från sammanträde med sociala styrgruppen Dag och tid: Torsdag den 10 december 2015 kl 9-11 30 Plats: GR-huset, Anders Personsgatan 8, Göteborg Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg (S), vice ordförande, Kungsbacka Marcus Claesson (L), Mölndal Azar Hedemalm (MP), Tjörn Lena Hedlund (KD), Stenungsund Marina Johansson (S), Göteborg Claes Magnusson (M), Öckerö Manijeh Mehdiyar (MP), Göteborg Jonas Mårdbrink (M), Partille Anna Palmér (S), Härryda Maria Rydén (M), Göteborg Inte närvarande: Mohamed Hama Ali (S), Kungälv Birgitta Larsson (S), Alingsås Peter Spjuth (V), Lilla Edet Hanna Tjusling (SD), Ale Sekreterare: Elisabeth Beijer, GR Övriga Jörgen Larzon, GR och SDF Västra Göteborg Lisbeth Ringdahl, GR
1 Val av justerare Eva Borg utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 2 Flyktingfrågan Antalet asylsökande personer i GR-kommunerna i år, registrerade till och med 2015-12-01, var 11 156. s särskilda ansvar i flyktingfrågan rör området ensamkommande barn och unga, bland annat den plattform som GR-kommunerna har gått samman om. Det är ett minskande antal personer som söker asyl just nu. För dagen finns inte det stora behov av transitboenden som tidigare funnits, däremot är behovet av asylboenden mycket stort. Information finns om att det rör sig många barn i Europa som är på väg norrut och att julhelgen kan bli kritisk. GR:s arbete i frågan utgår från de 30 punkter som antagits av förbundsstyrelsen, bland annat pågår piloten med mellankommunala överenskommelser om asyl- och transitboenden samt en planering för kartläggning av boendebehov. GR:s webbplats uppdateras kontinuerligt. Där framgår bland annat de kompetensutvecklingsinsatser som är igång utifrån kommunernas behov, exempelvis om god man och om bemötande- och hälsofrågor. Läs mer på www.grkom.se Henrik Ripa ger en återkoppling från 2015-12-04 då kommunalråden, kommundirektörerna och GR mötte Länsstyrelsen, Migrationsverket, Polisen och Västra Götalandsregionen. För att följa behov och insatser i GR-kommunerna träffas också kontinuerligt den så kallade Lilla samrådsgruppen med representanter för GR, Social resursförvaltning, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Mölndals stad, SDF Angered och Arbetsförmedlingen. Information ges om att det i Mölndal och Göteborg finns barn från Marocko som lever på gatan och som befinner sig i en helt annan situation än andra ensamkommande barn och unga. Det görs en kartläggning av gruppen just nu i Göteborg. Ledamöterna i sociala styrgruppen ger bilder från respektive kommun där några gemensamma bilder är dessa:
Inventeringar av mark, fastigheter med mera pågår intensivt för att möta det stora behovet av boenden. Vissa transitboenden stängs ner. Det finns en påtaglig bemanningsproblematik till exempel genom bristen på socionomer. Det börjar bli bemanningsproblem även inom äldreomsorgen eftersom personal går över till boenden för nyanlända. Boenden för ensamkommande ungdomar i anslutning till äldreboenden har fallit väl ut. Det råder en akut och stor brist på tolkar. Det är nödvändigt med en pragmatisk och flexibel hållning i många frågor. Finns det en beredskap inför julhelgen i GR-kommunerna? För att minska stressen är det viktigt att personal har god kunskap om regelverk likväl som om bemötande. Bilden av nyanländas psykiska hälsa måste förmedlas på ett nyanserat sätt. Det har en stor betydelse för situationen i Mölndal hur kranskommunerna och övriga kommuner kan klara av boendebehovet. Vissa försäkringsbolag vill inte försäkra fastigheter inom den frivilliga sektorn som erbjuder boende för nyanlända, hur ska kommunerna se på detta? att anteckna informationen och frågorna. 3 Social hänsyn vid upphandling Jörgen Larzon, GR, informerar om ett projekt där GR beviljats regionala utvecklingsmedel från Västra Götalandsregionen för att bidra till att regionen uppnår de mål som är satta i tillväxtprogrammet VG2020. Projektet syftar till att öka kunskapen inom GR kommunerna om social hänsyn vid upphandling och utgår från erfarenheter i Göteborgs Stad. Den mest prioriterade gruppen har varit utrikes födda personer. Några erfarenheter från projektet är att det är viktigt att en behovsanalys görs i starten, att det finns ett gott samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, näringsliv, branschorganisationer och fackliga organisationer. Den lokala politiken spelar stor roll. Det har märkts av ett ökat intresse för social hållbarhet hos
leverantörerna. Även Arbetsförmedlingen har blivit allt mer engagerad. De kommuner som deltagit ser gärna ett fortsatt erfarenhetsutbyte i dessa frågor. Jörgen tipsar om mer information på www.socialhansyn.se Oro för att social upphandling minskar konkurrensen, att det lämnas färre anbud. Vilken blir skillnaden mot vanligt stöd till företagen? Kan social upphandling innebära en misstro mot företagen? Denna form behövs för att stödja integrationen, kraven bör finnas med i en upphandlingspolicy. Bör skrivas in i avtalet med Arbetsförmedlingen att de ska vara en engagerad part i dessa frågor. Vi behöver fortsätta arbeta så här. Det finns en arbetskraftsbrist, därför viktigt att branschorganisationerna involveras för att stödja sina medlemmar. Det finns ett skriande behov, diskussionerna har förts länge, nu måste det bli verkstad. 4 IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap) IOP är en relativt ny modell som kan bidra till nya samarbetsformer och stärka samspelet mellan den sociala ekonomin och det offentliga. Lisbeth Ringdahl, GR, informerar om IOP projektet på GR som även detta drivs med regionala utvecklingsmedel och som har sin grund i Göteborgs Stad där Social resursförvaltning drivit frågorna på ett framgångsrikt sätt. Lisbeth ger exempel på där det startats IOP projekt i GR området, exempelvis insatser till EU migranter och verksamhet för ensakommande flyktingbarn. Alingsås prövar en idé om IOP för äldreomsorgen. En rapport med exempel från landet delas ut (Ideburet Offentligt Partnerskap Var finns de? 151201), som också finns att tillgå på www.socialforum.se Lisbeth besöker de GR kommuner som är intresserade. En workshop planeras under våren. Det finns ett stort mervärde i att göra insatserna tillsammans. Kan IOP innebära lösningar på de bemanningsproblem som finns i kommunerna?
Långa avtalstider inte så lätt men vissa organisationer kräver det och det har fallit väl ut. Exempel från Canada där ett stort antal frivilliga finns inom sjukvården. 5 Verksamhetsplan 2016 Ett förslag till verksamhetsplan för sociala styrgruppen 2016 har tagits fram. att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsplan för sociala styrgruppen 2016 som ett underlag till beslut i förbundsstyrelsen om verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2016. 6 Utlysningar, ansökningar och påverkansarbete från GR Ett uppdrag för GR är att kontinuerligt söka finansiering för att möjliggöra kommungemensamma utvecklingsinsatser. GR har fått positiva besked på en ansökan om medel till en förstudie för ett nationellt utvecklingsprojekt som rör socialsekreterare och ekonomiskt bistånd. Ett annat positivt besked är från Vinnova och kopplar an till förstudien om AllAgeHub, kompetenscenter för välfärdsteknologi. Inlämnade ansökningar till Europeiska Socialfonden (ESF) handlar om arbete och sysselsättning vid funktionsnedsättningar (Funkar), attitydpåverkan vid funktionsnedsättningar (GR Attityd) och ensamkommande barn och unga (Nya Grannar). Fler utlysningar är att vänta från EFS inom kort som rör nyanlända och GR diskuterar flera möjligheter tillsammans med medlemskommunerna. 7 Våldsbejakande extremism Kansliet har formulerat ett förslag på svar till förbundsstyrelsen utifrån yrkande från David Lega (KD) om att GR bör inrätta en enhet mot radikalisering och rekrytering emot våldsbejakande extremism. att ställa sig bakom förslaget till svar till förbundsstyrelsen. 8 Hälso och sjukvårdsområdet
Ett ärende med information om förslag på förtydligat uppdrag till GR när det gäller hälso och sjukvårdsfrågor kommer att behandlas av förbundsstyrelsen 2015 12 11. Det föreslås att beslut fattas 2016 02 12. Däremellan är det angeläget att förslaget hanteras i varje medlemskommun. En inbjudan till ett seminarium 2016 02 05 om det kommunala perspektivet på hälso och sjukvårdsfrågor har skickats ut. Presidiet anser att det är angeläget att ledamöterna i sociala styrgruppen deltar eftersom styrgruppen kommer att bli beredande organ för hälso och sjukvårdsfrågor om GR får ett förtydligat uppdrag. Bra om GR kan få uppdraget. GR behöver koppla an till de politiska strukturerna för vårdsamverkan. 9 Uppföljning från mötet med socialchefsnätverket genomförde 2015 11 13 ett möte tillsammans med socialchefsnätverket. Mötet hade som syfte att stärka kopplingarna mellan styrgruppen och socialchefsnätverket. Temat för dagen var ehälsa och välfärdsteknologi. Direkt vid mötet och även i samtal på hemmaplan har framfört att detta varit ett värdefullt tillfälle med tid för dialog och att ta del av varandras erfarenheter. ser gärna fortsatta träffar med socialchefsnätverket. Frågeställningar inför nästa år kan gärna stämmas av med socialchefsnätverket. Hur ofta bör man träffas? En till två gånger per år föreslås. 10 Nästa möte Nästa styrgruppsmöte är den 28 januari 2016. Kansliet ombeds att skicka ut alla sammanträdestider för året i ledamöternas kalendrar. 11 Övriga frågor
Marina Johansson informerar om att Social resurs kommer att bjuda in sociala styrgruppen till en workshop om lovande narkotikabehandling i Italien (San Patrignano). GR kommer att införa elektronisk ärendehantering och i början av året kommer sociala styrgruppens handlingar att finnas tillgängliga i Netpublicator. Kansliet återkommer med information. Presidiet har tagit upp frågan om en gemensam studieresa för styrgruppen, förslagsvis under hösten 2016. Lång framförhållning är nödvändig. Möjliga uppslag diskuteras. Vid protokollet Elisabeth Beijer Justeras: Eva Borg Henrik Ripa