Byggnadsvård gjorde bakgatan till trendgata Vad krävs för att en bakgata ska omvandlas och bli attraktiv för både flanörer och affärsidkare? Vallgatan i centrala Göteborg var länge ödslig och ogästvänlig, hela kvarter var rivningshotade och handlarna höll sig hellre i det närliggande köpcentrat. Idag är husen fulla av aktivitet och området befolkas dygnet runt. Titti Thorsell nystar i historien om en rad lyckliga omständigheter. V allgatan i Göteborg går mellan Kaserntorget och Kungsportsplatsen och är en del av 1600-talsstadens rutnätsplan. Gatubeläggningen är visserligen ny men har en ålderdomlig karaktär. Asfalten har ersatts med gatsten av granit som lagts i bågmönster för att visa körbanan. Släta långsmala plattor, så kallade hallar, markerar gångbanan där det en gång var trottoar. Här finns inga kantstenar att snubbla över. 1994 blev detta stadens första gårdsgata, idag finns flera. Hastigheten är gångfart och trafik är tillåten för tillgänglighets skull, inte för genomfart. Många av kvarteren utefter Vallgatan präglas fortfarande av småskalighet: hus från tidigt 1800-tal med kringbyggda gårdar där fönster till enstaka bostäder står öppna, gårdspassager med butiker och så Saluhallen, själva navet i folklivet. Tillsammans påminner allt om sekelskiftet 1900, när kvarteren var ett populärt centrum för handel, säger Gudrun Lönnroth, arkitekt och antikvarie på stadsmuseet 1965 2006. Hon var Byggnaden vid Vallgatan 23 uppfördes 1878 av det för Göteborg så typiska gula teglet. Lägg också märke till stenhallarna i gatan. en av dem som arbetade med bevarandeprogrammet för innerstaden. Brist på köpkraft hotade den gamla bebyggelsen Det var på håret att den gamla bebyggelsen innanför vallgraven förlorades för eftervärlden. I början av 1980-talet ansågs många hus och kvarter vara i så dåligt skick att det enda alternativet var att riva och bygga nytt. Hyresregleringen på bostäder som infördes 1940 gjorde att taket på hyrorna låstes under inflationen. För fastighets ägarna blev hyresintäkterna till slut så låga att de knappt täckte räntorna och driftskostnaderna, än mindre underhållet. När sedan ett nytt subventionssystem med stora räntebidrag kom på 1980-talet, satte det igång en stor ny- och ombyggnadsvåg. 1972 stod dessutom Skandinaviens största köpcentrum under tak färdigt, mitt i Göteborg. Det nya köpcentrat Östra Nordstan visade sig påverka staden på samma sätt som A6 på Jönköpings innerstad: Resten av innerstaden dränerades på köpkraft. Där fanns också ett lockande 18 byggnadskultur 2 2012
Den fina basargatan som skär rakt igenom kvarteret mellan Södra Larmgatan och Vallgatan har många väl bevarade fönsterpartier och dörrar.
Fiket mitt emot de gamla Artilleristallarna får sin särskilda stämning av fastighetens nätta skala och alla ursprungliga byggnadsdetaljer. Kvarteret har en tillåtande, lagom stökig karaktär. Här finns också bänkar där man kan vila fötterna utan att köpa kaffe.
Som handelsgata har Vallgatan blivit konkurrenskraftig genom bevarandet av den gamla bebyggelsens kvalitéer. Här en gjutjärnspelare vid ett av gatans många ursprungliga skyltfönster.»argumentet för att få med fastighetsägarna var enkelt. Man jämförde med lokaluthyrning. Om golvet är snyggt är det lättare att hyra ut. Gatan är golvet.«parkeringshus, i övriga delar av den gamla stadskärnan var parkeringsfrågan inte löst. Många hus stod till hälften tomma och skulle rivas. De lägenheter vars hyresgäster flyttade eller dog ansåg fastighetsägarna inte var någon idé att hyra ut igen. Det var inte värt besväret, menar den byggnadsvårdsintresserade fastighetsägaren Christer Harling, som 1981 köpte en av de saneringshotade fastigheterna Vallgatan 15. Den var till största delen tömd på hyresgäster. Fastigheten består av ett affärs- och kontorshus, byggt 1804 i tre våningar med en smal, kringbyggd gård som sträcker sig tvärs genom kvarteret. Fasaden mot Vallgatan var i huvudsak oförändrad sedan 1910, med synliga ankarjärn och spröjsade fönster i nationalromantiskt stil. Så mår hus bäst Då var den allmänna visdomen att gamla hus inte går att bevara. Det var för dyrt att renovera. Jag trodde inte på det. Nu tog jag chansen att själv testa. Jag bytte stammar och halva taket, en åtgärd som två år senare resulterade i att hela huset blev uthyrt, säger Harling. Då liksom idag följer han mottot att gamla hus mår och fungerar bäst utifrån sina ursprungliga tekniska lösningar. Det innebär nej till installation av kylanläggningar och hissar om fastigheten inte har det från början. Han tycker också det är olämpligt att bygga nya lägenheter på kallvindar. Visa att det går En milstolpe i bevarandet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i vallgravsområdet var kvarteret Johannes Dux vid Kungsportsplatsen. Sett från Kungsportsbron och Avenyn ger de låga tvåvåningshusen ett anslag om att man befinner sig i en storstad med småstadens kvalitet. Kungsportsplatsen 1 är dessutom ett av de bäst bevarade exemplen på enkla putsfasader från 1800-talets tidigare del. Huset har en kraftig profilerad taklist som enda dekor. Kvarteret skulle rivas och ge plats för ett stort hotell, säger Gudrun Lönnroth. Man kan göra bevarandeprogram och upprätta planer, men om fastighetsägarna vill något annat hjälper det inte. Christer Harling var kontroversiell. Många tyckte han var orealistisk och att det inte gick att rusta upp husen. Han visade att det gick. Det tror jag har haft stor betydelse. Han övertygade andra fastighetsägare och bidrog till att bryta rivningstrenden. När Harling köpte Johannes Dux 1983 påstods det att rustbädden var helt slut och att kvarteret därför var dödsdömt. Men den undersökning som gjordes visade att rustbädden var intakt, så när som på några stockar som blivit förstörda av läckande avloppsrör och behövde bytas. Fastigheten restaurerades pietetsfullt och idag är alla överens om att kvarteret bidrar till den unika miljön kring Kungstorget. På ena sidan av torget fanns också Basar Allians från 1888 som med sin glasövertäckta gård framförallt hyste livsmedelshandlare. När fastigheten revs 1984 utlöstes en stark opinion för bevarande. Sju kvarter fick rivningstopp tills dess att museet och stadsbyggnadskontoret hade utrett dess kulturhistoriska värde. Samverkan, ett ovanligt grepp Åter till Kungstorget, som för övrigt vilar på lämningar från bastionen Johannes Dux. När frågan att bygga ett garage under torget togs upp 1976 väckte den starka känslor. Torget ockuperades och planerna skrinlades. Näringslivet ansåg att ingen biltrafik och dåligt med p-platser bidrog till att staden innanför vallgraven tömdes på kunder. Området sattes i en tvångssituation. Om man inte hade tillgängligheten var enda alternativet för att locka kunder att det blev trevligare, berättar Christer Harling. Frågan var bara hur. 1983 påbörjade generalplanavdelningen arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för området. Arkitekten Göran Wallin, som ledde arbetet, föreslog stadsbyggnadskontoret att samarbeta byggnadskultur 2 2012 21
Både Saluhallen och kvarteren däromkring har rustats under senare år. Det är positivt, men många göteborgare är också rädda att åtgärderna ska leda till högre priser, färre små handlare och en mindre folklig saluhall.»gamla hus mår och fungerar bäst utifrån sina ursprungliga tekniska lösningar.«med fastighetsägarna. På den tiden var det ett ovanligt grepp från myndighetens sida. Han och en kollega gick helt sonika och knackade dörr, besökte samtliga fastighetsägare och frågade om deras långsiktiga intentioner med sina fastigheter; vad de ansåg stod inför rivning, nybyggnation och restaurering. Det handlade om att skapa kunskap. Helhetstänkande och visioner är viktiga vid stadsplanering. Grunden i stadsplanearbetet är att ta reda på vad staden står för. Identiteten är subjektiv i betraktarens ögon, men det finns en karaktär, en särart, en stadens själ som kan betonas, resonerar Göran Wallin. Gårdsgatan som alternativ Intervjuerna följdes av att stadsbyggnadskontoret bjöd in fastighetsägarna och näringslivet till olika informationsträffar. De utvecklades till kreativa möten mellan olika aktörer, stadsplanerare respektive kommersiella fastighetsägare, tvärprofessionella och tvärvetenskapliga, som satte igång en rad förändringsprocesser. Vid ett av dessa seminarier 1993 beskrev trafikplanavdelningen ett nytt tekniskt begrepp, gårdsgatan. Det var ett alternativ till bilgata och gågata. Jag blev direkt intresserad av gårdsgator och frågade om vi inte kunde testa på en av smågatorna, minns Christer Harling. Stadsbyggnadskontoret valde Vallgatan, en typisk bakgata, med transporter och inlastning av gods. Stötestenen var finansieringen. Kunde fastighetsägarna ta halva kostnaden? Och vem skulle driva in pengarna? Frågan och uppdraget att kontakta gatans samtliga 28 fastighetsägare föll på Harling. Han hade precis köpt»bazar Victoria«, ett bostadshus med en långsmal passage som går tvärs igenom kvarteret med butiker på vardera sidan. Argumentet för att få med fastighetsägarna var enkelt. Man jämförde med lokaluthyrning. Om golvet är snyggt är det lättare att hyra ut. Gatan är golvet. Avgiften sattes utifrån antalet meter fasad mot gatan. Den första gårdsgatan genomfördes inte utan diskussioner men 1994 invigdes den med kanonsalut och plantering av träd på Kaserntorget. Bland andra stred museifolk för att behålla gatan som den var med körbana och trottoarer. Det fanns en tradition till gators utseende, berättar Jan Mattisson, då verksam på trafikplanavdelningen. Modellen spreds Gatan behövde också ett innehåll som attraherade besökarna. En koncentration av butiker var nödvändig. Ett sätt att locka affärsidkare var att sänka hyran med 20 25 procent mot marknadsmässiga och att aktivt locka hyresgäster som passade in i profilen. Harling försökte spinna vidare på idén att skapa en gata för böcker, bagerier och barn, men verkligheten ville delvis något annat. I dag domineras kvarteren kring Vallgatan av design, kläder, inredning och mat ställen och gatan är dessutom ett populärt promenadstråk. Den gamla bebyggelsen sätter sin tydliga prägel på stämningen som är tillåtande och trivsam. Även om fastigheterna har restaurerats och är i gott skick har man ändå låtit tidens tand synas. Det gör hela skillnaden. Projektet Vallgatan fick en fortsättning. Exemplet att sätta fokus på gaturummets utseende och funktion satte fart på omvandlingen av hela stadsrummet innanför vallgraven. Drottninggatan, Kyrkogatan och södra delen av Magasinsgatan rustades upp. I samband med projektet Vallgatan bildades en gatuförening, som i sin tur lade grunden till Göteborgs Innerstads AB. Organistationen arbetar för att säkerställa innerstadens bästa tänkbara attraktionskraft. Näringsidkare betalar en avgift och staden är också medfinansiär. Förebild var Business Improvment District i New York, som går ut på att engagera alla inom ett avgränsat område för att skapa förbättringar och vända en negativ spiral. p Titti Thorsell, frilansjournalist med intresse för stadsutveckling, design och bostadsfrågor, titti@thorsell.info 22 byggnadskultur 2 2012