I Ur och Skur, Utsiktens förskola, Brösarp. Verksamhetsplan 2019

I Ur och Skur, Utsiktens förskola, Brösarp. Verksamhetsplan 2019

Bakgrund I Ur och Skur, Utsiktens förskola, Brösarp Under 2011 startade vi ett samarbete med Byagillet. Projekt hade som syfte att förändra åldersstrukturen i Brösarp. I Ur och Skur var en del i detta arbete. I januari 2012 startade vi upp med en avdelning: Skogsmusen. Därefter har personalen fått grundutbildning i omgångar och idag är hela Utsikten en certifierad I Ur och Skur förskola. Utsikten betalar både personalens och barnens medlemsavgifter till Friluftsfrämjandet. Vi tillhör Skåne-Tranås lokalavdelning. Friluftsfrämjandet I Ur och Skur är Friluftsfrämjandets barnverksamhet genom friluftsliv i förskolan, där grunden bygger på övertygelsen att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom lustfyllt upplevelsebaserat lärande. Genom att vistas i naturen året runt får barnen naturkänsla, motion, rörelse och gemenskap utan prestationer i tävlingsform. Det du upplever som liten har betydelse för resten av ditt liv. I Ur och Skur historia I Ur och Skur-pedagogiken initierades på föräldrakooperativet Mulleborg på Lidingö 1985, genom Friluftsfrämjarledare tillsammans med föräldrar. Idag finns det drygt 200 I Ur och Skur-förskolor/skolor runt om i Sverige. Inledning Vi strävar efter att erbjuda en god kvalitét i alla led. Utsikten vill ge barnen en bra inställning till naturen. Om barnen tidigt får förmånen att vara ute mycket, lär de sig också hur de ska uppträda i och emot naturen. Vi hoppas att barnen ska finna naturen/skogen som en rekreationsplats. Genom att vi vuxna tar ansvar och är goda förebilder ger vi barnen de verktyg och kunskaper som behövs för att skapa en bättre miljö. Utveckling och kvalitetssäkring Genom regionala och rikstäckande nätverksträffar med andra I Ur och Skur verksamheter vidareutvecklas våra tankar och metoder. Alla pedagoger har I Ur och Skurs grundutbildning, samt ledarutbildning för Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Varje år genomför I Ur och Skur centralt: en enkätundersökning, vartannat år bland familjerna och vartannat år bland pedagogerna. Vartannat år genomför också Tomelilla kommun en enkätundersökning för vårdnadshavare för att se om vi som verksamhet uppfyller deras förväntningar och mål. Utifrån enkäten görs sedan

förbättringsområden. För Utsikten är målet att vårdnadshavare och personal svarar på enkäten för att ge oss ett underlag att jämföra. Normer och värden Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Förskollärare ska ansvara för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. (Läroplanen för förskolan, Lpfö -18, sid. 12.) Arbetslaget ska stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggande värdena, och samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem. (Lpfö -18, sid. 13.) Utsiktens mål är att visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet, alla barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga i lärmiljön med oss pedagoger och övriga på förskolan.

bemöta alla barn och vuxna på ett öppet och respektfullt sätt och uppträda som goda förebilder, uppmuntra barnen att lyssna och få förståelse för andra människors åsikter och värderingar, likheter och olikheter samt sträva efter att barnen ska visa hänsyn och hjälpa varandra i alla situationer under dagen, ge flickor och pojkar samma tid, utrymme, material och uppmärksamhet, sträva efter att barnen ska utveckla respekt och empati för allt levande genom att prata kring olika situationer som uppstår, sträva efter att skapa förutsättningar för barnets framtida frilufts- och miljöintresse. Omsorg, utveckling och lärande Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet, självständighet och tillit till sin egen förmåga nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära, förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande, förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld, förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik. (Lpfö -18 s. 13-14.) Förskollärare ska ansvara för att varje barn får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper, får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,

får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen. (Lpfö-18, sid. 15). Arbetslaget ska ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga, uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling, skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. (Lpfö-18, sid. 15). arbeta utifrån ett upplevelsebaserat lärande, där vi tillsammans är medupptäckare, medundersökande, medupplevare och medagerande. Medupptäckare: På äventyr och upplevelser i naturen upptäcker barn och pedagoger tillsammans. Pedagogen stannar upp, kommer och tittar, när ett barn får syn på något intressant. Barnen blir intresserade när den vuxne söker efter t.ex. smådjur. Intresset smittar. Barnen gör som den vuxne gör. Medundersökande: Barnen har en medfödd lust att lära. Pedagogen behöver vara engagerad och följa barnet i dess utforskande. Vi använder alla våra sinnen, vi känner, smakar, luktar, tittar och lyssnar. Det är spännande att kika under en stor sten. Hur smakar harsyra? Pedagogens intresse för naturen leder till motivation att lära mer. Medupplevande: I naturen blir vi bjudna på upplevelser. Vi är gästerna och allt kan hända! Vi upplever och lär oss tillsammans. Barnens frågor gör att vi söker kunskap tillsammans och följer upp frågan på förskolan. Vi njuter tillsammans och minns tillsammans! Medagerande: Den vuxne fångar de tillfällen barnen ger. Hoppa! Klättra! Kryp! Lukta! Smyg! Barnen upplever med hela kroppen och lek och rörelse genomsyrar verksamheten. Fråga barnen vad de tror! Vad gör nyckelpigan på vintern? Kan masken se? Vart tar alla löven vägen? En medagerande ledare deltar i leken eller

upplevelsen/äventyret. Då pedagogen är en förebild och visar glädje, tycker barnet också om aktiviteten. Naturen är en plats som främjar mångfalden i olika uttrycksformer. (I Ur och Skur, grundbok, Friluftsfrämjandet 2009) Lärmiljö Konkreta erfarenheter skapas genom direkta upplevelser. Att personligen uppleva med alla sinnen och känslor öppnar för vad som finns i situationen. Vi utgår från barnets erfarenheter. Tar tillvara på här-och-nu-upplevelser. I samtal med pedagogen och andra barn i gruppen reflektera kring öppna frågor, såsom Var, När, Hur, Vad, Vem? Bekräfta och prova barnens teorier, ge dem en gemensam upplevelseram som ger möjlighet att tillsammans utveckla nya idéer. Nya erfarenheter blir till ny förståelse och barnet befäster erfarenheten som ger dem ny kunskap. Utsiktens mål är att processen i det upplevelsebaserat lärande gör att barnet får konstruera kunskaper, färdigheter och värderingar genom direkta upplevelser. Barnen söker och erövrar kunskap genom: lek socialt samspel utforskande skapande iakttagande samtal reflekterande. samtala med barnen och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar och åsikter så att deras grundläggande respekt och förståelse för varje människa oavsett bakgrund ökar, med olika uttrycksmedel hjälpa barnen att uttrycka sig. I arbetet med barnen använder vi TAKK. Barns språk utvecklas i vardagens alla situationer. Vi pedagoger använder ett rikt och nyanserat språk så att barnen får ett ordförråd och lär sig nya begrepp, sträva efter att alla ska känna trygghet i sig själv och i sin egen kultur genom att uppmärksamma våra vanligaste traditioner, sträva efter att vara goda förebilder vad gäller ett sunt miljötänk. Genom att sopsortera, kompostera, så och skörda får barnen kunskap om naturen, det ekologiska samspelet och kretsloppet. Det är i samtal med barnen och genom praktiskt handlande som ovanstående konkretiseras för barnen, det pedagogiska materialet ska vara försvarbart och stå för hållbar utveckling, i enlighet med vår Miljöplan. Vi respekterar allt och tar ansvar för det som finns i vår närhet. Vi tar tillvara varandra, vår miljö och våra saker, i naturen ge barnen tillfällen att träna och vidga sina begrepp, se samband och öka sin förståelse. När barnen använder sig själva och sin

omgivning som arbetsmaterial, vid exempelvis byggande, konstruerande och skapande, får de möjlighet till en ökad förståelse för begrepp. I skogsmiljön kommer kunskap, gemenskap och rörelse naturligt till barnet. Ingen annan lekplats kan mäta sig med äventyret och mystiken i naturen. Ingen annan lekplats kan ge barnet sådana möjligheter att utveckla sin finmotorik och sin grovmotorik. Att lära sig vara aktsam i det lilla perspektivet, gör oss medvetna om vår inverkan på naturen och grundlägger en ekologisk förståelse. Naturen är ett oöverträffat laboratorium för alla barn. Skogen är som en gymnastiksal för barnen, men med ännu större möjligheter än en inomhuslokal. De tre utvecklingsfaserna i barnets utforskande av sin omgivning är: upptäckarfasen undersökarfasen reflekterandefasen. Barns delaktighet och inflytande Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation, förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbete och fatta beslut i enlighet med dem. Förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt innehåll. Arbetslaget ska säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättligheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. (Lpfö-18, sid. 16).

Utsiktens mål är att se mångfalden som en tillgång. Kommunikation är en viktig del i uppdraget på förskolan, där vi ger barnen redskap att utrycka sig genom olika uttrycksmedel. uppmuntra barnen att uttrycka sig på olika sätt, exempelvis värderas en matematisk förmåga lika högt som en musikalisk förmåga. Med I Ur och Skur-pedagogiken befästs kunskap med alla sinnen, vilket leder till livslångt lärande. Pedagogerna sätter ramarna och barnen fyller ramarna med innehåll, kunna förstå och handla efter demokratiska principer, vilket grundläggs inför kommande sociala sammanhang. Ofta fokuseras det på rättigheter till större del än skyldigheter. Vi har ett ansvar att tydliggöra båda delar. Förskola och hem För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. Förskollärare ska ansvara för att Utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen. Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen, föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal. (Lpfö-18, sid. 17.) Utsiktens mål är att ge föräldrar fortlöpande information i den dagliga tamburkontakten, via Tyra-appen, de årliga föräldramötena och utvecklingssamtalen som erbjuds.

ta tillvara på synpunkter och konstruktiv kritik för att få möjlighet att vidareutveckla vår verksamhet, ge barnen de bästa förutsättningarna för sitt lärande och välbefinnande genom en bra dialog med hemmet. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Arbetslaget ska i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. (Lpfö -18, sid. 17.) Utsiktens mål är att informera föräldrar och barn om övergången till förskoleklass och fritidshemmet. Vi följer kommunens övergångsrutiner. skapa tillfällen till möten och dialog genom att följa med på vissa teman skolan har, samt besöka skolans aktiviteter såsom teateruppsättningar och luciatåg, alla barn bjuds in för 2-3 gemensamma träffar under vårterminen för att bekanta sig med ny personal och nya lokaler. Vårdnadshavarna bjuds in till en informations kväll,

förskola och fritidshem samarbetar över året (sammanslagningar under lov, öppningar och stängningar). Barnen bjuds in till fritids sporadiskt beroende på aktivitet. Uppföljning, utvärdering och utveckling Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Förskollärare ska ansvara för att Dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen. analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter. (Lpfö -18, sid. 18.) Utsiktens mål är att resultat av dokumentation, uppföljning och utvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande. Genom att självkritiskt granska vårt eget arbete utvecklas verksamheten, kontinuerligt utvärdera den kommunövergripande enkäten för att förbättra verksamheten utifrån sammanställningen av personalens och vårdnadshavarnas svar.

Förskollärares ansvar i undervisningen Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen. (Lpfö -18, sid. 19.) Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse, förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande, en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg, utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver, utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för utveckling och lärande, förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. (Lpfö -18, sid. 20.) kontinuerlig stämma av/utvärdera/utveckla vår verksamhet enskilt, i arbetslaget och tillsammans med förskolechefen, förskolechefen är tillgänglig för såväl barn, föräldrar och personal.

ha ett nära samarbete med resursteamet, specialpedagoger och vårdnadshavare, kompetensutveckling sker inom I Ur och Skur profileringen, stärka den pedagogiska verksamheten genom att ömsesidigt ge/få feedback vid bland annat SAM (systematiskt arbetsmiljö-möten), medarbetarsamtal och i den dagliga kontakten. Senast reviderad Januari 2019