Helseregistre Potensialer for industri og samfunn Johan Bodegard, MD PhD AstraZeneca Nordic HQ
CV Läkare 1998 Jobbat 10 år på kard avd i Oslo 2006 doktorgrad i kardiovaskulär epidemiologi Stipendiathandledare, undervisar och forskar på UiO Forskare och medicinskt ansvarig på AstraZeneca sedan 2008 (100%)
Bakgrund Läkemedels- och vårdutgifter ökar kraftigt i takt med en åldrande befolkning och nya dyra mediciner 10% av vårdutgifterna utgörs av direkta läkemedelskostnader Behovet för medicinska behandlingars effektivitet i klinisk praxis ökar
Behov för data från klinisk praxis - We cannot emphasize strongly enough the importance of developing cooperation on monitoring of medicines in everyday clinical use. - Today there are large gaps in the data available on the effectiveness of pharmaceuticals in clinical setting. By Karin Johansson, State Secretary to the Minister for Health and Social Affairs, Gunilla Hulth-Backlund, Director General TLV and Christina Åkerman, Director General, Medical Products Agency.
Marknadsføringstillatelse (MT) Läkemedelsutveckling Läkemedelseffekt Läkemedelseffektivitet?? Kontrollerad omgivning Randomiserade kliniska studier (RCTs) Klinisk praxis Registerstudier?
Hur skall vi utvärdera läkemedelseffektiviteten? Randomiserade kliniska utprövningar (RCTs)? Genomgångar av flera kliniska utprövningar (Kunnskapsuppsummeringar)? Register studier?
Randomiserade kliniska studier Kontrollerat jämförande av t. ex två läkemedel Fördelar: Man kan studera läkemedelseffekten innom strängt kontrollerade ramar. Nackdelar: Läkare, patienter blir selekterade Läkemedelsföljsamhet blir noga kontrollerat Konklusion: Verkligheten avspeglas i liten grad
Kunnskapsuppsummeringar Olika behandlingsalternativ studeras med hjälp av genomgång av existerande forskning Fördelar: Aktuella frågeställningar kan besvaras med sammandrag från den senaste forskningen Nackdelar: I många fall används resultat från RCTs Konklusion: Verkligheten avspeglas i begränsad grad
Registerstudier Olika behandlingsalternativ studeras med hjälp av retro- eller prospektiva data från relevanta register Fördelar: Stort antal oselekterade patienter och behandlare. Lågt kostnads-, ressurs- och tidsförbruk Nackdelar: Resultat beror på registerkvaliteten Konklusion: Verkligheten avspeglas i större grad
Vilka typer register har vi? Primärvårdsjournaler Sjukhusinnläggelsesregister (NPR, SVR) Dødsårsaksregisteret (Kongsvinger) Kvalitetsregister (Hjerteinfarktsregisteret mm) Biverkningsregisteret (SLV) Kreftregisteret Reseptregisteret (Blårev!) Hur kan vi koppla dessa?
Koppling av olika register Primärvårdsbehandling 70 vårdcentraler Slutenvårdsregistret Obligatoriskt från1984 25.000 tillgängliga patienter Dödsorsaksregistret Ex.: Blodtrycksbehandling i Sverige (Primärprofylaktisk behandling)
Koppling av olika register Reseptregisteret Norsk Pasient Register (NPR) April 2007 Reseptregisteret 2004- (Blårev september 2008) 100.000 tillgängliga patienter Dødsårsaksregisteret Ex.: Diabetesbehandling i Norge (Sekundärprofylaktisk behandling)
Hur kan registerforskning organiseras? Assessing Drug Effectiveness Common opportunities and Challenges for Europe, www.se2009.eu
Vilka frågeställningar kan vi adressera? Retrospektivt och prospektivt jämföra olika behandlings metoder/läkemedel Prospektivt kontrollera införandet av nya läkemedel och indikationer (Strukturerat införande) Identifiera och kontrollera kvalitetsindikatorer för vård (Ex. Behandling Målvärden Klinisk händelse) Kostnadseffektivitet
Konklusion Vi har ett behov för hur läkemedel används och verkar i klinisk praxis Stora mängder hälsodata genereras dagligen, och kan användas till registerforskning Stora register kan kopplas med varandra Använder vi rätt metod till rätt frågeställning så kan olika behandlingsalternativ evalueras