Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm. är en förstudie och kartläggning av hur en utveckling av samarbeten mellan näringsliv och forskning samt aktörer inom kritisk design i Stockholm bäst genomförs. Designers som är aktiva inom området som kallas kritisk design arbetar ofta i samarbete med parter inom teknik, biologi och forskning. Förstudien ämnar kartlägga vilka designers som är aktiva inom området i Stockholm samt vilka företag, forskningsfält och institutioner som har kunskap och intresse för eventuella samarbeten. 2. Bakgrund, Drivkrafter och motiv De produkter och system vi formger har påverkan på hur vi producerar varor, hur vi strukturerar vårt samhälle, men även på hur vi tänker och känner. Inom design görs försök att kommentera och bidra till en debatt och utveckling kring dessa frågor främst inom området kritisk design. Kritisk design använder sig av spekulativa designförslag för att utmana dagens förutfattade meningar om vad produkter är, hur vi förhåller oss till dem och hur de används ett slags motsats till lösningsfokuserad design. Aktörer inom kritisk design har ett flertal beröringspunkter i arbetssätt med konst, framför allt då det ofta handlar om att ställa frågor som inte ger ett direkt och konkret svar kortsiktigt, men inte alls samma utvecklade möjligheter att söka stöd för sina projekt. Det finns i nuläget ingen plattform för samordning av varken aktörer eller projekt inom kritisk design i Sverige och den har ännu ingen självklar plats på varken på museum, gallerier eller marknaden. Det finns stor potential för innovationer inom området då kritisk design ofta arbetar gränsöverskridande mellan design, forskning och teknik. I syfte att främja gränsöverskridande samarbeten kommer den tänkta förstudien kartlägga och undersöka infrastrukturen i Stockholm mellan designers, näringsliv och forskning. Kritisk design är ett område inom design som är på stark framväxt i resten av Europa. Det stora intresse för kritisk design baserar sig på att området både hanterar frågor som är högaktuella i vårt samhälle, men även på att projekten ofta innefattar både nya användningsområden för befintlig teknik men även spjutspetsforskning på kommande sådan. Genom att projekten ofta resulterar i produkter, görs tekniken förståelig för betraktaren. Produkter omger människor i det vardagliga livet. Kritisk design skapar produkter som gör ny teknik tillgänglig och greppbar, men använder sig av nyskapande grepp då den förhåller sig spekulativt till sin omvärld. Den konkretiserar abstrakta frågor i hypotetiska produkter och möjliggör således ett utforskande av etiska och sociala problem samt möjligheter i en vardaglig kontext. Ambitionen med projektet är att göra dessa projekt tillgängliga i större utsträckning och att skapa debatt och dialog kring de högaktuella ämnen som kritisk design berör. Eftersom kritisk design inte är lösningsfokuserat i klassisk bemärkelse, ryms området heller inte inom en traditionell marknadslogik där behov styrs av en självklar efterfrågan. Det finns därför ett stort behov av att skapa ett annat slags utrymme för området att verka inom och det
kräver såväl en offentlig infrastruktur som företag och gränsöverskridande forskningssamarbeten som ser området kritisk design som en långsiktig investering för innovationer. Den absolut största tillgången med kritisk design och dess metoder, kunskap och produkter är ett aktivt deltagande i vår tids komplexa globala utmaningar som exempelvis konsumtion och miljöfrågor. Det är framför allt de aktiva aktörerna inom kritisk design, potentiella företagssamarbeten och gränsöverskridande forskning som är föremål för detta projekt som ämnar kartlägga, nätverka och etablera partnerskap mellan aktörer inom kritisk design i Stockholm och företag samt forskning för att främja områdets framväxt i Sverige. 3. Förnyelse Kritisk design är ett område inom design som är på stark framväxt i resten av Europa, men det finns inget nätverk eller institution som aktivt arbetar med kritisk design i Sverige idag. Här går ICIA och projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm. i bräschen och vill aktualisera området i Sverige och samtidigt bli en stark internationell aktör i fältet. Inom ramen för den här ansökan vill vi påbörja en kartläggning över aktuella aktörer designers, företag och forskningsinstanser - för att nätverka och se över potentialen för vidare arbete i Stockholmsområdet. De frågor som ämnet lyfter är högaktuella och av vikt för alla medborgare i ett långsiktigt perspektiv och resultaten bör nyttjas bättre av företag för långsiktiga innovationsinvesteringar, samt som utställningar och i andra format för en bredare publik. 4. Samverkan Akademi, forskning och högre utbildning Näringsliv Övriga offentliga aktörer Vem/Vilka: Ramia Mazé/Konstfack Otto von Busch/Konstfack Katja Petterson Ugly/Cute Joel Danielsson Annika Enqvist Ristori/ Iaspis Helena Mattson/KTH Nille Svensson/Publit Corina Acker Sissi Westerlund Johannes Svartholm /Acne Johanna Pihl/Start up Rikard Jönsson /Spotify I vilken form: Personlig intervju Personlig intervju Personlig intervju
5. Genomförande Lista de särskilda kraven från avtalet och ange de förändringar som gjorts under projektets gång. Beskriv hur projektet har genomförts, uppdelat på aktiviteter så att det tydligt framgår hur projektet nått sina mål och förväntade resultat. De särskilda kraven: Under projektet skall följande genomföras: Research Initiala kontakter med samarbetspartners/ Intervjuer/Möten Sammanställning av material/ Färdigställande av rapport Med ambition att uppnå följande effekter: En kartläggning som möjliggör nya samarbeten mellan designområdet och företag samt forskning Att på längre sikt gynna samhället i stort utifrån de innovationer som genereras Etablera Sverige som ett land som arbetar aktivt med kritisk design samt stärka Sveriges identitet som designland Research- Vi inledde projektet med att göra research över liknande projekt, både historiska och samtida, i syfte att skapa en övergripande bild över området och hur samverkan mellan olika aktörer ser ut på andra ställen. Vi undersökte bla samarbetet mellan rtemide och Memphis-gruppen under 1980-talet, DesignINC (en inkubator som New Museum i New York grundat) Tillt, Skiss och MiT Media Labs. Vi undersökte också vilka intressanta aktörer som finns i Stockholms området, dvs designers, forskare och näringsliv. Initiala kontakter med samarbetspartners- Initiala kontakter med respondenter togs. Respondenter inom design och forskning svarade övervägande positivt. Respondenter från näringslivet var mer av en utmaning att kontakta. I ett tidigt skede tog vi kontakt med teknikintensiva företag, men det visade sig svårt att skapa intresse. Eftersom detta arbete visade sig mer problematiskt än förväntat påbörjade vi intervjuerna med respondenter från forskning och design i syfte att skapa en bild av behoven och intresset. I syfte att skapa kontakter med näringslivet bestämde vi att närma oss företag som låg närmare de kreativa näringarna i ett initialt skede. Detta för att vi ponerade att de skulle ha ett större intresse och var öppnare för förslag inom området då de delade flera viktiga frågor. Vi reiderade även texten riktad till näringslivet i syfte att möta vad vi trodde skulle vara deras behov. Intervjuer/Möten- De personliga intervjuerna varade i minst en timme, och var halv-strukturerade. De inleddes med ett antal frågor, och utvecklades sedan till ett fritt samtal. Frågorna gällde till designers gällde hur de ser på den finansiella situationen, vad de skulle behöva för att förbättra sin situation, vilka fördelar samt potentiella nackdelar med utvidgade samarbeten med näringslivet de kunde se. Frågorna riktade till respondenter från akademin gällde vilka olika sätt att se på kunskap som finns inom design och näringsliv, hur de som representanter från
akademin skulle kunna bidra till utvidgade samarbeten och vilken form. Frågorna riktade till näringslivet var i den första versionen fokuserade på kreativitet och främjandet av detta syfte att främja företagets affär. I den andra versionen rörde frågorna innovationskraft, hur befintliga strukturer för att främja detta i företaget såg ut och vilka möjliga förbättringar som kunde ske på detta område. Sammanställning av material- Intervjuerna transkiberades därefter och resten av materialet analyserades i syfte att bedöma bärkraften av idéen och ta fram ett antal förslag på vidare arbete. Färdigställande av rapport- Därefter sammanställdes materialet till en längre rapport. 6. Resultat & effekter Beskriv det övergripande syftet och önskade effekter enligt avtalet samt beskrivne uppnådda resultaten och effekterna av projektet. Beskriv vilken skillnad projektet gjort för deltagarna i projektet, för ert verksamhetsområde, för näringsliv, forskning och Stockholmsregionen. Det övergripande syftet var: att kartlägga vilka designers som är aktiva inom området kritisk design i Stockholm samt vilka företag, forskningsfält och institutioner som har kunskap och intresse för eventuella samarbeten. De önskade effekterna var: En kartläggning som möjliggör nya samarbeten mellan designområdet och företag samt forskning. Att på längre sikt gynna samhället i stort utifrån de innovationer som genereras. Etablera Sverige som ett land som arbetar aktivt med kritisk design samt stärka Sveriges identitet som designland. Det övergripande syftet har delvis uppnåtts. Vi hade önskat att vi tidigare i projektet ändrat strategi på hur vi närmade oss näringslivet, och därigenom skapat ett större nätverk inom detta område. Vi anser däremot att kartläggningen av designers, forskningsfält och institutioner har varit framgångsrikt, och har gett oss en mycket välinformerad bild av hur området ser ut i Stockholm. Vi anser att det önskade effekterna delvis uppnåtts. En grundläggande kartläggning som kommer ligga som bas för vidare samarbeten har tagits fram, om dessa vidare samarbeten finner finansiering kommer det med största säkerhet att gynna samhället i stort utifrån de innovationer som genereras, samt att bidra till att etablera Sverige som ett land som arbetar aktivt med kritisk design. Detta är dock ett resultat som kommer att ligga en bit in i framtiden då vi underskattade tidsåtgången i att sälja in dylika projekt till näringslivet. Eftersom projektet var en förstudie i syfte att kartlägga möjligheter för framtida samarbeten har skillnaden och effekterna som det genererats i detta läge varit begränsade. Projektet har dock bidragit till att skapa vidare dialoger om samarbeten och öppnat upp möjliga vägar till
nya samarbeten. Det kanske inte kommer att fungera att i ett första skede involvera samtliga intressenter vi identifierade initialt, men vi gör bedömningen att samarbeten har goda möjligheter att utvecklas, och framtida projekt kan involvera alla intressenter. 7. Fortsättning Beskriv på vilket sätt projektet eller projektets resultat kommer att fortleva. Under förstudien bad vi respondenterna reflektera över olika samarbetsmodeller som vi identifierat under researchfasen. Den samarbetsmodell som framträdde som mest önskvärd, från respondenter fån samtliga områden och för oss, var den samarbetsmodell Artemide hade med Memphisgruppen. Deras arbete var baserat på ett sorts modernt mecenatskap där Artemide finansierade delar av Memphis verksamhet, och i utbyte inte fick produkter utan idéer kring hur Artemide skulle kunna tänka annorlunda kring sin verksamhet och de produkter den producerade. Förstudien som finansierades av Innovativ Kultur har bidragit till att Anna Bloch nu utvecklar ett pilotprogram som kommer att äga rum sommaren 2015 i syfte att undersöka hur samarbeten av detta slag bäst kan genomföras. Pilotprogrammet kommer att ta formen av ett designkontor, och intresset är stort från näringsliv, akademi samt designers. Anna Bloch anser att om detta projekt faller väl ut kan det bidra till att skapa en helt ny form av residensverksamhet kopplat till näringsliv, där kritisk design i allra högsta grad bidrar till att höja innovationskraften i vårt samhälle. Detta projekt kommer även att höja Sveriges anseende som designland då projektet är världsunikt.