PLANBESKRIVNING LOVISA STAD TYÖ NRO

PLANBESKRIVNING ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 8, GRÅBERG, NYA INDUSTRI- OMRÅDET, KVARTEREN 818 OCH 819 SAMT GRÖNOMRÅDET OCH LÄT- TRAFIKLEDEN SOM GRÄNSAR TILL KVARTER 819 LOVISA STAD TYÖ NRO. 1510029561 15.11.2016 WWW.RAMBOLL.FI 1

LOVISA STAD ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 8, GRÅBERG, NYA INDUSTRIOMRÅDET, KVARTEREN 818 OCH 819 SAMT GRÖNOMRÅDET OCH LÄTTRAFIKLEDEN SOM GRÄNSAR TILL KVARTER 819 Datum 15.11.2016 Skriven av Niina Ahlfors, Timo Laitinen, Jussi Mäkinen, Petri Saarelainen Godkänd av Annu Tulonen Planbeskrivning Beskrivning Referens 1510029562 Ramboll Niemenkatu 73 15140 LAHTI P +358 20 755 611 F +358 20755 6201 www.ramboll.fi

BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanebeskrivning som gäller planförslagskarta daterad 15 november 2016. Anhängiggörande Planläggningen startade genom beslut av tekniska nämnden i Lovisa stad 17.11.2015 117. Meddelande om att planläggningen av området har startat har getts i lokaltidningen och på stadens anslagstavla 27.11.2015. Programmet för deltagande och bedömning var offentligt framlagt 10.6 9.7.2016. Framläggning i förslagsskedet Förslaget till detaljplan var offentligt framlagt XX XX. Kompletteras efter framläggningen i förslagsskedet. Godkännande av tekniska nämnden Tekniska nämnden i Lovisa godkände detaljplanen XX.XX.2017 Kompletteras efter att detaljplanen godkänts. Planområdets läge Detaljplaneändringen gäller delar av fastigheterna 434-401-6-69 och 434-401-2-8. Området ligger i stadsdelen Gråberg i kvarteren 818 och 819 och på allmänna områden som gränsar till dem. Planområdets läge och avgränsning

Planens syfte Syftet med detaljplaneändringen är att undersöka områdets lämplighet för brandstationen, att justera områdets byggrätt, undersöka behovet av en led för gång- och cykeltrafik och eventuell omplacering av den samt att uppdatera beteckningen för och storleken av grönområdet, som har karaktär av skyddsgrönområde.

INNEHÅLL 1. SAMMANDRAG 1 1.1 Planläggningsprocessens skeden 1 1.2 Detaljplanens innehåll 1 1.3 Förverkligande 1 2. UTGÅNGSPUNKTER 2 2.1 Allmän beskrivning av området 2 2.2 Naturmiljö 2 2.2.1 Topografi 2 2.2.2 Mark och berggrund 3 2.2.3 Vattendrag och vattenhushållning 4 2.2.4 Naturskydd 4 2.2.5 Vegetation och naturtyper 5 2.3 Landskap och kulturmiljö 5 2.3.1 Landskapets allmänna karaktärsdrag 5 2.3.2 Landskapsstruktur och landskapsbild 6 2.3.3 Byggd kulturmiljö 7 2.4 Byggd miljö 7 2.4.1 Trafik 7 2.4.2 Teknisk försörjning 8 2.5 Rekreation 9 2.6 Miljöskydd och miljöstörningar 9 2.7 Markägoförhållanden 9 2.8 Planeringssituation 9 2.8.1 Landskapsplan 9 2.8.2 Generalplan 11 2.8.3 Detaljplan 12 2.8.4 Byggnadsordning 14 2.8.5 Baskarta 14 2.8.6 Andra beslut, planer och program för området 14 2.8.7 Utredningar som gjorts för området då denna rapport skrivs 14

3. PLANERINGSSKEDEN 15 3.1 Detaljplanens planeringsbehov 15 3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut 15 3.3 Deltagande och samverkan 15 3.3.1 Intressenter 15 3.4 Mål för detaljplanen 15 3.4.1 Innehållskrav enligt markanvändnings- och bygglagen 15 3.4.2 Mål baserade på planeringssituationen 16 3.4.3 Den sökandes mål 16 3.4.4 Mål på basis av utgångsmaterialet 16 3.4.5 Respons och bemötanden från förslagsskedet 16 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 17 4.1 Planens struktur 17 4.1.1 Kvartersområden 17 4.1.2 Placering av funktioner på kvartersområdet för allmänna byggnader (Y-2) 17 4.2 Dimensionering 18 4.3 Teknisk försörjning 18 4.4 Trafik 18 4.5 Fullföljande av målen för miljöns kvalitet 18 4.6 Områdesreserveringar 18 4.6.1 Kvartersområden 18 4.6.2 Planbeteckningar 18 4.6.3 Allmänna bestämmelser 18 4.7 Miljöstörningsfaktorer 19 5. PLANENS KONSEKVENSER 20 5.1 Förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen 20 5.2 Förhållande till gällande landskapsplan 20 5.3 Förhållande till gällande generalplan 20 5.4 Planens förhållande till innehållskraven för en generalplan 20 5.5 Konsekvenser för samhällsstrukturen 21 5.6 Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet 21 5.7 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön 21 5.8 Konsekvenser för marken och berggrunden 22 5.9 Konsekvenser för yt- och grundvattnet 22 5.10 Konsekvenser för rekreationen 22 5.11 Konsekvenser för teknisk försörjning 22 5.12 Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet samt service 22 5.13 Konsekvenser för naturen 22

6. FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN 23 6.1 Förverkligande och tidsplan 23 6.2 Uppföljning av förverkligandet 23 KONTAKTUPPGIFTER 24

BILAGEDOKUMENT TILL BESKRIVNINGEN Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Program för deltagande och bedömning Plan för anslutningens utrymmesreservering Sammanställning av responsen i förslagsskedet och bemötanden av responsen Statistikblankett Till beskrivningen hör en plankarta med dess beteckningar och bestämmelser ANDRA DOKUMENT, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLL- MATERIAL SOM RÖR PLANEN: Miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA Loviisan pohjoisosan Tesjoen osayleiskaavan luontoselvitys, Enviro, 20.11.2006 (Naturutredning för delgeneralplanen för Lovisa norra del Tessjö) Loviisan pohjavesialueiden suojelusuunnitelma, Sweco Ympäristö Oy, 24.3.2015 (Skyddsplan för grundvattenområden i Lovisa) Loviisan Harmaakallion pohjoisosan eli ns. uuden teollisuusalueen luontotarkastelu, Loviisan kaupunkisuunnittelu ja yhdyskuntatekniikka, 2016 (Naturutredning av norra delen av Gråberg i Lovisa, alltså det s.k. nya industriområdet) Loviisan kaupungin alueen kasvillisuuskartoitus sekä yleinen kuvaus linnustosta, Maud Östman, 1994 (Vegetationskartläggning samt allmän beskrivning av fågelbeståndet i Lovisa stad) Trafikverkets materialtjänster http://portal.liikennevirasto.fi/sivu/www/f/aineistopalvelut/kartat Maantiestä esplanadiksi, Viheraluesuunnitelma Loviisan läntiselle sisääntuloväylälle ja ratapiha-alueelle, Mika Varpio, Diplomityö, Aalto-yliopisto, 2016 (Från landsväg till esplanad, Grönområdesplan för Lovisa västra infartsväg och bangårdsområdet) Uudenmaan moottoriurheiluradat, Uudenmaan liitto, 2007 (Motorsportbanor i Nyland) Itä-Uudenmaan maakunnallisesti arvokkaat luonnonympäristöt (MALU). Itä- Uudenmaan liitto, 2010 (Naturmiljöer som är av värde på landskapsnivå i Östra Nyland)

1 1. SAMMANDRAG 1.1 Planläggningsprocessens skeden Anhängiggörande 17.11.2015 117 Kungörelse om planläggningsstarten i lokaltidningen 27.11.2015 PDB framlagt 10.6 9.7.2016 Planförslaget offentligt framlagt Godkännande i tekniska nämnden XXX XXX 1.2 Detaljplanens innehåll Genom detaljplaneändringen blir det möjligt att placera Östra Nylands räddningsverk på området samt att avgöra hur utryckningsfordon och annan trafik till området ska ledas. Sträckningen för gång- och cykelvägen i gällande detaljplan justeras, likaså beteckningen för och storleken av grönområdet, som till karaktären är ett skyddsgrönområde. 1.3 Förverkligande Detaljplanen godkänns av tekniska nämnden i Lovisa. Detaljplanen kan förverkligas genast då planen har vunnit laga kraft.

2 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i nordvästra hörnet av Lovisa tätortsområde, cirka två kilometer från centrum. Planeringsområdet utgör cirka 4,7 ha. Området är obebyggd blandskog. I den norra delen gränsar planområdet till Lovisavägen och i nordost till Helsingforsvägen. I söder gränsar området till obebyggt gatuområde och ett kvarter med Sanka Oy:s industriområde. Gatuförbindelsen till området har byggts längs Direktörsvägen från sydost. Norra delen av gatan, som är ansluten till Lovisavägen, har beläggning och öppnades för trafik i slutet av 2015. Norr om Lovisavägen finns Västra portens motorsportområde där det finns motocross- och mikrobilbana. Vid rondellen finns St1:s och Neste Oils servicestationer, Wurths affär samt St1:s restaurang. 2.2 Naturmiljö 2.2.1 Topografi Planeringsområdet har relativt plan topografi. Områdets mellersta del är som högst på 25 m nivå och sjunker därifrån österut till ca 18 m och västerut till ca 22 m. Höjdförhållanden på planeringsområdet och i dess näromgivning

3 2.2.2 Mark och berggrund Marken på planområdet består huvudsakligen av sandmorän och på ett litet område lera. Planeringsområdets berggrund består av porfyrisk aplit. Markens beskaffenhet på planeringsområdet och i dess näromgivning

4 2.2.3 Vattendrag och vattenhushållning Nordost om planeringsområdet och till en liten del på planeringsområdet finns Bryggeribackens grundvattenområde (0158555), som är viktigt för vattenförsörjningen och samlar vatten från omgivningen och alltså är ett synkliniskt grundvattenområde. På planeringsområdet eller i dess näromgivning finns inga tjärnar eller andra småvatten. Planeringsområdets läge på ett grundvattenområde 2.2.4 Naturskydd På planeringsområdet eller i dess närhet finns inga naturskyddsområden, objekt som hör till något naturskyddsprogram, områden som införlivats i nätverket Natura 2000 eller andra kända objekt eller områden som är värdefulla för naturmiljön. Som närmast på cirka 1,4 kilometers avstånd i öster finns Kvarnåsen (HSO010009), som hör tlll åsskyddsprogrammet.

5 Naturskyddsområden i näromgivningen 2.2.5 Vegetation och naturtyper Planeringsområdets vegetationstyp varierar från torr mo i väster till frisk-lundartad mo i sydost. Områdets skogar är kraftigt behandlade och inga områden i naturtillstånd finns kvar. Trädbeståndets ålder varierar från unga plantbestånd till äldre gallringsbestånd. Trädbeståndet är äldst intill Helsingforsvägen mellan rondellen och Ingenjörsvägen, där det finns granar och björkar med inslag av enstaka aspar. Intill Lovisavägen i västra delen av planområdet finns tallar som efter en avverkning lämnats kvar som fröträd. Vid planområdets kant intill gång- och cykelvägen finns ett yngre bestånd av lövträd, bl.a. sälg och rönn. På planeringsområdet har det gjorts en naturutredning i samband med generalplanen för Lovisa norra del Tessjö (Enviro 2006). I naturutredningen på området hittades inga sådana särskilt värdefulla livsmiljöer som avses i skogslagen 10, inga objekt som avses i vattenlagen 2 kapitlet 11 och inga sådana skyddade naturtyper som nämns i naturvårdslagen 29. På planeringsområdet bedömdes det då inte finnas något särskilt behov av att göra en särskild flygekorrutredning, eftersom det inte fanns några observationer sedan tidigare och trädbeståndets struktur inte var särskilt potentiell för flygekorrar. 2.3 Landskap och kulturmiljö 2.3.1 Landskapets allmänna karaktärsdrag I indelningen av landet i landskapsprovinser ligger planeringsområdet i Södra kustlandet, närmare bestämt i Finska vikens kustregion (Miljöministeriet 1993). Finska vikens kustregion har varierande terrängformer. På fastlandet är bebyggelsen koncentrerad till närheten av åar och älvar. Norr om planeringsområdet övergår Finska vikens kustregion i Södra odlingsregionen.

6 Inom Östra Nyland har det gjorts en indelning i landskapstyper för att precisera den riksomfattande indelningen i landskapsprovinser (Östra Nylands förbund 2007). I indelningen i landskapstyper ligger planeringsområdet i Finska vikens kustregion, närmare bestämt de inre vikarnas kustzon. Terrängformerna i de inre vikarnas kustzon är varierande. Där finns omväxlande skogbevuxna bergsryggar och åsar, odlingsdalar och havsvikar. Den här zonen utgör en övergångszon mot jordbrukszonen längre norrut. 2.3.2 Landskapsstruktur och landskapsbild Planeringsområdet ligger i fråga om topografi i ett ganska plant skogsområde. I norr gränsar planeringsområdet till Lovisavägen och i nordost till Helsingforsvägen. Söder och öster om planeringsområdet finns ett bebyggt, industridominerat område och i norr ett öppet servicestationsområde samt ett motorsportområde omgivet av skog. Cirka 150 meter norr om planeringsområdet finns Fingrid Oyj:s 110 kv kraftledning och på 200 meters avstånd Borgå motorväg. Planeringsområdet är huvudsakligen slutet skogsbruksområde. Då man kör längs Lovisavägen norr om planeringsområdet från väster mot öster kommer man fram till en rondell som är en knutpunkt för trafiken och landskapet i området. Där har man utsikt främst längs Lovisavägen och Helsingforsvägen. Då man ser från Lovisavägen mot planeringsområdet skyms sikten av den skogbevuxna kanten av planeringsområdet. I västra delen av planeringsområdet finns kalhuggna områden dit det delvis är fri sikt från Lovisavägen. Landskapsstrukturens och landskapsbildens särdrag på planeringsområdet och i dess omgivning

7 2.3.3 Byggd kulturmiljö I Östra Nylands landskapsplan har Den nya staden och omgivande områden angetts vara ett område av värde på landskapsnivå. Det ligger som närmast knappt 600 meter öster om planeringsområdet. Nylands förbund har börjat utarbeta etapplandskapsplan IV, som ska ange bland annat regionalt värdefulla kulturmiljöer på enhetliga grunder inom hela Nyland. Som en del av arbetet med landskapsplanen gjordes utredningen Missä maat on mainioimmat år 2012. Enligt utredningen och förslaget till 4:e etapplandskapsplan ligger området Lovisaåns och Lovisaåsens kulturlandskap som närmast knappt 100 meter öster om planeringsområdet. Landskaps- och kulturmiljöområden på planeringsområdet och i dess närhet 2.3.3.1 Fornlämningar På planeringsområdet eller i dess närhet finns enligt Museiverkets registeruppgifter inga kända fasta fornlämningar. 2.4 Byggd miljö 2.4.1 Trafik Norr om planeringsområdet löper Lovisavägen (170) och Helsingforsvägen (170). Vägen byter namn vid rondellen dit Lappträskvägen också kommer från norr. I öster tar planeringsområdet slut vid Ingenjörsvägen. Den genomsnittliga dygnstrafiken på Lovisavägen vid planeringsområdet var 1377 fordon och på Helsingforsvägen 7434 fordon enligt uppgifter från januari 2016. Norr om planeringsområdet löper Borgå motorväg (7), där den genomsnittliga dygnstrafiken norr om planeringsområdet är 9110 fordon i en riktning.

8 Årlig genomsnittlig dygnstrafik i näromgivningen (Digiroad, uppgifterna kontrollerade 6.10.2016) 2.4.2 Teknisk försörjning Vid södra kanten av området för detaljplaneändringen, under Svetsarevägen och Fabriksvägen, är stadens vatten- och avloppsledningar samt regnvattenavlopp dragna. Till södra ändan av Direktörsvägen kommer en fjärrvärmeledning.

9 Teknisk försörjning i närheten av planområdet 2.5 Rekreation I gällande detaljplan är skogen vid korsningen av Lovisavägen och Helsingforsvägen angiven som park, men användningen av området för rekreation är obetydlig på grund av dålig nåbarhet samt buller. 2.6 Miljöskydd och miljöstörningar Norr om planeringsområdet ligger Västra portens motorsportbana, där det finns en mikrobilbana och en motocrossbana. När banorna används uppkommer buller, damm och utsläpp. Vid södra kanten gränsar planeringsområdet till ett industriområde som nästan helt har förverkligats i enlighet med gällande detaljplaner. Verksamheten på området kan i någon mån ge upphov till miljöstörningar. 2.7 Markägoförhållanden Planeringsområdet ägs av Lovisa stad. 2.8 Planeringssituation 2.8.1 Landskapsplan På området gäller Nylands 2:a etapplandskapsplan, som fastställdes av miljöministeriet 30.10.2014. I landskapsplanen är detaljplaneområdet anvisat som område för tätortsfunktioner. I de gällande landskapsplanerna gäller följande planbeteckningar och -bestämmelser planeringsområdet och dess näromgivning: Område för tätortsfunktioner Med beteckningen anges byggnadsområden som förutsätter detaljerad planering och som reserveras för boende, service- och arbetsplats- samt andra tätortsfunktioner. Beteckningen innefattar trafikleder samt hamn-, service-, depå-, terminal-, bangårds- och andra motsvarande områden som behövs för trafiken, friluftsleder, cykel- och gångleder, lokalcentra, områden för samhällsteknisk försörjning, andra specialområden, lokala skyddsområden samt

10 rekreations- och parkområden inom tätorterna. Beteckningen Område för tätortsfunktioner hindrar inte att användningsändamålet för områden som används för jord- och skogsbruk vid behov bibehålls. Regionalväg Med beteckningen anges regionala vägar och gator som ansluter sig till dem. Till beteckningen hänför sig bygginskränkning med stöd av MBL 33 1 mom. Grundvattenområde Med beteckningen anges grundvattenområden med värdefulla egenskaper som kan vara eller som är viktiga för samhällenas vattenförsörjning. Kulturhistoriskt betydande vägsträckning Med beteckningen anvisas den av riksomfattande intresse varande Gamla Kungsvägens sträckning och/eller i landskapet Östra Nyland bevarade delar av den. Utdrag ur en sammanställning av Nylands fastställda landskapsplaner (Nylands landskapsplan, Nylands 1:a, 2:a och 3:e etapplandskapsplaner och Östra Nylands landskapsplan). Planeringsområdets läge anges på kartan med en röd linje. Nylands förbund håller på att utarbeta den 4:e etapplandskapsplanen. Planen kommer att omfatta hela landskapet utom området Östersundom, för vilket en separat plan utarbetas. Nylands 4:e etapplandskapsplan har varit framlagd som förslag 1.12.2015 29.2.2016.

11 I förslaget till landskapsplan har följande beteckningar angetts för planeringsområdet och dess närhet: Grundvattenområde Med egenskapsbeteckningen anges grundvattenområden med värdefulla egenskaper som kan vara eller som är viktiga för samhällenas vattenförsörjning. Kulturmiljö av intresse på landskapsnivå Med egenskapsbeteckningen anges kulturmiljöer av intresse på landskapsnivå som är viktiga med tanke på kulturmiljön och som omfattar både landskapsområden och byggda kulturmiljöer. På områden där användningsändamålet har angetts med en områdesreserveringsbeteckning bestämmer beteckningen den primära markanvändningsformen. Utdrag ur förslaget till Nylands 4:e etapplandskapsplan. Planeringsområdet har ritats in på kartan med röd avgränsning. 2.8.2 Generalplan I kvarter 818 gäller den interkommunala delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors (LOTES), som fastställdes av miljöministeriet 29.5.2008. I delgeneralplanen är området angivet som industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art. Området är avsett för industri- och lagerverksamhet, som varken orsakar förorening av luften eller risk för förorening av yt- eller grundvatten, den orsakar inte buller över 55 db (A) utanför industriområdet eller annan därmed jämförbar störning i omgivningen. För kvarter 819 finns ingen delgeneralplan med rättsverkan, men på området gäller den generalplan med rättsverkan som godkänts av Lovisa stadsfullmäktige 9.12.1987 där området är industri- och lagerområde (T).

12 Utdrag ur delgeneralplanen för Lovisa norra del och Tessjö i Strömfors. Planeringsområdets läge anges på kartan med en grön linje. 2.8.3 Detaljplan På området gäller tre detaljplaner. I kvarter 818 och 819 gäller den detaljplan som fastställdes 12.6.2002 där kvarter 818 anges som kvartersområde för affärs- och industribyggnader (KLT) och kvarter 819 anges som kvartersområde för affärsbyggnader (KL). På grönområdet gäller den detaljplan som fastställdes 15.1.1992 där området är anvisat som park (VP). Beträffande leden för gång- och cykeltrafik gäller den detaljplan som fastställdes 16.10.1990 där leden för gångoch cykeltrafik anges som gata reserverad för gång- och cykeltrafik (pp). Kravet på bilplatser i kvarter 818 och 819 är 1 bilplats/75 m 2 våningsyta.

13 Gällande detaljplan från 1990 Gällande detaljplan från 1992

14 Gällande detaljplan från 2002 2.8.4 Byggnadsordning Lovisa stads byggnadsordning trädde i kraft 31.5.2014. 2.8.5 Baskarta Som baskarta har Lovisa stads stamkartmaterial använts. 2.8.6 Andra beslut, planer och program för området 2.8.7 Utredningar som gjorts för området då denna rapport skrivs För utryckningsfordonens anslutning till landsväg 170 har det utarbetats en plan där anslutningens funktion och utrymmesreservering undersöks. Planen finns i beskrivningens bilaga 2.

15 3. PLANERINGSSKEDEN 3.1 Detaljplanens planeringsbehov Områdets detaljplan har inte förverkligats och Östra Nylands räddningsverk föreslog att en ny brandstation kunde placeras där. Områdets detaljplan måste ändras för att det ska gå att placera brandstationsfunktioner där. 3.2 Planeringsstart och därtill hörande beslut En ändring av detaljplanen för kvarter 819 i stadsdelen Gråberg anhängiggjordes genom tekniska nämndens beslut 17.11.2015 117. Området för detaljplaneändringen utökades till kvarter 818 genom en planläggningsöversikt 2016 (stadsstyrelsen 21.3.2016). 3.3 Deltagande och samverkan 3.3.1 Intressenter Intressenter är markägarna samt de vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen. Intressenter är även de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Centrala intressenter för detta detaljplanearbete är: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Nylands förbund Östra Nylands räddningsverk Kymmenedalens El Ab LPOnet Oy Ab Borgå Energi Sanka Oy byggnads- och miljönämnden grundtrygghetsnämnden Affärsverket Lovisa Vatten Lovisa stads tekniska central: o fastighets- och GIS-byrån o samhällsteknik o lokalservice 3.4 Mål för detaljplanen 3.4.1 Innehållskrav enligt markanvändnings- och bygglagen Enligt markanvändnings- och bygglagen 51 ska detaljplanen utarbetas och hållas aktuell efter hand som kommunens utveckling, speciellt behovet av bostadsproduktion, eller behovet av att styra markanvändningen kräver det. MBL 54 Krav på innehållet i en detaljplan Då en detaljplan utarbetas ska landskapsplanen och en generalplan med rättsverkan beaktas. Detaljplanen ska utarbetas så att det skapas förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, regional tillgång till service och reglering av trafiken. Den byggda miljön och naturmiljön ska värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. På det område som planläggs eller i dess närmaste omgivning ska det finnas tillräckligt med parker eller andra områden som lämpar sig för rekreation. Detaljplanen får inte leda till att kvaliteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller markägare eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana oskäliga begränsningar eller orsakas sådana oskäliga olägenheter som kan undvikas utan att de mål som uppställs för planen eller de krav som ställs på den åsidosätts.

16 3.4.2 Mål baserade på planeringssituationen De riksomfattande målen för områdesanvändningen och Nylands 2:a etapplandskapsplan styr planeringen av detaljplanen. De presenteras närmare i kapitel 2.8. Planeringsarbetet avviker beträffande kvarter 818 från LOTES-delgeneralplanen, där området är angivet som industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art. Området är avsett för industri- och lagerverksamhet, som varken orsakar förorening av luften eller risk för förorening av yt- eller grundvatten, den orsakar inte buller över 55 db (A) utanför industriområdet eller annan därmed jämförbar störning i omgivningen. För kvarter 819 finns ingen generalplan med rättsverkan. Planens förhållande till existerande generalplaner har bedömts i kapitel 5.2. 3.4.3 Den sökandes mål Östra Nylands räddningsverk har som mål att bygga en ny räddningsstation i närheten av goda trafikförbindelser. Där ska det gå att placera följande funktioner: 2000 m 2 huvudbyggnad/hall yttre skyddstak för små fordon 400 m 2 oljebekämpningslager (kallt) utrymme för fem 6 m långa sjöcontainrar, utrymmet har eventuellt skyddstak parkering för personalen 20 bilplatser övningsgårdsplan 1000 1500 m 2 med utrymme för helikopterlandning egna väganslutningar för utryckningar och servicekörning 3.4.4 Mål på basis av utgångsmaterialet 3.4.4.1 Kommunens mål Kommunens mål är att trygga räddningsverkets verksamhet samt att beakta konsekvenserna för miljön, trafiken och tätortsbilden då området planeras och förverkligas. 3.4.4.2 Mål baserade på planeringsområdet En anslutning för utryckningsfordon till landsväg 170 får inte ge upphov till olägenheter för trafiksäkerheten och vägens underhåll. 3.4.4.3 Mål baserade på områdets förhållanden och egenskaper Grundvattnets mängd och kvalitet på Bryggeribackens grundvattenområde, som är viktigt för vattenförsörjningen, får inte försämras. Höjdskillnaderna i terrängen måste jämnas ut för den kommande markanvändningen. I områdesplaneringen ska ramvillkoren för utjämningen av marken beaktas; anslutningar för utryckningsfordon och servicekörning till gatu- och vägnätet samt hantering av dagvatten. Det ska beaktas av våtmarken på området fungerar som fördröjningsområde för rent dagvatten. 3.4.5 Respons och bemötanden från förslagsskedet Kompletteras efter förslagsskedets framläggning.

17 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 4.1 Planens struktur Planområdets totalareal är cirka 4,7 ha. Området bygger på de gator som finns med i gällande detaljplaner; Direktörsvägen, Svetsarevägen och Fabriksvägen. 4.1.1 Kvartersområden Det västligare området intill Svetsarevägen är angett som kvartersområde för verksamhetsbyggnader. På området kan placeras kontorsbyggnader samt annan företagsverksamhet som inte orsakar miljöstörningar. Utomhuslagring är förbjuden på området (KTY-4). Det östliga området intill Svetsarevägen är angivet som kvartersområde för allmänna byggnader där räddningsverkets funktioner (Y-2) kan placeras. Kvarteret öster om Direktörsvägen är i enlighet med gällande detaljplan angivet som kvartersområde för affärsbyggnader (KL-5). I planeringsbestämmelsen begränsas försäljningsytan för livsmedel till 100 m 2. Utomhuslagring är förbjuden på området. Det skogbevuxna området i närheten av rondellen har i gällande detaljplan varit park, men eftersom området ligger intill en trafikled har det haft karaktären av skyddsgrönområde. I detaljplaneändringen har beteckningen uppdaterats till skyddsgrönområde (EV-3). För skötseln av området har noggrannare planeringsbestämmelser angetts i enlighet med grönområdesplanen. 4.1.2 Placering av funktioner på kvartersområdet för allmänna byggnader (Y-2) Området för allmänna byggnader, som planerats för räddningsverket, får två väganslutningar. För att utryckningar ska löpa smidigt byggs en ny anslutning till Lovisavägen något öster om reserveringen för Västersvängens anslutning. För att anslutningen för utryckningsfordon ska fungera placeras trafikljus (av modellen s.k. joker-trafikljus) samt trafikmärken som varnar för brandstation vid Lovisavägen. Trafikljus i Västersvängens riktning läggs upp då Västersvängen byggs. Anslutningen är dimensionerad för boggibussar, varvid räddningsfordon ryms att röra sig smidigt i båda riktningarna. Från brandstationens nya anslutning begränsas körning till tomten med hjälp av trafikmärken, och användning av anslutningen är tillåten endast för utryckningsfordon på uppdrag. Anslutningen till Svetsarevägen ska användas av personal och kunder som kör till området. Byggnadsyta är reserverad för följande funktioner: 2000 m 2 huvudbyggnad/hall yttre skyddstak för små fordon 300 m 2 oljebekämpningslager utrymme för fem 6 m långa sjöcontainrar, utrymmet har eventuellt skyddstak Gårdsplanen för övningar är dimensionerad enligt räddningsverkets behov; 1000 1500 m 2. Vid behov går det att landa med helikopter där. Parkeringsområden har anvisats intill Svetsarevägen. Personalens behov av parkeringsplatser är 20 bilplatser, och dessutom går det att anlägga parkeringsplatser för kunder och besökare. En riktgivande led för gång- och cykeltrafik finns reserverad vid västra kanten av kvartersområdet för allmänna byggnader, på det ställe där det finns en stig från gångs- och cykelleden längs landsväg 170 söderut, till Svetsarevägen som ännu inte byggts. En naturlig sänka/våtmark i kvarteret är reserverad för fördröjning av rent vatten från tak och gårdsplaner. Från området leds ett överströmningsrör till stadens dagvattenavlopp. En trädrad som ska planteras finns angiven vid korsningen av Svetsarevägen och Direktörsvägen för att ge skydd mot insyn från gatan mot övningsgårdsplanen, oljebekämpningslagret och sjöcontainrarna.

18 4.2 Dimensionering Byggrätten i kvartersområdet KTY-4, vars areal är ca 1,1 ha, med ett exploateringstal på e=0,35 blir 3 868 m 2 vy, i kvartersområdet KL-5, vars areal är ca 0,8 ha, 2 655 m 2 vy och i kvartersområdet Y-2, vars areal är ca 1,6 ha, med exploateringstalet e=0,25 blir byggrätten 3 920 m 2 vy. 4.3 Teknisk försörjning 4.4 Trafik Området som ska detaljplaneras ansluts till Lovisa stads kommunaltekniska nät. Detaljplaneändringens område ansluts, när det gäller kvartersområdet för affärsbyggnader, till Direktörsvägen, som redan har byggts. Svetsarevägen och Fabriksvägen, som finns angivna i gällande detaljplan, ska byggas för kvarteret för allmänna byggnader och verksamhetsbyggnader. Den anslutning som ska användas för räddningsverkets utryckningar är anvisad till Lovisavägen (landsväg 170). Annan trafik till räddningsverkets tomt leds via Svetsarevägen. 4.5 Fullföljande av målen för miljöns kvalitet På planområdet finns inte anvisat någon verksamhet som orsakar miljöstörningar. På grundvattenområdet och i dess närhet finns ett skyddsgrönområde som inte ger upphov till några olägenheter för grundvattnets kvalitet eller mängd. 4.6 Områdesreserveringar På planområdet placeras kvartersområden för affärsbyggnader, allmänna byggnader och verksamhetsbyggnader. 4.6.1 Kvartersområden Kvarter 818 består av kvartersområde för verksamhetsbyggnader och allmänna byggnader. Kvarter 819 består av kvartersområde för affärsbyggnader och skyddsgrönområde. 4.6.2 Planbeteckningar Kvartersområde för allmänna byggnader där det går att bygga en brandstation Kvartersområde för affärsbyggnader. Livsmedel får säljas på högst 100 m 2 av den totala försäljningsytan. Utomhuslagring är förbjuden på området. Kvartersområde för verksamhetsbyggnader. På området kan placeras kontorsbyggnader samt annan företagsverksamhet som inte orsakar miljöstörningar. Utomhuslagring är förbjuden på området. Skyddsgrönområde. Skog som ska skötas som en park. Beståndet av barrträd ska i mån av möjlighet bevaras. Vid behov görs kompletterande planteringar. 4.6.3 Allmänna bestämmelser På området ska ett för stadsbilden enhetligt byggsätt följas. På områdesdelen som ska planteras ska träd och buskar planteras. De områden som inte bebyggs och som inte används för parkering eller passager ska hållas planterade och väl skötta.

19 Tomternas dagvatten infiltreras i första hand på områdesdelen som reserveras för infiltrering, fördröjning och avledning av dagvatten eller på den områdesdel som bibehålls trädbevuxen eller planteras. På tomter där marken inte har tillräcklig infiltrationsförmåga får dagvattnet ledas till områdesdelar som med hjälp av fördröjningssänkor eller täckdiken är reserverade för infiltrering av dagvatten eller till EV-3-området genom de övriga kvartersdelarna. Till den del som dagvattnet inte kan ledas ut i terrängen får det ledas till det allmänna dagvattensystemet. Innan bygglov beviljas ska en plan för dagvattenhanteringen på tomten utarbetas. Denna plan ska innehålla en dimensioneringsberäkning av dagvattenhanteringen. Dagvattnet från kvartersområdet Y-2 ska via oljeavskiljare ledas till fördröjning och infiltrering av dagvatten. Takvattnet ska ledas till fördröjning och infiltrering så att det inte blandas med vatten från parkeringsområdet före oljeavskiljaren. I skötseln av EV-3-området ska områdets betydelse för stadsbilden beaktas. Konstruktioner för dagvattenhanteringen får byggas på EV-3-området. 4.7 Miljöstörningsfaktorer Verksamheten på motorsportområdet norr om Lovisavägen kan i någon mån ge upphov till damm och buller som kan nå området som detaljplaneras, men i planen anges inga verksamheter som är känsliga för buller. Parkområdet som anges i gällande detaljplan vid korsningen mellan Lovisavägen och Helsingforsvägen ändrades genom detaljplanen till skyddsgrönområde på grund av trafikbullret.

20 5. PLANENS KONSEKVENSER 5.1 Förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Enligt markanvändnings- och byggförordningen (MBF 25 ) ska man i detaljplanebeskrivningen bl.a. ge en utredning om hur planen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och landskapsplanen, om en detaljplan görs upp för ett område som inte har någon gällande generalplan med rättsverkan. Enligt markanvändnings- och bygglagen (MBL 24 2 mom.) ska man vid planering av områdesanvändning beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Livsmiljöernas ändamålsenlighet och ekonomi främjas av planen. 5.2 Förhållande till gällande landskapsplan Detaljplaneändringen fullföljer den lagakraftvunna landskapsplanen där området är angivet som område för tätortsfunktioner. 5.3 Förhållande till gällande generalplan I den interkommunala LOTES-delgeneralplanen är kvarter 818 anvisat som industriområde där omgivningen ställer särskilda krav på verksamhetens art. Detaljplanen avviker från generalplanen, då den anger området som ett kvartersområde för verksamhetsbyggnader och allmänna byggnader. Området har inte förverkligats som kvartersområde för affärs- och industribyggnader enligt gällande detaljplan, och på förslag av Östra Nylands räddningsverk började man undersöka om området kunde lämpa sig för brandstationens behov, varvid huvudkriteriet för området var trafikmässigt lämpligt läge. 5.4 Planens förhållande till innehållskraven för en generalplan I kvarter 819 finns ingen gällande generalplan med rättsverkan. Då en detaljplan utarbetas för ett område som saknar generalplan med rättsverkan, bör man enligt markanvändnings- och bygglagen 54.4 beakta det som bestäms i innehållskraven för en generalplan (MBL 39 ). Nedan ges ett sammandrag av detaljplanens förhållande till innehållskraven för en generalplan. Konsekvenserna bedöms mera ingående i kapitel 5.5 5.13. Innehållskrav (MBL 39 ) Detaljplaneändring När en generalplan utarbetas ska landskapsplanen beaktas på det sätt som bestäms ovan. Detaljplanelösningen motsvarar i fråga om huvudsaklig markanvändning landskapsplanen och motsvarar landskapsplanens mål. När en generalplan utarbetas ska följande punkter beaktas: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar; Planlösningen är baserad på existerande trafiknät. Lösningen är ekonomisk, samhällsstrukturen fungerar samt är ekologiskt hållbar. 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas Ligger inom den befintliga samhällsstrukturen där intra enkelt kan utnyttjas. 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas; Räddningsverkets tjänster utvecklas på området, då deras nåbarhet förbättras. 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp och avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtill- Ökat antal arbetsplatser i närheten av smidiga trafikförbindelser motsvarar en hållbar utveckling. Området kan lätt nås också med kollektivtra-

21 gångarna och ekonomin hållbart sätt; fik, till fots och med cykel. Energi-, vatten-, avlopps- och avfallsservice kan ordnas med utnyttjande av den existerande infrastrukturen. 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö; Ändringen av detaljplanen medför inga negativa konsekvenser för livsmiljön. 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv; Detaljplanen förbättrar näringslivets verksamhetsbetingelser. 7) att miljöolägenheterna minskas; De funktioner som möjliggörs genom detaljplanen orsakar inga miljöolägenheter. 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas Den här planändringen påverkar inte bevarandet av den byggda miljön, stadsbilden eller naturvärdena. 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation Planändringen minskar inte de områden som lämpar sig för rekreation. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. Området ägs av Lovisa stad som planlägger området. Planen orsakar inte områdets markägare eller andra rättsinnehavare några olägenheter. 5.5 Konsekvenser för samhällsstrukturen Detaljplaneändringen kompletterar och förtätar den befintliga samhällsstrukturen i nordvästra delen av Lovisa tätort. De områden som uppdateras i planen är delvis baserade på en redan befintlig gata och delvis på gator som anges i detaljplanen men ännu inte har byggts. Områdena kan anslutas till det befintliga kommunaltekniska nätet. 5.6 Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet Gång- och cykeltrafiken i Lovisavägens riktning korsar den nya anslutningen för utryckningsfordon. Det går dock att bygga anslutningen så att sikten är god. Där anslutningen korsas kan det vid behov göras lättare att observera utryckningsfordonen med hjälp av t.ex. blinkande ljus vid gång- och cykelvägen för att varna för fordon som är på väg på utryckning. 5.7 Konsekvenser för landskapet och kulturmiljön De funktioner som detaljplanen ger möjlighet till placeras på ett skogbevuxet område som huvudsakligen är slutet men tidigare delvis har kalhuggits. På planeringsområdets kvartersområde för verksamhetsbyggnader, kvartersområdet för allmänna byggnader och kvartersområdet för affärsbyggnader förändras landskapsstrukturen och -bilden till följd av att träden avlägsnas, marken jämnas ut och nya funktioner etableras. De här områdena och deras byggnader hör ihop med industriområdet söder om planeringsområdet och dess nuvarande och planerade byggnadsbestånd. Byggnadernas största tillåtna antal våningar är två i både den gällande detaljplanen och i den som nu utarbetas. Planeringsområdets östra del har planerats som skyddsgrönområde där skogen ska skötas som en park och bestå av främst barrträd. I skogsskötseln ska områdets betydelse för stadsbilden beaktas. Sikten från rondellen, som utgör en knutpunkt, och från Helsingforsvägen förblir då ungefär likartad som nu.

22 De funktioner som planen möjliggör påverkar inte kulturmiljön eller fornlämningar. Från landskapsområdet Kulturlandskapet vid Lovisaån och Lovisaåsen öster om planeringsområdet uppstår inte sådan fri sikt mot planeringsområdet som kunde påverkas av de planerade funktionerna. På planområdet eller i dess närhet finns inga kända fasta fornlämningar. 5.8 Konsekvenser för marken och berggrunden Byggandet som möjliggörs av detaljplaneändringen kommer att påverka berggrunden. Ytvattenförhållandena påverkas också i någon mån till följd av utjämning av marken samt byggnationen. Förändringarna är dock mycket lokala och i detaljplanen anvisas en sänka i kvarter 818 för fördröjning och behandling av dagvattnet innan det leds bort. 5.9 Konsekvenser för yt- och grundvattnet Då området, som tidigare varit obebyggt, bebyggs kommer det att öka mängden ytor som inte är genomsläppliga för vatten, varvid också mängden dagvatten ökar. Ökningen av dagvattenmängden stävjas genom att låta infiltrera och fördröja dagvattnet där det uppkommer och genom fördröjningslösningar på olika platser. Genom dessa åtgärder blir ökningen av dagvattenmängden inte betydande. På grundvattenområdet har ingen påtagligt förändrad markanvändning anvisats. För behandling av dagvattnet har en sänka anvisats på en plats där den redan av naturen fungerar på detta sätt. Att dagvattnet fördröjs och oljeavskiljare byggs i kvartersområdet Y-2 bidrar till att grundvattnet bibehålls rent. 5.10 Konsekvenser för rekreationen Området används inte för rekreation, fastän området som gränsar till korsningen mellan Lovisavägen och Helsingforsvägen i gällande detaljplan är anvisat som park. På grund av dålig nåbarhet samt buller har området inte använts för rekreation. De funktioner som detaljplanen ger möjlighet till påverkar därför inte rekreationen. 5.11 Konsekvenser för teknisk försörjning Området ansluts till kommunalteknik. Området kan anläggas utan att det krävs någon nämnvärd komplettering av vatten-, avlopps- eller fjärrvärmenätet. 5.12 Konsekvenser för arbetsplatser och näringsverksamhet samt service Då detaljplanen fullföljs skapas nya arbetsplatser på området, främst genom att affärs- och verksamhetsbyggnader byggs. Då brandstationen flyttas från centrum till den nya platsen kommer antalet arbetsplatser eventuellt att öka, men inte betydligt. Då området byggs har det en indirekt sysselsättande effekt. 5.13 Konsekvenser för naturen På planeringsområdet finns inga naturskyddsområden, områden som hör till något naturskyddsprogram eller objekt som ingår i nätverket Natura 2000. På området finns inga sådana särskilt värdefulla livsmiljöer som avses i skogslagen 10, inga objekt som avses i vattenlagen 2 kapitlet 11 och inga sådana skyddade naturtyper som nämns i naturvårdslagen 29. Planen påverkar alltså inga naturskyddsområden eller naturobjekt som är skyddade med stöd av lag. Planeringsområdet består främst av ung eller äldre ekonomiskog som inte har några särskilda naturvärden. Att planen fullföljs kommer inte att försämra några livsmiljöer som är viktiga för hotade eller beaktansvärda arter.

23 6. FÖRVERKLIGANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Förverkligande och tidsplan Planen är genomförbar efter att den vunnit laga kraft. För förverkligandet av planen svarar kommunen. 6.2 Uppföljning av förverkligandet Förverkligandet av planen styrs med hjälp av behövliga tillstånd. Förverkligandet styrs och övervakas av Lovisa stad. Lahtis 15 november 2016 Ramboll Planläggningsenheten Annu Tulonen Enhetschef Niina Ahlfors Gruppchef

24 KONTAKTUPPGIFTER LOVISA STAD www.loviisa.fi Tekniska centralen Drottninggatan 15 B 07900 Lovisa Maaria Mäntysaari Stadsarkitekt, planläggare tel. 0440 555 403 förnamn.efternamn@loviisa.fi KONSULT SOM UTARBETAR PLANEN: RAMBOLL FINLAND OY Niemenkatu 73 15140 Lahtis Annu Tulonen Enhetschef tel. 040 675 0332 e-post förnamn.efternamn@ramboll.fi Niina Ahlfors Gruppchef tel. 040 176 8252 e-post förnamn.efternamn@ramboll.fi

1 Lovisa stad Tekniska centralen Planläggnings- och arkitektbyrån ÄNDRING AV DETALJPLAN, STADSDEL 8, GRÅBERG, NYA INDUSTRIOMRÅDET, KVARTEREN 818 OCH 819 SAMT GRÖNOMRÅDET OCH LÄTTRAFIKLEDEN SOM GRÄNSAR TILL KVARTER 819 Ändringen av detaljplan gäller delar av fastigheterna 434-401-6-69 och 434-401-2-8. PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING I programmet framlägger man planeringsprojektets läge och mål samt redogör för hur intressenterna inom området kan påverka planeringen och hur planens konsekvenser bedöms under arbetets gång. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras efter behov medan planeringen fortskrider och det finns framlagt på Lovisa stads officiella anslagstavla på kundservicekontoret Lovinfo under de tidpunkter som nämns i kungörelsen. Man har möjlighet att bekanta sig med programmet för deltagande och bedömning i tekniska centralen i Lovisa stad eller på stadens webbplats www.loviisa.fi/sv/service/planlaggningochmarka/planlaggning/detaljplanering under hela beredningstiden. Lovisa 25.4.2016, uppdat. 15.11.2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 1. Planeringsområdet och projektets bakgrund 2. Målet med planeringen 3. Beskrivning av området, gjorda utredningar och tidigare planer DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 4. Intressenter 5. Information och deltagande 6. Bedömning av konsekvenser 7. Kontaktuppgifter

2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 1 PLANERINGSOMRÅDET OCH PROJEKTETS BAKGRUND Ändringen av detaljplanen för kvarter 819 i stadsdel Gråberg anhängiggjordes genom tekniska nämndens beslut 17.11.2015 117. Området för detaljplaneändringen utvidgades till kvarter 818 med planläggningsöversikten för 2016 (stadsstyrelsen 21.3.2016). Detaljplanen för området har inte genomförts. Räddningsverket i Östra Nyland har föreslagit att kvarteret i fråga övervägs som plats för ett nytt brandverk. Det finns behov av att ändra detaljplanen för området för att kunna möjliggöra placeringen av brandstationsfunktioner där. Gränserna för planeringsområdet har angetts i kartbilagan till programmet för deltagande och bedömning. Detaljplanläggningens influensområde är större än planeringsområdet. 2 MÅLET MED PLANERINGEN Målet med detaljplaneändringen är att undersöka om området lämpar sig för brandstationsanvändning, justera byggrätten på området, undersöka behovet av lättrafikled och dess eventuella omplacering samt att uppdatera beteckningen och omfattningen av grönområdet av skyddsgrönområdesnatur. 3 BESKRIVNING AV OMRÅDET, UTREDNINGAR OCH TIDIGARE PLANER Allmänt Planeringsområdets areal är ca 4,7 ha. Området ägs av Lovisa stad och utgör delar av fastigheterna 434-401-6-69 och 434-401-2-8. Området utgörs av obebyggd blandskog och är delvis beläget på grundvattenområde. Områdets västra, norra och östra sidor gränsar till gatuområden samt till södra delen till en obyggd gata (Svetsarevägen) och till Sanka Oy:s kvarter i industriområdet. Vägförbindelsen till området är anordnad från Direktörsvägen. Gatans norra del som ansluter till Lovisavägen har fått beläggning och den öppnades för trafik i slutet av 2015. Landskapsplan För området gäller etapplandskapsplan 2 för Nyland som fastställdes 30.10.2014 av miljöministeriet. Området är ett område för tätortsfunktioner. Generalplan För kvarter 818 gäller delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors (LOTES), som godkändes 29.5.2008. I delgeneralplanen har området anvisats som industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art. Området är avsett för industri- och lagerfunktioner som varken förorenar luften eller äventyrar yt- eller grundvattnets kvalitet och inte heller förorsakar över 55 db(a):s bullernivå eller andra jämförbara miljöstörningar utanför industriområdet. Kvarter 819 saknar delgeneralplan med rättsverkningar, men för området gäller en generalplan utan rättsverkningar som godkändes av stadsfullmäktige i Lovisa stad 9.12.1987. I generalplanen är området anvisat som industri- och lagerområde (T).

3 Detaljplan För området gäller tre detaljplaner. För kvarteren 818 och 819 gäller en detaljplan som fastställdes 12.6.2002, i vilken kvarter 818 anvisats som kvartersområde för affärs- och industribyggnader (KLT) och kvarter 819 som kvartersområde för affärsbyggnader (KL). För grönområdet gäller en detaljplan som fastställdes 15.1.1992, i vilken området anvisats som park (VP). Vad gäller lättrafikleden gäller en detaljplan som fastställdes 16.10.1990, i vilken lättrafikleden anvisats som gata reserverad för gång- och cykeltrafik (pp). Bilplatskravet i kvarteren 818 och 819 är 1 bilplats/75 m 2 -vy. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Då man utarbetar en ändring av detaljplanen ska man iaktta de riksomfattande målen för områdesanvändningen (RMO), samt eventuella andra förekommande utredningar som bör utarbetas eller preciseras (24 i markanvändnings- och bygglagen). Bland de riksomfattande målen för områdesanvändningen kan följande mål och värden direkt anvisas: 1. förenhetliga samhällsstrukturen. Utredningar, skyddsprogram och skyddsbeslut I samband med planläggningen har det utarbetats en plan för utryckningsfordonens anslutning till landsväg 170. I planen undersöks anslutningens funktion och utrymmesreservering. Utredningar som tidigare gjorts och som gäller området är: - delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Naturutredning, Enviro, 20.11.2006 - Loviisan pohjavesialueiden suojelusuunnitelma, Sweco Ympäristö Oy, 24.3.2015 (Skyddsplan för Lovisa grundvattenområden) - granskning av naturen i norra delen av Gråberg i Lovisa, dvs. det så kallade Nya industriområdet, Lovisa stads stadsplanering och samhällsteknik, 2016

4 - en kartering av växtligheten inom Lovisa stads område samt en allmän översikt av fågelfaunan, Maud Östman, 1994. - Maantiestä esplanadiksi, Viheraluesuunnitelma Loviisan läntiselle sisääntuloväylälle ja ratapiha-alueelle, Mika Varpio, Diplomityö, Aalto-yliopisto, 2016 (Från landsväg till esplanad, Grönområdesplan för Lovisa västra infartsväg och bangårdsområdet) - Uudenmaan moottoriurheiluradat, Uudenmaan liitto, 2007 (Motorsportbanor i Nyland) DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 4 INTRESSENTER Intressenter är områdets markägare och alla de, vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas avsevärt av planeringen samt de myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhet behandlas under planeringen. De vars boende, arbete eller övriga förhållanden påverkas av planen - närbelägna invånare till planeringsområdet och markägarna - ägarna till marken som gränsar till området och nära grannar - sammanslutningar, vars verksamhet behandlas under planeringen. Myndigheter och andra som hörs under planläggningen - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland - Nylands Förbund - Räddningsverket i Östra Nyland - Kymmenedalens El Ab - LPOnet Oy Ab - Borgå Energi - Sanka Oy - byggnads- och miljönämnden - grundtrygghetsnämnden - Affärsverket Lovisa Vatten - tekniska väsendet i Lovisa stad: - byrån för fastighetsdata och geografisk information - samhällstekniken - lokalservicen. 5 INFORMATION OCH DELTAGANDE Inledning av planläggningen Planen anhängiggjordes genom tekniska nämndens beslut 17.11.2015 117. Grundutredningsskede, mål och alternativ I grundutredningsskedet samlas utgångsmaterial för planen, eventuella behövliga utredningar uppgörs och planändringens mål preciseras. Planen för deltagande och bedömning kompletteras allt eftersom planeringen framskrider. Framläggandet av programmet för deltagande och bedömning (PDB) kungörs så som kommunala annonser kungörs. Intressenterna har möjlighet att ta ställning till planens mål och innehållet i programmet för deltagande och bedömning. Målsatt tidtabell: 10.6. 9.7.2016 Planens förslagsskede Tekniska nämnden framlägger planförslaget under 30 dagars tid på stadens officiella anslagstavla på Lovinfo. Framläggandet av planförslaget kungörs i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Utlåtanden om planförslaget inhämtas hos myndigheter och stadens förvaltningsenheter (65 i markanvändnings- och bygglagen, 27 och 28 i markanvändnings- och byggförordningen).

5 Ett eventuellt samråd mellan myndigheter hålls efter det att planförslaget varit framlagt och utlåtanden erhållits (66 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen, 18 i markanvändningsoch byggförordningen). Eventuella anmärkningar ska tillställas kundservicekontoret Lovinfo innan utgången av den tid då förslaget är framlagt. De som gjort en anmärkning och som lämnat sina kontaktuppgifter, får ett motiverat ställningstagande till den framförda åsikten (65 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen). Intressenterna kan inom utsatt tid inlämna skriftlig anmärkning mot planförslaget.. Målsatt tidtabell: vinter 2016 Godkännande av planen Tekniska nämnden behandlar planförslaget som preciserats med hjälp av utlåtanden och konsekvensbedömningen och fattar beslut om att godkänna planen. Detaljplanen träder i kraft då beslutet om godkännandet har vunnit laga kraft och kungjorts (52 i markanvändnings- och bygglagen). Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, sökanden av planändringen och de som skriftligen bett därom får meddelande om att planen blivit godkänd (67 i markanvändnings- och bygglagen). På stadens officiella anslagstavla på Lovinfo och i lokaltidningarna kungörs att planen vunnit laga kraft (93 i markanvändnings- och byggförordningen). Målsatt tidtabell: vintern 2016 2017 6 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER Vid uppgörande av planen bearbetas plankartan och planbeskrivningen parallellt. Planen bör basera sig på tillräckliga utredningar och expertutlåtanden med tanke på planläggningen, så att man utgående från dessa kan bedöma de konsekvenser som genomförandet av planen har. Planläggningens mest centrala konsekvenser bedöms i förhållande till nuläget. 7 KONTAKTUPPGIFTER Du kan lämna skriftliga åsikter och anmärkningar till Lovisa stads kundservicekontor Lovinfo under den tid planen är framlagd. Lovinfo betjänar även per telefon. Genom Lovinfo kan du också boka tid för ett möte med stadsarkitekten. Lovisa stad, Lovinfo tfn 019 555 555 Mariegatan 12 A 07900 LOVISA Öppet mån. fre. kl. 9.00 16.00. Du kan skicka skriftliga åsikter och anmärkningar också per post till adressen: Lovisa stad, tekniska centralen PB 11 07901 Lovisa eller per e-post: kaavoitus@loviisa.fi Maaria Mäntysaari 0440 555 403 stadsarkitekt Timo Leikas 040 555 0455 planerare