Torsdag kl 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-11-23 Kommunstyrelsen sammanträder Torsdag 2017-11-30 kl 08:00 i Kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset Mattias Josefsson Ordförande

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-11-23 Kallelse/Ärendelista Nr Ärende Dnr Ärenden på det slutna sammanträdet Kommunstyrelsens beslutsärenden 1. Justering (i tur att justera Roger Wilhelmsson (M) tisdag 5 december, kl. 13.00) 2. Fastställelse av ärendelista 3. Kommunstyrelsens information 4. Förvaltningens information 5. Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017-11-30 2017/12 6. Antagande detaljplan Vegby 4:170, Gamlebyvägen 1, Vegby 2016/686 Ärenden på det öppna sammanträdet Beredning/yttrande ärenden till kommunfullmäktige 7. Budget- och verksamhetsuppföljning oktober 2017 2017/765 8. Revidering av Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda 2017/719 m fl, december 2017 9. Uppdrag till val- och arvodesberedningen att ta fram förslag till regler för 2017/706 ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl mandatperioden 2019-2022 10. Revidering av avtal och reglemente för samverkansnämnd miljö och bygg 2017/758 11. Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3, 2017 enligt socialtjänstlagen 2017/682 (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) 12. Revidering av arkivreglemente (2017) 2017/663 13. Redogörelse av åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd 2017/636 Föredragning 14. Svar på motion om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom 2017/357 äldreomsorgen 2.0 15. Svar på motion angående servering av lunchmat vid intern samt extern 2016/447 representation 16. Svar på motion om mer tomtmark för sällanköpsvaror 2017/157 Kommunstyrelsens beslutsärenden 17. Kontroll av verifikationer gemensamma tillämpningsanvisningar 2017/728 18. Äskande om pengar till julbelysning 2017/666 19. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet kring rehabilitering 2017/756 20. Ansökan om investeringsmedel för e-tjänster i Ulricehamn och Tranemo 2017/703 kommun 21. Kulturstipendium 2017 2017/726 22. Kulturpris 2017 2017/725 23. Ungdomsledarstipendium 2017 2017/727 24. Ansökan om investeringsmedel för gator, vägar och trafikåtgärder 2018 2017/750 25. Planprioriteringslista våren 2018 2017/729 26. Riktlinjer - Hantering av ensamkommande asylsökande barn som fyller 18 2017/745 år under asylprocessen 27. Riktlinjer för måltider 2017/701 28. Avtal om förskoleverksamhet på intraprenad under perioden 2018-2020 2017/297 29. Svar på medborgarförslag om fallskärmar till höghusboende hyresgäster 2017/486 30. Svar på medborgarförslag om att ta bort all pyroteknisk användning i 2017/99 tätbebyggt område på nyår och påsk 31. Svar på medborgarförslag - Lägg ner tankarna om höghastighetsbana 2017/563 32. Informationsärenden till kommunstyrelsen 2017-11-30 2016/675

Kallelse Kommunstyrelsen 2017-11-23 Hålltider under dagen: Kl. 8.00-8.30 - upprop, godkännande av ärendelista, - kommunstyrelsens information och förvaltningens information/verksamhetsrapporter Kl. 8.30 9.30 Arbetsgrupp hela kommunstyrelsen gemensamt Kl. 9.30 Fika Kl. 10.00 12.00 Arbetsgrupper Lokal: Arbetsgrupp samhällsutveckling stora sammanträdesrummet femte våning Arbetsgrupp lärande/välfärd kommunfullmäktiges sessionssal Kl. 13-14 Ärendeföredragning (utan debatt) 10 min/ärende Kl. 14-15 Partigruppmöten (inkl. fika) Lokal: S + C + L Fullmäktiges sessionssal M + KD Åsunden NU + MP + V Rådhuset vån 2 SD Ätran Kl. 15 - Politisk diskussion och beslut Öppet sammanträde

Fastställelse av ärendelista Kommunstyrelsens information Förvaltningens information

Sammanträdesprotokoll Sida 1 av 5 Dnr Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden Nr 749/2017 Ansöka om och yttra sig i ärenden om offentligt biträde och yttra sig över kostnadsräkning. 1.2 Enhetschef 2017-09-07 Nr 740/2017 2017/75 Beslut att ej utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande 1.10 Enhetschef 2017-09-18 2 Allmänna ärenden 2.1 Nr 753, 791/2017 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal Upphandlingschef 2017-09-29, 2017-10-19 2.2 Nr 750, 754 755/2017 Upphandlingsbeslut inom ramen för inköpssamarbetet med Borås stad och inköpscentraler Upphandlingschef 2017-09-28, 2017-09-29 2.4 Nr 827, 828 829/2017 2017/708, 2017/709, 2017/722 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande Kultur- och fritidschef 2017-10-11, 2017-10-16 2.5 Nr 779, 815/2017 2017/2, 2017/2 Beslut om folkhälsoinsatser Folkhälsostrateg 2017-10-11, 2017-10-30 2.9 Nr. 787/2017 2017/672 Avge yttrande över ansökan om brukare av övervakningskamera Kanslichef 2017-10-17 2.17 Nr 773, 783/2017 2017/491, 2017/408 Avge yttrande som ankommer på kommunstyrelsen när remisstiden inte medger att ärendet behandlas på ordinarie sammanträde med kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll Sida 2 av 5 Kommunstyrelsens ordförande 2017-10-06, 2017-10-13 2.19 Nr 715/2017 Beslut om revidering av dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens förvaltning Kanslichef 2017-09-13 3 Ekonomiärenden Nr 788/2017 Utse beslutsattestant 3.6 Ekonomichef 2017-10-17 Nr 706, 826/2017 Besluta om och teckna handelsorder avseende värdepapper såsom aktier, fonder, obligationer och dylikt inom ramen för fastställda riktlinjer för placering av pensionsmedel. Ekonomichef 2017-09-12, 2017-10-25 3.17 4 Mark- och fastighetsärenden 4.3 4.6 4.9 4.16 Nr 772, 823/2017 Ansöka om/godkänna fastighetsbildningsåtgärder Exploateringsingenjör 2017-10-09, 2017-10-31 Nr 745/2017 Exploateringsingenjör 2017-09-21 Nr 822, 834/2017 Fatta beslut om samt godkänna/säga upp avtal om arrende, servitut, jakträtt, väg/vägrätt, tomträtt, ledningsrätt, parkering eller annan nyttjanderätt Exploateringsingenjör 2017-10-31, 2017-11-02 Nr 707 711, 713 714, 811 812, 817 818/2017 Förhandla och teckna hyreskontrakt av annan ägd fastighet Verksamhetschef fastighet 2017-09-04, 2017-09-07, 2017-09-05, 2017-09-06, 2017-09-11, 2017-10-16, 2017-10-11, 2017-10-30 Nr 743, 746, 747, 776, 803/2017, 2017/656, 2017/502, 2017/661, 2017/705, 2017/733 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-09-18, 2017-09-21, 2017-09-22, 2017-10-10, 2017-10-24 4.18 5 Fritidsärenden 6 Kulturärenden 6.1 6.5 Nr 780 781/2017 2017/686, 2017/691 Bevilja kulturarrangemangbidrag upp till 50 000 kr samt lämna avslag oavsett belopp Verksamhetschef 2017-10-06 Nr 777/2017 Beslut om öppethållande och tillfällig stängning av bibliotek Enhetschef 2017-10-10 7 Personalärenden Nr 691, 705, 734 737, 742, 744, 764 769, 771, 775, 778, 782, 802, 804 810, 830/2017, 835/2017, 836/2017, 837/2017, 838/2017, 839/2017 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget. Sektorchef 2017-07-07, 2017-08-30, 2017-08-25, 2017-08-15, 2017-09-27, 2017-09-22, 2017-09-27, 2017-10-06, 2017-09-12, 2017-10-30 7.1 Verksamhetschef 2017-08-31, 2017-08-07, 2017-08-14, 2017-08-28, 2017-10-11,

Sammanträdesprotokoll 7.7 7.11 c 7.16 7.21 a 7.24 a Sida 3 av 5 2017-10-05, 2017-09-21, 2017-07-14, 2017-08-22, 2017-07-09, 2017-05-24, 2017-10-18 Enhetschef 2017-09-11, 2017-09-19, 2017-09-21. 2017-10-09, 2017-10-03 Nr 696 698, 789, 790/2017, 840/2017, 841/2017, 842/2017, 843/2017 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst tolv månader Enhetschef 2017-09-05, 2017-09-08, 2017-07-04, 2017-08-23,2017-10-05 Verksamhetschef 2017-09-06, 2017-10-17, 2017-10-17, 2017-10-30 Nr 738 739, 758/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till 3 dagar Enhetschef 2017-09-14 Verksamhetschef 2017-09-13, 2017-10-02 Nr 692/2017 Träffa särskild överenskommelse med arbetstagare om avslutning av anställning. Personalchef 2017-08-30 Nr 716, 759/2017, 795/2017, 825/2017 Tecknande av och uppsägning av kollektivavtal Personalchef 2017-09-04, 2017-09-13, 2017-03-24, 2017-10-31 Nr 751 752, 757/2017 Avskrivning av lönefordran Personalchef 2017-09-27 Nr 760 761, 798 799, 801, 833/2017, Beslut om sjuklön i särskilda fall. Personalchef 2017-10-05, 2017-10-13, 2017-10-23, 2017-10-30 7.24 b 8 Planärenden 8.2 8.1 Nr 774, 816/2017 2017/422, 2017/624 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan Sektorchef 2017-10-09, 2017-10-30 Nr 694 695, 703/2017 Godkänna planavtal Exploateringsingenjör 2017-09-08, 2017-09-11 Nr 712/2017 2017/275 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan. Miljö och samhällsbyggnadschef 2017-09-12 8.2 9 Naturvårdsärenden Nr 763/2017 2016/476 Avge yttrande över förslag till eller bildande av särskilt skyddade områden enligt miljöbalken 7 kap 27 28 (natura 2000, internationella konventioner) Miljöinspektör 2017-10-06 9.5 10 Trafikfrågor 10.5 Nr 741/2017 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Administratör 2017-09-19 762/2017 Beslut om förordnande av parkeringsvakter. Enhetschef 2017-10-05 10.9 11 Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg

Sammanträdesprotokoll Sida 4 av 5 11.3 Nr 717/2017 2017/579 Yttrande till tillsyningsmyndighet Verksamhetschef 2017-09-12 11.14 Nr 756/2017 Anmälan om missförhållanden inom omsorgen för äldre, funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen (Lex Sarah) Verksamhetschef 2017-09-27 11.17 Nr 748, 824/2017 Beslut om ersättning till familjehem för barn och unga (arvode och omkostnadsersättning) Enhetschef 2017-09-27, 2017-10-31 11.31 a Nr 718 733/2017 Bevilja hyresgaranti enligt riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun och minimikraven enligt 3.3 Enhetschef 2017-09-01, 2017-01-27, 2017-02-07, 2017-03-21, 2017-02-28, 2017-06-13, 2017-05-30, 2017-06-13, 2017-08-16 12 Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan Nr 797/2017 Beslut att utbildningen på ett nationellt program får fördelas på längre tid än tre läsår, om eleven har läst ett reducerat program, eller om det i övrigt finns särskilda skäl för det. 16..6 Rektor 2017-10-20 Nr 770, 796/2017 Beslut avseende att elev ska få byta studieväg enligt GyF7:9 Rektor 2017-10-06, 2017-10-17 16.19 17 Grundsärskolan Nr 693/2017 Avgöra om elev tas emot i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektor 2017-09-07 17.1 18 Gymnasiesärskolan 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna 21.1 21.2 Nr 784 786/2017 Interkommunal ersättning avseende mottagande av elev från andra kommuner. Verksamhetschef 2017-09-15, 2017-09-21 Nr 699 702, 704, 800, 813, 819 821, 831 832/2017 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns förskola, grundskola, friskola. Särskola, specialskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola Verksamhetschef 2017-09-01, 2017-08-31, 2017-09-11, 2017-10-20, 2017-10-26, 2017-10-30, 2017-10-31 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna.

Sammanträdesprotokoll Sida 5 av 5

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-10-27 Tjänsteskrivelse anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2017-11-30 2017/12, löpnummer 4322/2017 Sammanfattning Delegering enligt kommunallagen innebär att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till någon annan. Detta innebär att kommunstyrelsen ger delegaten i uppdrag att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i vissa ärenden. Dessa beslut ska anmälas till kommunstyrelsen för information, kontroll och registrering. Anmälan av delegationsbeslut ingår som en del i kommunstyrelsens internkontroll. 1 Juridiska ärenden Nr 749/2017 Ansöka om och yttra sig i ärenden om offentligt biträde och yttra sig över kostnadsräkning. 1.2 Enhetschef 2017-09-07 Nr 740/2017 2017/75 Beslut att ej utlämna uppgifter och allmänna handlingar enligt OSL eller att uppställa förbehåll för utlämnande 1.10 Enhetschef 2017-09-18 2 Allmänna ärenden 2.1 Nr 753, 791/2017 Upphandla verksamhetsövergripande ramavtal Upphandlingschef 2017-09-29, 2017-10-19 2.2 Nr 750, 754 755/2017 Upphandlingsbeslut inom ramen för inköpssamarbetet med Borås stad och inköpscentraler Upphandlingschef 2017-09-28, 2017-09-29 2.4 Nr 827, 828 829/2017 2017/708, 2017/709, 2017/722 Bevilja/avslå ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande Kultur- och fritidschef 2017-10-11, 2017-10-16 2.5 Nr 779, 815/2017 2017/2, 2017/2 Beslut om folkhälsoinsatser Folkhälsostrateg 2017-10-11, 2017-10-30 2.9 Nr. 787/2017 2017/672 Avge yttrande över ansökan om brukare av övervakningskamera Kanslichef 2017-10-17 2.17 Nr 773, 783/2017 2017/491, 2017/408 Avge yttrande som ankommer på kommunstyrelsen när remisstiden inte medger att ärendet behandlas på ordinarie sammanträde med

2017/12, 4322/2017 2(5) kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande 2017-10-06, 2017-10-13 2.19 Nr 715/2017 Beslut om revidering av dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens förvaltning Kanslichef 2017-09-13 3 Ekonomiärenden Nr 788/2017 Utse beslutsattestant 3.6 Ekonomichef 2017-10-17 Nr 706, 826/2017 Besluta om och teckna handelsorder avseende värdepapper såsom aktier, fonder, obligationer och dylikt inom ramen för fastställda riktlinjer för placering av pensionsmedel. Ekonomichef 2017-09-12, 2017-10-25 3.17 4 Mark- och fastighetsärenden 4.3 4.6 4.9 4.16 Nr 772, 823/2017 Ansöka om/godkänna fastighetsbildningsåtgärder Exploateringsingenjör 2017-10-09, 2017-10-31 Nr 745/2017 Exploateringsingenjör 2017-09-21 Nr 822, 834/2017 Fatta beslut om samt godkänna/säga upp avtal om arrende, servitut, jakträtt, väg/vägrätt, tomträtt, ledningsrätt, parkering eller annan nyttjanderätt Exploateringsingenjör 2017-10-31, 2017-11-02 Nr 707 711, 713 714, 811 812, 817 818/2017 Förhandla och teckna hyreskontrakt av annan ägd fastighet Verksamhetschef fastighet 2017-09-04, 2017-09-07, 2017-09-05, 2017-09- 06, 2017-09-11, 2017-10-16, 2017-10-11, 2017-10-30 Nr 743, 746, 747, 776, 803/2017, 2017/656, 2017/502, 2017/661, 2017/705, 2017/733 Avge yttrande om upplåtelse av offentlig plats Exploateringsingenjör 2017-09-18, 2017-09-21, 2017-09-22, 2017-10-10, 2017-10-24 4.18 5 Fritidsärenden 6 Kulturärenden 6.1 6.5 Nr 780 781/2017 2017/686, 2017/691 Bevilja kulturarrangemangbidrag upp till 50 000 kr samt lämna avslag oavsett belopp Verksamhetschef 2017-10-06 Nr 777/2017 Beslut om öppethållande och tillfällig stängning av bibliotek Enhetschef 2017-10-10 7 Personalärenden Nr 691, 705, 734 737, 742, 744, 764 769, 771, 775, 778, 782, 802, 804 810, 830/2017, 835/2017, 836/2017, 837/2017, 838/2017, 839/2017 Beslut om återbesättande av tjänst, tillsvidareanställning och visstidsanställning inom budget. 7.1 Sektorchef 2017-07-07, 2017-08-30, 2017-08-25, 2017-08-15, 2017-09-27,

2017/12, 4322/2017 3(5) 7.7 7.11 c 7.16 7.21 a 7.24 a 2017-09-22, 2017-09-27, 2017-10-06, 2017-09-12, 2017-10-30 Verksamhetschef 2017-08-31, 2017-08-07, 2017-08-14, 2017-08-28, 2017-10-11, 2017-10-05, 2017-09-21, 2017-07-14, 2017-08-22, 2017-07-09, 2017-05-24, 2017-10-18 Enhetschef 2017-09-11, 2017-09-19, 2017-09-21. 2017-10-09, 2017-10-03 Nr 696 698, 789, 790/2017, 840/2017, 841/2017, 842/2017, 843/2017 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst tolv månader Enhetschef 2017-09-05, 2017-09-08, 2017-07-04, 2017-08-23,2017-10-05 Verksamhetschef 2017-09-06, 2017-10-17, 2017-10-17, 2017-10-30 Nr 738 739, 758/2017 Medge bibehållen lön under ledighet enligt AB 32 upp till 3 dagar Enhetschef 2017-09-14 Verksamhetschef 2017-09-13, 2017-10-02 Nr 692/2017 Träffa särskild överenskommelse med arbetstagare om avslutning av anställning. Personalchef 2017-08-30 Nr 716, 759/2017, 795/2017, 825/2017 Tecknande av och uppsägning av kollektivavtal Personalchef 2017-09-04, 2017-09-13, 2017-03-24, 2017-10-31 Nr 751 752, 757/2017 Avskrivning av lönefordran 7.24 b 8 Planärenden 8.2 8.1 Personalchef 2017-09-27 Nr 760 761, 798 799, 801, 833/2017, Beslut om sjuklön i särskilda fall. Personalchef 2017-10-05, 2017-10-13, 2017-10-23, 2017-10-30 Nr 774, 816/2017 2017/422, 2017/624 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan Sektorchef 2017-10-09, 2017-10-30 Nr 694 695, 703/2017 Godkänna planavtal Exploateringsingenjör 2017-09-08, 2017-09-11 Nr 712/2017 2017/275 Beslut om planbesked i de fall stöd för den avsedda åtgärden finns i en aktuell eller aktualitetsförklarad översiktsplan. Miljö och samhällsbyggnadschef 2017-09-12 8.2 9 Naturvårdsärenden 9.5 10 Trafikfrågor 10.5 10.9 Nr 763/2017 2016/476 Avge yttrande över förslag till eller bildande av särskilt skyddade områden enligt miljöbalken 7 kap 27 28 (natura 2000, internationella konventioner) Miljöinspektör 2017-10-06 Nr 741/2017 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Administratör 2017-09-19 762/2017 Beslut om förordnande av parkeringsvakter. Enhetschef 2017-10-05

2017/12, 4322/2017 4(5) 11 Yttranden, anmälningar m.m. inom verksamheterna individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg 11.3 Nr 717/2017 2017/579 Yttrande till tillsyningsmyndighet Verksamhetschef 2017-09-12 11.14 Nr 756/2017 Anmälan om missförhållanden inom omsorgen för äldre, funktionshindrade och individ- och familjeomsorgen (Lex Sarah) Verksamhetschef 2017-09-27 11.17 Nr 748, 792-794, 824/2017 Beslut om ersättning till familjehem för barn och unga (arvode och omkostnadsersättning) Enhetschef 2017-09-27, 2017-10-20, 2017-10-31 11.31 a Nr 718 733/2017 Bevilja hyresgaranti enligt riktlinjer för kommunal hyresgaranti i Ulricehamns kommun och minimikraven enligt 3.3 Enhetschef 2017-09-01, 2017-01-27, 2017-02-07, 2017-03-21, 2017-02-28, 2017-06-13, 2017-05-30, 2017-06-13, 2017-08-16 12 Anmälan till överförmyndare 13 Förskole- och skolbarnomsorgsverksamheten 14 Förskoleklassen 15 Grundskolan 16 Gymnasieskolan Nr 797/2017 Beslut att utbildningen på ett nationellt program får fördelas på längre tid än tre läsår, om eleven har läst ett reducerat program, eller om det i övrigt finns särskilda skäl för det. 16..6 Rektor 2017-10-20 Nr 770, 796/2017 Beslut avseende att elev ska få byta studieväg enligt GyF7:9 Rektor 2017-10-06, 2017-10-17 16.19 17 Grundsärskolan Nr 693/2017 Avgöra om elev tas emot i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektor 2017-09-07 17.1 18 Gymnasiesärskolan 19 Kommunal vuxenutbildning (Komvux) 20 Särskild utbildning för vuxna 21 Tecknande av avtal inom lärandeverksamheterna 21.1 21.2 Nr 784 786/2017 Interkommunal ersättning avseende mottagande av elev från andra kommuner. Verksamhetschef 2017-09-15, 2017-09-21 Nr 699 702, 704, 800, 813, 819 821, 831 832/2017 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns förskola, grundskola, friskola. Särskola, specialskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola Verksamhetschef 2017-09-01, 2017-08-31, 2017-09-11, 2017-10-20, 2017-10-26, 2017-10-30, 2017-10-31

2017/12, 4322/2017 5(5) Förvaltningens förslag till beslut Redovisningen av delegationsbeslut läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Susanne Borgh Registrator Kanslifunktionen

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Antagande detaljplan Vegby 4:170, Gamlebyvägen 1, Vegby Dnr 2016/686 Sammanfattning En utbyggnad av befintlig industribyggnad på fastigheten Vegby 4:170 planeras. För att kunna göra denna utbyggnad behövs att en planändring genomförs och att en ny detaljplan tas fram. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-06 från samhällsbyggnadschef 2 Plankarta Antagande 3 Planbeskrivning antagande 4 Granskningsutlåtande Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Detaljplanen för Vegby 4:170 antas.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-10-31 Tjänsteskrivelse antagande detaljplan Vegby 4:170, Gamlebyvägen 1 i Vegby Diarienummer 2016/686, löpnummer 4171/2017 Sammanfattning En utbyggnad av befintlig industribyggnad på fastigheten Vegby 4:170 planeras. För att kunna göra denna utbyggnad behövs att en planändring genomförs och att en ny detaljplan tas fram. Förvaltningens förslag till beslut Detaljplanen för Vegby 4:170 antas. Ärendet Fastigheten Vegby 4:170 är en industrifastighet. Där bedrivs idag huvudsakligen lagerverksamhet. En utbyggnad av den befintlig industribyggnad planeras. För att kunna göra denna utbyggnad behövs att en planändring genomförs. Lokalgatan i gällande detaljplan behöver ändras till industrimark. I gällande detaljplan från 1983-11-25 är fastigheten Vegby 4:170 planlagd för småindustri. Enligt gällande detaljplan är norra delen av fastigheten 4:170 planlagd som lokalgata. Detta hindrar företagets möjlighet att bygga ut sin verksamhet. Någon väg över fastigheten byggdes aldrig. Där finns däremot en transformatorstation och en elstolpe som är belägna mitt i det planerade vägområdet. För att företaget ska kunna bygga ut den befintliga industribyggnaden behövs att en ny detaljplan tas fram. Beslutsunderlag 1 Plankarta Antagande 2 Planbeskrivning antagande 3 Granskningsutlåtande Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Planenheten Sektor miljö- och samhällsbyggnad

Detaljplan för Vegby 4:170 i Vegby samhälle Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Diarienummer: 2016/686 ANTAGANDEHANDLING Begränsat förfarande Upprättad: 2017-08-25. Reviderad 2017-10-16 xx-xx-xx Miljö och samhällsbyggnad TELEFON 0321-59 50 00 (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Höjdgatan 3 POSTADRESS 523 86 Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

Innehåll INLEDNING Planens förenlighet med miljöbalken, kapitel 3,4, 5 och 7...4 Planprocessen och preliminär tidsplan...4 Syfte och huvuddrag...5 Plandata...5 Planområdets läge...5 Detaljplan...5 Översiktsplan...5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Riksintresse, odlingslandskap och fornlämningar...6 Riksintresse för framtida kommunikationsanläggning...6 Planförhållanden och riktlinjer...7 Mark och vegetation...6 Bebyggelse och verksamhet...8 Planerad utbyggnad...8 Tillgänglighet och brandskydd...9 Strandskydd...9 Gator och trafik...9 Gång- och cykelvägar...9 Kollektivtrafik...10 Störningar...10 Geoteknink...10 Översvämningsrisk...10 Radon...10 Markföroreningar...10 Teknisk försörjning...10 BEHOVSBEDÖMNING OCH KONSEKVENSBESKRIVNING Kultur- och Naturvärden...11 Riksintressen...11 Odlingslandskap...11 Fornlämningar...11 Miljöbedömning...11 Behovsbedömning...12 Nollalternativ...12 2 (16)

MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer...12 ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid...13 Huvudmannaskap...13 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning...13 Organisatoriska frågor...13 Planförfarande...13 Tidplan...13 Genomförandetid...13 Markägoförhållande...14 Huvudmannaskap...14 Ansvarsfördelning...14 Fastighetsrättsliga frågor...14 Markförsörjning...14 Planområdet Kvartersmark...14 Planområdet Allmän plats...14 Fastighetsbildning m.m....14 Ekonomiska frågor...14 Planekonomi...14 Anslutningsavgift för vatten, avlopp, dag- och dränvatten...14 Övriga avgifter...15 Tekniska frågor...15 Vatten och spillvatten...15 El/tele och uppvärmning...15 Genomförandebeskrivning rättsverkan...15 3 (16)

ANTAGANDEHANDLING 2017-10-16 Detaljplan för Vegby 4:170 i Vegby samhälle, Ulricehamns kommun PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: plankarta med bestämmelser, skala 1:1000 (A3) planbeskrivning med genomförandebeskrivning fastighetsförteckning granskningsutlåtande INLEDNING Planens förenlighet med miljöbalken, kapitel 3,4, 5 och 7 Planen bedöms vara förenlig med 3 kap miljöbalken (MB), som rör grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Lokaliseringen av planen bedöms som lämplig. Planen bedöms inte leda till några negativa effekter på människors hälsa och säkerhet. Planområdet berör till viss del riksintresse för natur, men inte riksintresse för kultur. Användningen bedöms tillgodose ett mycket angeläget samhällsintresse och allmänt behov. MB kapitel 4 behandlar Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Planområdet berör inte något av dessa områden. Detaljplaneområdet omfattas därmed inte av kapitel 4. Enligt kapitel 5 i miljöbalken ska kommuner och myndigheter säkerställa att uppställda miljökvalitetsnormer iakttas. Planen bedöms inte påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Kap 7 avser skydd av naturen. Planen berör inte Natura 2000, biotoper eller naturreservat. Planprocessen och preliminär tidsplan Detaljplanen föreslås hanteras med ett begränsat standardförfarande. Det innebär att när ett förslag är framtaget kan det skickas ut på samråd och efter eventuella justeringar kan skickas för antagande av kommunstyrelsen. Planprocessen beräknas ta cirka 4 månader. 4 (16)

Syfte och huvuddrag Fastigheten Vegby 4:170 är en industrifastighet. Där bedrivs idag huvudsakligen lagerverksamhet. En utbyggnad av den befintlig industribyggnad planeras. För att kunna göra denna utbyggnad behövs att en planändring genomförs. Lokalgatan i gällande detaljplan behöver ändras till industrimark. I gällande detaljplan från 1983-11-25 är fastigheten Vegby 4:170 planlagd för småindustri. Enligt gällande detaljplan är norra delen av fastigheten 4:170 planlagd som lokalgata. Detta hindrar företagets möjlighet att bygga ut sin verksamhet. Någon väg finns inte i verkligheten. Där finns däremot en transformatorstation och en elstolpe som är belägna mitt i det planerade vägområdet. För att LM Logistik AB ska kunna bygga ut industribyggnaden behövs att en ny detaljplan tas fram för området som tillåter LM Logistik AB att nyttja en större del av sin fastighet för avsatt ändamål. Plandata Planområdets läge Planområdet ligger i utkanten av Vegbys tätort. Cirka 80 meter söder om fastigheten ligger Samsjön. Sjön och fastigheten skiljs åt av Strandvägen. Fastighetens area är 4116 m². Fastigheten är i privat ägo. Planområdet omfattar en yta om ca 4 100 kvm. Det rödmarkerade området på översiktskartan här bredvid visar ungefärligt läge för ny detaljplanen. 5 (16)

Detaljplan I gällande detaljplan från 1983-11-25 är fastigheten Vegby 4:170 planlagd för småindustri. På utdraget av detaljplanen här bredvid ser man den planerade lokalgatan som ligger på norra delen av fastigheten. Översiktsplan I kommunens översiktsplan, antagen 29 oktober 2015, står det att kommunen stödjer en fortsatt utveckling av det framgångsrika näringslivet i hela kommunen genom god framförhållning, dialog och information. Formerna för stöttning av det lokala näringslivet utvecklas för att på bästa sätt matcha näringslivets behov. För övrigt nämns att det är ett närströvområde och sammanhållen bebyggelse. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING Riksintresse, odlingslandskap och fornlämningar Norra delen av fastigheten Vegby 4:170 gränsar till riksintresse för naturvård. Riksintresset täcker stora arealer i kommunen. Med tanke på att området redan är detaljplanelagt för småindustri och ändringen enbart gäller en väg som inte byggdes ut, innebär det att ändringen inte kommer att förorsaka en påtaglig skada på riksintresset. Planändringen bedöms inte påverka riksintresseområdena för natur- och kulturmiljövård. Fastigheten gränsar i öster mot regionalt värdefulla odlingslandskap. Den planerad utbyggnad på Vegby 4:170 kommer inte att påverka dessa. Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Riksintresse för framtida kommunikationsanläggning Detaljplanen ligger inom området för åtgärdsvalsstudie för framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg. Ett antagande av detaljplanen medger åtgärder i utredningsområdet för höghastighetsjärnväg. Innan den pågående åtgärdsvalsstudien är avslutad och innan det finns en beslutad korridor, bör inte ut- eller tillbyggnad av befintlig bebyggelse i utredningsområdet hindras, med hänvisning till riksintresset. Inom planområdet finns redan en industribyggnad och syftet med denna detaljplan är att skapa förutsättning för en tillbyggnad. Genomförandet av en höghastighetsbana är fortfarande osäker, därför bedöms att denna detaljplan inte kommer att påverka ett genomförande av en framtida höghastighetsbana. 6 (16)

Planförhållanden och riktlinjer Enligt gällande detaljplan är området planlagt för ändamålet småindustri med en nordlig och en sydlig del som skiljs åt med en remsa som är avsatt för vägmark (se figur nedan). Vägmarken är belägen på en fastighet som ägs av LM Logistik AB. I planbeskrivningen står det följande: Ytterligare utbyggnad kan senare ske öster om planområdet. Vägmark reserveras därför mellan AB bröderna Vegborns område och den nya industrimarken. Detaljplanen togs således fram under förutsättningen att ytterligare exploateringen skulle ske öster om planområdet. Därför reserverades vägmark som skulle fungera som tillfartsväg för trafik in till det nya området. I dagsläget finns ingen detaljplan för området öster om fastigheten. Med tanke på att exploateringen uteblev fick den reserverade vägmarken heller ingen nytta och etablerades därmed inte. Mark och vegetation Marken söder och väster om industribyggnaden, vid av och pålastningsbryggorna, består av hårdgjorda asfalterade ytor. För övrigt är det öppna ytor med gräs och grus, samt några enstaka små lövträd och buskar. Upp mot fastighetens norra gräns växer det ett par större träd. Se bild 1 och 2, samt bild 3 på nästa sida. Bild 1. Vy från Strandvägen och infarten i söder. 7 (16)

Bild 2. Vy från Gamlebyvägen vid plangränsens västra sida mot öster. Här ser man den lilla stugan. Bild 3. Vy från Gamlebyvägen mot norr och transformatorstationen. Bebyggelse och verksamhet På fastigheten Vegby 4:170 finns det idag en huvudbyggnad, en liten stuga och en transformatorstation. Vid fastighetens norra gräns finns en transformatorstation. Den är placerad på det område som i gällande detaljplan är avsedd för lokalgata. I den nya planen kommer det att avsättas ett E-område för att säkra placeringen av transformatorstationen. 8 (16)

Norr om industribyggnaden finns också en liten stuga, som idag endast används som ett litet förråd. I samband med utbyggnaden av industrin kommer denna byggnad antingen att rivas, eller flyttas till annan plats. Byggnaden har inget kulturellt värde. Planerad utbyggnad Nedan ses den planerade utbyggnaden (rödmarkerad). Tillgänglighet och brandskydd Planområdet är plant vilket ger förutsättningar för god tillgänglighet i den yttre miljön. Tillgängligheten framför och runt industribyggnaden är god, vilket gör att det är lätt för utryckningsfordon att ta sig fram. Strandskydd Enligt Miljöbalken 7 kap. råder generellt strandskydd 100 m vid sjöar och vattendrag för att tillgodose allmänhetens tillgång till friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt och djurlivet. För Sämsjön gäller strandskydd med 200 meter. Strandskyddet sträcker sig från strandlinjen både ut i vattnet och upp på land. I gällande detaljplanen är strandskyddet upphävt. Enligt plan och bygglagen(2010:900) 7 kap. 18g PBL gäller strandskyddet åter, om detaljplanen ersätts med en ny detaljplan. Genomförandet av planen förutsätter att strandskyddet upphävs. Vägområdet i planen har redan nu delvis tagits i anspråk för transformatorstation och körytor, därför saknas värde för rörligt friluftsliv och natur. Sammantaget gör detta att strandskyddet kan upphävas inom planen. 9 (16)

Som särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c -d, miljöbalken hänvisas till pkt 1. 1. Att område redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddet syften, Gator och trafik Fastigheten Vegby 4:170 trafikförsörjs via Strandvägen (väg 1700) och Gamlebyvägen. I gällande detaljplan finns ett utfartsförbud mot Strandvägen. Detta förbud kvarstår. Utmed Strandvägen (väg 1700) avsätts ett 4 meter brett område norr om vägen upp mot fastigheten Vegby 4:170. Detta innebär att det i plan införs allmän platsmark Gata, på den södra delen av fastigheten. LM logestik använder idag en närliggande fabrikslokal som lagerlokal. När företaget genomfört sin tillbyggnad kommer de att flytta lagret till sin fastighet Vegby 4:170. Utmed väg 1700 (Strandvägen) beräknas det inte bli någon större ökning av trafikflödet för att företaget får all sin verksamhet under samma tak. Gång- och cykelvägar I samhället Vegby finns gång- och cykelvägar utbyggda, bl a utmed Strandvägen in mot Vegbys centrum. I och med att det införs ett vägområde mellan Vegby 4:170 och Strandvägen (väg 1700) tryggas utbyggnadsmöjligheten av gc-vägen öster ut. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger vid korsningen Strandvägen Gamlebyvägen, bredvid fastigheten Vegby 4:170. Störningar Enligt trafikmätningar på Strandvägen (väg 1700) som gjordes 2002 uppmättes ett trafikflöde på 1921 fordon/dygn. Viss störning från trafik påverkar fastigheten, men ganska marginellt. Då det är en industrifastighet är toleransnivån något högre än för bostäder. Industrifastigheten används idag huvudsakligen som lagerlokal. Geoteknik Någon geoteknisk undersökning har inte tagits fram inom, eller i närheten av planområdet. Kommunens jordartskarta visar att området består av morän och blockighet. 10 (16)

Översvämningsrisk Förväntat vattenstånd i Sämsjön är för 100-årsflödet 165,2 m, för 200- årsflödet 165,22 m och för BHF 165,65 m. Strandvägen, som ligger mellan Sämsjön och Vegby 4:170 ligger på en höjd av 166 m över havet. Industrifastigheten ligger ungefär en meter högre. Det innebär att området ligger utom högsta nivå. Radon Enligt kommunens radonöversikt ligger planområdet inom normalriskområde. Markföroreningar Planområdet bebyggdes 1959 och här har det fram till 1998 varit en sömnadsfabrik. Halva lokalerna har alltid varit lager. De senaste åren har här endast bedrivits lagerverksamhet. Det har aldrig förekommit någon beredning i lokalerna, och det finns inget som tyder på att det finns några föroreningar i marken. Teknisk försörjning VA, el- tele- och bredbandsledningar finns i eller i anslutning till planområdet. Dagvatten ska infiltreras på fastigheten, eller omhändertas via ledningssystem. Åtgärder som kan vara aktuella är att sträva efter är att dagvattnet hanteras via hårdgjorda ytor och brunnar som kan tätas, samt tänka till kring lutning och placering av brunnar. Detta för att ge räddningstjänsten möjligheter att förhindra utsläpp av kontaminerat släckvatten vid en större brand. BEHOVSBEDÖMNING OCH KONSEKVENSBESKRIVNING Kultur- och naturvärden Vid fastighetens norra gräns, mot Vegby 4:78, finns ett riksintresseområde för natur. Fastigheten gränsar i öster mot regionalt värdefulla odlingslandskap. Inom planområdet förekommer inga kända kulturmiljövärden som kan förstöras eller skadas och naturvärdena inom planområdet är relativt begränsade. Riksintressen Detaljplanen berörs av riksintresset för naturvård. Riksintresset täcker in de inte exploaterade delarna av fastigheten med en brynzon och en 100-120 årig ek. Påverkan 11 (16)

på syftet med riksintresset får bedömas som marginellt då det finns andra ekar i direkt anslutning till denna som kan över ta dess roll. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresseområdet för kulturmiljövård. Riksintresse för Naturvård Riksintresse för kulturvård Odlingslandskap Odlingslandskap Fastigheten gränsar i öster mot regionalt värdefulla odlingslandskap. Den planerad utbyggnad på Vegby 4:170 kommer inte att påverka detta. Då fastigheten öster om Vegby 4:170 är klassad som regionalt värdefullt odlingslandskap lär här inte göras någon ny detaljplan och det i sin tur innebär att behovet av en lokalgata över Vegby 4:170 inte längre är aktuell. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Miljöbedömning På fastigheten Vegby 4:170, mot norra gränsen, står en större ca 100-120 årig tvåstammig ek. Vid besök kunde det inte noteras några specifika raritetsvärden som håligheter eller skyddsvärda lavar. Denna ek kommer inte att kunna bevaras i samband med att industrin byggs ut. Förlusten av denna ek får vägas mot utbyggnad av en befintlig verksamhet och att befintlig detaljplan förutsätter ett borttagande (Lokalgata). Detta tillsammans med att det i närområdet finns andra ekar som långsiktigt kan fylla denna eks funktion, gör att detaljplanen kan acceptera. Övriga naturvärden inom planförslaget bedöms som triviala. Behovsbedömning En MKB (miljökonsekvensbeskrivning) enligt Miljöbalken kommer inte att upprättas eftersom planen inte innebär någon betydande påverkan på miljö, hälsa, hushållning av mark och vatten och andra naturresurser. Nollalternativ Om det inte tas fram en ny detaljplan för området, där lokalgatan ändras till industriområde kan företaget inte genomföra sina utbyggnadsplaner och den dubbelstammade eken kommer att stå kvar. Det innebär också att transformatorstationen är placerad på mark som är avsedd för utbyggnad av lokalgata, vilket strider mot gällande plans syfte. 12 (16)

MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter i miljöbalken om viss lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljön i övrigt inom ett geografiskt område. Miljökvalitetsnormerna omfattar föroreningar i utomhusluft, vatten, olika parametrar i fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer för luft överskrids eller riskerar att överskridas inom områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sveriges vattenmyndigheter ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för vattenmiljöerna. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden 2015-2027. Miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst är en rättsligt bindande bestämmelse för myndigheter och kommuner vid tillämpning av miljöbalken i frågor om tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, vid tillsyn eller vid meddelande av föreskrifter. Dessutom ska kommuner och myndigheter följa miljökvalitetsnormen vid planering och planläggning, till exempel enligt plan- och bygglagen. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten Sämsjön är god ekologisk status respektive god kemisk ytvattenstatus 2015. Vattenmyndighetens förslag till miljökvalitetsnormer 2021 är god ekologisk status respektive god kemisk ytvattenstatus (2015-09-24). För Sämsjön är den ekologiska statusen bedömd som måttlig med avseende på näringsämnen och hydromorfologi (2013-11-01). Planområdet omfattar inga vandringshinder för vattenlevande organismer. Bidraget av näringsämnen till Sämsjön antas vara närmast försumbart. Genomförandet av planen medför inte några negativa effekter som leder till förändrade förhållanden avseende vattenförekomsternas status Genomförandet av planen bedöms inte komma att påverka statusen för vattenförekomsterna. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad samt framtida drift och underhåll av allmän plats. Inom planområdet finns ingen allmän plats. 13 (16)

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår i stället av plankarta och planbestämmelserna. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planarbetet bedrivs enligt plan- och bygglagens regler för begränsat förfarande (2010:900 PBL). Tidplan Följande översiktliga tidsplan gäller för detaljplanen: samråd tredje kvartalet 2017 antagande fjärde kvartalet 2017 Antagen laga kraftvunnen detaljplan beräknas fjärde kvartalet 2017. Genomförande av planen inleds under första kvartalet 2018. Tidplanen förutsätter att inga allvarliga synpunkter på detaljplanen inkommer som fördröjer planarbetet. Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). Genomförandetiden för denna detaljplan är 5 år från det att detaljplanen vinner laga kraft. Markägoförhållanden Detaljplanen omfattar fastigheten Vegby 4:170, vilken är i privat ägo. Huvudmannaskap Detaljplanen föreskriver att kommunen inte är huvudman för allmän plats. Ansvarsfördelning Ansvaret för att genomföra planen fördelas enligt följande: Fastighetsägare - egen byggrätt samt övrig anläggning inom fastigheten. Ulricehamns Energi AB - det allmänna va-ledningsnätet 14 (16)

Vattenfall TeliaSonera Trafikverket - eventuell utbyggnad av optofiber - elförsörjning - teleförsörjning - väghållare väg 1700 med vägområde. Fastighetsägare ansvarar för samtliga åtgärder inom kvartersmark när det gäller utförande, kostnader och framtida drift och underhåll. Fastighetsrättsliga frågor Markförsörjning Berörda fastighetsägare framgår av till planen bifogad fastighetsägarförteckning. Planområdet berör privatägd fastighet. Planområdet Kvartersmark Planområdet utgörs av fastigheten Vegby 4:170. Planområdet Allmän plats Planområdet utgörs av fastigheten Vegby 4:170. Trafikverket som är väghållare för väg 1700 (Strandvägen) har framfört önskemål om att man i detaljplanen anger ett 4 meter brett område utanför befintlig vägkant, mot fastigheten Vegby 4:170, som avsätts som vägområde. Det innebär att några kvadratmeter av fastighetens södra del blir allmän platsmark gata (genomfart) i detaljplanen. Fastighetsbildning m.m. Planen kommer inte att innebära någon förändring av fastigheten Vegby 4:170. Ekonomiska frågor Planekonomi Fastighetsägaren bekostar planarbetet. Ingen planavgift tas ut i samband med bygglov för nybyggnation. Anslutningsavgift för vatten, avlopp, dag- och dränvatten UEAB får intäkter för anslutningar till va-nätet enligt gällande taxa vid byggnation på fastigheterna inom planområdet. Övriga avgifter Den som bygger, får i normalfallet betala kommunala avgifter som t.ex bygglovsavgift, planavgift, avgift för nybyggnadskarta och utsättningsavgift etc. Tekniska frågor Vatten och spillvatten Vatten- och spillvattenledningar finns i anslutning till planområdet. 15 (16)

Dagvatten ska omhändertas lokalt där det är tekniskt möjligt. I den omfattning det är möjligt skall det fördröjas och renas, om så erfordras, inom fastigheten innan det leds vidare. Förorenat dagvatten får inte infiltreras. El/tele och uppvärmning Befintliga ledningar för el/tele finns i anslutning till området. Genomförandebeskrivning rättsverkan Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Den förtydligar detaljplanens syfte och blir därigenom vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ARBETSGRUPP Medverkande tjänstemän från Miljö och samhällsbyggnadskontoret: Viktoria Oscarsson kart- och mättekniker Henrik Wetterholm bygglovsingenjör Pär Norgren miljöinspektör Ola Alinvi miljöinspektör MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Sebastian Olofsson Sektorchef Ann Stockzelius Planingenjör Planenheten 16 (16)

2017-10-16 Dnr: 2016/686 Granskningsutlåtande för Vegby 4:170 I Vegby samhälle, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Miljö och samhällsbyggnad TELEFON 0321-59 50 00 E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Höjdgatan 3 POSTADRESS 523 86 Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

Innehållsförteckning 1. Länsstyrelsen...3 2. Trafikverket...3 3. Lantmäteriet...3 4. Skanova AB...3 5. Ulricehamns Energi AB...3 6. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund...3 Statliga verk och myndigheter...3 1. Länsstyrelsen...3 2. Trafikverket...4 3. Lantmäteriet...5 4. Skanova AB...5 5. Ulricehamns Energi...6 6. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund...6 2 (6)

Samrådets genomförande Rubricerad detaljplan har varit ute på samråd under tiden 14 29 september 2017. Handlingar och underrättelse har sänts till berörda sakägare, kommunala och statliga myndigheter och organ. Handlingarna har varit tillgängliga för påseende under samrådstiden i stadshusets foajé, på Miljö- och samhällsbyggnad på Höjdgatan 3, samt på kommunens hemsida www.ulricehamn.se. Under samrådstiden har sex yttranden inkommit som sammanfattas och kommenteras nedan. Yttrandena införs i sin helhet. 1. Länsstyrelsen 2. Trafikverket 3. Lantmäteriet 4. Skanova AB 5. Ulricehamns Energi AB 6. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Den 26 september 2017 genomfördes ett samrådsmöte med berörda sakägare. Samrådsförslaget presenterades och de närvarande fick möjlighet att ställa frågor. Skriftliga godkännanden till planförslaget har lämnats in av alla berörda sakägare. En begränsning av standardförfarandet kommer att användas., vilket innebär att detaljplanen skickas till antagande utan ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Sammanfattning och ändringar efter samråd På plankartan kommer ett område av 4 meter från vägkant, in på planområdet att avsättas för vägområde. Upphävande av strandskyddet kommer att föras in på plankartan. Riksintresse för framtida kommunikationsanläggning, höghastighetsbana, kompletteras i planbeskrivningen. Genomförandebeskrivningen kompletteras med information ang allmän plats. Statliga verk och myndigheter 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras och därför inte kommer att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt (både MB kap 3 och 4) 3 (6)

Mellankommunal samordning blir olämplig. Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs (MB 5 kap, luft och vatten) Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser (MB 7 kap) Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (buller, strålning, risk för olyckor, översvämning, erosion) Råd enligt PBL och MB Allmänna intressen Trafikverket noterar att avståndet mellan vägkant på väg 1700 och plangränsen är litet. Länsstyrelsen delar denna synpunkt. Till vägområdet räknas inte bara körbanan utan även diken, ytterslänt och övrigt utrymme som behövs för vägens bestånd samt drift, underhåll och framtida utvecklingsmöjligheter. Detta område bör inte klassas som kvartersmark utan bör antingen utgöras av allmän platsmark alternativt utgå ur planområdet. Vägområdets utbredning är inte alltid lätt att peka ut men bör i detta fall uppgå till ca 4-5 meter från vägkant. Naturmiljö Som framgår av planbeskrivningen återinträder strandskydd inom planområdet. Det behöver framgå av plankartan att kommunen avser att upphäva det strandskydd som återinträder. Vatten Om planen innebär ytterligare hårdgjorda ytor behöver dagvattensituationen särskilt tittas på hur dagvattnet kan komma att se ut på fastigheten. Om utbyggnaden kan innebära förändrade flöden är det bra om en plan på hur dagvattnet ska hanteras tas fram så att risk för påverkan på allmänna och enskilda intressen förebyggs. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt, således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Kommentar: På plankartan kommer ett område av 4 meter från vägkant, in mot planområdet att avsättas för vägområde. Upphävande av strandskyddet kommer att föras in på plankartan. 2. Trafikverket Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende för samråd. Detaljplanens syfte är att ändra befintlig planlagt lokalgata till industrimark och därigenom möjliggöra en utbyggnad av befintlig industri. Gällande detaljplan medger lokalgata vilket hindrar företagets möjlighet att bygga ut sin verksamhet. Fastigheten ligger i anslutning till väg 1700. Föreslagen detaljplan medger småindustri fram till vägkant tillhörande väg 1700. Befintlig anslutning avses nyttjas. Väg 1700 har en skyltad hastighet på 50 km/tim på den aktuella sträckan. Trafikmätning från 2005 visar 2091 fordon per dygn, varav 125 lastbilar. Synpunkter Avstånd från väg 1700 Trafikverket anser att vägområdet inte ska inkluderas i planen. Vägområdet bedöms vara vägdikets bakkant samt en meter. 4 (6)

Säkerhetszonen utmed väg 1700 utmed fastigheten bedöms vara minst 4 meter från vägkant. Säkerhetszonen är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Säkerhetszonen intill en väg måste alltid beaktas och utformas så att den bidrar till tydlighet, säkerhet och trygghet för alla trafikanter (TRV 2013:121). Prickmark Trafikverket förslår att kommunen avsätter prickmark utmed väg 1700 för eventuell framtida förlängning av befintlig GC-väg. Prickmarken bör vara utanför vägområdet. Trafiklastring Planförslaget behöver kompletteras med uppgifter om det ökade transportbehov som den föreslagna exploateringen förväntas medföra och hur det bedöms påverka det statliga vägnätet. Uppgifterna bör även inkludera prognos för år 2040 utmed väg 1700. Trafikverket rekommenderar kommunen att använda trafikverkets prognosverktyg EVA för att bedöma trafiken år 2040. Ny järnväg Detaljplanen ligger inom området för åtgärdsvalsstudie för framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg. Planerings- och utredningsarbete pågår för närvarande av de olika delsträckorna. För sträckan Borås-Linköping finns även en förstudie framtagen. Innan den pågående åtgärdsvalsstudien är avslutad och innan det finns en beslutad korridor, bör inte ut eller -tillbyggnad av befintlig bebyggelse i utredningsområdet hindras, med hänvisning till riksintresset. Den som planerar åtgärder i utredningsområdet bör dock informera sig om planeringsläget för den framtida järnvägen, för att kunna ta ställning till förutsättningarna för genomförande av den planerade åtgärden. Vi rekommenderar er att hålla er uppdaterade om läget för planeringen av höghastighetsbanan. Kommentar: Vägområde införs i detaljplanen. Prickmark för ev förlängning av gc-väg behöver inte införas. När gc-vägen behöver förlängas är det lämpligt att den läggs inom vägområdet, så som den befintliga gc-vägen, väster om infarten till Gammelbyvägen, ligger idag. Riksintresse för framtida kommunikationsanläggning kompletteras i planbeskrivningen. LM logestik använder idag en närliggande fabrikslokal vid Strandvägen som lagerlokal. När företaget genomfört sin tillbyggnad kommer de att flytta lagret till sin fastighet Vegby 4:170. Utmed väg 1700 (Strandvägen) beräknas det inte bli någon större ökning av trafikflödet för att företaget får all sin verksamhet under samma tak. 3. Lantmäteriet För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras. Planbestämmelser Det konstateras i planbeskrivningen att strandskyddet måste upphävas. Lantmäteriet kan dock inte återfinna någon sådan planbestämmelse. Kommentar: Upphävandet av strandskydd införs i plankartan. 5 (6)

4. Skanova AB Skanova AB har tagit del av rubricerat ärende och vill meddela att det ej finns något att invända mot planförslaget. Kommentar: Noteras. 5. Ulricehamns Energi Ulricehamns Energi vill framföra följande gällande samrådshandling för detaljplan vid Vegby 4:170. När gatumarken försvinner är då tanken att infart och dragning av ledningar till industrimarken norr om 4:170 kan ske utanför planområdet? Det allmänna dagvattennätet är idag inte utbyggt i området utan fastigheten verkar ta hand om sitt dagvatten via egna ledningar och tror delvis dike. Under Teknisk försörjning s. 10 så kan man skriva att Dagvatten ska infiltreras på fastigheten, eller omhändertas via ledningssystem. I genomförandebeskrivningen under Tekniska frågor skriv gärna Vatten och avlopp som rubrik och i andra stycket gällande dagvatten så efter renas bör man lägga till om så erfordras och vidare i stället för ansluts till kommunens nät innan det leds vidare. Kommentar: Planbeskrivningen justeras i texten. 6. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund På grund av närheten till sjön och att det rör sig om en industribyggnad kan det vara aktuellt att se över behov av att vidta åtgärder kring dagvattenhanteringen på fastigheten. Enklare åtgärder kan göra stor nytta vid en brand där stora mängder kontaminerat släckvatten kan riskera att komma ut till sjön eller kontaminera marken. Jag överlåter till er att bedöma om det är mest lämpligt med planbestämmelser eller information / samverkan med kommunens VA-aktör. De åtgärder som kan vara aktuella är att sträva efter att dagvattnet hanteras via hårdgjorda ytor och brunnar som kan tätas, samt tänka till kring lutning och placering av brunnar. Detta för att ge räddningstjänsten möjligheter att förhindra utsläpp av kontaminerat släckvatten vid en större brand. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras under Teknisk försörjning. Miljö och samhällsbyggnad Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutvecklingsenheten 6 (6)

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Budget- och verksamhetsuppföljning oktober 2017 Dnr 2017/765 Sammanfattning Budget- och verksamhetsuppföljning oktober 2017. Beslutsunderlag Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Budget och verksamhetsuppföljning oktober 2017 godkänns och läggs till handlingarna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-21 Tjänsteskrivelse - Budget- och verksamhetsuppföljning oktober 2017 Diarienummer 2017/765, löpnummer 4642/2017 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per oktober 2017. Kommunens ekonomiska resultat för 2017 prognostiseras uppgå till +68,5 mnkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till +31,6 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2017 är följaktligen 36,9 mnkr bättre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +27,7 mnkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 9,2 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen uppstår bland annat på grund av högre förväntade skatteintäkter än budgeterat. Även reavinster som uppstått i kommunens pensionsportfölj och vid försäljning av fastigheter påverkar resultatet positivt. Pensionskostnaderna bedöms bli 25,0 mnkr högre än budgeterat mot bakgrund av att det har fattats beslut under hösten om att göra en partiell inlösen på ett belopp på motsvarande summa. Investeringarna under årets tio första månader uppgår till 99,1 mnkr. Förvaltningens förslag till beslut Godkänner rapporten. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Rapport 201710 Beslut lämnas till Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef

Ekonomisk översikt Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen 2017 uppgår till +68,5 mnkr. Resultatet 2016 uppgick till +58,2 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2017 innebär följaktligen ett ekonomiskt resultat på en högre nivå jämfört med föregående år. Investeringarna under årets tio första månader uppgår till 99,1 mnkr (2016: 63,4 mnkr). Ekonomisk prognos 2017 Kommunens ekonomiska resultat för 2017 prognostiseras uppgå till +68,5 mnkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till +31,6 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2017 är följaktligen 36,9 mnkr bättre än budget. Ekonomiskt resultat, mnkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ekonomiskt resultat exklusive jämförelsestörande poster, mnkr 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58,2 29,0 48,4 58,2 68,5 2013 2014 2015 2016 2017(P) 39,3 34,5 51,2 83,0 73,5 2013 2014 2015 2016 2017(P) Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +27,7 mnkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till 1.280 mnkr. Inom sektor välfärd prognostiseras budgetunderskott med 2,0 mnkr inom äldreomsorgen samt 1,8 mnkr inom verksamheten funktionsnedsättning. Underskotten i dessa verksamheter förväntas dock kunna täckas av överskott inom beställning och kvalitet som redovisar ett överskott om 8,0 mnkr då beställningen inte har nått upp i budgeterad nivå. Individ- och familjeomsorgen prognostiserar ett överskott om 6,5 mnkr främst beroende på arbetet med ensamkommande. Sektorstödet räknar med ett överskott om 1,8 mnkr som avsatts i budget centralt inom sektorn. Sektor välfärd räknar totalt sett med ett ekonomiskt utfall som innebär ett överskott mot budget med 12,5 mnkr. Sektor lärande räknar med underskott inom verksamheten förskola med 4,5 mnkr. Även inom verksamheten grundskola prognostiseras underskott mot budget, 2,6 mnkr. Underskotten i verksamheterna täcks till en del av medel som avsatts centralt inom sektorn samt att barn- och elevhälsa har haft vakanser. Sektorn som helhet räknar med ett utfall som innebär underskott mot budget med 2,0 mnkr. Sektor service räknar med överskott mot budget med 2,2 mnkr och sektor miljö- och samhällsbyggnad räknar med ett samlat budgetöverskott med 2,7 mnkr. Mot bakgrund av prognoserna för verksamheterna är bedömningen att avsatta medel för budget i balans (3,3 mnkr) inte kommer att behöva användas under året för att täcka underskott inom verksamheterna. Totalt prognostiseras budgetavvikelsen för kommunledningsstaben uppgå till +12,3 mnkr, varav 2,6 mnkr avser kommunstyrelsens medel för oförutsedda kostnader. Av avsatta medel i lönepotten förväntas ca 6,1 mnkr återstå efter att verksamheterna har kompenserats för ökade kostnader till följd av löneöversynen 2017. En viktig orsak är att en del av de ökade kostnaderna finansieras via statsbidraget för lärarlönelyftet. 2

Verksamheternas budgetavvikelser, mnkr Kommunens låneskuld, mnkr 40 30 25,0 36,4 27,7 600 522 478 521 565 475 20 10 9,3 400 0-10 -0,9 200-20 2013 2014 2015 2016 2017(P) 0 2013 2014 2015 2016 201710 Finansiering Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 9,2 mnkr bättre än budgeterat. Avvikelsen är bland annat kopplat till högre förväntade skatteintäkter än budgeterat (8,3 mnkr). Orsakerna är ökade skatteintäkter på grund av högre skatteunderlagsprognos samtidigt som befolkningen ökade mer än förväntat under 2016. Reavinster är en annan viktig orsak till överskottet. Under året har det sålts både industrimark och bostadstomter. Reavinsterna på dessa försäljningar uppgår sammantaget till 8,3 mnkr. Utlåning till bolagen, mnkr 800 661 591 600 532 612 622 400 200 0 2013 2014 2015 2016 201710 Prognosticerade reavinster i pensionsportföljen 2017 uppgår till 8,7 mnkr. Avtal avseende trafiklösningen med de företag som etablerar verksamhet vid Ubbarp beräknas ge intäkter med 3,0 mnkr under 2017. Kostnaderna för etableringen (12,5 mnkr) belastade det ekonomiska resultatet redan 2015. Lägre investeringar än planerat beräknas innebära överskott mot budgeterade avskrivningskostnader/ kapitalkostnader med 5,0 mnkr. Pensionskostnaderna bedöms bli 25,0 mnkr högre än budgeterat mot bakgrund av att det har fattats beslut under hösten om att göra en partiell inlösen på ett belopp på motsvarande summa. Balanskravet Ulricehamns kommuns prognosticerade ekonomiska resultat 2017 innebär att kommunallagens krav på ekonomi i balans är uppfyllt. Av 2017 års ekonomiska resultat bedöms inga ytterligare medel avsättas till kommunens resultatutjämningsreserv. Efter tidigare års avsättningar uppgår resultatutjämningsreserven till 51,4 mnkr. Det finns inga tidigare balanskravsunderskott att återställa. Lån Kommunen fungerar som internbank för bolagen inom koncernen. Kommunen har en låneskuld som uppgick till 475 mnkr per 2017-10-31. Utlåningen inom kommunkoncernen uppgick vid samma tidpunkt till ca 622 mnkr. Ulricehamns kommun har följaktligen ingen egen låneskuld. 3

Balanskravet, mnkr 2017 Årets resultat enligt resultaträkningen 68,5 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har (mnkr). - reducering av samtliga realisationsvinster -17,0 + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - Känslighetsanalys, mnkr 2016 + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - + orealiserade förluster i värdepapper - - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 51,5 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv - Förändrade personalkostnader med 1 % 9,8 Förändrade bruttokostnader med 1 % 15,2 Förändrad utdebitering med 1 krona 49,3 Förändrat skatteunderlag i riket med 1 % 10,8 + användning av medel från resultatutjämningsreserv - Balanskravsresultat 51,5 4

Driftredovisning Ansvarsområde (mnkr) Budget Utfall oktober Prognos 2017 Avvikelse mot budget REVISION 1,4 0,7 1,4 0,0 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 1 278,8 1 023,5 1 251,0 27,7 Kommunledningsstab 82,5 63,6 78,8 3,7 KS oförutsett 2,6 0,0 0,0 2,6 Lönepott 6,1-0,3 0,0 6,1 Sektor miljö- och samhällsbyggnad 56,9 42,9 54,2 2,7 Sektor välfärd 490,9 395,8 478,4 12,5 - varav: Sektorstöd välfärd 14,0 9,1 12,2 1,8 Individ och familjeomsorg 53,0 39,2 46,5 6,5 Funktionsnedsättning 22,2 20,2 24,0-1,8 Äldreomsorg 68,8 60,4 70,8-2,0 Beställning och kvalitet 332,9 267,0 324,9 8,0 Sektor lärande 565,7 465,7 567,7-2,0 - varav: Sektorstöd lärande 48,3 37,5 46,7 1,6 Förskola 115,0 98,2 119,5-4,5 Barn- och elevhälsa 44,2 35,0 41,5 2,7 Grundskola 232,1 192,7 234,7-2,6 Gymnasieskola och komvux 126,2 102,2 125,4 0,9 Sektor service 74,1 55,8 71,9 2,2 TOTALT 1 280,2 1 024,2 1 252,4 27,7 FINANSFÖRVALTNING (INTÄKTER) 1 311,7 1 113,5 1 321,0 9,2 TOTALT 31,6 89,4 68,5 36,9 5

Kommunledningsstab Ekonomisk analys Kommunledningsstaben uppvisar ett överskott om 12,0 mnkr. Främst utgörs överskottet av KS oförutsett, ram i balans och lönepott. Personalkostnaderna inom ekonomifunktionen är lägre än budgeterat på grund av vakanser och en sjukskrivning. Kostnaderna för deltagande i upphandlingssamarbetet med Borås är också lägre än budgeterat. Ytterligare kostnader kommer dock att tillkomma under året. För närvarande införs en ny modul för e-handel - "Marknadsplatsen", vilket har inneburit högre konsultkostnader är normalt. Ytterligare kostnader kommer att tillkomma under året. En större positiv avvikelse finns även under personalkostnaderna inom enhet kommunikation. Den är primärt genererad genom partiella föräldraledigheter inom funktionen. Avvikelser inom personalfunktionen för jan-okt beror bland annat på att effekten av friskvårdsbidraget inte har fått full effekt i dagsläget tillsammans med att tjänsteköpen för företagshälsovård inte har fakturerats i tillräckligt stor utsträckning. Det tillsammans med heltid som norm inte heller fått full effekt vad gäller bland annat utbildningsinsatser. Facklig verksamhet fortsätter dock att generera ett underskott på grund av mer facklig tid på grund av dels samverkan/förhandlingar såväl som avsatt tid för huvudskyddsombud. När det gäller själva personalfunktionen finns det ett litet överskott bland annat på grund av funktionen haft vakans under några månader. Större delen av underskottet inom kanslifunktionen, ca 0,6 mnkr, bedöms vara kostnader till uppdragstagare inom överförmyndarverksamheten som kommunen ännu ej fått intäkter från migrationsverket för. Den exakta summan för de förväntade intäkterna är svår att beräkna. Förra året var vi i ett liknande läge men då årsbokslutet gjordes gick kostnaderna för uppdragstagare jämt upp med intäkterna. Kvarvarande underskott inom kanslifunktionen utgörs till stor del av ökade kostnader avseende budget- och konsumentrådgivning enligt nytt avtal med Borås stad, samt av olika personalförändringar kopplat till den nyinrättade strategi- och utvecklingsenheten. Överskottet under personalkostnader inom kommunikationsenheten kan förväntas försvinna då ett ärende om utbetalande av sjuklön från augusti ska behandlas. Då hantering och beslut av detta inte ännu är slutfört, är dock prognosen en aning osäker. Det är svårt att prognosticera nyttjande av friskvårdsbidrag men hypotesen är en nyttjandegrad om ca 40 50 %. Ökar nyttjandegraden mer än beräknat kommer det att påverka utfallet. Vidare väntas tjänsteköpen av företagshälsovård att öka under hösten i samband med att chefer arbetar mer aktivt med arbetsmiljö och förebyggande åtgärder. Till detta har förhandlingar slutförts vad gäller tjänsteköp för utbildningar inom hälsosam schemaläggning med leverantören. Vidare att mängden facklig tid ökar, detta bland annat på grund av de utökade behoven inom sektor lärande såväl som att vissa fack inte fått nedsättning av tjänst tidigare. Detta ger sammantaget att kostnadsökningen är högre än för 2016. Prognos Kommunledningsstaben totalt prognostiserar ett överskott 12,3 mnkr inklusive KS oförutsett och lönepott. Ekonomifunktionen har under året haft ett antal personalvakanser på grund av personalomsättning och föräldraledighet. Under slutet av året kommer funktionen att vara något "överbemannad" i samband med överlämning av uppgifter till nyrekryterade ekonomer. Verksamheten beräknar ändock med ett överskott. En post som inte fullt ut ingår i underlaget för den ekonomiska redovisningen är de kostnader som förväntas avseende de upphandlingstjänster som avropas via samarbetsavtal med Borås Stad. För närvarande införs en ny modul för e-handel - "Marknadsplatsen". Kostnaderna för projektet finns delvis med i utfallet till och med september, men ytterligare kostnader tillkommer. 6

Sektor MSB Ekonomisk analys Miljö och samhällsbyggnads utfall visar ett överskott i förhållande till budget om 4,4 mnkr. Verksamheten har framförallt högre intäkter än budgeterat, trots att budgeten för intäkter höjts med ca 2,1 mnkr inför 2017. Främst gäller det intäkter från bygglov, planavgifter och karttjänster. Överskottet beror även på ett överskott på personalkostnader främst kopplat till Byggenheten och Exploateringsenheten, där det pågår rekryteringar men också rekryterats in personer under perioden. De bidrag (vägbidrag etc.) som sektorn betalar ut visar också totalt ett positivt resultat utifrån budget. Materialkostnaderna är högre än budgeterat. Dessa avser fastighetsförmedlingskostnader i samband med försäljning av kommunala villatomter samt inköp av nya kontorsmöbler. Sektorn kan även se ökade utgifter från UEAB avseende väghållningen såsom underhållssopning, vinterväghållning m.m. Chefer i sektorn gör regelbundna analyser av budgetutfall samt vid behov har månatliga uppföljningar med ekonomienheten för analys. Sektorn arbetar aktivt med rekryteringsprocesser för att hamna i en budget i balans och uppnå kommunens mål. Sektorn har även avstämningar med UEAB med ledning av vårt uppdrag som beställare. Prognos Budgetavvikelsen prognostiseras att landa med ett överskott om 2,7 mnkr då intäktssidan fortsätter ligga på en hög nivå, efterfrågan på våra tjänster är således fortsatt stark. Sektorns arbete med återrekrytering fortgår samt även utökning av personalstyrkan till följd av de extra medel som givits för att mobilisera för nuvarande och framtida efterfrågan på våra tjänster. Utfallet av detta blir avgörande för hur väl prognosen för personalbudgeten faller ut och i nuläget prognostiseras ett överskott. Sektor lärande Ekonomisk analys Barn och elevhälsan har två miljon kronor avsatta för tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande stödbehov. 1,0 mnkr kronor finns avsatta för barn med fysisk funktionsnedsättning i förskolan. Dessa medel räcker inte eftersom insatser för barn i behov av särskilt stöd har ökat. Medel för särskilda undervisningsgrupper inom årskurs 1-9 ligger +0,3 mnkr. Medlen har fördelats i samråd med rektorerna i åk 7-9. Ett visst överskott på de centrala 15 resurstjänsterna p.g.a. sjukdom, föräldraledigheter, ej tillsatta tjänster och vikarier som är tillsatta på tjänsterna. Utmaning finns under året att kunna rekrytera behörig personal. Modersmålet går efter tillskott av medel ifrån Migrationsverket om 4,1 mnkr enligt budget. En utökning av antal elever som har rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning har ökat i samband med att antalet nyanlända har ökat. Kommunen erbjuder idag 17 olika språk. Det saknas fortfarande lärare till fem olika språk. Centrala elevhälsan och skolhälsovården visar ett överskott p.g.a. sjukdom, ej tillsatt tjänst, föräldraledigheter, kompetensutveckling och läromedel. Externa utredningar har köpts in och kommer att köpas in då vi saknar en skolpsykolog. Kostnader för kompetensutveckling och digitala verktyg till datateket har ökat. Interkommunala ersättningar för förskolan visar ett underskott på -0,7 mnkr varav kommunens fristående förskolor 0,3 mnkr. Kostnaderna för barn i behov av stöd visar ett underskott på -0,7 mnkr. Andelen barn som är i förskolan har ökat från 84% till 88% utan att verksamheten fått mer resurser. Totalt visar den kommunala förskolan ett underskott om -2,5 mnkr (avstämning -1,4 och enheterna -1,4 mnkr). I budget för 2016 fick inte förskolan ersättning för tre nya avdelningar i centralorten samt en besparing på 1 mnkr. Detta har bidragit till underskottet och tillräckliga åtgärder har inte kunnat vidtas under 2016 och 2017. Beräknad kostnad för tre avdelningar är 5 mnkr. Från september finns en förskolemodul vid förskolan Totus. Interkommunala ersättningar för grundskolan visar ett underskott på 1,3 mnkr. Skolskjutskostnaderna går för perioden med ett underskott på 1,1 mnkr. Ett nytt avtal gällande skolskjutsar börjar gälla från höstterminens start. Kostnader för förtätningen av elevdatorer inom åk 1-6 visar för perioden ett underskott på 1,1 mnkr. Under 2017 kommer innehavet av datorer att ses över. 2018 beräknas kostnaderna för it-stödet att vara i balans. 7

Grundskolans enheter fskl-åk 6 visar ett överskott om 0,5 mnkr. Grundskolans enheter åk 7-9 visar ett överskott om 1,1 mnkr. Medel från Migrationsverket ingår med 7,4 mnkr. Dessa medel går främst till personalkostnader men också till läromedel. Medel från Skolverket ingår med 10,5 mnkr. Dessa avser den statliga lågstadiesatsningen om 3,0 mnkr, fritidshemssatsningen om 0,9 mnkr, samt lärarlönelyft och karriärtjänster. Interkommunala ersättningar för gymnasiet visar ett underskott på 0,7 mnkr. Tingsholm uppvisar för perioden ett överskott om 2,1 mnkr. Prognos Interkommunala ersättningar inom hela sektorn förväntas totalt gå med underskott. Förskolan prognostiserar ett underskott på 4,5 mnkr. Modulen vid Totus har inte tilldelats någon driftsbudget vilket kommer att bidra till med ett underskott på ca 1,1 mnkr. Enheterna inom grundskolan beräknas ha en budget i balans. Skolskjutskostnaderna för grundskolan kommer troligtvis visa ett underskott på ca 1,6 mnkr och kostnader för förtätningen av it-stöd inom åk 1-6 beräknas gå med 1,3 mnkr i underskott. Enheterna på Tingsholm beräknas ha en budget i balans. Ansökningar för statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket för minskade barngrupper i förskolan, lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, nyanlända med flera görs löpande under året vilka bidrar till ökade intäkter som kan täcka upp för verksamhetens ökade kostnader. Sektorn totalt beräknas gå med underskott på -2,0 mnkr. Sektor välfärd Ekonomisk analys Sammantaget ligger fortfarande beviljade insatser mot äldreomsorgen och funktionsnedsättning på en betydligt lägre nivå än planerat. Det gör att verksamhetsområde beställning och kvalitet fortsätter att visa ett stort budgetöverskott då beställningen avseende, framförallt funktionsnedsättning, men även äldreomsorgen, är klart lägre än budgeterat. Även avgifterna ser ut att ge större intäkter för året än budgeterat. Trenden för beställning och kvalitet är att plusresultatet när det gäller beställningsdelen blir större för varje månad. Dock har antalet externa placeringar inom missbruksvården ökat under hösten, vilket påverkar budgetavvikelsen negativt. Äldreomsorgen har en obalans mellan somatiska platser och demensplatser. Det har därför varit svårt att hyra ut de somatiska lägenheterna, medan demenslägenheter har saknats. Det har medfört ett stort antal tomma dygn under året. Det har varit ett av verksamhetens största bekymmer under året för att hålla en ekonomi i balans. Det är svårt att sänka bemanningen om det är spridda lägenheter som är tomma på enheterna. Flera av hemtjänstgrupperna har lägre beställning i år än vad bemanningen var under hösten 2016, vilket har skapat en överbemanning i vissa arbetsgrupper. Det största underskottet sågs i februari och redan då påbörjades aktiviteter för att komma i balans. Underskottet har därefter minskat månad för månad. Det har varit viss omsättning av enhetschefer som också påverkar budgetavvikelsen då en ny chef behöver tid att komma in i arbetet, något som påvisar vikten av stabilitet på chefssidan. När det gäller funktionsnedsättning ligger personalkostnaderna överlag i nivå med budget. Det har av dock arbetsmiljöskäl varit nödvändigt med högre bemanning i vissa delar av verksamheten. I underskottet ligger framförallt engångskostnader som att kostnaderna för livsmedel efter ny upphandling ökade med ca 15 % tidigare under året samt flyttkostnader till nytt psykiatriboende. Även sektorsledning och sektorstödet gör ett plusresultat främst med anledning av att den budgetreserv som ligger där endast i mindre omfattning tagits i anspråk. Individ- och familjeomsorg har under året arbetat med att minska antalet HVB-platser för få ned kostnadsvolymen nu när de statliga ersättningarna för mottagandet av ensamkommande har sänkts. Budgetöverskottet efter oktober beror bland annat på att det inte finns någon extern placering inom barn och ungdom och att öppenvården och arbetsmarknad ger ett överskott med anledning av vakanta tjänster. Den främsta anledningen till den positiva budgetavvikelsen beror på att mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar ger ett 8

överskott 2017. Försörjningsstödet ligger fortsatt på en låg nivå och visar en positiv budgetavvikelse. Prognos Äldreomsorgen och funktionsnedsättning visar negativa avvikelser mot sina beställningar och intäkter, medan beställningsdelarna visar ett ännu större plus. Totalt lägger beställning och kvalitet en positiv prognos på 8,0 mnkr. När det gäller äldreomsorg och funktionsnedsättning så ligger äldreomsorgen kvar på samma prognos med -2,0 mnkr, medan funktionsnedsättning lägger sin på - 1,8 mnkr. Individ- och familjeomsorg prognostiserar ett större plusresultat, på 6,5 mnkr, vilket ökat med anledning av ett statsbidrag på ca 1,5 mnkr som kommer i december, men som inte kommer att mötas av motsvarande kostnad 2017. Sektorsledning och sektorstödet visar ett överskott och här läggs en plusprognos på 1,8 mnkr. Sammantaget ser det ut som att överskottet för sektorn som helhet ökar och att den positiva prognosen kan höjas från 8,5 mnkr till 12,5 mnkr. Sektor service Analys Sektor service visar efter oktober ett positivt resultat om 4 mnkr vilket är ca 2,5 mnkr lägre än samma period 2016. De största överskotten återfinns inom verksamheterna fastighet och it. Inom fastighet härrör stor del av överskottet från energikostnaderna då året hittills varit mildare än normalåret. Vad gäller kultur och fritid finns det stora överskottet gällande externa intäkter. I år är intäktsöverskottet dessutom ännu högre än motsvarande tid förra året, vilket förklaras av hyresintäkten från världscuparrangemanget på skidor i januari (0,4 mnkr). Verksamhet kost har ett överskott gällande kostnader för personal och material. Materialkostnaderna ligger på ett överskott beroende på att livsmedelsbudgeten är uppdelad i tolftedelar och under sommarmånaderna är åtgången av livsmedel i kommunens skolor lägre jämfört med övriga månader. Det totala resultatet för it i oktober är 2,1 mnkr. Tranemos vinstandel som uppgår till 0,7 mnkr har bokats bort från resultatet. Ett vite från en leverantör inom IT ger verksamheten en intäkt om 0,5 mnkr. De interna kostnaderna för it, kapitalkostnader för inköp, har ett överskott då de inköp som gjorts hittills under året ännu inte syns fullt ut. Registreringen av kapitalkostnaderna sker med viss fördröjning. Sett utifrån kostnadsställe finns det största överskottet knutet till personalkostnaderna och samtliga verksamheter utom support (kommunservice) har ett överskott här. Det handlar sammantaget till exempel om vakanser, partiella föräldraledigheter och sjukfrånvaro som tillsatts med egen pool eller inte fullt ut, samt att återbesättningar ses över i syfte att hitta nya effektivare lösningar och för att skapa förutsättningar för införandet av rätten till heltid. Prognos Verksamhet it har under första delen av året mottagit en intäkt på 0,5 mnkr på grund av ett vite. Verksamhet it har under året haft lägre personalkostnader än budgeterat och ett ökat it-stöd ger också ett positivt resultat. Det har dock uppkommit kostnader som rör en missad kommunikationskostnad och en felperiodiserad faktura gällande databaslicenser. Detta sammantaget gör att prognosen skrivs till ca 1,1 mnkr. Över- och underskott inom it fördelas mellan Ulricehamn och Tranemo vilket innebär att Ulricehamns del blir ca 0,7 mnkr. 9

Överskottet inom sektorstöd beräknas minska i takt med att aktiviteter genomförs under hösten och landa på ca 0,2 mnkr. Kultur och fritid samt kost prognostiserar efter oktober överskott. Inom kosten prognostiseras ett överskott inom förskola och skola med 0,1 mnkr. Kultur och fritids prognostiserar ett överskott om 0,2 mnkr. Fastighet prognostiserar ett överskott om 1 mnkr som härrör från höstens skogsavverkningar. Överskott inom support (kommunservice) bedöms plana ut under årets gång vartefter aktiviteter och arbeten genomförs. Osäkerheter som finns och som kan påverka prognosen är kostnader för uppvärmning, snö- och halkbekämpning samt löpande underhåll. Det är kostnader som är svåra att påverka och prognostisera. Inom kostverksamheten finns en oro över att äldreomsorgens externa intäkter inte följer den budget som är lagd. Verksamhet kultur och fritid kommer att följa kostnadsutvecklingen för den utbyggda konstsnöanläggningen som i dagsläget utgör en osäkerhet. 10

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Revidering av ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, december 2017 Dnr 2017/719 Sammanfattning Genom ett beslut i kommunfullmäktige 26 januari 2017 fick val- och arvodesberedningen i uppdrag att genomföra en revidering och översyn av de villkor som gäller de förtroendevaldas rätt till socialförsäkringar (sjukförsäkring, föräldrapenning m.m.) och andra lagar på arbetsmarknaden (semesterlönelagen och de förtroendevaldas rätt till personalförmåner m.m.). I dokumentet Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, är nu två nya paragrafer införda, 14 och 15. Dessa paragrafer avser sjukfrånvaro och föräldraledighet för den som inom kommunen fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-10-20 från kanslichef 2 Ersättningsregler förtroendevalda 2015-2018 - reviderad december 2017 med anledning av tillägg om ersättning vid sjukfrånvaro och föräldraledighet Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Revidering av Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, december 2017 antas och gäller från och med 1 januari 2018.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - Revidering av Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, december 2017 Diarienummer 2017/719, löpnummer 4172/2017 2017-10-20 Sammanfattning Genom ett beslut i kommunfullmäktige 26 januari 2017 fick val- och arvodesberedningen i uppdrag att genomföra en revidering och översyn av de villkor som gäller de förtroendevaldas rätt till socialförsäkringar (sjukförsäkring, föräldrapenning m.m.) och andra lagar på arbetsmarknaden (semesterlönelagen och de förtroendevaldas rätt till personalförmåner m.m.). I dokumentet Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, är nu två nya paragrafer införda, 14 och 15. Dessa paragrafer avser sjukfrånvaro och föräldraledighet för den som inom kommunen fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Förvaltningens förslag till beslut Revidering av Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, december 2017 antas och gäller från och med 1 januari 2018. Ärendet Genom ett beslut i kommunfullmäktige 26 januari 2017 fick val- och arvodesberedningen i uppdrag att genomföra en revidering och översyn av de villkor som gäller de förtroendevaldas rätt till socialförsäkringar (sjukförsäkring, föräldrapenning m.m.) och andra lagar på arbetsmarknaden (semesterlönelagen och de förtroendevaldas rätt till personalförmåner m.m.). Denna revidering skulle färdigställas så att beslut kunde fattas på kommunfullmäktige senast i juni 2017. Val- och arvodesberedningen begärde förlängd tid. Kommunfullmäktige medgav detta den 23 maj 2017 och beslutade att ärendet skulle beredas för beslut på fullmäktigemötet den 14 december 2017. Val- och arvodesberedningen har i sitt arbete undersökt med kommunens personalfunktion och med försäkringskassan för att få vägledning om hur dessa kompletteringar bäst ska formuleras. I dokumentet Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl, är nu två nya paragrafer införda, 14 och 15. Dessa paragrafer avser sjukfrånvaro och föräldraledighet för den som inom kommunen fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Stöd för att besluta dessa föreslagna ersättningar finns i kommunallagen 4 kap. Som information kan nämnas att nya kommunallagen, som träder i kraft i januari 2018 medger följande för hel- eller deltidsarvoderade förtroendevalda i kapitel 2: 18 Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som anges i 2 första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller landstinget.

2017/719, 4172/2017 2(2) Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket. Dessa regler är i nuvarande kommunallag endast förbehållna borgarråd i Stockholms stad. Beslutsunderlag 1 Ersättningsregler förtroendevalda 2015-2018 - reviderad december 2017 med anledning av tillägg om ersättning vid sjukfrånvaro och föräldraledighet Beslut lämnas till Ordförande i val- och arvodesberedningen Vice ordförande i val- och arvodesberedningen Personalchef Ekonomichef Pehr Johansson Kanslichef Petra Grönhaug Kommunsekreterare

1 ULRICEHAMNS KOMMUN Ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl mandatperioden 2015-2018 Fastställda av kommunfullmäktige 2014-09-29, 91. Reviderade av kommunfullmäktige 2017-03-30 57. 1 Tillämpningsområde Dessa bestämmelser äger tillämpning på I II Förtroendevalda i kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar samt i kommunens styrelser och nämnder. Av kommunfullmäktige eller kommunal styrelse eller nämnd utsedd förtroendevald när ersättning inte lämnas från samarbetsorgan, annan organisation eller liknande i samarbetsorgan med andra myndigheter, organisationer eller motsvarande i interna samrådsorgan, partsammansatta organ eller motsvarande såsom kommunens representant vid bolagsstämmor, förbundsstämmor, föreningsstämmor e d såsom kommunens representant i samband med särskilda uppdrag en ledamot i en fullmäktigeberedning när beredningen genom särskilt beslut gett ett specifikt uppdrag till beredningsledare, vice beredningsledare eller en ledamot i beredningen. III Av kommunen utsedda revisorer IV Andra än kommunala förtroendevalda, som är ledamöter eller ersättare i av fullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd formellt inrättat samrådsorgan; detta gäller då ersättning ej lämnas från annan myndighet eller organisation eller inom ramen för anställningsavtal. Tolkning i övrigt av reglernas tillämpningsområde, avgörs enligt 18 av kommunstyrelsen. 2 Grundbelopp Ett grundbelopp fastställs för 2015 till 53 000 kr. Detta grundbelopp räknas upp med 2,5 % den 1 januari varje år (med start 2016-01-01). Utifrån grundbeloppet utgår månadsarvoden och sammanträdesarvoden med en angiven %-sats.

2 Den %-sats som anges för respektive månadsarvode avser den ekonomiska ersättningen för uppdraget i % av grundbeloppet och avser inte tjänstgöringsgrad. 3 Sammanträdes- och förrättningsarvoden Sammanträdes- och förrättningsarvode utgår för deltagande i sammanträde samt för deltagande i verksamhet av annat slag än sammanträde, vilken beslutats av behörigt kommunalt organ eller på dess uppdrag. Arvode utgår för den faktiska tid som sammanträdet/förrättningen pågår. Arvode utgår per sammanträde/förrättning med 1 % av grundbeloppet per tillfälle om max tre timmar. För tid därutöver utgår ersättning med 165 kr/tim. Även detta belopp uppräknas med 2,5 % per år 1 januari (med start 2016-01-01). Ersättning utgår per påbörjad halvtimme. Arvode utgår även till ersättare som utan att tjänstgöra är närvarande vid sammanträde/ förrättning. Sammanträdes-/förrättningsarvode utgår inte till hel- eller deltidsarvoderad förtroendevald i vars årsarvode inkluderas ersättning för sammanträden/förrättningar. Arvode utgår inte till anställd i kommunen, vilken i denna egenskap deltar i sammanträde/förrättning. 4 Ersättning för förlorad arbetsinkomst Rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst utgår enligt nedan för sammanträde/ förrättning som grundar rätt till sammanträdes-/förrättningsarvode. Ersättning utgår enligt följande: Löntagare ersätts med belopp som motsvarar den faktiskt förlorade arbetsförtjänsten. För att få ersättning ska den förtroendevalde lämna intyg från arbetsgivaren om hur stor inkomstförlusten är per timma. Högsta timersättning för förlorad arbetsinkomst motsvarar grundbeloppet dividerat med 165. Intyg lämnas vid mandatperiodens början samt vid förändring av inkomstförhållandena. För den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning, som under dagtid kl 08.00-18.00 deltar i möte som grundar rätt till sammanträdes-/förrättningsarvode ska hans/hennes inkomst fastställas med ledning av de tre sista årens taxering. Personer som inte i övrigt faller in under ovanstående kategorier, ska genom intyg kunna styrka sin inkomstförlust på ett godtagbart sätt.

3 Tillämpningsanvisning Grunden för rätten till ersättning är att den förtroendevalde faktiskt har förlorat arbetsinkomster. En förtroendevald som tagit partiell och generell tjänstledighet har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Har den förtroendevalde ett uppdrag på ledig tid, uttag av flextid, semester etc har man inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det innebär också att en förtroendevald som byter arbetspass för att få ledig tid, när hen har ett uppdrag för kommunen, inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. En förtroendevald som är anställd och själv kan reglera sin arbetstid/arbetsschema så att uppdraget utförs på ledig tid och därför inte föranleder något löneavdrag, har inte heller rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. 5 Ersättning för förlorade semesterförmåner Förtroendevald, som genom intyg från arbetsgivaren, kan visa att semesterförmånen faktiskt påverkats av uppdraget har rätt till en ersättning för förlorade semesterdagar med styrkt förlorad arbetsinkomst enligt 4. 6 Pensionsbestämmelser Pensionsavtalet PBF gäller för vissa förtroendevalda med minst 40 % av grundnivån i förtroendeuppdraget. Vid början av varje mandatperiod fastställer kommunstyrelsen vilka förtroendevalda som omfattas av PBF. För förtroendevalda gäller omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige 2014-09-29, 92. För samtliga förtroendevalda, oavsett uppdragets omfattning, gäller avtalets pensionsbestämmelser. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 % av heltid. 7 Ersättning för barntillsynskostnader Ersättning utgår för styrkta kostnader som uppkommit till följd av deltagande i sammanträde eller förrättning för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla tolv år. Ersättning kan utgå med högst 165 kr/tim. Ersättning utbetalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen.

4 8 Ersättning för kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk Ersättning utgår för styrkta kostnader som uppkommit till följd av deltagande i sammanträde eller förrättning för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldes bostad och som inte ersätts på annat sätt. Ersättning kan utgå med högst 165 kr/tim. Ersättning betalas inte ut för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. 9 Ersättning för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning utgår till förtroendevald med funktionshinder för de styrkta särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande i sammanträde eller förrättning och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för t ex resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. 10 Ersättning för övriga kostnader För andra kostnader än vad som avses ovan betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkommit. Ersättning kan, efter prövning i kommunstyrelsens beredande utskott, utgå med max 1 650 kr/dag. 11 Reseersättning För resor som har direkt samband med uppdrag som arvoderas enligt dessa bestämmelser, utgår ersättning för resor från bostaden till platsen för sammanträdet/förrättningen och omvänt (eller motsvarande sträcka) om detta avstånd överstiger tre kilometer enkel resa. För resa till/från sammanträde/förrättning som föranleder extra resa från/till ordinarie arbetsplats utgår motsvarande ersättning. Utöver detta kan ersättning ges för resekostnad, som har direkt samband med uppdrag att justera protokoll.

5 Ersättning utgår enligt bilersättningsavtal som gäller för kommunens anställda, BIA. För förtroendevald med begränsat arvode utgår reseersättning för uppdrag som har direkt samband med det förtroendeuppdrag för vilket ett begränsat arvode utgår. Tillämpningsanvisning För förtroendevalda gäller resepolicy antagen av kommunfullmäktige 2007, 71. Enligt denna ska i första hand kommunens poolbilar användas. Resan enligt 11 sista stycket ska ha ett direkt och uppenbart samband med det förtroendeuppdrag för vilket ett begränsat arvode utgår. På den förrättningsblankett som lämnas för reseersättningen, ska tydliggöras vilket specifikt uppdrag som föranleder resan. 12 Förutsättningar för att erhålla arvoden och ersättningar För att få ersättning enligt 4-5 och 7-11 ska den förtroendevalde styrka sina förluster eller kostnader. Förlusten/kostnaden redovisas på särskild blankett. Arvode för sammanträde med kommunfullmäktige, fullmäktigeberedning, kommunstyrelse och nämnd betalas ut utan föregående anmälan. För övriga sammanträden/ förrättningar ska den förtroendevalde redovisa tid på särskild blankett. Yrkande om ersättningar ska framställas snarast dock senast inom tre månader räknat från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig. 13 Hel- och deltidsarvode Heltids- eller deltidsarvode utgår till förtroendevalda med uppdrag som ersätts med minst 40 %. Uppdrag och omfattning framgår av bilaga. Arvode till hel- eller deltidsarvoderad förtroendevald innefattar alla arvoden samt ersättning för förlorad arbetsinkomst och semesterersättning som har samband med angivet uppdrag eller som utförs på uppdrag av behörigt organ. Sammanträdes- och förrättningsarvode utgår inte. Rätt till ledighet motsvarande semester enligt semesterlagen. I arvodet för kommunstyrelsens vice ordförande ingår att vikariera för ordföranden under dennes semester. På samma sätt ingår i arvodet för kommunfullmäktiges vice ordförande att vikariera för ordföranden under dennes semester. För hel- och deltidsarvoderade som ersätts med minst 40 %, är Ulricehamn stationeringsort.

6 Tillämpningsanvisning När en förtroendevald har flera deltidsuppdrag där vart och ett av dessa uppdrag understiger 40 % men där den sammanlagda procentsatsen omfattar 40 % eller mer, ska dessa förtroendevalda inte erhålla arvoden samt ersättningar för förlorad arbetsinkomst och semesterersättningar. 14 Sjukfrånvaro för den som inom kommunen fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Förtroendevald som inte kan fullfölja sitt uppdrag till följd av sjukdom är sjukledig så länge arbetsoförmågan kvarstår. Behovet av sjukledighet utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom läkarintyg. Förtroendevald ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön, snarast anmäla sjukfrånvaron till kanslifunktionen, som i sin tur underrättar personalfunktionen som betalar ut arvoden och anmäler till Försäkringskassan. För att få rätt till sjukpenning är det viktigt att respektive förtroendevald anmäler arvodet som sjukpenninggrundande inkomst (SGI) till Försäkringskassan. Om arvodet inte räknas som SGI av försäkringskassan, ersätter kommunen den förtroendevalde i nivå med försäkringskassans bestämmelser. Dagsarvode beräknas enligt följande; totalt årsarvode 365 För de berörda förtroendevalda gäller följande. Dag 1 Dag 2-14 - karensdag; ingen ersättning - sjuklön 80% av arvodet enligt lagen om sjuklön Dag 15-90 - 90% av arvodet (Försäkringskassan 80% + Ulricehamns kommun 10%) ** Dag 91-360 - 90% av arvodet (Försäkringskassan 80% + Ulricehamns kommun 10%) *, ** Dag 361 - - Ersättning enligt Försäkringskassans bestämmelser, för närvarande 75 % * Då förtroendevald inte omfattas av avtalsgrupp sjukförsäkring (AGS), ersätter Ulricehamns kommun den förtroendevalde med 10% under dag 91 360 så att ersättningen motsvarar ersättningen för anställd personal. ** Har den förtroendevalde ett arvode som överstiger 7,5 prisbasbelopp justeras kommunens ersättning, så att den sjuklön som betalas ut motsvarar 90 procent av det arvode som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

7 15 Föräldraledighet för den som inom kommunen fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid Socialförsäkringsbalkens bestämmelser gäller, vilket innebär att föräldrapenning betalas ut från försäkringskassan med 80% av arvodet upp till 7,5 basbelopp. Därutöver betalas föräldrapenningtillägg ut från Ulricehamns kommun med 10% av arvodet upp till 7,5 basbelopp. Detta gäller under samma tidsperiod som gäller för arbetstagare. Tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn betalas ut från Försäkringskassan med 80% av arvodet. För att få rätt till föräldrapenning är det viktigt att respektive förtroendevald anmäler arvodet som sjukpenninggrundande inkomst (SGI) till Försäkringskassan. Om arvodet inte räknas som SGI av försäkringskassan, ersätter kommunen den förtroendevalde i nivå med försäkringskassans bestämmelser. 16 Begränsat arvode Begränsat arvode utgår till vissa förtroendevalda som fullgör uppdrag som ersätts med mindre än 40 %. Omfattning framfår av bilaga. 17 Högsta ersättning Den sammanlagda summan av årsarvode, sammanträdes-/förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst för en förtroendevald, får inte överstiga grundbeloppet x 12 per år. Tillämpningsanvisning Det är en uppgift för den enskilde förtroendevalde att själv bevaka detta. 18 I månadsarvode ingående arbetsuppgifter I månadsarvode till ordförande och beredningsledare inkluderas i tillämpliga delar ersättning bl a för att leda fullmäktiges, fullmäktigeberedningens, kommunstyrelsens, nämndens verksamhet att följa förvaltningens arbete överläggningar med verksamhetsansvariga

8 överläggningar med myndigheter samt med övriga kommunala organ genomgång/beredning inför sammanträde, förrättning, besiktning o dyl representera nämnden i övrigt för uppdrag som nämnden kan besluta om För vice ordförande i nämnd och vice beredningsledare ingår i årsarvodet förrättningar enligt ovan i tillämpliga delar, att vid behov ersätta ordföranden på sammanträden och i övriga uppdrag samt att i övrigt vara tillgänglig för uppdrag som nämnden kan besluta om. För övriga årsarvoderade inkluderas årsarvodet förrättningar enligt ovan i tillämpliga delar. För förtroendevald med begränsat arvode utges sammanträdes-/förrättningsarvode för deltagande i protokollförda sammanträden samt förrättningar utanför kommunen. För arvoderade gruppledare i de politiska partierna i kommunfullmäktige, gäller inte denna. 19 Allmänt Utbetalning av heltids-, deltids- och begränsat arvode görs med %-sats av grundbeloppet enligt bilaga varje månad. Om förtroendevald avgår under tjänstgöringsperioden, fördelas arvodet mellan denna och den som inträder i dennes ställe, i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. 20 Tolkning av bestämmelserna Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsen.

9 Bilaga Reviderad av kommunfullmäktige 2017-03-30, 57 Heltids-, deltids- och begränsade månadsarvoden Uppdrag % Kommunfullmäktige, ordf 40 vice ordf 25 Beredningsledare fasta och tillfälliga 10 Vice beredningsledare fasta och tillfälliga 8 Utgår endast för tid då beredningen arbetar enligt ett uppdrag från kommunfullmäktige. I denna bedömning av arvode ingår uppdraget för beredningsledare och vice att träffa berörd arbetsgrupp i kommunstyrelsen (enligt utvärdering av den politiska organisationen ett led i ett ökat informationsflöde mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen) Beredningsledare i val- och arvodesberedningen 4 endast år då val till riksdag, kommun och landsting genomförs Kommunstyrelsen, ordf 100 förste vice ordf 60 andre vice ordf (oppositionsråd) 90 Biträdande kommunalråd för ordf 60 Biträdande kommunalråd för förste vice ordf 40 De biträdande kommunalråden är tillika samtalsledare i kommunstyrelsens arbetsgrupp välfärd/lärande. Biträdande oppositionsråd 60 Det biträdande kommunalrådet är tillika vice samtalsledare i kommunstyrelsens arbetsgrupp välfärd/lärande. Samverkansnämnd miljö och bygg Ulricehamn och Tranemo, ordf 12 vice ordf 7 Individnämnd, ordf 10 + 5 (+5 avser särskilt det jouransvar för myndighetsutövning som finns i detta uppdrag) Vice ordf 5

10 Valnämnden, ordf 4(1) % 4 endast år då val till riksdag, kommun och landsting, val till EU-parlamentet eller folkomröstning genomförs. 1 övriga år Revisorer, ordf 5 ledamot 4 Överförmyndare och ersättare - Lönesätts i annan ordning; utses av fullmäktige från förvaltningsorganisationen Arvode till de politiska partiernas gruppledare i kommunfullmäktige 6 Samtliga arvoden justeras 1 januari varje år i enlighet med 2.

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Uppdrag till val- och arvodesberedningen att ta fram förslag till regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl mandatperioden 2019-2022 Dnr 2017/706 Sammanfattning Kommunfullmäktige ger val- och arvodesberedningen i uppdrag att ta fram förslag på regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen och beslutas på kommunfullmäktige 2018-06-20. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-02 från kanslichef 2 Uppdragsbeskrivning till val- och arvodesberedningen december 2017 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Val- och arvodesberedningen får i uppdrag att ta fram förslag på regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen och beslutas på kommunfullmäktige 2018-06-20. Budget för uppdraget fastställs till 50 000 kr.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-02 Tjänsteskrivelse - Uppdrag till valarvodesberedningen att ta fram regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m fl mandatperioden 2019-2022 Diarienummer 2017/706, löpnummer 4174/2017 Sammanfattning Kommunfullmäktige ger val- och arvodesberedningen i uppdrag att ta fram förslag på regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen och beslutas på kommunfullmäktige 2018-06-20. Förvaltningens förslag till beslut Val- och arvodesberedningen får i uppdrag att ta fram förslag på regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen och beslutas på kommunfullmäktige 2018-06-20. Budget för uppdraget fastställs till 50 000 kr. Ärendet Kommunfullmäktige ger val- och arvodesberedningen i uppdrag att ta fram förslag på regler för ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen och beslutas på kommunfullmäktige 2018-06-20. Budget för uppdraget fastställs till 50 000 kr. Vidare detaljer om hållpunkter i ärendeberedningen finns i uppdragsbeskrivningen. Beslutsunderlag 1 Uppdragsbeskrivning till val- och arvodesberedningen december 2017 Beslut lämnas till Ordförande i val- och arvodesberedningen Vice ordförande i val- och arvodesberedningen Kommunsekreterare Pehr Johansson Kanslichef

Sid 1 2017-11-02 Uppdrag till val- och arvodesberedningen att ta fram förslag på ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. för mandatperioden 2019 2022 2017/706 Ämne: Ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda m.fl. Beredning: Val och arvodesberedningen Uppdrag: Kommunfullmäktige avser att ge val- och arvodesberedningen i uppdrag att ta fram förslag på ersättningar och arvoden till kommunens förtroendevalda m.fl. inför mandatperioden 2019 2022. Förslaget ska beredas via kommunstyrelsen. Kanslifunktionen ska vara val- och arvodesberedningen behjälplig i arbetet. Kommunsekreteraren är sekreterare i val- och arvodesberedningen. Tidplan: Beredningen startar sitt arbete 2018-01-01. Förslaget ska senast vara färdigt för inlämning till nämndsbehandling 2018-05-03, inkluderat förankring i partigrupperna. Ärendet ska tas upp för beslut på kommunfullmäktiges sammanträde 2018-06-20. Budget: 50 000 kr Celso Silva Gonçalves Kommunfullmäktiges ordförande Lars Holmin Kommunfullmäktiges vice ordförande

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Revidering av avtal och reglemente för samverkansnämnd miljö och bygg Dnr 2017/758 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2013-05-27, 101 att inrätta en gemensam nämnd - samverkansnämnd miljö och bygg mellan Ulricehamns kommun och Tranemo kommun med start från den 1 september 2013. Under 2017 har en utvärdering av samverkansorganisationen gjorts. Med utgångspunkt från denna utvärdering och den nya kommunallagen som träder i kraft den 1 januari 2018, föreslås avtal och reglemente revideras i vissa delar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-08 från kommunchef 2 Avtal samverkansnämnd miljö och bygg 3 Reglemente samverkansnämnd miljö och bygg Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Avtal och reglemente för samverkansnämnd miljö och bygg antas.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-11-08 Tjänsteskrivelse Revidering av avtal och reglemente för samverkansnämnd miljö och bygg Diarienummer 2017/758, löpnummer 4608/2017 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2013-05-27, 101 att inrätta en gemensam nämnd - samverkansnämnd miljö och bygg mellan Ulricehamns kommun och Tranemo kommun med start från den 1 september 2013. Under 2017 har en utvärdering av samverkansorganisationen gjorts. Med utgångspunkt från denna utvärdering och den nya kommunallagen som träder i kraft den 1 januari 2018, föreslås avtal och reglemente revideras i vissa delar. Förvaltningens förslag till beslut Avtal och reglemente för samverkansnämnd miljö och bygg antas. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2013-05-27, 101 att inrätta en gemensam nämnd - samverkansnämnd miljö och bygg mellan Ulricehamns kommun och Tranemo kommun med start från den 1 september 2013. Under 2017 har en utvärdering av samverkansorganisationen gjorts. Med utgångspunkt från denna utvärdering och den nya kommunallagen som träder i kraft den 1 januari 2018, har diskussioner på ledningsnivå förts. Diskussionerna har resulterat i att reglemente och avtal behöver justeras. I det reviderade avtalet föreslås löptiden justeras. Avtalstiden föreslås vara två år, istället för förtroendevaldas mandatperiod. Avtalet kan förlängas med två år i taget. Uppsägningstiden föreslås ändras från arton till tolv månader. I det ursprungliga avtalet fanns en bilaga med som framförallt reglerade övergången till en gemensam nämnd. Denna bilaga föreslås tas bort eftersom det mesta är inaktuellt. De delar som berör övergång av personal vid samarbetets upphörande har överförts till avtalet. Vidare förtydligas arbetet gällande mål och styrdokument samt samverkansnämndens hantering av synpunkter vid myndighetsutövning. De delar som rör beslut i planärenden för Ulricehamns kommuns räkning, har tagits bort i både avtal och reglemente. Dessa beslut är numer delegerade till kommunstyrelsen. I reglementet har förtydligande gjorts gällande uppgifter som överlämnas från statlig myndighet och som är direkt hänförliga till nämndens befintliga verksamhetsområde. Beslut om överlämnande behöver inte tas av respektive kommunfullmäktige. Beslutsunderlag 1 Avtal samverkansnämnd miljö och bygg 2 Reglemente samverkansnämnd miljö och bygg Beslut lämnas till Tranemo kommun samverkansnämnd miljö och bygg

2017/758, 4608/2017 2(2) kommunchef samhällsbyggnadschef författningshandboken, reglemente Håkan Sandahl Kommunchef Agneta Isaksson Kommunjurist

AVTAL Samverkan miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Avtalet antogs 2013-06-17, 85 och reviderades 2017-12-11, x av Kommunfullmäktige i Tranemo Avtalet antogs 2013-05-27, 101 och reviderades 2017-xx-xx, x av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Avtalet gäller från och med 2013-09-01, det reviderade avtalet gäller från och med 2018-01-01.

Samverkansavtal gemensam miljö- och byggnämnd Genom följande avtal är Tranemo kommun, samverkanskommun, och Ulricehamns kommun, värdkommun, överens om att från och med 2013-09-01 samverka i en gemensam nämnd, vars ändamål och verksamhet beskrivs enligt nedan. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Verksamhetsområde Samverkansnämndens verksamhet och arbetsformer ska regleras i ett reglemente för nämnden. Reglementet ska antas av fullmäktige i de samverkande kommunerna enligt 9 kap. 33 kommunallagen. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör myndighetsutövningen i de lagstadgade kommunala åtaganden som rör miljö och byggverksamheten. Verksamhetsområdet specificeras i reglemente och bilaga. Samverkansnämnden miljö och bygg svarar för att inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd i någon av samverkanskommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i de frågor som kommunfullmäktige i samverkanskommunerna i reglemente eller annan ordning delegerat till nämnden. Samverkansnämnden miljö och bygg har rätt att besluta för värdkommunen då bestämmelserna i plan- och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas. Beslut för samverkanskommunen då bestämmelserna i plan- och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas tas i samverkanskommunen. Värdkommunen ska biträda kommunerna med sakkunskap i planering där frågor inom verksamhetsområdet berörs. Värdkommunen ska delta i samverkanskommunens krisorganisation när kunskap från den gemensamma organisationen efterfrågas. Värdkommunen ansvarar för att informera externt och internt inom verksamhetsområdet. 2 Organisatorisk tillhörighet Samverkansnämnden miljö och bygg ska är inrättad av Ulricehamns kommun som är värdkommun och ingår i denna kommuns organisation. Till nämndens förfogande ska finnas stöd från en förvaltning, som organiseras efter värdkommunens förvaltningsmodell. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska vara arbetsgivare för den personal som ingår i den gemsamma organisationen. Det åligger värdkommunen att upprätthålla erforderliga lokaler och utrustning samt svara för erforderliga investeringar av lös 2

egendom. Placeringsort är Ulricehamn där all personal är samlad i kommunens förvaltningsbyggnader. Till värdkommunens förfogande ska det vid behov finnas ett kontorsutrymme i samverkanskommunen. Det åligger värdkommunen att aktivt arbeta så att verksamheten är tillgänglig för kommuninvånarna i samverkanskommunen. Det noteras att såvida samverkanskommun har anställd tjänsteman åvilar det värdkommunen, enligt 6 b lagen om anställningsskydd vid övertagande av verksamhet, att överta denna personal. Personal som innan anställning i den nya verksamheten haft en anställning i respektive kommun går tillbaka till respektive kommun. Personal som framledes blir anställd i verksamheten är anställd av värdkommunen och övergår till värdkommunen. Vid eventuell övertalighet omfattas båda kommunerna vid omplaceringsutredning. 3 Ledning, styrning, ställning och uppföljning Samverkansnämnden miljö och bygg fattar beslut i Ulricehamn kommun och kommunstyrelsen i värdkommunen ingår avtal för Tranemo kommuns räkning. Ulricehamns kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa inom det gemensamma verksamhetsområdet. Ulricehamns kommun har regressrätt mot Tranemo kommun enligt stycket ovan. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska leda och samordna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska tillse att nämndens verksamhet bedrivs i enlighet med vad som är föreskrivet i lag eller författning samt med beaktande av beslut fattade av respektive kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska utforma och besluta om övergripande mål, regler, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten samt ansvara för att de, av respektive kommunfullmäktige, fastställda målen för verksamheten efterlevs. Arbetsprocessen inför beslut om övergipande mål, regler, riktlinjer och ramar för styrning av verksamheten ska bestå av att respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen gemensamt bereder förslag till beslut. Innan beslut fattas om ändringar av övergripande mål och riktlinjer som har en direkt inverkan på samverkansnämnd miljö och byggs verksamhet, ska samråd ske mellan kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar dock om mål och styrdokument såsom kontroll- och tillsynsplaner inom det gemensamma verksamhetsområdet. I detta avseende ska nämnden även hantera de synpunkter som inkommer gällande myndighetsutövningen inom nämndens ansvarsområde. Kommunstyrelsen i värdkommunen ska övervaka efterlevnaden av de lagstiftningar som reglerar nämndens ansvarsområde och med stöd av dessa meddela föreskrifter och beslut. Samverkansnämnden miljö och bygg ska följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. 3

Respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen bereder gemensamt ett förslag till taxor som är kopplade till verksamheten. Ambitionen ska vara att de blir lika i de samverkande kommunerna. Utvärdering av den gemensamma organisationen ska ske fortlöpande med en avstämning halvårsskiftet 2014 vid behov. En särskild uppföljning ska dock göras som ska redovisas i respektive kommun senast den 1 november 2018. Den särskilda uppföljningen bygger på årsredovisningen för 2017 kompletterad med delårsbokslutet för 2018. 4 Kostnadsfördelning Nettokostnaderna (de totala faktiska kostnaderna minskat med de totala faktiska intäkterna) för samverkansnämnden och organisationens verksamhet ska fördelas mellan kommunerna utifrån kommunernas invånarantal per den 31/12 året före budgetens fastställande. Initialkostnader för samverkan betalas enligt ovanstående kostnadsfördelning. Undantag för detta är kostnaden för digitalisering av arkivhandlingar före år 2006 i Tranemo kommun. Innestående kostnader och skulder i respektive kommun som härleds från tiden före samverkan ska regleras av respektive kommun. Investeringar i den gemensamma organisationens verksamhet betalas av värdkommunen. Kostnaderna till följd av investeringarna betalas av samarbetskommunerna enligt ovanstående kostnadsfördelning. De eventuella kostnader som finns i nämnden eller i verksamhetens organisation som härleds från verksamhetsområden som faller utanför samverkan ska betalas av respektive kommun. Arvoden och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden ska betalas av den kommun som nominerat dem. Det åligger värdkommunen att fördela kostnaderna utifrån god redovisningssed. Modellen för kostnadsfördelning skall följas upp per 2017-06-30 vid respektive avtalsperiods utgång och möjlighet till justeringar av fördelningsmodellen skall ske i samråd mellan kommunerna. 5 Ersättning Ersättningen enligt 4 ska betalas i form av driftbidrag till värdkommunen månadsvis i förskott den fjärde bankdagen efter kommunalskatteutbetalningsdagen. Varje månad ska 1/12 av det årliga driftbidraget faktureras från värdkommunen. Verksamhetens kostnader ska slutregleras före februari månads utgång året efter verksamhetsåret. 6 Eventuellt överskott/underskott Eventuellt framtida årliga överskott ska återgå till de samverkande kommunerna och eventuellt andra juridiska personer i enlighet med den fördelning som framgår av 4. 4

Eventuellt framtida årliga underskott ska täckas av de samverkande kommunerna i enlighet med den fördelning som framgår av 4. 7 Budget och ekonomisk redovisning Värdkommunen ska årligen i samråd med samverkanskommunen fastställa årsbudget och investeringsbudget för den gemensamma organisationen. Arbetsprocessen inför budget, årsredovisning och delårsbokslut ska bestå av att respektive kommuns presidier i kommunstyrelsen gemensamt bereder förslag till beslut. 8 Medelsförvaltning, kostnadsredovisning och insyn. Värdkommunen förvaltar organisationens medel. Samverkanskommun har rätt till löpande insyn i nämndens och förvaltningens arbete och redovisning. Värdkommunen ska löpande och på anmodan rapportera till samverkanskommunen hur verksamheten utvecklas och om den ekonomiska situationen under budgetåret. 9 Egendom/inventarier Den egendom/de inventarier som används i verksamheten i värdkommunen ska tillhöra värdkommunen. Värdkommunen erhåller överförd egendom/inventarier mot ersättning utifrån marknadsmässigt värde. Den samverkande kommunen ska godkänna vilken egendom/inventarier som kan överföras. 10 Försäkring Värdkommunen ska teckna och vidmakthålla försäkring i erforderlig omfattning för den gemensamma nämndens verksamhet. Det åligger värdkommunen att det finns ett försäkringsskydd för såväl personal som egendom (såsom egendomsförsäkring, ansvarsförsäkring, olycksfallsförsäkring etc.). 11 Revision och ansvarsfrihet Samverkansnämnden miljö och bygg och värdkommunens förvaltning av verksamheten ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om ansvarsfrihet ska prövas av kommunfullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. 12 Arkiv Värdkommunen är arkivansvarig för alla handlingar och dokument som framställs från och med 2013-09-01 i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. Värdkommunen är ansvarig för vård och förvaring av verksamhetens arkivhandlingar enligt Ulricehamns kommuns arkivreglemente. 5

Arkivansvar för handlingar från tiden före 2013-09-01 kvarligger på var och en av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha obegränsad tillgång till dessa äldre arkiv. Vid behov ska äldre akter/handlingar digitaliseras/överföras till värdkommunen. I det fall akter/handlingar överförs till värdkommunen övergår också arkivansvaret för dessa akter/handlingar. Datasystem och register som förs av den gemensamma organisationen ska ständigt hållas ajour. Arkivet ska organiseras så att det vid ett eventuellt upphörande av samarbetet går att överlåta akter till samverkanskommun. Värdkommunen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i samverkansnämnden miljö och byggs verksamhet. 13 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledamöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Vid val av ordförande och vice ordförande i nämnden, ska hänsyn tas till de politiska majoritetsförhållandena i kommunerna så att presidiet uppnår en god proportionallitet inom nämndens verksamhetsområde. Parterna är överens om att posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. 14 Omförhandling av avtalet Om förutsättningar för samarbete enligt detta avtal avsevärt förändras på påtagligt sätt ska avtalet omförhandlas. Begäran om omförhandling ska vara skriftlig och skickas till värdkommunen/samverkanskommunen. Nya villkor träder i kraft ett år därefter eller vid en tidigare tidpunkt om parterna är överens. Omförhandling av avtal och reglemente ska godkännas av respektive kommunfullmäktige. 15 Avtalets giltighet och uppsägning Detta avtal ersätter tidigare avtal som började gällaer från 2013-09-01. Ny avtalsperiod gäller från 2018-01-01 till och med 2019-12-31, Avtalet är gällande till och med 2014-1231 (sammanfaller med förtroendevaldas mandatperiod), därefter förlängs avtalet med två år i taget om det inte sagts sägs upp. Uppsägning av avtalet ska ske skriftligen till samtliga parter minst tolv månader före avtalstidens utgång i annat fall förlängs avtalet enligt ovan. Uppsägningstiden om arton tolv månader ska ses mot bakgrund av att kommunerna ska få rimlig tid för att anpassa sina personalresurser och lokaler. 6

16 Samarbetets upphörande I det fall samarbetet upphör fördelas avvecklingskostnaderna, innestående kostnader och skulder enligt fördelningen i 4. Egendom som anskaffats tillhör värdkommunen. Vid upphörande av avtalet ersätts samverkanskommun enligt fördelningen i 4 för den egendomen som anskaffats. Egendomen ska värderas till dess bokförda värde. Då organisationens personal är anställd av värdkommunen åligger det de samverkande kommunerna att vid avtalets upphörande erbjuda den gemensamma organisationens anställda företräde till anställning. Det åvilar värdkommunen att till samverkanskommunen överlämna akter och register vid samarbetets upphörande. 17 Tvist Vid tvist angående tillkomsten, tolkningen, tillämpningen eller giltigheten av detta avtal ska parterna genom inbördes förhandlingar söka träffa överenskommelse. Om samförstånd inte uppnås, rekommenderas parterna utan onödigt dröjsmål hänskjuta frågan till kommunstyrelsen i värdkommunen för särskilt förlikningsförfarande. Om förlikning inte kan uppnås ska tvisten slutligt avgöras av allmän domstol varvid tingsrätten i den domsaga inom vilken värdkommunen är belägen ska utgöra första instans. 18 Force Majeure Part är befriad från att fullgöra skyldighet enligt detta avtal endast om utförande hindras eller oskäligt betungas på grund av händelser utanför partens kontroll samt att dessa händelser ej kunnat förutses. Sådan befrielsegrund kan utgöras av exempelvis naturkatastrof, krigsutbrott eller strejker bortom partens kontroll. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. För Tranemo kommun 2017-12-xx För Ulricehamns kommun 2017-12-xx Tony Hansen kommunstyrelsens ordförande Mattias Josefsson kommunstyrelsens ordförande Carita Brovall kommunchef Håkan Sandahl kommunchef 7

REGLEMENTE Samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommun Reglementet antogs 2013-06-17, 85 och reviderades 20XX-XX-XX, XX av Kommunfullmäktige i Tranemo Reglementet antogs 2013-05-27, 101 och reviderades 20XX-XX-XX, XX av Kommunfullmäktige i Ulricehamn Reglementet gäller från och med 2013-09-01, det reviderade reglementet gäller från och med 2018-01-01.

Reglemente för samverkansnämnden miljö och bygg Tranemo kommun och Ulricehamns kommuner har kommit överens om att från och med 2013-09-01 i enlighet med kommunallagen enligt 9 3 kap. 3 a 19-36 kommunallagen inrätta en gemensam miljö- och byggnämnd. Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunernas gemensamma myndighetsnämnd för miljö- och byggfrågor. Den gemensamma nämnden ska benämnas samverkansnämnden miljö och bygg. 1 Organisationstillhörighet Ulricehamns kommun är värdkommun och samverkansnämnden miljö- och bygg ingår i Ulricehamns kommuns organisation. 2 Verksamhetsområde Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör kommunernas uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt inom plan- och byggväsendetområdet utifrån plan- och bygglagen, beträffande ärenden och andra uppgifter som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg ansvarar också för tillsyn och kontroll enligt lagstiftning och förordningar som styr nämndens verksamhet. Med myndighetsutövning mot enskild avses att för enskild part besluta om förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande samt att utöva tillsyn i sådant ärende. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör vidare kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt livsmedelslagen, tobakslagen och lagen om handel med receptfria läkemedel som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg fullgör även kommunernas uppgifter avseende tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen som avser myndighetsutövning mot enskild. Samverkansnämnden miljö och bygg har rätt att besluta för värdkommunen då bestämmelserna i plan- och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas. Beslut för samverkanskommunen då bestämmelserna i plan- och bygglagen om enkelt planförfarande tillämpas tas i samverkanskommunen. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inom sitt verksamhetsområde avge yttranden och lämna upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, annan nämnd eller kommunalförbund i någon av de samverkande kommunerna. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ansvara för de uppgifter som med stöd av lag eller annan författning överlämnas från statliga myndigheter och som kommunfullmäktige i respektive båda kommunerna har beslutatat ska ligga inom nämndens verksamhetsområde. Uppgifter som överlämnas från statlig myndighet och är av sådan karaktär att de är direkt hänförliga till nämndens befintliga verksamhetsområde, kräver inte beslut i kommunernas respektive kommunfullmäktige för att upptas inom nämndens ansvarsområde. 2

Samverkansnämnden miljö och bygg ska i övrigt fullgöra de uppdrag som respektive kommunfullmäktige ger nämnden. Samverkansnämnden miljö och bygg ska själv eller genom ombud föra kommunernas talan i alla mål och ärenden som avser nämndens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar någon annan. 3 Personalresurser För bistånd med handläggningen av samverkansnämnden miljö och byggs ärenden disponerar nämnden erforderliga personalresurser inom värdkommunens förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen i värdkommunen är anställningsmyndighet för personalen. 4 Delegering från kommunfullmäktige Samverkansnämnden miljö och bygg beslutar i frågor inom sitt verksamhetsområde och i frågor som den enligt lag eller annan författning ska handha. Samverkansnämnden miljö och bygg ska utifrån gällande lagstiftning och förordningar som reglerar verksamheten avge yttranden och lämna upplysningar till externa myndigheter inom sitt verksamhetsområde. 5 Sammansättning Samverkansnämnden miljö och bygg består av 6 ledamöter och 6 ersättare varav kommunerna vardera utser tre ledarmöter och tre ersättare. Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för en mandatperiod. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha en ordförande och en vice ordförande som enligt kommunallagen värdkommunens kommunfullmäktige ska utse. Respektive kommun äger rätt att lämna förslag på namn till uppdragen. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Posten som ordförande bör rotera per mandatperiod mellan kommunerna i följande ordning, Tranemo och Ulricehamn om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt bör posten som vice ordförande rotera i ordningen Ulricehamn och Tranemo. Samverkansnämnden miljö och bygg ska inte ha något utskott. Samverkansnämnden miljö och bygg ska ha ett presidium som består av ordförande och vice ordförande. 6 Ersättningar Arvoden och ekonomiska förmåner till ledamöter, ersättare, ordförande och vice ordförande i samverkansnämnden miljö och bygg ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för värdkommunen. 3

7 Sammanträden Samverkansnämnden miljö och bygg sammanträder på tid och plats som den själv bestämmer. 8 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. I första hand tjänstgör personlig ersättare, i andra hand ersättare från samma kommun och parti som ledamoten, i tredje hand ersättare från samma kommun som ledamoten och i sista hand annan ersättare. En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. Den ledamot som är förhindrad att delta i sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv snarast kalla den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättarna har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdet även när de inte tjänstgör. En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 9 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde, eller del av sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget, för en längre tid, får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 10 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen ska åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. När varken ordförande eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 4

11 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Samverkansnämnden miljö och bygg kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Justering av nämndens protokoll ska anslås på var och en av de samverkande kommunernas anslagstavla. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive kommuns kansli. 12 Reservation Om ledamot har reserverat sig mot ett beslut, och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 13 Delgivning Handlingar som ska delges samverkansnämnden miljö och bygg lämnas till ordföranden eller anställd som nämnden bestämmer. 14 Undertecknande av handlingar Skrivelser och andra handlingar som beslutas av samverkansnämnden miljö och bygg ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 15 Presidieberedning De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bereds av presidiet om beredning behövs. Presidiet bestämmer dag och plats för sina sammanträden. Protokoll behöver ej föras från presidieberedningen. 5

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3, 2017 enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Dnr 2017/682 Sammanfattning Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts med först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige för information. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-10-12 från Socialchef 2 Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 3, 2017 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kvartalsrapporten över ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 3, 2017, lämnas till kommunens revisorer och läggs till handlingarna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning 2017-10-12 Tjänsteskrivelse Rapportering av ej verkställda beslut kvartal 3, 2017 enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) Diarienummer 2017/682, löpnummer 4094/2017 Sammanfattning Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts med först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige för information. Förvaltningens förslag till beslut Kvartalsrapporten över ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 3, 2017, lämnas till kommunens revisorer och läggs till handlingarna. Ärendet Kommuner är skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljades insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) inte har verkställts senast tre månader efter beslutsdatum. Kommunen ska också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt efter tre månader. Även beslut som har verkställts med först efter tre månader ska rapporteras. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de en skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vite. Kommunens revisorer har enligt kommunallagen också en uppgift att granska ej verkställda beslut. Förvaltningen lämnar en särskild rapport med kommentarer kvartalsvis. Denna rapport lämnas även till kommunfullmäktige för information. För tredje kvartalet 2017, det vill säga beslut som fattades under perioden 2017-04-01 2017-06-30, har fyra nya beslut fattats som inte verkställts inom tre månader. Tre av dessa är beslut enligt LSS: boende med särskild service, kontaktperson och korttidsvistelse. Den fjärde är avlösning i hemmet enligt SoL. En insats, hemtjänst, har också avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Fem ärenden återrapporteras som fortfarande inte verkställda. Fyra av dessa rör daglig verksamhet enligt LSS och det femte gäller kontaktperson enligt LSS. Ett beslut om särskilt boende enligt LSS rapporteras som verkställt efter tre månader och ett beslut om hemtjänst enligt SoL rapporteras som avslutat av annan anledning.

2017/682, 4094/2017 2(2) Totalt under kvartalet, perioden 2017-04-01 2017-06-01, har 1 806 beslut fattats. Verksamhet Lag Antal beslut Funktionsnedsättning LSS 87 Funktionsnedsättning SoL 62 Individ- och familjeomsorg SoL 1066 Äldreomsorg SoL 591 Beslutsunderlag 1 Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal 3, 2017 Beslut lämnas till Kommunens revisorer Socialchef Magnus Andersson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Kvartal: 3, 2017 Nya ärenden Typ av insats Födelseår Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad Kontaktperson Korttidsvistelse Avlösning i hemmet Datum för avbrott Skäl för dröjsmål FN/LSS 170605 Har erbjudits bostad 19 september och ska lämna besked om hon accepterar eller inte. FN/LSS 170615 Har inte hittat lämplig kontaktperson. FN/LSS 170620 Föreslagen stödfamilj är under utredning ÄO/SoL 170505 Anhörig har inte haft behov av insatsen under perioden Hemtjänst ÄO/SoL 151222 170529 Personen bytte utförare av städ vid flytt till SÄBO, kommunen har ännu inte fått besked från utföraren om första städ Kön Verksamhet/ lagrum Beslutsdatum K 1990 M 2001 M 2002 K 1930 K 1926 Sektor välfärd TELEFON 0321-59 50 00 (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS 523 86 Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

Återrapportering av tidigare rapporterade ärenden som inte verkställts Typ av insats Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet Datum för avbrott Skäl för dröjsmål FN/LSS 170222 Måendet hos personen har hindrat verkställighet. FN/LSS 151101 Personen bor ännu inte i kommunen FN/LSS 130101 160622 Personen tar inte emot insatserna från kommunen FN/LSS 160322 160622 Kommunens lokaler är inte anpassade, har andra aktiviteter under tiden FN/LSS 160321 Har precis flyttat till kommunen. Ännu inte verkställt p.g.a. platsbrist Kön M 1994 M 1987 M 1988 K 1984 M 1990 Verkställda först efter tre månader Typ av insats Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad Verksamhet/ lagrum Beslutsdatum Födelseår Kontaktperson Verksamhet/ lagrum Beslutsdatum Datum för avbrott Datum för verkställande FN/LSS 170313 170901 Fanns inget ledigt boende. Kön Skäl för dröjsmål Födelseår M 1996 Sektor välfärd TELEFON 0321-59 50 00 (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS 523 86 Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

Övriga avslut Typ av insats Verksamhet/ lagrum Datum för avbrott Datum för avslut Skäl för dröjsmål och avslut Hemtjänst ÄO/SoL 161129 170913 Beslutet avslutades då det inte har gått att komma i kontakt med personen, trots flera försök via brev och telefon Kön Beslutsdatum Födelseår M 1965 Sektor välfärd TELEFON 0321-59 50 00 (vx) E-POST kommun@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS 523 86 Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Revidering av arkivreglemente (2017) Dnr 2017/663 Sammanfattning Arkivreglementet för Ulricehamns kommun har reviderats. Föregående arkivreglemente var från år 2013. Det reviderade arkivreglementet har uppdaterats i syfte att bättre passa in i kommunens nuvarande organisation samt följer den mall kommunen har för styrdokument. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-10-31 från kanslichef 2 Reviderat Arkivreglemente Ulricehamn 2017 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Reviderat arkivreglemente fastställs.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Revidering av arkivreglemente (2017) Diarienummer 2017/663, löpnummer 3686/2017 2017-10-31 Sammanfattning Arkivreglementet har uppdaterats av arkivarien på kanslifunktionen. Föregående arkivreglemente var fastställt av kommunfullmäktige i januari 2013 och behövde på en rad punkter uppdateras. Arkivreglementet följer nu även kommunens mall för styrdokument. Förvaltningens förslag till beslut Reviderat arkivreglemente fastställs. Ärendet Arkivreglementet har uppdaterats av arkivarien på kanslifunktionen. Föregående arkivreglemente var fastställt av kommunfullmäktige i januari 2013 och behövde på en rad punkter uppdateras och förtydligas. Arkivreglementet följer nu även kommunens mall för styrdokument. Ett arkivreglemente har sin utgångspunkt i arkivlagen, AL, (SFS 1990:782) samt arkivförordnigen (SFS 1991:446) och syftar till att tydliggöra vad som gäller för arkivhantering och arkivvård. I det reviderade arkivreglementet har texten omformulerats på ett sätt som gör reglementet tydligare. Fokus har varit att tydliggöra roller och ansvarsfördelning samt anpassa reglementet till kommunens nuvarande organisation. Beslutsunderlag 1 Reviderat Arkivreglemente Ulricehamn 2017 Beslut lämnas till Kanslichef Författningshandbok Pehr Johansson Kanslichef Clara Andersson Ovemyr Arkivarie

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument ARKIVREGLEMENTE ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2017-XX-XX GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-XX-XX ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslifunktionen GÄLLER TILL OCH MED: 2021-XX-XX

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehåll 1 Bakgrund...4 2 Syfte...4 3 Tillämpningsområde...4 4 Arkivansvar...5 5 Arkivmyndigheten...5 6 Redovisning av arkiv...5 7 Dokumenthanteringsplan...6 8 Rensning...6 9 Bevarande och gallring...7 10 Överlämning till arkivmyndigheten...7 11 Arkivbeständighet och arkivförvaring...7 12 Utlåning...8 3

1 Bakgrund Förutom de i arkivlagen, AL, (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) angivna bestämmelserna om arkivvård gäller för den kommunala arkivvården inom Ulricehamns kommun följande reglemente, meddelat med stöd av 16 arkivlagen. 2 Syfte Syftet med detta arkivreglemente är att fastställa hur arkivhanteringen och arkivvården ska organiseras samt tydliggöra ansvarsfördelningen. Arkivreglementet är det styrdokument som ligger till grund för dokumenthanteringsplan, arkivbeskrivning och arkivförteckning. Kanslichef på kanslifunktionen ansvarar för att arkivreglementet revideras vid behov, vanligtvis vart fjärde år. Sker det förändringar inom organisationen som påverkar något i arkivreglementet sker uppdatering så snart det är möjligt och lämpligt. 3 Tillämpningsområde 1 AL Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige, kommunfullmäktiges revisorer och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Kommunchef, kommunledningsstaben och sektorerna har ansvar för att handlingar arkiveras och förvaras korrekt, i enlighet med detta reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning är indelad i fyra sektorer; sektor miljö och samhällsbyggnad, sektor lärande, sektor service och sektor välfärd, med underliggande verksamheter och/eller enheter. Inom kommunledningsstaben finns fyra stabsfunktioner; ekonomifunktionen, kanslifunktionen, kommunikationsfunktionen och personalfunktionen. Detta reglemente gäller även för de kommunala bolagen. Ulricehamns kommun har tre kommunala bolag som finns samlade under moderbolaget Ulricehamns stadshus AB. De kommunala bolagen är; Ulricehamns Energi AB (UEAB), STUBO Ulricehamns bostäder AB samt Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB). 4

4 Arkivansvar 4-6, 9 AL Kommunchefen, kommunledningsstabsfunktionerna och sektorerna ansvarar för att sina arkiv vårdas i enlighet med arkivlagen. När arkivhandlingar överförts till kommunens centralarkiv ansvarar arkivmyndigheten (kommunstyrelsen) för arkivvården. Hos kommunchef, stabsfunktioner och sektorer ska handlingar förvaras i närarkiv, innan de överförs till kommunens centralarkiv. För varje närarkiv bör det finnas utpekade arkivredogörare som ansvarar för de praktiska arkivvårdande insatserna. 5 Arkivmyndighet 7-9 AL Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och har tillsynsansvar över arkivbildningen och arkivvården i kommunen. Kommunstyrelsen kan i egenskap av tillsynsutövande arkivmyndighet efterfråga underlag från kanslifunktionen. Hos arkivmyndigheten ska finnas ett centralarkiv för vård av det arkivbestånd som ska bevaras samt främja tillgänglighet och användning i kulturell verksamhet och forskning. Centralarkivet får även ta emot enskilda arkiv av betydelse för den lokala kulturhistorien. Kommunens arkivarie har sin organisatoriska placering på kanslifunktionen och har ansvaret för det praktiska arbetet med centralarkivet och arkivfrågor. 6 Redovisning av arkiv 6 2 p AL Kommunchef, stabsfunktioner och sektorer ska redovisa sitt arkiv genom en arkivbeskrivning och en arkivförteckning. Arkivbeskrivningen ska ge information om vad för slags handlingar som förvaras i närarkiven samt hur arkivet är organiserat. Arkivbeskrivningen ska kompletteras av en arkivförteckning, som är en systematisk förteckning över de handlingar som förvaras i närarkiven. Arkivbeskrivningen ska spegla arbetsuppgifter och organisation från och med tidpunkten för senaste större omorganisation, arkivets struktur, samt vilka gallringsregler som tillämpas. Arkivbeskrivningen ska upplysa om vilka som ansvarar för närarkivets vård. Syftet med arkivbeskrivningen är att ge allmänheten, förtroendevalda och tjänstemän den inledande orientering som krävs för att den mer detaljerade arkivförteckningen ska bli användbar. 5

Arkivförteckningen är ett inventarium över de handlingar som ingår i närarkivet. Syftet med förteckningen är att möjliggöra sökning och åtkomst av handlingar samt fixera arkivet och därmed minska risken för att handlingar försvinner. Kommunchef, stabsfunktioner och sektorer ansvarar för att en arkivbeskrivning och arkivförteckning upprättas. Arkivarien ska vara behjälplig vad gäller råd och anvisningar. För kommunens centralarkiv ansvarar arkivmyndigheten, genom arkivarien, att arkivbeskrivning och arkivförteckning upprättas. 7 Dokumenthanteringsplan 6 1 p AL Kommunchef, stabsfunktioner och sektorer ska kartlägga alla de handlingar som skapas i respektive verksamhet. Utifrån denna kartläggning ska en dokumenthanteringsplan upprättas. En fastställd dokumenthanteringsplan är att betrakta som ett gallringsbeslut då det i den tydligt ska framgå vilka handlingar som ska bevaras och vilka som ska gallras. Dokumenthanteringsplanen revideras årligen. Dokumenthanteringsplaner är enligt arkivlagen inte obligatoriska men kommunfullmäktige fastlägger i arkivreglementet att en kommungemensam dokumenthanteringsplan ska finnas. En dokumenthanteringsplan behövs för att kommunchef, stabsfunktioner och sektorer ska kunna åstadkomma en effektiv dokumentstyrning och för att kunna uppfylla de krav som ställs i arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I dokumenthanteringsplanen redovisas samtliga handlingar områdesvis och inom varje arbetsrutin. I planen anges bland annat när handlingar ska gallras och om handlingar ska bevaras. Arkivarien ansvarar för att årligen sammanställa dokumenthanteringsplanen. En dokumenthanteringsplan är ej detsamma som en arkivförteckning. 8 Rensning 6 4 p AL Handlingar som inte ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensningen ska utföras av en person med god kännedom om handlingarnas betydelse för förståelsen av ärendet exempelvis en handläggare. Rensningen ska ske så snart ärendet avslutas och placeras i närarkivet. 6

I praktiken innebär rensning att handlingarna befrias från material som inte tillför sakuppgift, exempelvis olika utkast och minnesanteckningar. Gem, tejp, häftklammrar, plastfickor och dylikt ska också rensas. Därefter gallras eller bevaras handlingarna. Gallring sker efter angiven gallringsfrist. Handlingar som ska bevaras levereras till kommunens centralarkiv. 9 Bevarande och gallring 3, 10 AL Alla handlingar behöver inte bevaras, vissa handlingar gallras efter ett visst antal år eller vid inaktualitet. Handlingar som ska bevaras levereras till kommunens centralarkiv. Dessa handlingar bevaras i syfte att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Handlingar som ska gallras förstörs då handlingen ej längre ska finnas kvar. I dokumenthanteringsplanen ska det tydligt framgå vilka handlingar som ska gallras och när, samt vilka handlingar som ska bevaras och när dessa ska levereras till centralarkivet. Gallring ska ske innan överlämning från närarkiven till centralarkivet. 10 Överlämning till arkivmyndigheten Handlingar som ska bevaras levereras till kommunens centralarkiv. När leveransen är genomförd ansvarar arkivmyndigheten (kommunstyrelsen) för handlingarna. Av dokumenthanteringsplanen ska det tydligt framgå när handlingar ska överlämnas till centralarkivet. Vid leveransen ska handlingarna vara ordnade i arkivboxar märkta med etiketter. I samband med leveransen ska alla handlingar som levereras förtecknas. En leveransreversal ska upprättas på att kommunchefen, funktionen eller sektorn överlämnat handlingarna och att arkivmyndigheten tagit emot handlingarna. 11 Arkivbeständighet och arkivförvaring 5 2 p, 6 3 p AL Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former för att förhindra att handlingar försvinner eller obehörig åtkomst. Närarkiv ska vara låsta och enbart kunna nås av de som arbetar i verksamheten. Kommunens centralarkiv ska enbart kunna nås av personal på 7

kanslifunktionen och av arkivarien. Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten. 12 Utlåning Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Förutsättning för utlån är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighet- och sekretesslagens bestämmelser. Utlåning av arkivhandlingar får endast ske mot kvitto eller anteckning i låneliggare där det ska framgå vem som lånar ut och vem som lånar samt när. 8

Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen 2017-11-23 Sida 1 av 1 Redogörelse av åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd Dnr 2017/636 Sammanfattning Kommunfullmäktige gav 2017-06-21 ( 112/2017) förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i oktober med en redogörelse av åtgärder för att minska sjuktalen. Tidens förlängdes till senast i december i beslut av kommunstyrelsen 2017-10-05 ( 229). Uppdraget gavs efter att kommunstyrelsen konstaterat att sjukfrånvaron i flera verksamheter inom sektor välfärd fortsatt ligger på en hög nivå. Förvaltningen har sammanställt en rapport Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd. I den framkommer de åtgärder som sektorn vidtar och vilka åtgärder som sektorn planerar att vidta för att minska sjuktalen. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse 2017-11-01 från socialchef 2 Rapport Åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Redogörelsen av åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd, godkänns och läggs till handlingarna. Förvaltningen får i uppdrag att komplettera åtgärdsplanen med åtgärder, aktiviteter och tidsplan inom området social arbetsmiljö. Kompletteringen ska redovisas för kommunstyrelsen senast i mars 2018. Uppföljning av åtgärdsplanen ska göras i samband med uppföljning av tertial 2 under 2018.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Redogörelse av åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd Diarienummer 2017/636, löpnummer 3503/2017 2017-11-01 Sammanfattning Kommunfullmäktige gav 2017-06-21 ( 112/2017) förvaltningen i uppdrag att återkomma senast i oktober med en redogörelse av åtgärder för att minska sjuktalen. Tidens förlängdes till senast i december i beslut av kommunstyrelsen 2017-10-05 ( 229). Uppdraget gavs efter att kommunstyrelsen konstaterat att sjukfrånvaron i flera verksamheter inom sektor välfärd fortsatt ligger på en hög nivå. Förvaltningen har sammanställt en rapport Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd. I den framkommer de åtgärder som sektorn vidtar och vilka åtgärder som sektorn planerar att vidta för att minska sjuktalen. Förvaltningens förslag till beslut Redogörelsen av åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd, godkänns och läggs till handlingarna. Ärendet Sjukskrivningstalen har ökat nationellt och man ser de största ökningarna bland kvinnor och psykiatriska diagnoser. Eftersom en stor del av kvinnorna som arbetar befinner sig inom kommun och landsting har dessa sektorer en hög andel sjukfrånvaro. Resultatet av olika rapporter och undersökningar tyder på att det inte är på grund av att kvinnorna är just kvinnor som de blir sjukskrivna, män som arbetar på dessa arbetsplatser blir sjukskrivna i lika stor omfattning då de utsätts för samma belastning/exponering. För att lösa sjuktalen behöver man därför fokusera på de organisatoriska delarna av arbetsmiljön, bland annat ledarskap, arbetstider, kompetensutveckling och resurser. Jämfört med Västra Götalandsregionen har Ulricehamns kommun lägre sjuktal än medeltalet. Inom Ulricehamns kommun har sektor välfärd en högre sjukfrånvaro jämfört med övriga sektorer. Inom alla sektorer är sjukfrånvaron högre för kvinnor än för män. Inom sektor välfärd skiljer sig sjukfrånvaron mellan de olika verksamheterna. Individ- och familjeomsorgen sticker ut med betydligt lägre lång sjukfrånvaro än övriga. Det är verksamhet Funktionsnedsättning och verksamhet Beställning och kvalitet som har den hösta andelen sjukfrånvaro, både totalt och lång sjukfrånvaro. Flest sjukskrivna (antal) finns dock inom verksamhetsområde Äldreomsorg. Kostnaderna från sjuklön uppgick år 2016 till 8 011 000 kronor. Därtill tillkommer kostnader för produktionsbortfall, administration, utökade arbetsuppgifter för kollegor samt eventuell rekrytering av vikarie. Den totala sjukfrånvaron var under samma år (2016) 7,5 procent för sektor välfärd. Om sektorn skulle lyckas minska sjuktalet till 5,6 procent skulle det innebära en sänkning av kostnaden för ordinarie personals sjuklön på 2 000 000 kronor. En hel del åtgärder pågår redan inom sektorn, men ytterligare åtgärder som riktar in sig på organisation behöver vidtas. Dessa presenteras i en åtgärdsplan. Beslutsunderlag 1 Rapport Åtgärder för att minska sjuktalen, sektor välfärd

2017/636, 3503/2017 2(2) Beslut lämnas till Socialchef Magnus Andersson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

Rapport ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SJUKTALEN SEKTOR VÄLFÄRD 2017-11-01

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd Ulricehamns kommun Sektor välfärd Maria Winsten Utredare Magnus Andersson Socialchef 2

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd Innehåll 1 Inledning...4 1.1 Sjuktal i Västra Götalandsregionen...4 1.2 Sjuktal i Ulricehamns kommun januari juni 2017...5 1.2.1 Sjuktalen inom olika verksamheter inom sektor välfärd...7 1.2.2 Sjunkande sjuktal...9 2 Orsaker till sjukskrivningar...9 2.1 Fysisk arbetsmiljö...9 2.2 Social och organisatorisk arbetsmiljö...9 2.2.1 Riskfaktorer...10 2.2.2 Friskfaktorer...10 3 Åtgärder för att minska sjuktalen...11 3.1 Ledarskap...12 3.2 Arbetstid...12 3.3 Positiva exempel...13 3.4 Verksamhetsmål...14 4 Framtiden...14 5 Kostnader för sjukfrånvaro...15 6 Åtgärdsplan...16 7 Åtgärder som överstiger sektornivå...17 3

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 1 Inledning Sjukskrivningstalen har ökat nationellt och man ser de största ökningarna bland kvinnor och psykiatriska diagnoser. Eftersom en stor del av kvinnorna som arbetar befinner sig inom kommun och landsting har dessa sektorer en hög andel sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan bland kvinnor är en fråga för många parter. Regeringen har kommit med en strategi som, bland annat, behandlar denna punkt 1. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en avsiktsförklaring med åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting 2. Arbetsmiljöverket har på uppdrag av regeringen gjort inspektioner och undersökt arbetsmiljöförhållandena inom de kvinnodominerade sektorerna 3. Resultaten av undersökningarna pekar på att en stor andel av sjukfrånvaron bland kvinnor beror på arbetsmiljörelaterade faktorer. Det är brister i den fysiska arbetsmiljön som leder till sjukskrivningar på grund av belastningsrelaterade symtom, men det är framförallt brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som resulterar i sjukskrivningar på grund av psykiatriska diagnoser som är det största problemet. Därefter kommer sjukskrivningar på grund av muskulära diagnoser. Samtidigt tyder resultaten också på att det inte är på grund av att kvinnorna är just kvinnor som de blir sjukskrivna. Män som arbetar på dessa arbetsplatser blir sjukskrivna i lika stor omfattning (procentuellt sätt) som kvinnor då de utsätts för samma belastning/exponering 4. För att lösa sjuktalen behöver man därför fokusera på de organisatoriska delarna av arbetsmiljön, bland annat ledarskap, arbetstider, kompetensutveckling och resurser. 1.1 Sjuktal i Västra Götalandsregionen I en redovisning av den totala sjukfrånvaron i Västra Götaland har Ulricehamns kommun 6,5 procent, vilket är lägre än medeltalet på 7,2 procent. Tittar man på långtidssjukfrånvaron (minst 60 dagar) har Ulricehamns kommun 44,1 procent jämfört med medeltalet 48,6 procent. För kvinnor är sjukfrånvaron i Ulricehamns kommun 7,0 procent, jämfört med medeltalet 11,1 procent. Siffrorna för män är 4,4 procent för Ulricehamn och 8,1 procent i medelvärde 5. 1 Regeringens skrivelse 2015/16:80, En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020, Skr. 2015/16:80 2 Avsiktsförklaring åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting, Stockholm 2016-08-19 3 Se t.ex. Hot och våld inom vård och omsorg, kunskapsöversikt, rapport 2011:16. Delrapport Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö, rapport 2012:11. Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, rapport 2013:1. Projektrapport inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning, rapport 2014:3. Kvinnors arbetsmiljö 2011-2014- slutrapport, rapport 2015:6. En vitbok om kvinnors arbetsmiljö, rapport 2017:6. 4 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö, Arbetsmiljöverkets rapport 2017:6 5 www.kolada.se 4

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd Jämförelse kommunerna i Sjuhärad 70 60 50 40 30 20 10 0 Bollebygd Borås Herrljunga Mark SvenljungaTranemoUlricehamnVårgårda Sjukfrånvaro totalt Långtids sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män 1.2 Sjuktal i Ulricehamns kommun januari juni 2017 Att sjuktalen inom vissa delar av sektor välfärd, där en stor del av medarbetarna är kvinnor, är relativt hög är därför ingen problematik som är unik för Ulricehamns kommun. För att få perspektiv på sektorns sjukskrivningstal presenteras nedan en jämförelse mellan olika sektorer, och kommunen totalt, under perioden januari juni 2017. Hittills under perioden ligger den totala sjukfrånvaron inom sektorn på 7,39 procent, jämfört med 6,56 procent totalt inom kommunen 6. Tittar man vidare på sjuktalen i kommunen är det uppenbart att sjukfrånvaron bland kvinnor är högre än sjukfrånvaron bland män, i alla sektorer. Antalet anställda som är kvinnor är också fler än männen inom alla sektorer. Det skulle vara intressant att bryta ner statistiken på enhetsnivå och kunna jämföra enheter med många kvinnor med enheter med många män för att se om skillnaderna blir än tydligare, eller om de minskar. 6 All statistik om sjukfrånvaron är hämtad från www.kolada.se 5

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd En annan intressant jämförelse är att inom alla sektorer och bland både män och kvinnor ökar sjukfrånvaron med ålder, förutom för män inom sektor service där sjukfrånvaron minskar med ålder. Även inom sektor välfärd sjunker sjukfrånvaron något för män från 50 år och äldre. 6

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 1.2.1 Sjuktalen inom olika verksamheter inom sektor välfärd Inom sektor välfärd finns fyra verksamheter som arbetar med olika saker. De olika verksamheternas arbetsområden beskrivs kortfattat nedan för att få en bättre grund för att förstå och analyser sjukfrånvaron som presenteras längre ned. Beställning och kvalitet Myndighetsutövning äldreomsorg Myndighetsutövning funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) Myndighetsutövning missbruk Myndighetsutövning färdtjänst och riksfärdtjänst Hemsjukvård Anhörigstöd Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Bostadsanpassning Individ- och familjeomsorgen Myndighetsutövning Barn och unga Myndighetsutövning försörjningsstöd HVB-boende Stödboende Familjerätt Faderskap Familjebehandlare Fältassistent Öppenvård Integrationsenheten Arbetsmarknadsenheten Funktionsnedsättning Avlösare i hemmet Boende med särskild service för vuxna Boendestöd Daglig verksamhet/dagverksamhet Kontaktperson Korttidstillsyn för skolungdom Korttidsvistelse Ledsagare Personlig assistent Äldreomsorg Särskilt boende för äldre (vård- och omsorgsboende) Dagverksamhet för äldre Hemtjänst Hjälpmedel Korttidsvistelse Anhörigstöd Volontärverksamhet riktad mot äldre Sjukfrånvaron skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna inom sektor välfärd. Det som utmärker sig mest är verksamhet Individ- och familjeomsorg som har betydligt lägre sjukfrånvaro än de andra verksamheterna. De som har högst lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar) procentuellt är Beställning och kvalitet och Funktionsnedsättning. I antal räknat har äldreomsorgen flest medarbetar sjukskrivna. Det är också Funktionsnedsättning och Beställning och kvalitet som hade de högsta totala procentuella sjuktalen. Den korta sjukfrånvaron (2-14 dagar) är relativ jämn mellan de olika verksamheterna 7. 7 www.kolada.se 7

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd Analys Individ- och familjeomsorgen skiljer sig en del mot övriga verksamheter i hur den är organiserad. Inom verksamheten finns både myndighetsutövning och utförardelar. Inom verksamheten arbetas med myndighetsutövning inom enheterna barn och unga, familjerätt samt försörjningsstöd. Utförandedelar finns inom barn och unga (HVB, stödboende) samt frivilliga insatser inom öppenvård, familjebehandling, fältassistenter med mera. Inom Individ- och familjeomsorgen arbetar man heller inte med köp- och sälj som budgetmodell. Inom Beställning och kvalitet finns myndighetsutövning och den kommunala hälso- och sjukvården, medan Äldreomsorgen och Funktionsnedsättning är renodlade utförarverksamheter. Sektorn behöver djupare undersöka om den olikheten i organisationen kan ha påverkan på sjuktalen: leder en blandad verksamhet till bättre arbetsmiljö? Hur kan övriga verksamheter göra för att uppnå detta? Vad finns det annars för fördelar, nackdelar? Individ- och familjeomsorgen har också under en längre tid arbetat med ett systemteoretiskt arbetssätt. Både myndighetsdelarna och utförardelarna har genomgått samma utbildning och har samma teoretiska grund för sitt arbete. Sektorn behöver analysera vidare hur detta har påverkat arbetsmiljön och hur det ska kunna överföras till de övriga, mer renodlade, verksamheterna. Inom Beställning och kvalitet har det under våren varit en turbulent situation med chefsbyten och osäkerhet i organisationen och läget har upplevts som osäkert och oklart. Inom Individ- och familjeomsorgen har det också varit chefsbyten under våren, ändå har situationen upplevts som mer lugn och under kontroll. Det är också viktigt för sektorn att analyser vad dessa skillnader beror på för att kunna hitta nycklar till en bättre social arbetsmiljö. Det är möjligt att sjukskrivningstalen ytterligare kan sänkas om man ser över handledning och kompetensutveckling för vissa personalgrupper. Det är också viktigt att ha med sig att även om Funktionsnedsättning och Beställning och kvalitet har den största procentuella sjukfrånvaron (andel) är det inom Äldreomsorgen som de flesta medarbetarna är sjukskrivna (antal). 8

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 1.2.2 Sjunkande sjuktal Under september kan man se att sjuktalen för sektorn har sjunkit ytterligare och utfallet i september 2017 är 6,7 procent, jämfört med september 2016 då utfallet var 7,2 procent. Detta är det lägsta talet på flera år. 2 Orsaker till sjukskrivningar Kommunen, och sektor välfärd, för inte statistik över om sjukrivningar är arbetsrelaterade eller inte, denna kunskap finns hos de närmsta cheferna på enhetsnivå. På nationell nivå ser man att de diagnoser som är störst är psykiatriska och sådana som rör muskulära besvär. 2.1 Fysisk arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön är viktig för medarbetarna för att förebygga belastnings- och utslitningsskador. I många verksamheter, framför allt bland utförare, kan det förekomma lyft, förflyttningar och arbetsställningar som kan leda till besvär. Det är viktigt att säkerställa att all personal har erforderlig utbildning vad gäller ergonomi, samt att de hjälpmedel som finns är anpassade både efter brukarens och personalens förutsättningar, att de fungerar och att personal vet hur man ska använda dem på ett säkert sätt. Även bland personal som inte arbetar med att stödja brukare fysiskt finns det risk för belastningsskador om det är mycket stillasittande arbete vid dator, till exempel. Det är därför viktigt att fysiska skyddsronder genomförs och att lokaler, arbetsplatser, hjälpmedel med mera anpassas efter individuella behov hos personalen. 2.2 Social och organisatorisk arbetsmiljö En stor andel av sjukskrivningarna relaterar till den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Brister i den leder till sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser som depression, utmattningssyndrom med mera. För att komma till rätta med den sociala arbetsmiljön krävs insatser på alla nivåer i organisation, från individ- och enhetsnivå till förvaltningsledningsoch politisk ledningsnivå. I forskningen har man identifierat riskfaktorer och friskfaktorer för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Dessa beskrivs nedan och kommer att fungera som grund för sektorns arbete framöver med frågan. 9

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 2.2.1 Riskfaktorer De riskfaktorer som beskrivs inom forskningen och litteraturen som rör den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är: Risk Organisatoriska risker Sociala risker Beskrivning Till exempel: otydlighet i prioriteringar otydligt ledarskap och mål arbetstidens förläggning och brist på återhämtning brister i och användning av IT-system. Till exempel: mobbning kränkande särbehandling brist på stöd och samarbets-svårigheter pressade externa relationer med inslag av trakasseri, hot och våld brister i och användning av IT-system. Riskfaktorer är således något verksamheter behöver arbeta med att motverka och/eller eliminera för att inte få en dålig social och organisatorisk arbetsmiljö. 2.2.2 Friskfaktorer Friskfaktorer är, till skillnad mot riskfaktorer något som man bör sträva mot och arbeta för i sin verksamhet för att nå en bra social och organisatorisk arbetsmiljö. Friskfaktorer beskrivs ofta som: Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap God kommunikation i form av återkoppling mellan medarbetare och chefer Rättvis organisation (klara regler, respekt för alla, transparens) Kompetensutveckling hela yrkeskarriären Stöd till chefer/arbetsledare Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning Ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen 10

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 3 Åtgärder för att minska sjuktalen För att minska sjuktalen behöver sektor välfärd se över arbetsmiljön inom verksamheterna. Det gäller den fysiska arbetsmiljön, men framförallt den sociala och organisatoriska. Att ha en bra social och organisatorisk arbetsmiljö är viktigt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning hos personalen. Det är också viktigt för att möjliggöra för medarbetare att återkomma till arbetet efter en sjukskrivning. Som nämnts innan behöver arbetet med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön ske på alla nivåer inom kommunen; från individ- och enhetsnivå till förvaltningslednings- och politisk ledningsnivå. Det är också viktigt att de fackliga organisationerna är aktiva och delaktiga i detta arbete. Det pågår ett stort arbete på enheterna och inom verksamheterna för att förbättra arbetsmiljön och minska sjuktalen. En del av dessa åtgärder återrapporteras kontinuerligt i samband med rapporter av arbete med sjuktalen. För att komma till rätta med sjuktalen och den arbetsrelaterade ohälsan på både kort och lång sikt, behöver frågan om sjuktalen och arbetsmiljön hanteras på olika nivåer inom den kommunala verksamheten. Att minska sjuktalen är viktigt då sjukskrivning är en förlust för både den som blir sjukskriven och för arbetsgivaren. Det är kostsamt ekonomiskt, men också i den kvalitet som kommunen erbjuder medborgare, brukare och kunder. Det är också viktigt då välfärdssektorn står inför stora utmaningar att i framtiden rekrytera personal till verksamheterna. Redan nu ser man problem med att rekrytera personal till myndighetsutövande yrken samt till vård och omsorgsområdet. Att förbättra arbetsmiljön och på sätt göra arbetet mer attraktivt är en viktig del för att även på sikt klara att hålla verksamhetens kvalitet och innehåll. De åtgärder som sektor välfärd identifierat som viktiga att arbeta med framåt ingår i den sociala och organisatoriska delen av arbetsmiljön. Det innebär inte att den fysiska arbetsmiljön och aspekterna kring den ska prioriteras ner på något sätt, men bedömningen är att det är den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som på ett mer strategiskt vis behöver analyseras och arbetas vidare med. Utöver de åtgärder som redan pågår finns det ett behov inom sektorn att ta ett större helhetsgrepp om frågan för att säkerställa att man gör rätt saker, och lagom många saker. Med anledning av detta har sektorn identifierat 4 områden att arbeta vidare med inom den närmsta tiden: Ledarskap Arbetstid Positiva exempel Verksamhetsmål Utöver dessa bedömer sektorn att ett praktiskt arbete enligt systemteori, som omsätts i praktiken i vardagen, skulle verka gynnsamt för den sociala arbetsmiljön. Detta är ett långsiktigt och alltid pågående arbete och tas därför inte med som specifik och tidsatt åtgärd. Ett annat pågående arbete som bedöms kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön och även på attraktiviteten som arbetsgivare är den tekniska utvecklingen, i form av 11

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd välfärdsteknologin, som pågår. Detta arbete beskrivs i andra uppdrag och bedöms därför inte heller vara tidsbestämda åtgärder som beskrivs nedan. Det är dock en viktig komponent i arbetet. 3.1 Ledarskap Forskningen är tydlig när det kommer till chefers påverkan på arbetsmiljön och sjukfrånvaron. Närvarande, rättvist och engagerat ledarskap pekas ut som en friskfaktor. Ett närvarande ledarskap leder till en känsla av ökad delaktighet. Risken för ohälsa ökar om man upplever att kraven man har på sig inte stämmer överens med den kontroll man har över sitt arbete. Genom att öka delaktigheten kan man öka känslan av kontroll. Att ge utrymme för enhetschefer att arbeta mer aktivt med att exempelvis utveckla arbetet med APT kan leda till en bättre social arbetsmiljö. För att möjliggöra för cheferna inom sektor välfärd att kunna vara närvarande ledare har sektorn identifierat två aktiviteter att arbeta vidare med; antal medarbetare per chef och administrativt stöd till chefen. Antal medarbetare per chef: Bengtsfors, som har de lägsta sjuktalen i Västra Götaland (5,3 procent), har satt som politiskt mål att chefer ska ha som mest 30 medarbetare under sig. Inom verksamhetsområde Äldreomsorg i Ulricehamns kommun skulle det krävas en utökning med 3 enhetschefer för att uppnå högst 30 medarbetare per chef. Detta skulle kosta 2 000 000 kronor. Målet är att ingen enhetschef ska ha fler än 30 medarbetare. Sektorns arbete för att nå detta har redan påbörjats. I samband med att verksamheten minskat inom individ- och familjeomsorgen kunde en enhetschef därifrån konverteras till en ambulerande enhetschef som delas mellan funktionsnedsättning och äldreomsorgen och som ska täcka upp vid enhetschefers frånvaro inom dessa verksamheter. Sektorn planerar också att utöka med en enhetschef inom äldreomsorgen under 2018 och med ytterligare en under 2019. Senast under 2019 är målet att ingen enhetschef ska ha fler än 30 medarbetare. Administrativt stöd till chefer: efter Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsmiljön för första linjens chefer inom Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen under hösten 2016 framkom att stödet till enhetschefer ser olika ut mellan enheter och verksamheter. Sektor välfärd har därför gjort en utredning för att kartlägga hur det administrativa stödet ser ut och ett arbete pågår med att ta fram en planering för hur det ska se ut framöver. Tanken är att annan personal än enhetschef kan utföra vissa arbetsuppgifter och på så sätt möjliggöra för enhetscheferna att utföra de arbetsuppgifter som måste göras av enhetschef. 3.2 Arbetstid Inom alla verksamheter med utförarverksamhet förekommer dygnet runt verksamheter. Enligt forskning är arbetstidens förläggning en viktig komponent i arbetsmiljön och sjukfrånvaro. Hur scheman ser ut, hur långa arbetspass man har, förekomsten av delade turer med mera inverkar på den psykosociala arbetsmiljön. Sektor välfärd har identifierat att det finns åtgärder som behöver vidtas för att komma till rätta med detta och skapa friska 12

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd scheman. Den åtgärder som har identifierats och som sektorn kommer att arbeta vidare med under 2018-2020 är: Hälsosamma scheman: Inom flera delar i verksamheten arbetar i dagsläget många av de som arbetar heltid många och korta arbetspass. Verksamheten ser att det minskar tiden för återhämtning och vill arbeta för att hitta schemaformer där medarbetarna har arbetspass på cirka 7,5 timmar om dagen för att därmed säkerställa tillräckligt med vila. Verksamheten ser också att det är en viktig komponent för att kunna arbeta enligt heltid som norm och möjliggöra för medarbetare att orka arbeta heltid i vården under ett helt arbetsliv. I detta ligger också arbetet med att minimera delade turer. En annan del i hälsosamma scheman är att minska antal timmar per pass för medarbetarna som arbetar natt. I dagsläget kan nattpassen vara mellan 10 13 timmar. Tillgänglig forskning pekar tydligt på att det innebär risk för ohälsa med så långa nattpass. Kommunens egna statistik pekar på att det är högre sjukfrånvaro hos nattpersonal än hos dagpersonal. Så här ser det ut inom Äldreomsorgen för 2017 8 : En aktivitet för att kunna arbeta med friska scheman är att chefer och schemaombud får utbildning i att lägga hälsosamma scheman. Sådan utbildning har genomförts i några verksamheter under hösten 2017 och andra verksamheter kommer att genomgå utbildningen i början av 2018. Verksamheterna har i september 2017 också infört multiacess, som är ett verktyg i Timecare (schemaläggningsverktyget) för att förenkla schemaläggningsprocessen. Verktyget används redan inom vissa verksamheter och kommer att spridas till fler under 2018. Utvecklingen av arbetssättet kommer att fortsätta under 2018. 3.3 Positiva exempel Inom verksamheten finns enheter som har lägre sjukfrånvaro än övriga, detta gäller även inom verksamheter med sammantaget hög sjukfrånvaro. Sektorn ser därför att det skulle vara positivt att göra en djupanalys av dessa enheter för att kunna fånga upp de frisk- och 8 Tabell från Qlickview 2017-10-30 13

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd framgångsfaktorer som finns för att sedan se om det är möjligt att applicera/implementera på övriga enheter och verksamheter. En enhet från varje verksamhet har valts ut för djupanalys: Enhet Myndighetsutövning barn och unga Rehab Parkgården Lövbacka Verksamhet Individ- och familjeomsorgen Beställning och kvalitet Äldreomsorgen Funktionsnedsättning 3.4 Verksamhetsmål Förutsättningarna för att sänka sjuktalen varierar mellan de olika verksamheterna inom sektorn. Därför ska alla verksamheter sätta sitt målvärde på sjuktalen för 2018 utifrån nuvarande situation och den effekt som ovanstående åtgärder och andra förutsättningar bedöms få för sjuktalen. Verksamhet Resultat för 2017 (tom september) Målvärde för 2018 Funktionsnedsättning 7,6 % 4,5 % Äldreomsorg 6,8 % 6,0 % Beställning och kvalitet 8,6 % 6,0 % Individ-och familjeomsorgen 4,4 % 5,0% Sektorn totalt 6,7 % 6,0 % 4 Framtiden Framtiden för verksamheterna inom sektor välfärd ser ut att vara på väg mot förändringar, dels demografiska och samhälleliga, men också i fråga om styrning. Regeringen har tillsatt Tillitsdelegationen 9 för att titta på möjligheter att komma från den ovanifrån, i stor utsträckning, detaljstyrda styrning som nu är vanlig inom välfärdsområdet. Istället verkar ambitionen vara att minska på administrationen och låta de professionella vara professionella Detta kan komma att ha påverkan på arbetsmiljön, i en positiv bemärkelse, för medarbetare inom sektorn då mycket av kontrollen återförs till dem. 9 www.tillitsdelegationen.se 14

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd Den tekniska utvecklingen går också framåt och det finns många aspekter inom den som skulle kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön, både den fysiska och den sociala och organisatoriska. För att vara en attraktiv arbetsgivare och få personer som vill arbeta inom välfärdsområdet krävs förnyande rekryteringsidéer, nya vägar in och konstruktiva tankar. Forskning visar på att jämställda arbetsmiljöer (med en fördelning minst 40-60 mellan könen) bidrar till en bättre social arbetsmiljö med mindre risker för mobbning, kränkande särbehandling och trakasserier. Det blir viktigt för välfärden att kunna attrahera män att arbeta inom sektorn. 5 Kostnader för sjukfrånvaro Att beräkna vad en sjukskrivning kostar är komplext. Det finns oerhört många parametrar att ta hänsyn till. Kostnader som uppstår när en anställd blir sjukskriven är produktionsbortfall, administration, utökade arbetsuppgifter för kollegor samt eventuell rekrytering av vikarie tar tid och kostar pengar. Dessutom betalar arbetsgivaren sjuklön på knappt 80 procent av lönen under dag 2 14 av ett sjukfall. Dag 1 är karensdag och där betalar arbetsgivaren 0 procent av lönen. Från dag 15 övergår ansvaret för sjukpenningutbetalningen till Försäkringskassan. Arbetsgivaren betalar från dag 15 till dag 90 10 procent av lönen. Från dag 91 och framåt betalar arbetsgivaren 0 procent av lönen. För att åskådliggöra skillnaden mellan vad antalet sjukdagar genererar för kostnad för arbetsgivaren följer att exempel. Exemplet bygger på en anställd som har en årsinkomst på 400 000 kronor. Sjukperiod Kostnad 10 sjukperioder x 3 dagar 44 960 kr 2 sjukperioder x 14 dagar 38 336 kr 6 sjukperioder x 7 dagar 52 128 kr 2 sjukperioder x 21 dagar 43 616 kr Sjukskriven 180 dagar Sjukskriven 1 år 67 344 kr 71 460 kr Sektor välfärd hade 2016 en total kostnad för sjuklön inklusive arbetsgivaravgifter på 8 011 000 kronor, varav dag 2 till 14 uppgår till 6 923 000 kronor. Den totala sjukfrånvaron uppgick till 7,5 procent. En minskning av sjukfrånvaron från 7,5 procent till 5,6 procent, utifrån de sjukdagar som ligger till grund för 2016 år totala sjukfrånvaro, skulle innebära en sänkning av kostnaden för ordinarie personals sjuklön på 2 000 000 kronor. Det finns behov av att räkna vidare på kostnaderna för sjukfrånvaron och även inkludera fler parametrar, exempelvis kostnader för bredvidgång, rehab, administration och rekrytering. 15

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 6 Åtgärdsplan Område Åtgärd Aktivitet Tidsplan Ledarskap Ingen enhetschef ska ha mer än 30 medarbetare En enhetschef har konverterats från IFO till ambulerande för FN och ÄO Anställa ytterligare en enhetschef ÄO under 2018 Anställa ytterligare en enhetschef ÄO under 2019 Ledarskap Administrativt stöd Analysera gjord kartläggning. Ta fram beskrivning av behov av administrativt stöd utefter verksamheter/enheters behov Arbetstid Arbetstid Arbetstid Arbetstid Positiva exempel Verksamhetsmål Hälsosamma scheman Hälsosamma scheman Hälsosamma scheman Hälsosamma scheman Djupanalys av enheter med låg sjukfrånvaro Mål för sjukfrånvaron på verksamhetsnivå Heltidsarbetspass ska vara cirka 7,5 timmar Minska antalet timmar på natten Utbildning i att lägga hälsosamma scheman för enhetschefer och schemaombud Fortsatt arbete med multiacessen i Timecare Djupanalys på enheterna: Myndighetsutövning barn och unga (IFO) Rehab (BK) Parkgården (ÄO) Lövbacka (FN) Verksamheterna sätter egna mål för sjukfrånvaron utifrån förutsättningar Senast 2019 ska ingen enhetschef ha fler än 30 medarbetare Senast 2019 ska enhetscheferna ha ett funktionellt administrativt stöd Senast 2020 ska scheman vara lagda på detta sätt på dagtid Senast 2020 ska scheman vara lagda på detta sätt på natten Under 2018 ska alla berörda ha gått denna utbildning Under 2018 Under 2018 Första gången 2018 därefter kontinuerligt 16

Åtgärder för att minska sjuktalen sektor välfärd 7 Åtgärder som överstiger sektornivå Det har i många forskningsrapporter, granskningar och andra rapporter konstateras att den höga sjukfrånvaron är ett jämställdhetsproblem som grundas i strukturer som traditionellt värderar kvinnojobb och arbetet med människor lägre än manliga jobb och arbete med maskiner och teknik. Det finns studier på att dessa strukturer även finns inom kommuner. Arbetsmiljöverket gjorde 2014 en jämförelse mellan hemtjänst (flest kvinnor) och teknisk förvaltning (flest män) inom kommuner 10. Resultatet av jämförelsen kan sammanfattas som att: Antalet medarbetare med chef inom hemtjänsten är många gånger fler än inom teknisk förvaltning, 73 procent av cheferna inom hemtjänsten hade fler än 30 medarbetare, i tekniska verksamheterna hade 10 procent av cheferna fler än 30 medarbetare. Hemtjänsten har generellt sämre kommunikation med beslutsfattare än den tekniska förvaltningen Hemtjänsten har färre stödfunktioner än den tekniska förvaltningen Hemtjänsten har mindre resurser i form av utrustning än den tekniska förvaltningen Hemtjänsten har sämre tillgång till bilar än den tekniska förvaltningen Arbetsmiljöverket har sammanfattat jämförelsen i tabell som här återges i sin helhet: 10 Projektrapport Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning, Arbetsmiljöverket Rapport 2014:3 17