LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett antal sinnen i kroppen som alla skickar signaler till nervsystemet, men vad gör nervsystemet med dessa signaler och vad händer när nervsystemet inte fungerar som det ska? Genetik är läran om det biologiska arvet. Med hjälp av genetiken kan vi bättre förstå hur livet fungerar och hur egenskaper kan gå i arv från föräldrar till barn. Bioteknik har blivit allt viktigare för oss, men vad är det och varför är det viktigt? Vilka etiska frågor dyker upp i samband med genteknik? Följande förmågor kommer du att få utveckla och bedömas mot: Förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk, ekologisk hållbarhet, energi, miljö och samhälle. Förmågan att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska och kemiska samband i människokroppen, naturen och samhället. För betyget E krävs: Hormoner veta vad hormoner är och vad de har för uppgift i kroppen kunna ge exempel på var i kroppen hormoner bildas Nervsystemet veta att nervsystemet delas in i det centrala nervsystemet CNS och det perifera nervsystemet PNS, samt veta vilka delar av kroppen som ingår i dessa kunna namnge en nervcells delar samt kunna beskriva de olika delarnas funktion kunna ge exempel på några olika skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet veta vad som menas med det autonoma nervsystemet och det somatiska nervsystemet, samt kunna ge exempel på vad som styrs av dessa veta vad som menas med sensoriska och motoriska nervimpulser Ryggmärgen veta var i kroppen ryggmärgen finns veta vad ryggmärgen har för funktion kort kunna berätta om vad en reflex är och hur den fungerar känna till att vi har medfödda och inlärda reflexer samt kunna ge exempel kunna ge exempel på vad som kan hända om vi får en skada på ryggmärgen
Hjärnan veta att hjärnan delas in i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen samt veta vad de olika delarna har för uppgift i stora drag kunna förklara varför hjärnan behöver mycket blod känna till att hjärnan har olika hjärncentra samt kunna redogöra för någon uppgift som ett centra har känna till några olika skador och sjukdomar som kan drabba hjärnan Droger veta vad som menas med en drog kunna ge exempel på hur droger skadar kroppen DNA veta vad som menas med gener, kromosomer, DNA veta hur gener, kromosomer och DNA hänger ihop känna till DNA-molekylens uppbyggnad i nukleotider (socker, fosfat och kvävebaser) ha förståelse för hur arv och miljö samspelar samt kunna ge exempel på egenskaper som styrs av miljö och egenskaper som styrs av arv Celldelning veta hur en djurcell är uppbyggd veta vad som menas med meios och mitos kunna rita och beskriva en celldelning känna till att vi har 46 kromosomer i alla celler utom könscellerna som har 23 st veta att det är spermien som avgör om det blir en kille eller tjej samt hur det kommer sig kunna förklara hur det kan bli tvillingar (enäggs resp. två äggs) Korsningsschema kunna rita och avläsa enklare korsningsscheman veta vad som menas med recessiva och dominanta anlag veta vad som menas med homozygot, heterozygot, fenotyp och genotyp Skador på arvet veta vad som menas med en mutation samt kunna ge exempel på hur mutationer kan uppkomma veta vad som menas med Downs syndrom kunna förklara hur en del mutationer kan nedärvas och hur andra inte gör det veta vad som menas med färgblindhet och blödarsjuka samt kunna förklara varför det oftast bara drabbar killar
Genteknik veta vad som menas med genteknik kunna ge exempel på vad vi använder genteknik till veta vad en genkarta och en genbank är veta vad som menas med kloning veta vad som menas med stamceller veta vad som menas med växt- och djurförädling kunna ge exempel på när genteknik är bra respektive mindre bra För högre mål: Utöver god säkerhet och förståelse av ovanstående kunskapsmål ska du även kunna: Hormoner kunna förklara hur hormoner fungerar kunna berätta om några olika hormoner, var de bildas och hur just de påverkar kroppen kunna berätta vad som händer om vi får för mycket eller för lite av ett visst hormon Nervsystemet kunna förklara hur en nervimpuls kan få en muskel att dra ihop sig och slappna av använda dig av rätt terminologi (t.ex. säga dendriter och inte inåt ledande nervtrådar) veta vad som menas med det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet kunna berätta om några olika skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet Ryggmärgen kunna berätta om hur nervimpulserna går mellan ryggmärg, hjärna och andra delar av kroppen veta hur ryggmärgen är uppbyggd Hjärnan veta att hjärnan delas in i pannlob, hjässlob, nacklob och tinninglob samt kunna ge exempel på vad de olika loberna styr kunna koppla ihop nervsystemets olika delar, för att kunna förklara hur det kommer sig att vi medvetet t.ex. kan lyfta ett glas och dricka. Hur går signalerna i kroppen för att det ska fungera? kunna förklara hur vårt minne fungerar kunna förklara skillnaden på drömsömn och djupsömn på ett djupare plan kunna förklara varför hjärnan behöver mycket blod (t.ex. cellandning)
DNA kunna förklara hur DNA kan skapa en ny människa från en enda befruktad cell kunna förklara hur proteiner kan byggas upp samt var det sker kunna förklara varför våra celler är olika trots samma DNA kunna förklara hur det biologiska arvet kan föras vidare från förälder till barn Celldelning kunna förklara celldelningen på ett djupare plan t.ex. genom att gå in på hur DNAmolekylen kopierar sig kunna beskriva likheter och skillnader mellan meios och mitos kunna förklara hur det kommer sig att det bara finns 23 kromosomer i könscellerna veta hur genuppsättningen ser ut hos en människa och vad som skiljer de båda könen åt Korsningsschema kunna rita och avläsa mer komplicerade korsningsscheman med flera anlag kunna förklara hur det kan komma sig att individer i nästa generation kan få en blandning av den tidigare generationens färger, t.ex. hur en röd och en vit blomma som korsas kan få en avkomma som är rosa (intermediär nedärvning och kodominanta gener) kunna rita korsningsscheman för att visa hur skador/sjukdomar nedärvs Skador på arvet kunna ge exempel på när mutationer är bra respektive mindre brak kunna förklara skillnaden mellan att ha en skadad gen som är recessiv respektive dominant Genteknik kunna förklara hur vi kan tillverka läkemedel med hjälp av genteknik kunna argumentera för och emot genteknik kunna ge exempel på fördelar respektive nackdelar med kloning kunna berätta om växt- och djurförädling på ett djupare plan Sidhänvisningar Spektrum Biologi (upplaga 3) Nervsystemet (kap 16) s. 312-327 Hormoner (kap 16) s.336-339 Arvet och DNA (kap 18) s.366-395 OBS! Glöm inte att dina anteckningar är viktiga.
Centralt innehåll i kursplanen för Biologi: Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer. Aktuella samhällsfrågor som rör biologi. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.