LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22

Dokumentinformation DOKUMENTDATUM: 03-11-28 PROJEKTINFORMATION: LÅGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Projekt / projektledare: Gustav Manding/Susanne Planath Beställare / kontakt: Jarl Wilfing/Carina Nordström Dokumenttitel: Långtidsutvärdering av hastighetspåminnande VMS i Rävlanda Versionsnr: 1.1 FÖRFATTARE Huvudförfattare: Övriga författare: Gustav Manding Susanne Planath 1 (20)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte...4 1.3 Beskrivning/orientering...5 1.4 Metod...7 2 RESULTAT... 9 2.1 Trafikmätningar...9 2.2 Fältobservationer...13 2.3 Intervjuer...14 2.4 Samhällsekonomi...17 3 SLUTSATSER... 19 2 (20)

Figurförteckning Figur 1: Bild på Rävlanda Skola och kyrka....5 Figur 2: Bild avser ny gångpassage för elever vid Rävlanda skola...6 Figur 3: Principskiss av område i anslutning till VMS-skylt...6 Figur 4: Medelhastighet för båda körriktningarna för mätpunkt Söder om övergångsställe...11 Figur 5: 90-percentil för båda körriktningarna för mätpunkt Söder om övergångsställe...11 Tabellförteckning Tabell 1: Mätdata från mätpunkt Söder om övergångsställe, sydlig riktning..9 Tabell 2: Mätdata från mätpunkt Söder om övergångsställe, nordlig riktning....10 Tabell 3: Hastighetsklasser för mätpunkt Söder om övergångställe, båda körriktningarna....12 Tabell 4: Mätdata från övriga mätpunkter i undersökningen....12 3 (20)

1 Inledning 1.1 Bakgrund I september 2000 installerade (VVÄ) i samarbete med Härryda kommun en hastighetspåminnande skylt i anslutning till Rävlanda skola. Syftet med skylten var att försöka förbättra trafiksäkerheten kring Rävlanda skola genom att påverka bilisterna att följa gällande hastighetsbegränsningar. Skylten är ett s.k. omställbart vägmärke, även kallat VMS (Variabel Meddelande Skylt), vilket innebär att skylten kan visa olika budskap. Skyltens effekter initialt mättes under november 2000 (2 månader efter installation). Under maj 2001 (8 månader efter installation) genomfördes en ny utvärdering (korttidsutvärdering). Initialmätningarna omfattade endast trafikräkning och korttidsutvärderingen innehöll trafikräkning såväl som en begränsad användarundersökning. Initialvärdena visade positiva påverkan på såväl medelhastighet som 90-percentil. De positiva effekterna förstärktes ytterligare till den andra mätperioden. Under de första 8 månaderna hade skylten medfört en sänkning av medelhastigheten med 20 % och en sänkning av 90-percentilen med 28 %. Trafikanterna var positiva till skylten och tyckte att skyltar av denna typ gärna kan användas som stöd för bilisterna, framförallt vid 30-zoner och vid skolor. Den totala bedömningen vid utvärderingen i maj 2001 var att skylten infriat Vägverkets och Härryda kommuns förväntningar och att småskalig väginformatik av denna typ är ett effektivt och relativt billigt sätt att förbättra trafiksäkerheten vid utsatta områden. Vägverket har nu, efter drygt tre års drift, beslutat att genomföra en kompletterande utvärdering av VMS-skylten. Denna rapport redovisar resultatet av undersökningen. 1.2 Syfte Syftet med detta projekt är att följa upp tidigare resultat och undersöka om de positiva resultaten på trafiksäkerheten kring Rävlanda skola påverkats i ett längre tidsperspektiv. Syftet har även varit att genomföra en samhällsekonomisk bedömning av skyltens lönsamhet avseende miljö och trafiksäkerhet. 4 (20)

1.3 Beskrivning/orientering Nedanstående bild är en vy över Björketorps kyrka och Rävlanda skola. VMS-skylten är placerad ungefär 100 m från vägkorsningen vid Björketorps kyrka. Skyltens läge markeras av den gula pilen. Söder Norr Figur 1: Bild på Rävlanda Skola och kyrka. Ca 200 m före skylten startar hastighetsbegränsningen 30 km/h. Mellan VMS-skylten och 30-skylten finns en infartsslinga till Rävlandaskolan. Slingan används av skolbussar och föräldrar som släpper av och hämtar sina barn vid skolan. Ca 50 m efter VMSskylten finns ett övergångsställe som förbinder gång- och cykelbanan med kyrkogården. Sedan korttidsutvärderingen har vissa förändringar skett i vägmiljön; en gångpassage (ej utmärkt som övergångsställe) med tillhörande refug har anlagts mellan 30-skylten och infartsslingan och en ny rondell har byggts söder om järnvägskorsningen. Dessa båda förändringar bör nämnas eftersom de kan förväntas påverka trafiksituationen i området kring Rävlanda skola. 5 (20)

Figur 2: Bild avser ny gångpassage för elever vid Rävlanda skola. Nedan visas en principskiss över området. Figur 3: Principskiss av område i anslutning till VMS-skylt. 1.3.1 Teknik Skylten är utformad som en förbudsskylt enligt Svensk Vägmärkesförordning (VMF) vilket innebär att hastigheten är omgiven av en röd förbudsring. Skylten är aktiv under tidsperioden 07:00-17:00 på vardagar, då hastighetsbegränsningen 30 km/h gäller. När ett fordon kör för fort tänds skylten och då visas den aktuella hastighetsbegränsningen kompletterat med texten sänk farten (se dokumentets framsida). Skylten aktiveras via radardetektering 50-100 m före skylten. 6 (20)

1.3.2 Kostnad Installationen i Rävlanda är samfinansierad av VVÄ och Härryda kommun. Härryda kommun betalar skyltens driftkostnader, vilket innebär ca 300 kr/år. Under skyltens verksamhetstid har hittills inga driftsstörningar rapporterats. Normalt sett skrivs skyltens inköpskostnad av efter 5 år, men i dagsläget är det ingen som vet hur lång livstid en VMS-skylt har eftersom det saknas uppgifter. 1.4 Metod Långtidsutvärderingen som redovisas i denna rapport har genomförts med samma metodik som korttidsstudien för att möjliggöra en jämförelse av resultaten och effekterna. Som komplement har även en bedömning av skyltens samhällsekonomi med avseende på miljö och trafiksäkerhet genomförts. Studien har omfattat nedan beskrivna delar. 1.4.1 Trafikmätningar Trafikmätningarna har genomförts på motsvarande platser som tidigare, dvs (platserna är utmärkta i figur 3): 1. Söder om övergångsstället 2. Norr om kyrkogården 3. Söder om järnvägen Mätningarna har använts till att studera bilisternas körbeteende inom det aktuella vägområdet. I rapporten har mätningarna vid övergångsstället söder om skolan, mätpunkt nummer 1, analyserats mer ingående eftersom denna mätpunkt ligger direkt efter skylten och därför bäst speglar förarens beteende vid passage av skylten. Analysen omfattar även en jämförelse med den föregående studiens resultat. 1.4.2 Fältobservationer Under fältbesiktningen genomfördes nummerskrivning för att kunna genomföra intervjuer med privatpersonerna. Under fältstudien gjordes även observationer av förarnas beteende vid skylten. 7 (20)

1.4.3 Intervjuer Uppföljningssamtal har genomförts med, Härryda kommun och skolledningen. Ett begränsat antal intervjuer i enkätform har även genomförts med privatpersoner som passerar skylten. Intervjuerna med Vägverk, kommun och skolledning genomfördes för att undersöka om några störningar eller synpunkter framkommit efter längre tids användande av skylten. Undersökningen med privatpersonerna genomfördes för att få en uppföljning till tidigare attitydutvärdering och se om de tidigare positiva attityderna och reaktionerna påverkats över tiden. 1.4.4 Samhällsekonomi Med utgångspunkt från den förändring av medelhastigheten som uppmätts på den aktuella sträckan sedan VMS-skylten installerats har en samhällsekonomisk bedömning utförts avseende trafiksäkerhet, miljö samt restidskostnader. Den samhällsekonomiska bedömningen bygger på de samband som redovisas i Effektsamband 2000 (Vägverket publ. 2001:78). 8 (20)

2 Resultat I följande avsnitt redovisas resultaten av arbetet. 2.1 Trafikmätningar Trafikmätningarna genomfördes under vecka 38 och nedan redovisas resultat från tidsintervallet 7-17 på vardagar, vilket motsvarar tidsintervallet för hastighetsbegränsningen 30 km/h. Huvuddelen av analysen ägnas åt mätpunkten Söder om övergångsställe eftersom denna mätpunkt ligger närmast VMS-skylten. I analysen har resultat från denna trafikmätning jämförts med tidigare genomförda studier: före installation av skylten (6-9/6-00), initialt, efter installation (22-24/11 00), drygt ett halvt år efter installation (22-29/5 01), även kallad korttidsutvärdering. Från trafikmätningen genererades antalet fordon, medelhastighet och 90-percentil. Med 90-percentilen avses den hastighet som överskrids av 10 % av fordonsflödet. Med andra ord betyder det att 10 % av fordonen färdas snabbare och 90 % av fordonen färdas långsammare än 90-percentilvärdet. 2.1.1 Söder om övergångsställe sydlig riktning För södergående riktning uppmättes följande värden för de olika tidsperioderna. Plats Benämning Övergångsställe S skolan, sydlig riktning Innan Installation Efter Installation Korttidsutvärdering Långtidsutvärdering Datum 6-9/6 00 22-24/11-00 22-29/5-01 16-22/9-03 Riktning Syd 7 17 Syd 7-17 Syd 7-17 Syd 7-17 Antal fordon (st) 780 784 727 769 90-percentil Km/h 50 39 36 39 Medelhast. Km/h 37,8 31,5 30,2 30,5 Tabell 1: Mätdata från mätpunkt Söder om övergångsställe, sydlig riktning. 9 (20)

Av tabell 1 framgår att medelhastigheten är i nivå med övriga mätningar efter installation av skylten, men att såväl medelhastighet som 90-percentil ökat något från korttidsutvärderingen. Jämfört med före installation är dock effekterna fortfarande mycket positiva för såväl medelhastighet som 90-percentil. 2.1.2 Söder om övergångsställe nordlig riktning För nordgående riktning uppmättes värden enligt nedan. Plats Benämning Övergångsställe S skolan, nordlig riktning Innan Installation Efter Installation Korttidsutvärdering Långtidsutvärdering Datum 6-9/6 00 22-24/11 01 22-29/5 01 16-22/9-03 Riktning Nord 7-17 Nord 7-17 Nord 7-17 Nord 7-17 Antal fordon (st) 798 776 831 818 90-percentil Km/h 46 44 48 43 Medelhast. Km/h 35,4 32,4 35,4 32,5 Tabell 2: Mätdata från mätpunkt Söder om övergångsställe, nordlig riktning. Initialt efter installation kunde det konstateras att medelhastighet och 90-percentil minskat även i norrgående riktning fastän skylten endast kan ses i södergående riktning. Dessa eventuella effekter var dock inte kvarstående under korttidsutvärderingen. Långtidsutvärderingen gav dock åter lägre nivåer. Som kommentar kan det nämnas att förändringarna i områdets vägmiljö inte påverkar trafiken i nordlig riktning. Detta leder till slutsatsen att hastigheten inte påverkas nämnvärt i norrgående riktning, men att trafiken varierar från den ena mättillfället till det andra. 2.1.3 Jämförelse sydlig och nordlig körriktning Nedan visas resultat från de båda körriktningarna. Detta för att lättare kunna åskådliggöra effekterna av skylten jämfört med före installation. 10 (20)

Km /h 40 30 Övergångsställe Söder om Rävlandaskolan, medelhastighet båda körriktningar 38 35 32 32 35 30 31 33 20 10 0 Före installation Efter installation Korttidsutvärdering Långtidsutvärdering Sydlig riktning Nordlig riktning Figur 4: Medelhastighet för båda körriktningarna för mätpunkt Söder om övergångsställe. Diagrammet ovan visar en tydlig minskning av medelhastigheten i sydlig riktning efter installation av den hastighetspåminnande skylten på såväl kort som lång sikt. Värdena före installation tydde på en högre medelhastighet i södergående riktning jämfört med norrgående. Efter installation är förhållandet det omvända. Medelhastigheten på trafiken i nordlig riktning är varierande mellan mätningarna, medelvärdet för samtliga mätningar är 33,8 km/h. Trafiken i södergående riktning har gått från 38 km/h före installation till medelvärdet 31 km/h, +/- 1 km/h, efter installation. Nedanstående diagram redovisar motsvarande värden för 90- percentilen. Km /h Övergångsställe Söder om Rävlandaskolan, 90-percentil båda körriktningar 60 40 50 46 44 39 36 48 39 43 20 0 Före installation Efter installation Korttidsutvärdering Långtidsutvärdering Sydlig riktning Nordlig riktning Figur 5: 90-percentil för båda körriktningarna för mätpunkt Söder om övergångsställe. 11 (20)

Även 90-percentilen visar positiva effekter i sydlig riktning efter skyltens införande. Åter igen var värdena högre i sydlig riktning jämfört med nordlig riktning före installation av skylten och på samma sätt som för medelhastigheten är värdena i södergående riktning lägre än norrgående efter installation av VMS-skylten. Värdena i sydlig riktning har gått från 50 km/h till ett medelvärde av 38 km/h och i norrgående riktning varierar värdena kring medelvärdet 45,3 km/h. För att se inom vilka hastighetsintervall trafikanterna befann sig i har följande tabell tagits fram. Hastighetsklass - 34,9 35 39,9 40 44,9 45 49,9 50 54,9 55 60 Sydlig riktning 81% 12% 4% 2% 1% 0% Nordlig riktning 72% 14% 7% 4% 2% 1% Tabell 3: Hastighetsklasser för mätpunkt Söder om övergångställe, båda körriktningarna. 93 % av alla fordon i sydlig riktning färdas under 40 km/h, mellan tidsperioden 7-17 vardagar, medan motsvarande siffra för norrgående riktning är 86 %. 1 % av fordonen i sydlig riktning färdas fortare än 50 km/h medan 3 % av fordonen färdas fortare än 50 km/h i den nordliga riktningen. 2.1.4 Resultat övriga mätpunkter Vid övriga mätpunkter har följande värden registreras: Plats S om JVG N Kyrkogård Benämning Datum Efter installation 22-24/11 2000 Efter installation 22-24/11 2000 Korttidsutvärdering 22-29/5 2001 Korttidsutvärdering Långtidsutvärdering 22-29/5 16-22/9 2001 2003 Långtidsutvärdering 16-22/9 2003 Riktning Båda Båda Båda Båda Båda Båda Antal fordon (st) 2819 (VD) 3095 (VD) 2962 (VD) 2820 (VD) 2608 (VD) 2983 (VD) 90-percentil Km/h 55 55 50 62 64 61 Medelhast. Km/h 44,3 45,4 39,6 51,7 53,2 49,2 Andel tung trafik % 6,5 6,5 6,5 6,3 Tabell 4: Mätdata från övriga mätpunkter i undersökningen. Tabell 4 visar att både medelhastigheten och 90-percentilen har sjunkit på de båda mätplatserna jämfört med tidigare mätningar. En bidragande orsak till detta är de förändringar i vägmiljön som nämnts tidigare. Rondellen som byggts ligger intill mätpunkten kallad 12 (20)

S om JVG och vid punkten N Kyrkogård har det byggts en gångpassage (se bild sidan 6). Dessa förändringar har medfört att det har blivit svårare att färdas fortare genom dessa punkter, framför allt för den tunga trafiken. Gångpassagen kan även ha påverkat resultatet i mätpunkten Söder om övergångsställe till viss del eftersom trafikanternas hastighet stryps vid passagen 50 meter innan de kommit fram till skyltens detekteringsområde. Antalet passerande fordon, totalt sett, är i stort sett oförändrat sedan tidigare mätningar. Andelen tung trafik har heller inte minskat vid mätplatserna trots att det har blivit svårare att passera på ett smidigt sätt. 2.2 Fältobservationer Fältstudien genomfördes den 17 september 2003 och resultatet från denna följer nedan. 2.2.1 Trafikräkning och antal larm Trafikräkningen genomfördes mellan klockan 7.15 och 8.30. Under denna tid passerade 81 fordon varav 9, motsvarande 11 %, var tung trafik. Under trafikräkningen tändes VMS-skylten 20 gånger vilket innebär att 25 % av trafikanterna färdades för fort. I den föregående studien var motsvarande siffra 40 %. Siffrorna är beräknade på ett mycket knapphändigt underlag, men indikerar i alla fall positiva effekter på samma sätt som trafikmätningarna. Tre av de 9 tunga fordon som passerade under fältstudien aktiverade skylten. Siffran för den tidigare studien var 50 %. Andelen hastighetsöverträdelser för lätt trafik, personbilar, var 22 % i denna studie och 37,5 % i den föregående. Åter igen är dessa siffror endast avsedda som information. Urvalet är mycket begränsat och därför kan inga slutsatser dras. 2.2.2 Körbeteende Liksom i den förra undersökningen syns det att en del bilister bromsar sig förbi skylten. Med detta menas att bilisterna saktar ner 13 (20)

precis innan skylten för att undvika aktivering och att de sedan höjer hastigheten igen efter passage. Som kommentar kan det även nämnas att skylten är svår att upptäcka på grund av nedhängande grenar. Vid den tidigare studien var detta inget större problem i och med att denna genomfördes då träden var kala. Vid långtidsmätningen var dock träden i full grönska vilket medförde att skylten till viss del var skymd. 2.3 Intervjuer Intervjuerna omfattade två olika moment. Först intervjuades privatpersoner som passerade Rävlanda skola under fältstudien. Därefter genomfördes intervjuer med företag/organisationer (Härryda kommun och Rävlanda skola). 2.3.1 Privatpersoner Intervjuer med privatpersoner genomfördes under vecka 39 med syftet att ta reda på om trafikanterna ansåg att skylten fyller en bra funktion ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, samt om deras attityder till skylten förändrats sedan den tidigare utredningen. Frågorna från den tidigare studien användes som utgångspunkt och kompletterades med frågor om förändrat beteende och allmänna frågor om trafiksituationen i Rävlanda och kring skolan. 22 personer, 12 kvinnor och 10 män i åldrarna 30 till 60 medverkade i intervjuerna. Åldersfördelningen visar en övervikt på spannet 40-49 (10 st). Ingen intervjuperson har varit under 30 år. Huvudandelen av trafikanterna passerar skylten dagligen och samtliga passerar skylten med bil. Alla trafikanter utom en har sett skylten aktiverad och fyra förare (18 %) säger sig själva ha aktiverat skylten. Två av de intervjuade trafikanterna, en som själv aktiverat skylten och en som ej gjort det, säger att de inte påverkas av skylten när denna är tänd, utan att de fortsätter att köra i samma hastighet som tidigare. Övriga intervjupersoner som besvarat frågan säger att de sänker hastigheten när skylten är tänd. Som kommentar till det ovanstående kan nämnas att de två förare som väljer att fortsätta att köra i samma hastighet är kvinnor. 14 (20)

64 % av intervjupersonerna ansåg att de inte ändrat sitt beteende sedan införandet av skylten, medan 2 personer (9 %), båda män, svarade att körde snabbare nu jämfört med initialperioden. Övriga intervjupersoner kunde inte precisera sina svar. På frågan om intervjupersonerna ändrat sitt körsätt vid skolan på grund att skylten svarade 70 % att det sänkt sin hastighet och övriga att de tidigare inte kört för fort och inte gjorde det nu heller. Ingen svarade att de körde för fort vid Rävlanda skola. Beträffande körsätt angav 5 personer att de även ändrat körsätt vid andra platser och 7 personer att de kanske påverkats. 7 personer svarade att de inte påverkats på övriga platser i trafiken. Övriga kunde inte svara på frågan. 19 av de 22 intervjupersonerna anser att skylten kan öka trafiksäkerheten och en person tycker motsatsen. Ingen av de tillfrågade tycker att skylten ska tas bort. Två är dock osäkra och har svarat kanske och vet ej. En övervägande andel av förarna, 15 st, skulle vilja se fler hastighetspåminnande skyltar i trafiken. En person motsätter sig fler skyltar. Frågan Tycker du att skylten fungerar tillförlitligt? besvarades med ja av 17 personer. Ingen har svarat nej på frågan, utan övriga har varit osäkra på sitt svar. En genomgång av svar med hänsyn till kön och åldersfördelning har gjorts, men inte gett några resultat som behöver kommenteras. Jämfört med den tidigare studien kan det konstateras att förarnas svar idag är i paritet med de tidigare. Det ska dock nämnas att urvalen har varit mycket begränsade och att resultaten därför ska ses som indikationer. På samma sätt som i tidigare studie har synpunkten om att det borde vara en liknande skylt även åt andra hållet påtalats. Uppfattningen är att trafiken har en högre hastighet i norrgående riktning dvs. närmare skola och trottoar. Attityderna stämmer väl överens med trafikmätningarna som genomförts. 15 (20)

Övriga synpunkter som framkommit är Att det är ont om parkeringsplaster vid skolan för föräldrar som lämnar sina barn, vilket påverkar säkerheten negativt eftersom de måste stanna på mer trafikfarliga platser. Att trafiksäkerheten blivit bättre vid skolan. Den nya gång- och cykelbanan till Bollebygd är till stor belåtenhet. I allmänhet tycker de flesta att trafiksituationen även i Rävlanda har förbättrats. Detta sedan de nya rondellerna har tillkommit på en senare del av Boråsvägen. Att den tunga trafiken passerar Rävlanda skola för fort. Den sist nämnda synpunkten överensstämmer även med den tidigare studien. 2.3.2 Skola och kommun Telefonintervjuer har genomförts med Rävlanda skolas ledning, Härryda kommun och VVÄ. Skolledningen ansåg att den befintliga skylten påverkar trafiksituationen positivt, men att en kompletterande skylt åt andra hållet skulle påverka trafiksituationen positivt. Man anser även att den nybyggda gång- och cykelbanan till Bollebygd har blivit ett lyft för trafiksäkerheten vid skolan. Härryda kommun är liksom skolledningen positiva till VMS-skylten. De tror dock att skyltens positiva effekter från den föregående studien kommer att avta med tiden. Kommunen har ej genomfört några kampanjer om skylten utan enbart svarat på frågor från trafikanterna. Härryda kommun hoppas att deras satsning på en miljöprioriterad genomfart genom Rävlanda kommer att minska andelen tung trafik utanför Rävlanda skola. Den miljöprioriterade genomfarten är en satsning där ett antal rondeller och vägbulor har anlagts genom Rävlanda för att öka trafiksäkerheten. VVÄ är också positivt inställda till skylten. Deras förhoppning är att skyltens goda effekter består även på lång sikt. VMS-skyltar har blivit populära i hela landet och det börjar bli en stor efterfråga på dem. VVÄ berättade att om den långsiktiga utvärderingen var positiv skulle 16 (20)

det innebära att VMS-skyltar i fortsättningen kan ingå i Vägverkets normala åtgärdspaket istället för att figurera i försökstester. 2.4 Samhällsekonomi En samhällsekonomisk beräkning har utförts med avseende på trafiksäkerhets-, miljö- och restidseffekter. Förutsättningar samt resultat av beräkningen redovisas i tabell nedan. Förutsättningar: Antal fordon per årsmedeldygn (ÅDT) 1 200 F/d Andel tung trafik 5 % Vägsträckans längd 200 m Trafikökning per år 1 % Diskonteringsränta 4 % Skattefaktor I och II 1,53 % Kalkylperiod 5 år Anläggningskostnad 100 kkr Investeringskostnad (inkl skattefaktorer samt 9 % påslag för produktionsstöd) 167 kkr Resultat: Beräknade effekter av VMS-skylt: Restid för fordonstrafik Ökning med 520 Timmar/år Olyckor, antalet döda och svårt Minskning med < 1 per 10 år skadade Miljö Kväveoxid Ökning med 22 kg/år Kolväte Ökning med 39 kg/år Koldioxid Ökning med 10 ton/år Svaveldioxid 0 kg/år Partiklar Ökning med 1 kg/år Fordonskostnader Förmodad ökning Ej beräknad 17 (20)

De beräknade samhällsekonomiska nyttorna uppgår år 2003 till sammanlagt 35 kkr och en nettonuvärdeskvot på 2,0. Det innebär därmed att projektet är samhällsekonomiskt olönsamt. Kommentar Den samhällsekonomiska beräkningen använder sig av relativt grova schabloner enligt Effektsamband 2000 och i detta fall där objektet avser en kort sträcka med ett litet antal fordon samt att det empiriska underlaget beträffande olyckor på sträckan före och efter åtgärd är väldigt litet får man ha i åtanke att felmarginalen vid beräkningen är stor. Anledningen till att beräkningen visar på negativa nyttor är bland annat att de beräkningsmässigt små positiva trafiksäkerhetsnyttor som uppsättandet av VMS-skylten ger, tas ut av de ökade avgasutsläpp och den längre restid som blir följden av att medelhastigheten minskat från ca 38 km/h till ca 31 km/h. Däremot kan det finnas andra positiva effekter som inte går att beräkna som t.ex. en upplevd större trygghetskänsla för föräldrar, barn och personal vid skolan då trafikrytmen har blivit lugnare utanför skolan. 18 (20)

3 Slutsatser Den hastighetspåminnande skylten i Rävlanda visar på positiva effekter på medelhastighet och 90-percentil. De positiva resultaten från uppföljningen efter kort tid kvarstår även efter lång tid. Före installation var medelhastigheten i södergående riktning 37,8 km/h. Ett halvår efter installation var värdet 30,2 km/h och i dagsläget, 3 år efter installation, är motsvarande värde 30,5 km/h. Detta betyder att medelhastigheten efter tre års drift är cirka 20 % lägre än vad den var innan skylten togs i drift. Även 90-percentilvärdet har påverkats av skylten. Före skyltens installation var 90-percentilen 50 km/h utanför Rävlanda skola. Vid korttidsutvärderingen hade 90-percentilen minskat ned till 36 km/h och vid denna utredning var motsvarande värde 39 km/h. Vi kan således konstatera att skylten har en betydande effekt även på topphastigheterna utanför Rävlanda skola. Det ska dock även nämnas att förändringar i vägmiljön genomförts som kan ha medverkat till den tryggare vägmiljön kring Rävlanda skola. Vad gäller effekter i nordlig riktning har trafiken inte påverkats. En teori har annars varit att denna skulle kunna påverkats något då den lokala trafiken färdas i båda riktningarna, men så är alltså inte fallet. Såväl privatpersoner som kommun och skolledning är fortsatt positiva till skylten utanför Rävlanda skola och anser att den förbättrar trafiksäkerheten i skolområdet. En övervägande del av förarna skulle vilja se fler hastighetspåminnande skyltar i trafiken. Samma resultat erhölls vid korttidsutvärderingen. Skylten fungerar tillförlitligt och inga driftsstörningar har uppträtt över tiden sedan installation. Vad gäller samhällsekonomi har en bedömning genomförts baserad på Effektsamband 2000. Beräkningarna ger ett negativt resultat vilket beror på att hastighetssänkningen medför både högre halter av emissioner och ger en ökning av kostnad för förlorad tid. Att vinsterna inte kan räknas hem beror dock på att olycksstatistiken inte visar på några olyckor inom området vilket gör att trafiksäkerheten enligt beräkningarna redan tidigare är god. 19 (20)

Vinsten med skylten är dock att den sänker hastigheten vilket skapar en tryggare miljö. Det bör påpekas att hastigheten fortfarande ligger på för hög nivå i det körfält som ligger närmast skola och gångbana. Rekommendationer för motsvarande installationer måste dock ändå vara att hastighetspåminnande VMS-skyltar ger goda effekter och upplevs av trafikanterna som mycket positiva. Effekterna och attityderna kvarstår även efter lång tid och kan därför rekommenderas även på andra platser. 20 (20)