Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt Jessica Schenck 2014-08-28 Djurhälso- och utfodringskonferens
Fodertyp TS Konservering Problem Risker Ensilage Vall/gräs Majs Hela grödor Spannmål Hösilage Vall/Gräs Halm Hö 15-50 % 50-85 % Fermentationsprocess (anaerob) Lufttät lagring (anaerob/aerob) 85-100 % Torkat (aerob) Bakterier Mögel Jäst Mögel Jäst Mögel Allergena sporer Mjölksyrabakterier Luftvägsproblem Mykotoxiner (svampgift) TS = torrsubstanshalt
Doktorandprojekt Screening av mögel i hösilage i Norge och Sverige Varierande storlekar av rund- och fyrkantsbalar Metoder - Synligt ytmögel - Borrprov Identifiera mögelarter Vilka produktionsfaktorer kan vi associera med mögelförekomst?
Provinsamling Antal gårdar 124 gårdar (2010/2011) 49 + 50 i Sverige och 25 i Norge Antal balar 372 balar (3 balar/gård) 147 + 75 (225) poolade 49 + 75 öppnade (synligt ytmögel) Frågeformulär till lantbrukarna - produktionsfaktorer Plastlager, plastfärg, täthet, skördetidpunkt, lagring, vallålder, torktid, bredspridning och strängläggning m.m.
Provtagning Borrning I balen (8 borrhål) Sträckfilm Hål och skador under lagring/hantering Antal plastlager Baldensitet Täthet Odling Mikrobiologiska metoder I. Synligt ytmögel (och jäst) II. Små fragment från borrprov III. Spädningsserie från borrprov Karaktärisering Identifiering i mikroskop och med sekvensering (DNA)
asfd Penicillium spp. Aspergillus spp. Arthrinium spp.
Penicillium roqueforti Photos: Jessica Schenck
Aspergillus fumigatus Photos: Jessica Schenck
Faktorer Typ av bal (N=124) Andel gårdar Faktorer Förtorkning (N=115) Andel gårdar Stora rundbalar 65 % Bredspridning 55 % Medel & stora fyrkant 22 % Strängläggning 45 % Övriga 13 % Utfodras till Antal lager plast (N=123) Häst 65 % 8 47 % Nötkreatur 43 % >14 16 % Får 4 % 6 15 % Get 2 % 12 9 % Vallålder Förtorkningstid (N=114) 1 år 18 % 1 dag 22 % 2 år 16 % 2 dagar 39 % 3 år 26 % 3 dagar 39 % 5 år 40 %
Mögelförekomst Metod I (synligt ytmögel) 52 % av gårdarna. 16 mögelarter som t.ex. Penicillium roquefort, Arthrinium spp., Aspergillus fumigatus och Fusarium poae. Metod II (direktutlägg från borrprov) 79 % av gårdarna. 46 arter varav Arthrinium spp (58 gårdar) var vanligast. Metod III (spädningsserie från borrprov) 56 % av gårdarna 25 arter varav P. roqueforti (35 gårdar) var vanligast Kemisk analys TS-halt: 627 g kg -1 (min = 300, max = 800) Mjölksyrahalt: 14 g kg -1 (min = 2, max = 75) Etanolhalt: 7 g kg -1 (min = 2, max = 42) ph: 5,3 g kg -1 (min = 4,2, max = 6,1)
Metod Variabel Risk för mögelförekomst Synligt ytmögel (Metod I) Täthet TS-halt ph Strängläggning Låg täthet Hög TS-halt Högt ph Gav ökad risk i jämförelse med bredspridning Direktutlägg av strån från borrprov (Metod II) TS-halt Skördenummer Hög TS-halt Senare skörd Spädningsserie av borrprov (Metod III) Skördenummer TS-halt Antal lager plast Senare skörd Hög TS-halt Mindre än 9 lager plast
Förebygga tillväxt av mögel i hösilage Balarnas täthet har betydelse. Viktigt att undvika skador i plasten under hanteringen. Undvika alltför höga ts-halter. Torrare bal är även mindre kompakt (tät). Fermentationsprocess kan vara viktig för att undvika mögel Antal lager plast påverkar (mer än 8 lager gav mindre mögel) Skördetidpunkten (tidigare skörd gav mindre mögelförekomst)
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV) Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi (MYKOPAT) jessica.schenck@slu.se Tack till Kollegor Martin O Brien (Gästforskare, SLU) Astrid Johansen (Forskare, Bioforsk) IngeBorg Bjoernstad Jensen (MSc student, Bioforsk) Ida-Maria Blåhed (MSc student, SLU) Anne-Christine Månsson (MSc student, SLU) Handledare Cecilia Müller, HUV Rolf Spörndly, HUV Dan Funck Jensen, MYKOPAT Annika Djurle, MYKOPAT