Behandlingsriktlinje droppfinger

Relevanta dokument
Behandlingsriktlinje. Malettfinger/ Droppfinger

Behandlingsriktlinje karpaltunnelklyvning

Behandlingsriktlinje PIP-ledsluxation

Behandlingsriktlinje triggerfinger

Behandlingsriktlinje. Dupuytrens kontraktur

Behandlingsriktlinje. Mb de Quervain

Behandlingsriktlinje ganglion

Behandlingsriktlinje. Radialispares

Behandlingsriktlinje Mb de Quervain

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått ett Malletfinger

Behandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom

Triggerfinger. Arbetsterapi program

Riktlinje för handrehabilitering

Mb de Quervain. Arbetsterapi program

Behandlingsriktlinje karpaltunnelsyndrom

Riktlinje för arbetsterapi vid

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

Patientinformation tennisarmbåge

ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen

Checklista efter distal radiusfraktur

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada eller luxation i ett finger

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

Behandlingsriktlinje CRPS

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Direktiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Inledning. Vi börjar med att beskriva en radiusfraktur fortsätter med behandlingsförloppet för att avsluta med diskussion och slutsats. Bakgrund.

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Senskador i handen. klinik och vetenskap. ABC om. medicinens abc

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

ges til al a i förebyggande och behandlande syfte

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

1. BAKGRUND. Volar luxation är ovanlig och ofta kombinerad med extensorsenskada.(5,6,9)

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Aktivitetsnamn. Giltig från

Karpaltunnelsyndrom arbetsterapeutiska åtgärder Gäller för: Alla arbetsterapeutmottagningar Landstinget i Värmland

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

ARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger

Granskningsmall genomförandedokumentation

Rehabiliteringsprogram för konservativ behandling av artros i handled, tumme och fingrar

Arbetsterapi i primärvården

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Behandlingsriktlinje tennisarmbåge

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Transkript:

VÅRDRUTIN 1 (5) Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för att utveckla handrehabilitering vid länets sjukhus och inom primärvården. Uppdraget är att skapa en evidensbaserad och framgångsrik arbetsterapi inom länets handrehabilitering och tydliggöra rehabkedjan för olika patientgrupper med handdiagnoser/skador. Definition Formulering av behandlingsriktlinjer är ett led i att utveckla, strukturera och teoretiskt förankra arbetsterapi. Riktlinjerna är beskrivna utifrån WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)(1). Behandlingsriktlinjer kan användas för att förtydliga när arbetsterapeutiska interventioner kan äga rum, hur de går till och vad de syftar till. Riktlinjerna bör också förtydliga patientens nytta med interventionen och hur interventionen utvärderas (2). Syfte Behandlingsriktlinjer syftar till att skapa enhetliga rutiner för arbetsterapeuter inom sluten och öppen vård och att ge invånarna i Region Dalarna en jämlik och trygg sjukvård/rehabilitering baserad på kvalitet och den enskildes behov. Syftet är dessutom att öka kunskapen hos nyanställda arbetsterapeuter, studerande, och ge berörd personal inom sluten och öppen vård, kommun och primärvård kunskap om de behandlingsinsatser arbetsterapeuten gör för den aktuella patientgruppen och på så vis underlätta samverkan mellan dessa grupper (3). MÅLGRUPP Malletfinger som ibland kallas droppfinger är en vanlig skada. Malletfinger är en avulsion, avlösning, av extensorsenans distala infästning på distala falangen. (4) Orsaken är ofta traumatisk med hyperflexion eller hyperextension av DIP-leden genom slag, fall eller ryck. Vid misstanke om fraktur röntgas patienten för att utesluta eller fastställa om slitfragment eller subluxationsställning förekommer. Upprättat av Godkänt av För verksamhet Dokumentsamling Törnqvist Katarina /Vårdcentral Avesta /Avesta Samuelsson Anna a /Arbetsterapi- och kuratorsenhet Falun Ludvika Mora /Falun Hälso- och sjukvård Dalarna Arbetsterapi Falun Ludvika Mora

VÅRDRUTIN 2 (5) Kroppsfunktion Skadan delas in i fyra grader (4): 1. Partiell ruptur genom sensubstans (viss aktiv extension kvarstår) 2. Total ruptur genom sensubstans (total oförmåga till extension) 3. Ruptur med mindre slitfragment 4. Ruptur med stort slitfragment och subluxation av DIP-leden Grad 1-3 behandlas vanligen konservativt, grad 4 kräver operativ behandling. Prognosen är god vid konservativ behandling med rätt utformad och använd ortos (5). Tidig behandling, inom två veckor, är att föredra men även vid sen behandlingsstart (1-2 månader) kan lyckat behandlingsresultat uppnås (5,6). Aktivitet och delaktighet Patienten kan få svårigheter att använda handen i personlig vård och hemliv. Omgivning Patienten kan få svårigheter att hantera redskap och föremål med handen. BEHANDLINGSMÅL Huvudmålet är att patienten under behandlingstiden skall kunna använda handen i alla aktivitetsområden samt få information gällande behandlingsstrategi. ARBETSTERAPEUTISKA ÅTGÄRDER Bedömning Observation/handstatus; oförmåga att sträcka fingrets dip-led aktivt. Vid behov: intervju med t ex Canadian Occupational Performance Measure (COPM) för att utreda om/hur skadan påverkar utförandet av aktiviteter.

VÅRDRUTIN 3 (5) Intervention -Kroppsfunktion Ge information till patienten om malletfinger Ingen specifik rörelseträning är aktuell under eller efter behandlingstiden. -Aktivitet och delaktighet Information angående rörelseuttag och belastning/kraftgrepp första tiden utifrån vilka aktiviteter som ingår i patientens vardag. Ortosen ska vara utformad så att patienten ska kunna använda handen i alla aktivitetsområden; personlig vård, boende, arbete och fritid. Ortos eller lindning av DIP-leden med,t ex Cobanlinda alt neoprenhylsa, rekommenderas som stöd vid aktiviteter där DIP-leden utsätts för större belastning efter behandlingstiden (4). -Omgivning Tillverkning av ortos som håller fingrets yttersta led i ett sträckt läge så att sträcksenan kan läka fast igen. Leden bör ej vara översträckt då detta kan leda till sämre cirkulation (5). Ortosen kan appliceras dorsalt eller volart. En fördel med dorsalt applicerad ortos är att ett taktilt grepp möjliggörs (4). Se bilaga 1. Immobiliseringen ska inte innefatta PIP-leden. Ortosen ska användas dygnet om minst 6 v och därefter 2 v nattetid (7). Om DIP-leden inte kan sträckas fullt efter 6v kan behandlingstiden förlängas med ytterligare 2v-6v (5,8). En flexionsbroms, som t ex cobanlinda, kan sedan användas 2v dagtid tillsammans med nattskenan (5). Patienten behöver information om och vara införstådd med att DIP-leden måste hållas i extenderat läge då ortosen tas av vid hygien (9,10). Tillverka alltid minst två skenor och rekommendera patienten att förbereda tejpbitar innan byte/rengöring (10). Uppföljning av behandlingen utifrån patientens behov. RESULTAT OCH UTVÄRDERING Efter behandling finns i regel en kvarvarande sträckdefekt på 10-20 grader. Denna defekt kan så småningom minska något genom att läkningen vid senfästet kan skrumpna ihop (4). Det slutliga resultatet ser man först sex månader efter skadan (5) Vid kvarstående droppfinger efter adekvat behandling bör patienten återremitteras till läkare för bedömning om ev operation (4).

VÅRDRUTIN 4 (5) REFERENSER 1. WHO (2010) International Classification of Funktioning, Disability and Health, (ICF) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Edita Västra Aros AB, 2010s 2. Regionstyrelsen i Region Skåne. (2002). Skånsk Livskraft, vård och hälsa. 3. SOSFS 1996:32. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Stockholm 4. Runnqvist, K., Cederlund, R., Sollerman, C. Handens Rehabilitering, undersökning behandling. Lund: Studentlitteratur, 1992. 5. Hunter JM, Mackin EJ, Calahan AD. Rehabilitation of the hand and upper extremity, 5 ed. Mosby inc. 2002. 6. Axelsson P, Fridém J. ABC om senskador i handen. Läkartidningen nr 9 volym 103 2006 7. Lundborg, G. Handkirurgi skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. Lund: Studentlitteratur, 1999. 8. Valdes K, Naughton N, Algar L. Conservative treatment of mallet finger: A systematic review. Journal of hand therapy 28, 237-246, 2015. 9. Handoll, H., Vaghela, M. Intervention for treating mallet finger injuries(review) The Cochrane Library 2008; (3): 1-20. 10. Persson, M. leg arbetsterapeut, Artronova. Mailkontakt 2012 Skapad av: Katarina Törnqvist Ansvarig för detta program: Representant i Nätverket för handrehabilitering Södra sjukvårdsområdet. Sökning database CINAHL, Pub Med advanced search: Malletfinger AND treatment AND ( last 10 years ) Malletfinger AND occupational therapy AND ( last 10 years ) REVIDERING 2020

VÅRDRUTIN 5 (5) Informationsblad om ortos: Bilaga 1 Användning: Dygnet om i 6v. Därefter en volar nattortos i 2v. Syfte: Hålla DIP-leden i ett sträckt läge så att sträcksenan kan läka fast igen. Material: Se nedan Plast: T ex Orfit Band: Tejp t ex Leukoplast. Tejpning enl bild; 1. Tejpa ett varv runt fingret på ortosens överkant 2. Tejpa från undersidan av fingret, över fingertoppen, fäst på ortosens ovansida 3. Fäst tejp på tejp nr 2 och tejpa ett varv runt fingertoppen Band till nattortos, t ex mafra-band Bild hämtad från Artronova, Margareta Persson, leg arbetsterapeut, Copyright.