Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 Rapportserie 2014:1 Arbetsgivarverket
Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2014 2014-01-20 Dnr 1310-0431-17
Innehåll Förord 5 Sammanfattning av resultat 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Den svenska utvecklingen... 9 Inflation och räntor... 10 Arbetsmarknad... 11 Lönebildning... 12 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 14 Ekonomi 16 Anslag och verksamhetens resultat... 16 Budgetomslutning... 17 Medlemmarnas ansvarsområde... 18 Kompetensförsörjning 19 Pensionsavgångar... 19 Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna... 20 Sysselsättning... 21 Personalomsättning... 22 Övertidsuttag... 23 Rekrytering och brist på lämpliga sökanden... 23 Uppsägningar och övertalighet... 25 Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft?... 25 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 26 Allmän offentlig förvaltning... 28 Försvar... 29 Samhällsskydd och rättsskipning... 30 Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling... 30 Kultur, fritidsverksamhet och religion... 31 Utbildning... 31 Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård... 32 Bilagor 33 Bilaga 1. Några enkätsvar... 33 Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 34
Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring... 10 Figur 1. KPI och KPIF... 11 Figur 2. Sysselsättning och arbetslöshet... 12 Figur 3. Nominell lön och reallön... 13 Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2014... 14 Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet... 15 Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014)... 16 Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2012 och prognos för 2013)... 17 Figur 7. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014).... 18 Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar?... 20 Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014)... 21 Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014).... 22 Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014).... 23 Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet... 24 Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet?... 25 Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG... 26 Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG... 27 Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG... 28 Tabell 3. Utvalda prognosfrågor med prognossvar.... 33 Tabell 4. Medlemmar efter antal anställda med månadslön och COFOG-grupp... 34
Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn är ett samarbete mellan Arbetsgivarverket och Konjunkturinstitutet. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Informationen i barometern kan också fungera som ett faktamässigt underlag i arbetet med centrala och lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under november år 2013, vilket är den trettiofemte gången barometern görs sedan starten hösten 1996. Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning svarade 69 procent av medlemmarna, vilket representerar 87 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är Matti Särngren och Roger Vilhelmsson. Stockholm i januari 2014 5
Sammanfattning av resultat Viktat med avseende på antal anställda kan undersökningen sammanfattas i följande punkter: En stor del av medlemmarna, 42 procent, utnyttjade sin anslagskredit under år 2013. Enligt prognosen för år 2014 kommer denna andel att minska till 15 procent. Sannolikt kan detta till viss del förklaras av den mycket svaga pris- och löneuppräkningen år 2013 och den högre uppräkningen år 2014. En majoritet på 61 procent av medlemmarna tror på en oförändrad budgetomslutning år 2013. Hos 46 procent av medlemmarna väntas ökning av budgetomslutningen under år 2014. Andelen med omfattande pensionsavgångar var i höstens undersökning 34 procent, vilket kan jämföras med 20 procent i undersökningen för ett år sedan. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt är 16 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt är 27 procent. Störst andel som upplever en negativ påverkan återfinns inom COFOG-gruppen Försvar. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2013 var 22 procent medan 12 procent minskat sin personal. Prognosen för antalet sysselsatta år 2014 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Andelen medlemmar som tror att antalet anställda minskar är 22 procent och andelen som tror att antalet anställda ökar är 19 procent. Trenden visar att personalomsättningen under året minskat, men en stor majoritet tror på en oförändrad personalomsättning under år 2014. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden låg under hösten 2013 på 41 procent vilket är en nedgång sedan de två tidigare undersökningarna. Precis som vid tidigare undersökningar är det främst inom olika typer av IT-kompetens som bristen finns. Hela 44 procent av medlemmarna ansåg att bristen inte påverkat verksamheten. Hos 10 procent av medlemmarna ansåg man dock att bristen påverkat verksamheten i stor omfattning medan 46 procent ansåg att man påverkats i en liten omfattning. Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret minskar liksom andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året. 6
Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I höstens undersökning stod de svarande medlemmarna för 87 procent av de anställda medan motsvarande siffra i vårens undersökning låg på 88 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,4 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt 28 000 ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I höstens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2014 kommer att se ut i jämförelse med år 2013. Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2014). Dessutom redovisade medlemmarna en uppskattning av utfallet för år 2013 jämfört med året innan (se staplarna för år 2013). De faktiska utfallen redovisas för åren 1997-2012. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2013), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. 3:e kvartalet 2013, Statistiska meddelanden AM 63 SM 1304. 2 Formeln för viktning är j N n n j j i 1 n j j i 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i 1 i 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se http://unstats.un.org/ n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i 1 är summa vikter per stratum 7
Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. En ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg övertog viss verksamhet från Socialstyrelsen 1 juni 2013. Samtidigt upphörde Högskolan på Gotland som egen myndighet och ingår numera i Uppsala universitet. Svevia AB, de bolagiserade produktionsdelarna av gamla Vägverket, var frivillig medlem i Arbetsgivarverket fram till och med 30 september 2013. Vid årsskiftet 1 januari 2014 inrättades den nya Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur. Samtidigt blev de tre högskolorna Operahögskolan, Stockholms Dramatiska högskola och Dans- och cirkushögskolan, sammanslagna till Stockholms konstnärliga högskola och Folkhälsoinstitutet sammanslogs med Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen till den nya Folkhälsomyndigheten. De fem hittillsvarande myndigheterna har också fått enkäten denna gång, men har kanhända haft svårare att lämna uppgifter om prognoser för år 2014. Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller bli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8
Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen I många OECD-länder stärktes konjunkturen under det andra halvåret av år 2013. Samtidigt visar de flesta länders framtidsinriktade förtroendeindikatorer på en konjunkturuppgång. Enligt OECD:s senaste prognos väntas världsekonomin därför växa med 2,7 procent under år 2013 för att år 2014 bli någon starkare och växa med 3,6 procent. 4 Som vanligt väntas skillnaden mellan olika regioners utveckling bli stor. I USA väntas tillväxten öka allt snabbare. Finanspolitiken ser ut att bli mer expansiv efter att de värsta automatiska statsfinansiella besparingarna i form av ett så kallat budgetstup undvikits genom en budgetuppgörelse i kongressen. Vidare har hushållens ekonomiska ställning blivit allt starkare i takt med att arbetsmarknaden förbättrats, huspriserna stabiliserats och börsen stärkts. Penningpolitiken blir fortsatt expansiv även om centralbanken inom kort väntas inleda en nedtrappning av de stödköp av statsobligationer som gjorts under en tid. Räntan förblir relativt låg och det mesta talar för en positiv konsumtions- och investeringsutveckling år 2014. Även i Japan är finans- och penningpolitiken starkt expansiv vilket fått fart på den japanska ekonomin. Efter nästan två år av sjunkande tillväxttakt i Europa vände utvecklingen uppåt under den andra delen av år 2013. Finanspolitiken väntas även i dessa länder bli något mindre stram. I stora länder som Tyskland och Storbritannien väntas tillväxten blir relativt god medan fler av de så kallade krisländerna fortfarande lider av statsfinansiella besparingar. Många bedömare tror att den svaga inflationen tvingar fram en mer expansiv penningpolitik i euroområdet. Den Europeiska centralbanken väntas i år inleda stödköp av statliga och privata skuldpapper. Den ekonomiska utvecklingen i tillväxtekonomierna har bromsat in den senaste tiden. Många av dessa länder lider av strukturella problem som hindrar dem från att växa vidare. Det kan t.ex. handla om en svag infrastruktur, stora demografiska utmaningar, ett dåligt företagsklimat eller en outvecklad finanssektor. Den kinesiska ekonomin har dock växt snabbare än de övriga tillväxtekonomierna eftersom fler marknadsorienterade strukturreformer införts. Den svenska utvecklingen BNP-tillväxten i Sverige har varit svag de senaste kvartalen. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP endast med 0,1 procent det tredje kvartalet år 2013 jämfört med kvartalet innan. 5 Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognos 6 från december väntas BNP växa med en procent år 2013 och bli lika svag som under år 2012. Orsaken är den svaga utvecklingen i euroområdet som drabbat den svenska exporten under år 2013. Även den inhemska efterfrågan har påverkats av den osäkra utvecklingen i omvärlden. Hushållens konsumtion och företagens investeringar har utvecklats sämre än vad bedömare tidigare förväntat sig. 4 Se OECD (2013), OECD Economic Outlook, November 2013. 5 Se SCB (2013), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det tredje kvartalet 2013, november 2013. 6 Se Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturläget, december 2013. 9
Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 BNP 0,9 1,0 2,4 3,1 Hushållens konsumtion 1,6 1,9 2,9 2,3 Offentlig konsumtion 0,3 1,2 0,7 1,1 Investeringar* 3,3-0,9 5,3 7,8 Lager -1,2-0,2 0,4 0,1 Import -0,6-1,8 4,4 6,2 Export 0,7-1,4 2,5 5,7 Anmärkning: *Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Den förväntade uppgången i USA och Europa väntas dock leda till en starkare efterfrågan på svenska produkter. En mindre osäker omvärld väntas dessutom tillsammans med fortsatt låga räntor, reallöneförbättringar och skattesänkningar leda till ökad konsumtion och ökade investeringar. Det finns en framtidstro i den inhemskt drivna tjänstesektorn och detaljhandeln, men också i den exportdrivna tillverkningsindustrin. 7 Enligt KI:s prognos väntas privat konsumtion och företagens investeringar vara de faktorer som i första hand driver BNP-tillväxten. Den offentliga konsumtionen ökade under år 2013. Framför allt beror det på en ökning av den statliga konsumtionen. Trots att myndigheternas anslagsuppräkning var mindre än någonsin så ökade de statliga konsumtionsutgifterna. Detta berodde främst på en ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, ökade inköp av vapen till bl.a. JAS samt ett ökat asylmottagande. Enligt KI:s prognos minskar dock den statliga konsumtionen kontinuerligt de kommande åren medan den kommunala ökar något till följd av den demografiska utvecklingen. Sammantaget väntas BNP öka med 2,4 procent år 2014 och 3,1 procent år 2015. Inflation och räntor Inflationstakten, det vill säga förändringen av priserna (KPI) under de senaste tolv månaderna, var 0,1 procent i december. 8 Inflationstakten rensad för effekten av räntesatsförändringar (KPIF) var i december 0,8 procent. Enligt Riksbanken väntas KPI bli -0,1 procent år 2013 för att sedan stiga till 0,6 respektive 2,5 procent åren 2014 och 2015. KPIF väntas bli 0,8 procent år 2013 för att under åren 2014 och 2015 stiga till 1 respektive 1,8 procent. 9 Enligt många bedömare talar den låga inflationen för en sänkning av reporäntan för att uppnå Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Riksbanken tvingas väga en sådan sänkning mot de ökade riskerna för en ökning av hushållens skulder. Kritikerna menar dock att det är skuldkvoten, dvs. hushållens skulder i förhållande till dess inkomster, som är viktig. Reporäntan menar kritikerna är ett för grovt instrument eftersom den också påverkar inkomsterna. Enligt en ny studie 10 är skuldkvoten högst bland höginkomsttagare och högutbildade. Dessa grupper förväntas dock vara de som klarar en ekonomisk chock bäst. 7 Se t.ex. Swedbank (2013), Inköpschefsindex, december 2013, Teknikföretagen (2013), Konjunkturbarometer, 4 kv. 2013, Almega (2013), Tjänsteindikatorn, Q4 2013 samt Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturbarometern, december 2013. 8 Se SCB (2014), Konsumentprisindex för december 2013, Statistiska Meddelanden PR 14 SM 1401. 9 Se Riksbanken (2013), Penningpolitisk uppföljning, december 2013. 10 Se SOU 2013:78, Överskuldsättning i kreditsamhället. 10
Figur 1. KPI och KPIF 5 4 3 2 1 0-1 -2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Anmärkning: KPIF är KPI rensad för effekten av räntesatsförändringar. Skuggad del är Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken KPI KPIF Eftersom inflationen under en längre tid varit låg gjorde Riksbanken i december bedömningen att behovet av stimulans på kort sikt vägde tyngre än den finansiella stabiliteten. Av den anledningen sänkte Riksbanken reporäntan med 25 punkter till 0,75 procent. Enligt beslutet ska reporäntan gradvis höjas i takt med att ekonomin och priserna tar fart i början av år 2015. Arbetsmarknad Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 11 så var 4 704 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta i november 2013, vilket är en ökning med 75 000 personer jämfört med november 2012. Säsongrensad data visar på en fortsatt ökande trend för både antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta. Antalet arbetslösa var i november 382 000 vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,5 procent. Jämfört med november 2012 har arbetslösheten minskat med cirka 10 000 personer eller 0,3 procentenheter. Säsongsrensat var arbetslösheten 8,0 procent i november, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med november 2012. Det finns flera tecken på en fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens statistik visar t.ex. att antal nyanmälda lediga platser ökat och för närvarande ligger på relativt hög nivå och att antalet anmälda varsel minskar och ligger på en relativt låg nivå. 12 Vidare visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 13 att näringslivets anställningsplaner blir allt positivare. Siffrorna tyder på att jobben framför allt kommer i privat tjänstesektor, men att jobb också skapas i den offentliga sektorn. Färre jobb väntas dock inom industrin. Enligt Konjunkturinstitutets prognos för år 2014 väntas antalet sysselsatta öka med 1,2 procent medan den säsongsrensade arbetslösheten väntas sjunka till 7,7 procent. 11 Se SCB (2013), Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för november 2013, december 2013. 12 Se Arbetsförmedlingen (2014), Information om arbetsmarknadsläget december 2013, januari 2014. 13 Se Konjunkturinstitutet (2013), Konjunkturbarometern, december 2013. 11
Figur 2. Sysselsättning och arbetslöshet 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0-1,0-3,0 Sysselsättning Arbetslöshet Anmärkning: Procentuell förändring i sysselsättning och arbetslöshet i procent av arbetskraften Källa: SCB och Konjunkturinstitutet I Arbetsförmedlingens prognos väntas sysselsättningen öka med 116 000 personer de kommande två åren. 14 Även i denna prognos väntas de flesta jobben skapas inom den privata tjänstesektorn. De som efterfrågas väntas ha en hög utbildning. Att utbildningskraven ökar är dock inget nytt. Enligt Arbetsförmedlingen har cirka 400 000 jobb med eftergymnasiala utbildningskrav tillkommit sedan år 2000 medan det under samma period försvunnit cirka 150 000 jobb med förgymnasiala utbildningskrav. Tidigare studier har också visat att det blir allt vanligare med överutbildning dvs. att individens utbildning överträffar jobbets krav. 15 Samtidigt ökar andelen arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen har cirka 60 procent eller 250 000 av de arbetslösa stora svårigheter att finna jobb snabbt. Den siffran väntas öka till 70 procent de närmaste två åren. Utvecklingen talar för att vi får två matchningsproblem i framtiden. Å ena sidan riskerar vi att få en ökad jämviktsarbetslöshet när allt fler som har en svag ställning på arbetsmarknaden ska konkurrera om ett allt mer begränsat antal lediga jobb med låga utbildningskrav. Å andra sidan riskerar vi också att få en bristproblematik när efterfrågan på arbetskraft inom yrken med högre utbildningskrav ökar samtidigt som antalet högskoleplatser minskar och andelen arbetslösa som saknar den efterfrågade kompetensen ökar. Lönebildning De senaste två åren har den ekonomiska aktiviteten inom den lönenormerande industrin varit mycket svag. Samtidigt har sysselsättningen och arbetslösheten inte anpassats i samma utsträckning vilket gjort att produktivitetstillväxten varit svag. 14 Se Arbetsförmedlingen (2013), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 prognos för arbetsmarknaden 2013-2015, december 2013. 15 Se t.ex. Le Grand m.fl. (2013), Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, underlagsrapport till den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 12
Därmed har utrymmet för löneökningar varit mindre i den internationellt konkurrensutsatta lönenormerande industrisektorn. Av den anledningen blev det så kallade märket som slöts i 2013 års avtalsrörelse något lägre än genomsnittet för de avtal som slutits sedan industriavtalet slöts 1997. Eftersom resursutnyttjandet på arbetsmarknaden väntas öka i takt med konjunkturen så tror de flesta bedömare att de faktiska nominella löneökningarna blir något högre år 2014 än år 2013. Enligt Konjunkturinstitutets prognos ökar lönerna något snabbare i tjänstesektorerna och inom vissa högskoleyrken där det råder brist. Eftersom efterfrågan på arbetskraft inte väntas bli lika stark inom industrin väntas inte heller industrilönerna stiga lika snabbt. Det gör att de nominella lönerna sammantaget i Sverige endast stiger marginellt de kommande åren. Den genomsnittliga nominella löneökningen i ekonomin har legat på cirka 3,5 procent under perioden 1997-2012. Enligt Konjunkturinstitutet väntas lönerna i ekonomin öka med 2,7 procent år 2013 samt 2,8 och 2,9 procent år 2014 respektive år 2015. Trots att de nominella löneökningarna inte blir lika höga som tidigare så väntas arbetstagarna få reallöneökningar även de kommande två åren. Figur 3. Nominell lön och reallön 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Nominell lön Reallön Anmärkning: Nominella löneökningar enligt Konjunkturlönestatistiken. Reallöneökning beräknad med KPI. Källa: Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet 13
Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2015 styrs därmed av KPI år 2013. Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2014? Enligt vårpropositionen blir 2014 års löneomräkningstal 3,9 procent, omräkningstalet för lokaler 0,26 procent och för övriga förvaltningskostnader är omräkningstalet 0,14 procent. Tabell 2. Resursmix och pris- och löneuppräkning för anslagsår 2014 Resursmix* Indexförändring Löner 61% 3,9** Lokaler 10,6% 0,26*** Övriga förvaltningskostnader 28,4% 0,14 Genomsnittlig PLO 100,0% 2,45 Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har.. **Förändring i AKI(ram)=5,01 och PEK=1,11. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år 2014. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet blir 2,45 procent för anslagsår 2014. I den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för år 2014 ökar utgifterna med ca 4 miljarder kronor i förhållande till år 2013. Utöver pris- och löneomräkningen sänks också myndigheternas avgifter för avtalsförsäkringar och partsorgan i förhållande till bruttolönesumman med totalt 0,8 procentenheter. 14
Vad blir pris- och löneomräkningen 2015 och 2016? Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 16 Enligt våra prognoser väntas löneomräkningstalet för år 2015 mer än halveras jämfört med år 2014. Det lägre prognostalet beror främst på att löneökningarna för tjänstemän inom industrin inte blir lika höga åren 2013 och 2014. Någon större förändring i de avtalade sociala avgifterna för tjänstemän inom industrin är inte heller att vänta. 17 Det gör att arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKI-ram utvecklas relativt måttfullt. Figur 4. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet 4,5 4,43 4 3,9 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1,8 1 0,92 0,5 0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Arbetsgivarverket Eftersom bedömare i genomsnitt förväntar sig en något svagare produktivitetstillväxt inom tjänstesektorn de kommande åren jämfört med den senaste tioårsperioden väntas också produktivitetsavdraget minska de närmaste åren. När produktivitetsavdraget dras från AKI(ram)- talen får vi därför ett relativt lågt löneomräkningstal de kommande åren. Enligt Arbetsgivarverkets prognos hamnar löneomräkningstalet därför på 1,5 för anslagsår 2015 och på 1,8 anslagsår 2016. 18 Eftersom KPI väntas bli nära noll under år 2013 väntas omräkningstalet för lokaler som skrivs upp med 70 procent av KPI, bli noll år 2015. Enligt Riksbankens senaste penningpolitiska prognos 19 väntas KPI krympa med 0,1 procent vilket skulle ge en nedskrivning av lokalindex på -0,07 procent. Även anslagen för övriga förvaltningskostnader följer prisutvecklingen och blir därför troligtvis nära noll år 2015. Mycket talar därmed för att det genomsnittliga prisoch löneomräkningstalet för år 2015 mer än halveras i jämförelse med anslagsår 2014. 0,49 16 Beräkningarna bygger bl.a. på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. 17 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2013), Fakta om löner och arbetstider 2013. 18 För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar?, Rapportserie 2011:2. 19 Se Riksbanken (2013), Penningpolitiska uppföljning, december 2013. 15
Ekonomi Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 18 procent av medlemmarna under kalenderåret 2013 jämfört med år 2012. Hos 59 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 23 procent är det sämre. År 2013 anslagssparar 28 procent av de statliga myndigheterna. I 30 procent av myndigheterna är anslagen i balans och i 42 procent av myndigheterna utnyttjas anslagskrediten år 2013. Nettotalet har minskat eftersom anslagssparandet minskat jämfört med år 2012, samtidigt som fler utnyttjat sina anslagskrediter. De låga talen för pris- och löneuppräkning av myndigheternas anslag enligt ramanslagsmodellen för år 2013 är en trolig förklaring till att anslagskrediten utnyttjas i större utsträckning. Figur 5. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014) Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. Enligt prognosen väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 30 procent, oförändrat hos 54 procent och sämre hos 16 procent av medlemmarna år 2014 jämfört med år 2013. Prognosen för år 2014 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i 21 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 64 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 15 procent av myndigheterna. Sannolikt ett resultat av en högre anslagsuppskrivning år 2014 i jämförelse med år 2013. 16
Budgetomslutning Budgetomslutningen blir år 2013 större hos 29 procent av medlemmarna jämfört med år 2012. Hos 61 procent blir omslutningen oförändrad och hos tio procent blir omslutningen mindre år 2013 jämfört med år 2012. Andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir under år 2013 oförändrat hos 75 procent av medlemmarna jämfört med år 2012. Hos åtta procent blir andelen större och hos 17 procent av medlemmarna blir andelen mindre år 2013 jämfört med år 2012. Figur 6. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2012 och prognos för 2013) I prognosen för år 2014 tror 46 procent av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år 2013. Hos 47 procent tror medlemmarna att budgetomslutningen blir oförändrad medan sju procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år 2013. En majoritet på 78 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2014 jämfört med år 2013. Hos 16 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos sex procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter minska jämfört med år 2013. 17
Medlemmarnas ansvarsområde I ett historiskt perspektiv har det förekommit ytterst små förändringar av medlemmarnas verksamhetsområde mellan åren. Medlemmarnas ansvarsområde blir år 2013 jämfört med år 2012 oförändrat hos 87 procent av medlemmarna. Hos 12 procent av medlemmarna är ansvarsområdet större och en procent rapporterade ett mindre ansvars- eller verksamhetsområde år 2013 jämfört med år 2012. I prognosen för år 2014 väntas medlemmarnas ansvarsområde bli större hos fem procent av medlemmarna och oförändrat hos 94 procent. Hos en procent av medlemmarna väntas ansvarsområdet minska jämfört med år 2013. Detta är bland de lägsta förändringstalen som uppmätts hittills. Figur 7. Medlemmarnas ansvarsområde enligt instruktion jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014). Utnyttjandegraden hos medlemmarnas resurser i form av arbetskraft och teknisk utrustning har under år 2013 ökat hos 19 procent av medlemmarna jämfört med år 2012. Hos 72 procent av medlemmarna är utnyttjandegraden oförändrad och hos nio procent är den mindre år 2013 jämfört med år 2012. 18
Kompetensförsörjning Pensionsavgångar Det stora flertalet av de som föddes på 1940-talet och som varit anställda i statsförvaltningen har nu gått i pension, men några av dem har också valt ett längre arbetsliv. Enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk (SPV) 20 är det fler och fler som väljer att jobba längre än till 65 års ålder. Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG I höstens undersökning ställs två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan gäller huruvida medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. 21 Enligt figur 8 har 66 procent av medlemmarna (viktat med avseende på antal anställda) inte haft några omfattande pensionsavgångar medan 34 procent har haft omfattande pensionsavgångar. I undersökningen hösten 2012 uppgick motsvarande andel till 20 procent. Som figuren visar skiljer det kraftigt mellan COFOG-grupperna. I undersökningen hösten 2012 hade 94 procent av medlemmarna inom Försvar omfattande pensionsavgångar, denna 20 För en bra genomgång se SPV (2013), Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013. 21 Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, medlemmarnas egna bedömningar utifrån deras egna perspektiv. Medlemmarnas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden, inte minst när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda medlemmen kan avgöra om pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. 19
gång endast tre procent. I Samhällsskydd och rättsskipning har inga medlemmar haft omfattande pensionsavgångar, medan det är 73 procent i Allmän offentlig förvaltning och 72 procent i Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Den andra frågan, som endast ställs till de som haft omfattande pensionsavgångar, handlar om hur de omfattande pensionsavgångarna påverkat kompetensförsörjningen. Resultaten som redovisas i figur 9 visar att 57 procent av de som haft omfattande pensionsavgångar inte påverkats alls, att 16 procent menar att pensionsavgångarna haft en positiv inverkan medan 27 procent hävdar att de haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Jämfört med för ett år sedan är det 12 procentenheter fler som uppger att verksamheten påverkats negativt och samtidigt två procentenheter färre som uppger att de påverkats positivt. Det är alltså en minskning med tio procentenheter av andelen som uppger att de inte påverkats alls. Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Inom COFOG-grupperna Kultur, fritidsverksamhet och religion och Socialt skydd inkl. hälsooch sjukvård ser en majoritet av medlemmarna positivt på pensionsavgångarnas effekter på kompetensförsörjningen. De få medlemmarna inom Försvar som haft omfattande pensionsavgångar är alla av uppfattningen att verksamheten påverkats negativt. Inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling är samtliga medlemmar som haft omfattande pensionsavgångar av uppfattningen att verksamheten inte påverkats alls, liksom en övervägande andel av medlemmarna inom Allmän offentlig förvaltning och en majoritet av medlemmarna inom Utbildning. Observera att COFOG-gruppen Samhällsskydd och rättskipning inte anser sig haft några stora pensionsavgångar och därför inte påverkats alls. 20
Sysselsättning Antalet anställda var i höstens undersökning fler hos 22 procent av medlemmarna, oförändrat hos 66 procent och färre hos 12 procent jämfört med sex månader tillbaka. Enligt prognosen väntas antalet anställda om sex månader vara fler hos 19 procent, oförändrat hos 59 procent och färre hos 22 procent av medlemmarna. Arbetsgivarverkets statistik över antalet anställda hos våra medlemmar visar att antalet anställda ökat i en långsammare takt än för ett år sedan. Från september år 2012 till september 2013 ökade antalet anställda med 1 320 personer. Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014) Om i stället antal årsarbeten 22 studeras, se figur 10, var antalet fler hos 18 procent av medlemmarna, oförändrat hos 54 procent och färre hos 28 procent av medlemmarna år 2013 jämfört med år 2012. I höstens prognos för år 2014 väntas antal årsarbetare bli fler hos 13 procent av medlemmarna, oförändrat hos 68 procent och färre hos 19 procent av medlemmarna jämfört med 2013. 22 Antal årsarbeten definieras ibland som vad antalet anställda skulle varit om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar. 21
Personalomsättning Personalomsättningen har traditionellt varit oförändrad hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar. Hos 59 procent är personalomsättningen oförändrad, hos tio procent ökar den och hos 31 procent minskar personalomsättningen år 2013 jämfört med år 2012. Nettotalet minskar under år 2013 jämfört med år 2012, beroende på att andelen som har en ökad personalomsättning är mindre och andelen som har en minskad personalomsättning ökar. Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014). Under år 2014 väntas nettotalet öka, eftersom fler tror på en oförändrad nivå av personalomsättning år 2014 jämfört med år 2013. Nettotalet är dock fortfarande negativt. Enligt prognosen väntas personalomsättningen öka hos åtta procent av medlemmarna. Hos 78 procent väntas personalomsättningen bli oförändrad och hos 14 procent beräknas personalomsättningen minska år 2014 jämfört med år 2013. 22
Övertidsuttag Figur 12 visar att en majoritet av medlemmarna inte förändrar sitt övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) mellan två på varandra följande år. År 2013 jämfört med år 2012 är det 69 procent som inte förändrat övertidsuttaget. Hos 19 procent av medlemmarna är övertidsuttaget större och hos 12 procent är övertidsuttaget mindre. I prognosen för 2014 är det fler som tror på ett oförändrat övertidsuttag. Hos 75 procent av medlemmarna väntas övertidsuttaget bli oförändrat år 2014 jämfört med år 2013. Hos fem procent av medlemmarna väntas övertiden öka och hos 20 procent minskar övertiden. Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren 1997-2013 och prognos för år 2014). Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Först i år har vi sett tecken på nedåtgående bristtal i statsförvaltningen. För staten visar de två senaste undersökningarna att andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden minskar från 55 procent förra hösten, till 50 procent i vårens undersökning och en ytterligare minskning av andelen medlemmar med brist till 41 procent i denna, den senaste undersökningen. Efter finanskrisen skedde en snabb återhämtning av svensk ekonomi. Bristen på arbetskraft ökade mycket snabbt och bland Arbetsgivarverkets medlemmar ökade andelen med brist på lämpliga sökanden. År 2012 var dock ett svagt år på arbetsmarknaden och i näringslivet vände bristtalen nedåt. Under den studerade perioden mellan åren 1997 och 2013 har andelen som rekryterat eller försökt rekrytera, det så kallade rekryteringstalet, legat på mellan 89 och 100 procent. I alla de 23
fyra senaste barometerundersökningarna har 99 procent svarat de har nyrekryterat eller försökt nyrekrytera under det senaste föregående halvåret. I figur 13 nedan presenteras andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden. Efter många år av fallande brist på arbetskraft hos Arbetsgivarverkets medlemmar nådde bristtalet sin lägsta nivå under år 2005. Därefter inleddes en period med relativt sett högre resursutnyttjande. Andelen medlemmar som hade brist på lämpliga sökanden steg från 2005 fram till finanskrisen hösten 2008 då resursutnyttjandet vände nedåt. Bristtalet sjönk dock inte tillbaka till de låga nivåer som vi hade år 2005. Våren 2008 låg bristtalet på 48 procent för att sedan sjunka till 36 procent hösten 2008. Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Anmärkning: Här redovisas utfall för arbetskraftsbrist och uppsägningar medan övertalighet för kommande 12 månader är en prognos. Den vanligaste kategorin av rekryteringar där det rått brist är precis som vid tidigare mätningar inom IT. Av dem som haft brist, har 64 procent uppgett att bristen åtminstone delvis bestått i IT-kompetens av något slag. Bristen på IT finns nu bara inom BESTA-nivå 3-4 23. I denna mätning är den näst största kategorin som det rått brist inom Rättsligt arbete. Nära var tredje som har haft brist har haft det inom denna kategori. Nästan lika vanligt är brist inom Annat, arbetsuppgifter som inte fångas av övriga alternativ, och inom FoU, utbildning och forskning, där 26 respektive 22 procent av dem med brist angett att brist funnits. Även inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete har medlemmar upplevt brist på lämpliga sökanden. 23 BESTA-systemet innebär en indelning av arbetsuppgifter i grupperingsnivåer och arbetsområden. Grupperingsnivåerna eller befattningsnivåerna är sex till antalet och anger arbetsuppgifternas svårighetsnivå (t.ex. i form av det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter). Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll. BESTA består av ca 60 arbetsområden t.ex. polisarbete och IT-arbete. 24
Uppsägningar och övertalighet I figur 13 presenteras också utvecklingen av statsförvaltningens uppsägningar. Andelen medlemmar som svarat att de sagt upp personal under det senaste halvåret har minskat från 61 procent i vårens undersökning till 22 procent i höstens undersökning. Uppsägningarna under det senaste halvåret finner man främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdena FoU, utbildning och forskning och inom Annan befattning. Uppsägningar har skett även av personal på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2) inom Sekreterar- och kontorsservicearbete. I figur 13 åskådliggörs också andelen medlemmar som svarat att de kommer ha en övertalighet de kommande 12 månaderna. Figuren visar att andelen har minskat från 39 procent i vårens undersökning till 28 procent i höstens undersökning. Övertaligheten finner vi främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning samt inom Annan befattning. Övertalighet på assisterande nivå (BESTA-nivå 1-2) finns främst inom arbetsområdet Sekreterar- och kontorsservicearbete. Hur påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft? Figur 14 visar i vilken omfattning medlemmarnas verksamhet påverkats av bristen på lämpliga sökanden. Resultatet visar att andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en stor omfattning minskat från 13 till 10 procent. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har minskat från 84 procent i vårens undersökning till 46 procent i höstens undersökning medan andelen som inte påverkats alls ökat från tre till hela 44 procent. Bristen fortsätter således att minska i betydelse. En historiskt hög andel medlemmar upplever att bristen inte alls påverkar verksamheten. Andelen medlemmar som upplever att bristen har stor påverkan på verksamheten har legat på ungefär samma nivå under de senaste tre åren. Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Andel medlemmar viktat efter antal anställda Anmärkning: Avser andelen medlemmar viktat efter antalet anställda. Frågan som besvarades var om bristen på lämpliga sökanden påverkat medlemmens verksamhet negativt i stor omfattning, i liten omfattning eller inte alls. Observera att frågan endast besvarats av de medlemmar som uppgett att de haft brist på lämpliga sökanden. 25
Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar I detta avsnitt analyseras utvecklingen i de olika COFOG-grupperna i detalj. Först analyseras utvecklingen av bristen på arbetskraft, uppsägningar och övertalighet i ett COFOG-perspektiv. Sedan redovisas övriga indikatorer COFOG-vis. För staten visar de två senaste undersökningarna att andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden minskar från 55 procent förra hösten, till 50 procent i vårens undersökning och en ytterligare minskning av andelen medlemmar med brist till 41 procent i höstens undersökning. Figur 15 visar hur bristtalet utvecklats i de olika COFOG-grupperna. De mörkblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i höstens undersökning medan de ljusblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i vårens undersökning. Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. Bristtalet har minskat inom fem COFOG-grupper av sju. Störst är minskningen inom Allmän offentlig förvaltning, Försvar och Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. I två COFOG-grupper har bristtalet i stället ökat något. Den största ökningen ser vi inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, där bristen finns 26
främst inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. Bristen ligger på samma höga nivå inom Samhällsskydd och rättsskipning, som i vårens undersökning. 95 procent av medlemmarna i gruppen rapporterar brist, främst gällande handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdet IT-arbete. Inom Utbildning är bristen fortfarande relativt hög, främst på lämpliga sökanden inom FoU, utbildning och forskning på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). Figur 16 visar hur andelen medlemmar som sagt upp personal fördelats på olika COFOG. De mörkgröna staplarna visar andelen som sagt upp personal i vårens barometerundersökning medan de ljusgröna staplarna visar andelen som sagt upp personal i höstens barometerundersökning. I alla COFOG-grupper, minskar andelen medlemmar som sagt upp personal under det senaste halvåret. Utbildning har nu den största andelen medlemmar som sagt upp personal även om den minskar. Andelen minskar från 61 procent till 22 procent i staten som helhet, jämfört med vårens undersökning. Uppsägningarna inom Försvar minskar mest, från 86 procent i vårens undersökning till 20 procent. Minskningen i Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård är också stor och andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret är en procent. Samhällsskydd och rättsskipning har också minskat stort, från 58 procent av medlemmarna vid förra undersökningstillfället, till att nu ingen medlem i den gruppen sagt upp personal. Inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling minskar uppsägningarna till 49 procent av medlemmarna. Inom Allmän offentlig förvaltning och Kultur, fritid och religion är nedgången mer marginell. Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. 27
Figur 17 nedan visar hur medlemmarnas förväntade övertalighet det kommande året fördelats mellan olika COFOG-grupper. De mörkröda staplarna visar andelen med övertalighet i höstens barometerundersökning medan de ljusröda staplarna visar andelen med övertalighet i vårens barometerundersökning. Även om andelen medlemmar som sagt upp personal under det senaste halvåret minskar inom alla grupper, är andelen fortsatt relativt hög inom de grupper som tror på en stor övertalighet det kommande året. Detta gäller främst Utbildning och Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling. En ökning av övertaligheten väntas inom Kultur, fritid och religion. Efter genomförda uppsägningar av personal inom Försvar minskar även andelen med övertalighet kraftigt. Övriga grupper tror på en marginell ökning av övertaligheten under det kommande året. Främst gäller det i Allmän offentlig förvaltning inom fastighetsförvaltande uppgifter på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) och i Socialt skydd inkl. hälsooch sjukvård inom arbete med hälsovård och hälsoskydd. Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. Allmän offentlig förvaltning Inom verksamhetsinriktningen Allmän offentlig förvaltning har budgetomslutningen utvecklats svagt positivt. Hos 23 procent av medlemmarna är budgetomslutningen större år 2013 än under år 2012. Hos 69 procent är den oförändrad och hos åtta procent är den mindre. Verksamhetens resultat mätt som intäkter minus kostnader har också haft en svagt positiv utveckling. Hos en majoritet av medlemmarna, 80 procent, är verksamhetens resultat oförändrat år 2013 jämfört med år 2012. Hos 17 procent av gruppens medlemmar är verksamhetens resultat lägre och hos endast tre procent är resultatet högre. En övervägande del, 67 procent har anslagsbalans under år 2013. 18 procent av gruppens medlemmar anslagssparar och 15 procent utnyttjar anslagskrediten. Avseende budgetomslutningens storlek förväntas en ännu något 28
större andel, 81 procent, ha oförändrad budgetomslutning år 2014. Hos endast två procent av medlemmarna väntas budgetomslutningen bli mindre, medan 17 procent förväntar sig en större budgetomslutning än under år 2013. När det gäller verksamhetens ekonomiska resultat väntas ingen större förändring under år 2014. Hos 22 procent av medlemmarna väntas resultatet bli sämre, hos 76 procent väntas det bli oförändrat och hos två procent väntas resultatet bli bättre än under år 2013. Hela 77 procent av medlemmarna tror att de kommer att ha balans i anslagen, 17 procent tror sig utnyttja sina anslagskrediter nästa år, medan sex procent tror att de kommer att anslagsspara. I gruppen Allmän offentlig förvaltning ser sysselsättningsutvecklingen mer negativ ut än tidigare. Antalet anställda var under hösten fler hos bara fyra procent av medlemmarna jämfört med antalet anställda under våren. Hos hela 79 procent var antalet oförändrat och hos 17 procent var antalet färre. Antalet årsverken är större hos fem procent av medlemmarna, oförändrat hos 28 procent och färre hos hela 67 procent av medlemmarna år 2013 jämfört med år 2012. År 2014 ser sysselsättningen ut att fortsätta minska något. Antalet årsverken väntas bli fler hos tre procent av medlemmarna, oförändrat hos 22 procent och färre hos 75 procent av medlemmarna. Denna undersökning visar, precis som de föregående, att en relativt stor andel inom COFOG-gruppen har omfattande pensionsavgångar. År 2013 har 73 procent haft omfattande pensionsavgångar. Dock är det bara en procent av medlemmarna som anser att kompetensförsörjningen påverkats negativt, medan två procent anser att de påverkats positivt och övriga 97 procent att det inte påverkat verksamheten alls. Vidare är COFOG-gruppen en av dem med en relativt låg andel med brist på lämpliga sökanden (12 procent), och en låg andel förväntad övertalighet (12 procent). Bara tre procent hade sagt upp personal under det senaste året. Försvar Inom COFOG-gruppen Försvar har budgetutvecklingen varit stabil under den senaste tiden. Budgetomslutningen är oförändrad hos 84 procent av medlemmarna och större hos 16 procent under år 2013 än under år 2012. Prognosen är densamma för år 2014. Verksamhetens resultat mätt som intäkter minus kostnader är oförändrat år 2013 jämfört med år 2012 hos 83 procent av medlemmarna i gruppen. Det är tre procent som anslagssparar 2013, medan 93 procent utnyttjar anslagskrediten och fyra procent håller sig inom ramarna. Vidare visar prognosen för år 2014 att resultatet väntas bli oförändrat hos 83 procent av medlemmarna, medan 17 procent förväntar sig ett bättre resultat och ingen ett sämre. Hela 97 procent tror på anslagsbalans i slutet av år 2014, en procent tror på anslagssparande och två procent av medlemmarna tror att anslagskrediterna kommer att användas. Inom en majoritet av medlemmarna har sysselsättningen ökat det senaste halvåret. 79 procent av gruppens medlemmar har fler anställda än sex månader tidigare, och ingen har färre. De kommande sex månaderna tror dessutom en majoritet (91 procent) av medlemmarna på en ökad sysselsättning. Om vi studerar antalet årsverken är de år 2013 däremot färre än året före hos 75 procent av medlemmarna. Prognosen för år 2014 visar att antalet årsverken väntas öka hos 16 procent och minska hos en procent av medlemmarna. Hos samtliga av gruppens medlemmar har man försökt rekrytera det senaste halvåret, och endast fyra procent av dessa har upplevt brist på lämpliga sökanden. Endast tre procent av medlemmarna har uppgett att man haft omfattande pensionsavgångar, men dessa har då haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Andelen som sagt upp personal ligger i höst på relativt låga 20 procent och övertalighet finns nu endast hos sex procent av medlemmarna. 29