Ingen IT-kris i Kista för byggbranschen

Ingen IT-kris i Kista för byggbranschen IT-branschen må vara i kris, men för dem som bygger för IT-folket är det knappast lågkonjunktur. Åtminstone inte i Stockholm och framför allt inte i Kista. I Kista är det kranar och grävmaskiner överallt. Sveriges kiseldal håller på att bli en vetenskapsstad, men just nu ser det ut som en enda stor byggarbetsplats. av EVA SAHLSTRÖM publicerad i Leveranstidningen Entreprenad nr 11, 2001 I mitten av 80-talet begav sig ENTREPRENAD till Stockholmsförorten Kista för att skriva om hur den stora satsningen på elektronik gav byggjobb för miljarder. Elektroniken sågs då som framtidens melodi. När ENTREPRENAD åker till Kista 2001 är mycket sig likt med hur det var femton år tidigare. På bilderna från 1986 ser vi byggkranar, spont och pålningsarbeten och i Kista idag ser vi samma saker. Elektronik talar man inte om längre utan desto mer om IT, men innebörden är detsamma. Dagens planer för Kista är dock mer högtflygande än att bara vara ett område med många IT-företag. I den framtidsbild som utarbetats för Kista av bland andra Stockholms stad och KTH kallas Kista för en vetenskapsstad. På engelska förstås, för det handlar inte bara om att vara ett högteknologiskt centrum i Sverige utan i världen. Det är Kista Science City som håller på att växa fram. Förorten Kista Kista började byggas 1975 och sedan dess har det fortsatt att byggas här. Kista ligger i nordvästra Stockholm, med E4:an på ena sidan och Järvafältet på den andra. Förorterna kring Järvafältet är kända som Stockholms invandrartätaste områden. Men medan grannarna Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Akalla och Husby i hög grad kopplas ihop med segregationsproblem skiljer sig Kista från de andra genom att i första hand kopplas ihop med högteknologi. Kista har länge haft smeknamnet Sveriges Silicon Valley, kiseldalen. Det var slumpen som fick de många IT-företag att samlas just här. Industriområdet blev färdigt för etablering samtidigt som datorföretagen utvecklades snabbt. De växte ur sina lokaler och byggde nya, samtidigt som Stockholms stad hängde på och profilerade Kista som ett elektronikcentrum. Delad stadsdel Men Kista är en delad stadsdel. Rent fysiskt delas området av en dalgång. På ena sidan ligger bostadsområdet och på den andra industriområdet. Tunnelbanan går genom dalen på höga betongbroar till det ljusblå huskomplex som är Kistas affärscentrum. Den ljusblå byggnaden ligger som en förbindelselänk tvärs över dalen mellan kontorslokalerna och bostadshusen. Kista är också delat mellan dem som bor där och dem som jobbar där. I stor utsträckning är det inte samma personer. Stockholm är uppdelat i stadsdelsnämnder och under Kista stadsdelsnämnd

sorterar Kista, Akalla och Husby. 46 procent av de cirka 28.000 invånarna i dessa tre områden har utländsk bakgrund. I själva Kista med 9.000 boende är andelen med utländsk bakgrund lägre än i Akalla och Husby, men fortfarande högre än i andra delar av Stockholm. Man kan tro att Kistas invånare skulle passa väl in på andra sidan dalen där människor från hela världen arbetar i de högteknologiska företagen. Men så är det inte. Endast fyra procent av dem som bor i Kista jobbar i industriområdet. Mer integrerat Det nya Kista är tänkt att bli mindre uppdelat. I framtidsvisionen målas bilder upp om hur de boende i Kista och i grannförorterna ska dras in i arbetslivet och högteknologin. De olika kulturella bakgrunderna ska ses som tillgångar istället för nackdelar. Ett IT-universitet som samlar KTH:s, Stockholms universitets och olika forskningsinstitutioners verksamhet i Kista håller på att skapas. Akademiska Hus har köpt IBM Forums fastighet på Isafjordsgatan och bygger för närvarande om delar av huset för 80 miljoner kronor. Norr om dessa lokaler, där det nu ligger en idrottsplats, ska ett campus med kårhus och bibliotek byggas. Skanska bygger ut Kista centrum till en dubbelt så stor galleria och på taket blir det studentlägenheter. Idag studerar cirka 3.000 studenter i Kista och cirka 400 lärare arbetar här. År 2008 räknar man med att ungefär 8.000 studenter och cirka 1.000 lärare, forskare och forskarstuderande ska finnas i Kista. Framtidens studenter som ska plugga och bo i Kista är tänkta att bli en del av integreringen. Tanken är också att studenterna inte bara ska komma till Kista från andra delar av staden eller utifrån landet, utan att fler från Järvafältets förorter ska lockas till utbildningarna. Kista ska inte heller vara så uppdelat i framtiden mellan arbetsområde och bostadsområde. Det har redan byggts kontorslokaler på den sida av Kistas dalgång där bostadshusen ligger och nu byggs det även i själva dalgången. Och medan de flesta av de redan befintliga kontorshusen i industriområdet är ganska tråkiga med raka linjer, räta hörn och strama fasader byggs det här något betydligt mer spektakulärt. Mitt i Kista byggs Stockholms högsta byggnad, Kista Science Tower. 158 meter högt blir det, fast själva huset blir något lägre eftersom man räknar in 30 meter antennmast i höjden. Antal våningsplan blir 32. Bredvid tornet byggs ytterligare fem huskroppar som blir blygsammare sju till elva våningar höga. Och några konventionella byggnader med rätvinkliga fasader är det inte fråga om längre. Nej, de sex husen blir triangulära och tornet får dubbla glasfasader. Kista Science Tower Kista Science Tower kläms in på vad som tidigare var en parkeringsplats mellan Kista centrum, Hanstavägen och tunnelbanan. Utrymmet ser vid en första anblick inte så stort ut med tanke på att det här ska rymmas sex huskroppar på sammanlagt 43.000 m², men mycket blir på höjden. Hustrianglarna placeras dessutom omlott med varandra så att utrymmet utnyttjas effektivt. Det är NCC Fastigheter som är byggherre för det stora projektet och anläggningsarbetet görs av NCC Anläggning. Bygget påbörjades sommaren 2000 och beräknas ta tre år innan det är helt färdigt. Dock kommer den första inflyttningen, i hus A, att ske redan 2002.

Grundläggningen av de sex husen avslutas i början av juni i år. Sammanlagt har man schaktat bort 80.000 m³ lera och jord samt 3.000 m³ berg. Marken i Kistas dalgång består till stora delar av lera med en mäktighet på upp till 16 17 meter och på det ett moränlager på fyra meter. Tornet är dock grundlagt på fast berg. Vi lyckades hitta det. På något ställe nådde vi inte ner och där har vi stålkärnepålar, säger Jonny Ståhl, platschef på NCC Anläggning. Höghuset kommer att stabiliseras av ett trapphus i mitten, vars fundament är fastspänt i berget med dragstag. För fundamentet har det använts 500 m³ betong. När ENTREPRENAD klättrar upp för de tillfälliga trapporna bredvid hisschaktet är trapphuset ännu bara några våningar högt. Gjutformarna flyttas med uppåt för varje våning och kan användas till att gjuta flera olika väggar. Till de övriga fem huskropparna fanns det inte mer fast berg utan dessa har grundlagts på betong- eller stålkärnepålar. Tunnelbanan utmaning Hus som är över 120 meter höga bygger man inte var dag, men det är inte själva tornet som har ställt till med mest problem för dem som står för anläggningsarbetena. Tunnelbanan är en större utmaning än att bygga tornet, säger Jonny Ståhl. Man har schaktat från plus elva meter till plus två och sänkt grundvattnet från plus åtta till plus ett. För att inte grundvattnet ska tränga upp underifrån har man slagit spont som har tätats mot berget med jetpelare, en metod som också används på Södra länken. Tunnelbanan sveper på betongbroar tätt förbi byggarbetsplatsen. Schakten intill tunnelbanan är ganska djupa och leran har dålig hållfasthet. Eftersom tunnelbanans två broar är grundlagda på pålar går det inte att bakåtförankra spont här utan att riskera att tunnelbanans pålar skadas. Lösningen blev istället att förstärka jorden. 55.000 längdmeter KC-pelare har borrats ner till berget mellan tunnelbanan och schaktet. Där det i höstas under de stora regnen var närmast flytande lera är det idag stabil och stadig mark. Marken känns mycket stabil när man går på den, men den hålls under ständig uppsyn genom ett omfattande kontrollprogram. Kista Entré Kista Science Tower är inte det enda spektakulära huset som växer fram bland byggkranarna i Kista. På andra sidan Hanstavägen bygger Skanska det hus som ska bli Kista Entré. Kista Entré blir inte alls lika högt som NCC:s torn, blott åtta våningar, men det blir stort. Totalt omfattar projektet 71.000 m² och kontraktssumman ligger på 990 miljoner kronor. Det började byggas ungefär samtidigt som Kista Science Tower, i juli 2000, och beräknas vara färdigt ungefär samtidigt, sommaren 2003. Första inflyttning blir i mars 2002. Medan kontorsytan i Kista Science Tower staplas vertikalt sprids den ut horisontellt i Kista Entré. Det blir ovanligt stora sammanhängande ytor i huset. Det uppskattas av hyresgästerna, säger Raivo Kiwi, projektchef på Skanska Fastigheter. Liksom Kista Science Tower kommer Kista Entré att få glasade fasader. Den stora fasaden som vetter ut mot Kymlingelänken blir helglasad. På de övriga fasaderna på husets utsida blir det både glas och svart betong. Den inre fasaden som vetter mot gården får vanliga fönster.

Kista Entré blir precis som namnet antyder något av det första man kommer att se när man kör in i Kista från Kymlingelänken den väg som förbinder E4 och E18. Läget kräver att man ser huset. Anblicken ska möta förväntningarna om Kista som ett högteknologiskt centrum. De glasade fönstren ger stora, ljusa ytor för hyresgästerna, säger Raivo Kiwi. Vi lägger ner extra pengar på husets utseende och huset inuti. Vi bygger in ett flexibelt system som gör det möjligt att förändra lokalerna för hyresgästerna. Man måste kunna göra det snabbt och till låg kostnad i ett modernt kontorshus. Markförhållandena här är desamma som för Kista Science Tower, mycket lera. Omkring 45.000 m³ jord och berg har forslats bort och cirka 1.500 pålar har slagits ner i leran. För att inte sänka grundvattnet har man slagit ner spont och grundvattnet ligger nu precis under den nedersta våningen som kommer att bli garage. Det blir två våningar garage med plats för 825 bilar och ovanpå det främst kontorslokaler men också butiker, restaurang och serviceinrättningar i entréplanet. Anläggningsarbetena har förflutit utan större problem för Kista Entré. Det svåraste i det här bygget är istället att skapa ett bra inomhusklimat bakom glasfasaderna. För att få en effektiv ventilation och kylning av de stora fönstren har man dubbla fönster där luften kan cirkulera mellan ytter- och innerfönster. Genom att fönstren är så höga, 215 cm, går det att utnyttja det naturliga ljuset för belysningsändamål, vilket också bidrar till att minska kylbehovet av fönstren. Naturligt ljus genererar bara en tredjedel så mycket värme som artificiellt ljus. Kista Entré byggs i tre etapper och en del av huset når redan höjden på åtta våningar. Jämfört med Kista Science Tower känns åtta våningar lite, men när ENTREPRENAD tar trapporna upp till taket ser vi att huset just nu är bland de högsta i Kista och kommer att bli bland de största. För den tredje etappen har inte anläggningsarbetena börjat än eftersom en bensinstation ligger i vägen, men den ska flyttas och marken under den saneras. En restaurang och en tvätthall som låg här tidigare har redan rivits och marken under tvätthallen har sanerats. Inga hyresgäster bokade Varken NCC eller Skanska hade tecknat något hyreskontrakt för sina blivande kontorslokaler när man började bygga, men någon oro för att inte få hyresgäster verkar inte finnas i Kista. Förutom utbyggnaden av gallerian, IT-universitetet, Kista Science Tower och Kista Entré har Ljungbergsgruppen nästan färdigställt 22.000 m² kontorsyta i Ärvinge intill Kymlingelänken, Wihlborgs bygger 20.000 m² och Drott har byggt 40.000 m² åt Nokia. Kista industriområde domineras idag av Ericsson, vars företagslogotyp återfinns på vart och vartannat hus. I IT-krisens spår har Ericsson som bekant börjat skära ner sin personal. När nyheten kom att nedskärningarna skulle drabba Kista åkte Radio Stockholm ut till Kista och intervjuade butiksägare i centrum som oroade sig för att de skulle få färre kunder. Det är möjligt att det blir något färre Ericssonanställda i Kista i framtiden. Men med tanke på hur mycket som byggs behöver butiksägarna knappast oroa sig över ett sviktande kundunderlag på lite längre sikt. Det som snarare kan vara oroande är att det blir för mycket folk i Kista innan man har anpassat infrastrukturen. Vägar proppas igen En av de stora fördelarna med kontor i Kista jämfört med i innerstan är att det finns

gott om parkeringsplatser för den som vill ta bil. Och fler parkeringsplatser blir det, till exempel i garagen som byggs till Kista Entré och Kista Science Tower. Dock är vägarna till Kista inte dimensionerade för så mycket trafik. E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal har sedan 1970-talet haft en otillräcklig vägstandard. Det gäller framför allt den sträckan som går förbi bostadsområdena Hjulsta, Tensta och Rinkeby och som kallas Hjulstavägen. Hjulstavägen var ursprungligen avsedd för lokaltrafik till Tensta och Rinkeby medan övrig trafik var tänkt att gå på en motorväg ute på Järvafältet. Men motorvägen blev inte av och all trafik, cirka 44.000 fordon per dygn, går nu därför på Hjulstavägen. Förutom problemet med köer är E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal den vägsträcka i Stockholms län som har störst antal döda och svårt skadade per kilometer väg, och den finns med på 100-listan över Sveriges farligaste vägar. Ombyggnad av E18 Vägverket har i den nationella väghållningsplanen för åren 1997-2007 fått i uppgift att genomföra en ombyggnad av E18 mellan Hjulsta och Ulriksdal. I vägutredningen har man tittat på både ett ytalternativ och ett tunnelalternativ för Hjulstavägen. Strax före jul beslöt Stockholms stadsbyggnadsnämnd att man skulle arbeta vidare med ytalternativet som kommer att kosta betydligt mindre än en tunnel under Tensta och Rinkeby. Tanken är att E18 från Ulriksdal inte ska gå via Enköpingsvägen i framtiden utan istället gå gemensamt med E4:an upp till Kymlingelänken som blir en del av E18. Från Kymlingelänken ska sedan den framtida E18 fortsätta längs med Hjulstavägens nuvarande sträckning. Stockholms stadsbyggnadskontor arbetar för närvarande med ett programförslag för hur Hjulstavägen ska byggas om. Vägen får i förslaget två till filer och av de idag elva plankorsningarna på sträckan mellan Hjulsta och Kista blir det fem nya planskilda trafikplatser. Tanken är att genomfartstrafiken ska skiljas från lokaltrafiken, säger Eva Strömbäck, projektchef på Stockholms stadsbyggnadskontor. Till Kista blir det ytterligare en ny anslutning vid Torshamnsgatan i Kista arbetsområde. Programsamråd Förslaget har varit ute på programsamråd som kommer att redovisas för politikerna i höst. Nästa sommar räknar stadsbyggnadskontoret med att planförslaget ska vara godkänt och antaget. Själva bygget av vägen beräknas börja i slutet av 2003 och pågå i cirka fyra år. E18 kommer alltså inte ens ha börjat byggas om när stora pågående byggprojekten i Kista, till exempel Kista Entré och Kista Science Tower, är färdiga. Under tiden planeras dellösningar för att avhjälpa trafikproblem, men de som jobbar och bor i Kista och omgivande områden får nog räkna med värre köer åren som kommer. Ett alternativ är att inte ta bilen utan åka tunnelbana eller buss till Kista. I framtidsvisionen för Kista Science City ses uppgraderingen av de kollektiva tvärförbindelserna som den viktigaste åtgärden för infrastrukturen. Snabbspårvägen som nu går från Gullmarsplan i Söderort över Stora Essingen till Alvik i Västerort förlängs enligt visionen till Stockholms universitet och passerar Kista på vägen. Tunnelbanans blå linje förgrenar sig idag vid stationen Västra Skogen. Den ena grenen slutar i Hjulsta, den andra grenen som passerar Kista slutar i Akalla. I

framtidsvisionen fortsätter båda grenarna och förenas i Barkarby. Bussförbindelserna förbättras och gång- och cykelvägar från södra Järva över Järvafältet till Kista blir också bättre i visionen. Ljus framtidsbild Ja, visioner finns det gott om när det gäller Kistas framtid. Vad som blir verklighet återstår att se. I den framtidsbild som tagits fram tror man att Kista i framtiden kommer att generera betydande delar av Stockholmsregionens och Sveriges tillväxt. Kista har blivit världens främsta så kallade Science City och bostadsområdena runt Järvafältet har blivit attraktiva. Den stora efterfrågan på arbetskraft inom IT-sektorn har fått företagen att ta tillvara de invandrade svenskarnas potential. Sedan framtidsbilden skrevs har dock konjunkturen blivit sämre, inte minst för Ericsson som idag dominerar Kista i mycket hög grad. Frågan är väl också om det går att bygga bort segregation. Kista byggdes enligt ABC-idealet Arbete, Bostad, Centrum men hittills har det idealet inte alls uppfyllts. Faktum kvarstår dock att det kommer att byggas mycket i och kring Kista det närmaste åren. Än verkar det vara långt kvar innan de som bor och verkar i Kista har sett de sista byggkranarna. Bildtexter: 1. Kista Entré blir ett nytt blickfång för den som anländer till Kista. Både om man kör bil eller kommer med tunnelbana blir Kista Entrés dubbelglasfasad något av det första man ser. 2. Kista Science Tower blir högst i Stockholm, men än så länge når det stabiliserande trapphuset inte mer än några våningar upp. Gjutformarna flyttas med uppåt allteftersom våningarna byggs. 3. Marken i Kistadalen består mest av lera, men för Kista Science Tower hittade NCC fast berg att grundlägga tornet på. Fundamentet är fastspänt i berget med dragstag. 4. Tunnelbanan sveper förbi på betongbroar precis bredvid schakten vid arbetsplatsen för Kista Science Tower. För anläggningsarbetarna är tunnelbanan en större utmaning än bygget av tornet. Längst bort syns Kista Entré. 5. Det gick inte att bakåtförankra sponten på alla ställen runt Kista Science Tower. Här har sponten förankrats framåt istället vilket gör det betydligt svårare att jobba. Vridbar skopa underlättar när man ska jobba i schaktet. 6. Kista Entré blir en låg byggnad jämfört med Kista Science Tower, men man ser ändå hela Kista härifrån. Framför det ljusblå Kista centrum byggs Kista Science Tower. Bakom tunnelbanans broar ser man bostadsområdet. 7. För att inte sänka grundvattennivån har Skanska slagit i spont runt hela Kista Entré. Grundvattennivån ligger nu precis under den understa våningen som kommer att bli garage. 8. Den del av Kista Entrés fasad som börjar växa fram har än så länge bara innerfönstren uppe. För att få ett bra inomhusklimat kommer man att sätta ytterligare

ett fönster utanpå. Mellan inner- och ytterfönstren kan luft cirkulera. 9. Kistas affärscentrum ska byggas och bli Kista Galleria. Centrumet blir dubbelt så stort och på taket kommer det att bli studentlägenheter.