidigare tog bort med hänvisning till GY11 skulle bli billigare än GY00. Förbundet har tidigare påpekat att GY11 snarare kommer att ge fördyringar än tvärtom. Erfarenheterna snart två efter införande är att fördyringarna blivit större än förväntat. Exempelvis slår strukturförändringarna i timplanen extra mycket mot verksamheter i regioner som har en förhållandevis stor andel elever på yrkesprogram. 45 % av eleverna i gymnasieförbundet går på yrkesprogram jämfört med till exempel 17 % i Stockholmsregionen. 4.4. Sammanställning/prognos av kostnader för ändrad eller ny lagstiftning Prio Vad Beskrivning När 1 GY2011 GY2011:s nya struktur timplan - med fler Ändrad yrkeskurser, 1 900 poäng istället för 1750 poäng timplan leder till strukturellt högre kostnader med fler Fler grupper och därmed färre elever i varje grupp. yrkeskurser Beräkningar efter erfarenheterna från det första på yrkesprogram läsåret i åk 2, när eleverna gått in på nationella inriktningar, visar att lärarkostnaderna har ökat. Full effekt nås kommande läsår då det finns GY-11- elever i alla årskurser. Beräkningen nedan visar att det handlar om ca 10 lärarårsverken. Ökning av personal pga ändrad timplan i GY11 Tkr Budget 2014 Tkr Plan 2015 Tkr Plan 2016 GY00 GGÄ/KÄ KAR IND, PA SUMMA Elever Yrkesprogram 1300 1300 1300 1300 Elever per grupp 20 14 17 Antal grupper 65 93 76 234 Poäng 750 1350 400 2500 Kurser a 100p 7,5 13,5 4 Kursgrupper á 100p 488 1256 304 2048 Tjänster á 600p 81 209 51 341 GY11 GGÄ/KÄ KAR IND, PA SUMMA Elever Yrkesprogram 1300 1300 1300 1300 Elever per grupp 20 14 17 Antal grupper 65 93 76 234 Poäng 600 1600 300 2500 Kurser a 100p 6 16 3 Kursgrupper á 100p 390 1488 228 2106 Tjänster á 600p 65 248 38 351 Full effekt från läsåret 2013/2014 5 600 5 600 5 600 2 GY2011 Utökat program för att nå högskolebe hörighet Ny lagstiftad rättighet för elever på yrkesprogram att läsa in 200 p Svenska och 100 p Engelska för att nå högskolebehörighet. Idag kan eleverna välja att göra det som utökad kurs och/eller individuellt val. I den första GY11-årskursen har 15 % av yrkeseleverna valt att läsa in högskolebehörighet. Det motsvarar totalt 1 000 poäng kurser lärartid. 1 000 poäng är cirka 2 lärartjänster. Full effekt från läsåret 2013/2014 1 100 1 100 1 100 12 (15)

Extragrupper utökad kusve02 ENG06 SVE03 Anm Fv 2 1 1 SVE03? Pc 2 2 2 SVE03? Wa 0 0 0 Poäng x grupper 400 300 300 1000 Summa elever 53 35 Elever per grupp 13 12 3 GY2011 Rätt till studiehandl edning på modersmål Enligt den nya gymnasieförordningens kap. 8 5, ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Handledning ska ges till elever som inte till fullo kan följa undervisningen i klassen på grund av otillräckliga kunskaper i svenska. Erfarenheterna av den nya lagstiftningen och det faktum att allt fler elever med invandrarbakgrund blivit behöriga till nationella program, har lett till strukturell ökade kostnader motsvarande 2 heltidstjänster studiehandledare innevarande läsår. Med tanke invandringen till länet bedöms behovet öka ytterligare med en tjänst, till totalt 3 tjänster från 2014 och framåt. Från 2012 1 200 1 200 1 200 4 GY2011 Nya läromedel och ny utrustning till ny struktur Samtliga kurser är ändrade i den nya gymnasieskolan, vilket betyder att nya läromedel måste införskaffas till varje elev i systemet. Det är en strukturkostnad som löper över tre årskurser, varefter inköpen återgår till en normalnivå. Förbundets uppföljning har visat att merkostnaden per år sedan GY2011 infördes hittills uppgått till cirka 2 Mkr per budgetår. Halvårseffek t 2014 500 5 GYSÄR- 2013 Kompetens utveckling Särskild kompetensutveckling kopplat till reformen som införs 1/7 2013 1/1 2013 200 100 6 GYSÄR- 2013 Nya läromedel och ny utrustning till ny struktur Samtliga kurser ändras i den nya gymnasiesärskolan som införs 1/7 2013, vilket betyder att nya läromedel måste införskaffas. Det är en strukturkostnad som i gymnasiesärskolans fall bedöms löpa över endast 3 av 4 årskurser, varefter inköpen återgår till en normalnivå. 1/7 2013 200 200 100 13 (15)

5. Andra pålagor som ger nya kostnader för förbundet/medlemskommunerna Nedan följer en sammanställning av andra pålagor som framför allt kommer att påverka medlemskommunernas kostnader. Kostnader för dagliga resor, skolskjutsar samt ersättningar till fristående skolor påförs respektive kommun i den årliga avräkningen av kostnader som förbundet genomför. Beträffande AV-Media har förbundet lämnat synpunkter på förslaget att långsiktigt permanenta en filmcentralverksamhet i Regionförbundet till en årlig kostnad av 3,5 mkr. 5.1. Sammanställning/prognos av nya ekonomiska pålagor Prio Vad Beskrivning När 1 Elevkort Ny prissättning leder till högre kostnader för elevkort Länstrafike för länstrafik och stadstrafik från 1/7 2013. n/stadsbuss Förhandlingar pågår. Nedanstående bild visar arna merkostnaden per kommun utifrån Länstrafiken nuvarande krav på prisökningar. Länstrafiken uppger att den kraftiga prisökningen inför 2014 kommer att följas av årliga prisökningar som minst motsvarar elevminskningen fram till 2016. Tkr Budget 2014 Tkr Plan 2015 Tkr Plan 2016 Bräcke Krokom Ragunda Östersund Antal länskort 2013* 146 407 66 600 Antal stadskort 2013* 1 1 402 Kostnad 2013 vid dagens prisnivå 830 2 308 377 4 409 Länskort 788 kr (630) Stadskort 348 kr (278) Kostnad baserad på Länstrafikens förslag till prisnivå 1 003 2 784 455 5 761 Länskort 950 kr (760) + 20,5 % Stadskort 573 kr (458) + 36,1 % Merkostnad 2013 exkl moms enligt 87 238 39 676 Länstrafikens förslag Merkostnad 2014 exkl moms enligt 166 459 75 1 304 Länstrafikens förslag* * vägda siffror vår- och hösttermin * elevminskning inräknad Från 1/7 2013 2 004 2 004 2004 14 (15)

2 AV-Media Regionstyrelsen fattade i december 2012 ett principbeslut där kostnaderna för AVMediaverksamhet till länets skolor skulle uppgå ca 3,5 mkr per år från 2014. Skulle den kostnaden procentuellt fördelas på respektive utbildningsverksamhet innebär det en kostnadsökning för JGY på ca 300 tkr jämfört med den mediaförsörjningslösning som förbundet planerar att införa. I den lösningen streamas all media direkt från leverantörerna till lärare/elev, inte via något slags regional central. Från 1/1 2014 300 300 300 3 Friskoleers ättningar Utvecklingen av beräkningsmodeller, bättre kalibrering av faktiska kostnader, samt förändringar i gymnasieprogrammens struktur och huvudmannaskap innebär att kostnaderna till fristående skolor kommer att öka, detta trots att förbundets elevplatspriser totalt sett inte höjs mer än enligt ägardirektiven. Från 1/1 2013 ~1 500 ~1 500 ~ 1 500 4 Skolskjuts kostnader Gymnasiesä rskolan Ny upphandling ger 5,2 % högre kostnader Från 1/7 2013 40 40 40 6. Statsbidrag Redan 2012 kom särskilda statsbidrag till kommunerna för att stärka vissa reformer inom utbildningssektor, exempelvis ekonomiskt stöd för introduktionsåret för nyutexaminerade lärare, det vill säga ett nytt regelverk med koppling till behörighetsförordningen och lärarlegitimation. Under 2013 väntas regeringen fördela mer medel, i förlängningen uppemot 900 mkr/år, till den så kallade karriärreformen för lärare. Förbundet ser det som angeläget att medlemskommunerna utarbetar gemensamma principer för hur statsbidrag till skolsystemet även kommer gymnasieskolan till del. En modell vore att använda olika former av schablonersättningar utifrån om statsbidragen omfattar hela eller delar av skolsystemet. 15 (15)