B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget Medverkande: Göran Henriksson Henrik Erlandsson Catarina Jacobson Delseminarieledare: Anna Svensson Malena Lau
Skolresultat, individ och kontext Laborationer med MONA-data Göteborg 26 februari 2019 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen
Två förklaringar socioekonomi och migrationsbakgrund Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund. Källa: Västdatabasen.
Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG
Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG
Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Andelen ej gymnasiebehöriga avgångselever 2015, efter utländsk bakgrund
Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland 2016. 35,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 75 80 85 90 95 100 105 110 115 Medelskattekraft Källa: SCB
Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet
Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet
De största invandrargrupperna 2017 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
De största invandrargrupperna 2017 - utbildningsnivå 8000 Förgymnasial Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Bosnien och Hercegovina Irak Iran Jugoslavien Somalia Syrien
Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland 2016. 35,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 75 80 85 90 95 100 105 110 115 Medelskattekraft Källa: SCB
Utbildningsnivå fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Utbildningsnivå Lägst skattekraft Högst skattekraft
Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Invandringsår
Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Arbetslöshet > 3 mån
Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet OBS interaktion! OBS interaktion! Viktig faktor!
Reflektioner över gruppen migranter från de sex största ursprungsländerna: Livsvillkoren varierar kraftigt inom migrantgrupper med gemensamt födelseland interaktioner mellan olika faktorer är viktiga för att förstå skillnader i skolresultat Det finns en påtaglig selektion av migranter utifrån kommunens skattekraft invandrargrupper med lägre utbildningsnivå tenderar att bo i kommuner med lägre skattekraft och vice versa Arbetslösheten är betydligt högre bland utomlands födda och som bor i kommuner med lägre skattekraft Andelen med hög utbildningsnivå bland utomlands födda är avsevärt högre i kommuner med hög skattekraft Andelen utomlands födda som har bott länge i Sverige är påtagligt högre i kommuner med hög skattekraft - Kommuner med hög skattekraft.
18.syftar till att främja barn och ungdomars hälsa. Kollegorna
19 Projektets övergripande mål Att fler unga klarar sin utbildning alternativt kommer i arbete och att färre hoppar av skolan och att de ungdomar som varken arbetar eller studerar gör stegförflyttningar mot studier/arbetsmarknad.
ESF-projektet En skola för alla Skaraborgs, Fyrbodals och Boråsregionens kommunalförbund och Samordningsförbundet Väst tillsammans med 33 deltagande kommuner, primärvård, m fl i samverkan.
Projektenheter -KAA-nätverks representanter finns i hela området -Dig system i pilot -Plug in -Jämställda studie och yrkesval -Nyanländas gymn.behörighet/alt vägar i arb -Främjande och inkluderande lärmiljöer
Fullföljda gymnasiestudier allt viktigare för arbete Avhopp från gymnasiet ökar risken för att en individ ska hamna i arbetslöshet och utanförskap Ogynnsam utveckling gällande fullföljda studier och skolavhopp i projektets geografiska område Minskade skolavhopp är en prioriterad fråga (VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland)
Mötet med Mats
Mammas och mormors berättelser
Livet som tränare och coach
Alternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar
IM, Munkedal Introduktionsprogrammen språkintroduktion yrkesintroduktion preparandutbildning individuellt alternativ 80 elever varav 40 asylsökande HVB-hem, anläggningsboenden och omflyttningar psykisk ohälsa direkt kopplad till asylprocessen
Socioekonomis k bakgrund Stöd Nyanländ Förmågor Hälsa Skolbakgrund Familjesituation Asylprocess Boende
Snabba spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier
Det lite längre spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier
Det alternativa spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier
Sammanfattning av de olika spåren Det snabba spåret Det lite längre spåret Det alternativa spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/höger studier
2012 Några få ensamkommande De flesta med god skolbakgrund Snabba uppehållstillstånd Inkluderande sammanhang Stöd och hjälp Ambitioner, vilja, nyfikenhet Det lite längre spåret Alla är idag etablerade på arbetsmarknaden
2015 Rekordmånga nyanlända Många utan skolbakgrund Enorma utmaningar Vi började på allvar intressera oss för deras yrkeskunskaper Många av våra elever hade med sig kunskaper som var förvärvade utanför skolan Viljan att snabbt komma ut i arbete
Har jag någon framtid? Kan jag någonsin hjälpa min familj? Är utbildningssystemet till för mig? Kan jag bli skattebetalar e och ge tillbaka till samhället? Kan jag nå mina drömmar? Kan jag lyckas? Är mina kunskaper värda något?
Kartläggning i fem steg Kartläggningssamtal Djupintervju av yrkeslärare Samtal med SYV och skolsköterska Praktisk kartläggning Planering av utbildning och praktik/apl
svetsare murare grävmaskinist djurskötare plattsättare byggnadsarbetare lantbrukare butiksarbetare omvårdnad
Yrkesintroduktion Kartläggningen som grund Svenska som andra språk, matematik, (engelska) och samhällskunskap yrkeskurser Yrkesteoretiskt stöd Studiehandledare Studiebesök och praktik/apl Svets, trädgård, bygg, vård och omsorg, fordon
Våra utmaningar Motivation och närvaro Uppgivenhet och ohälsa Företagens möjlighet och mod att ta emot Gymnasiekursernas teoretiska delar Flickornas väg Samsyn och samverkan mellan myndigheter och inom våra utbildningssystem
Förutsättningar för att lyckas Verkligen utgå från kartläggningen Språkstöd under hela processen Uppmuntra och stärka eleven i sitt kunnande Riktade SYV-insatser Arbetslivskunskap Språkutvecklande arbetssätt Studiebesök Praktik/APL Stöd för att kunna ta körkort Uppmuntran och kompensatorisk förhållningssätt
Kunskapspass Utbroderat gymnasieintyg Betyg Kurser Valideringar Praktik Praktiska prov Bilddokumentation Intyg
Det krävs medvetenhet, vilja och framförhållning för att få till samverkan med många inblandade parter, men ger kvalitet och effektiv tids- och resursanvändning. Catarina Jacobson Samordnare, IM-programmen Kunskapens Hus, Dingle Munkedals Kommun 0524-18309 catarina.jacobson@munkedal.se
Bakgrund CAMPUS VÄST Nuläge Den klass vi har valt att arbeta med är den klass som är närmast att gå vidare till gymnasiet eller andra studier. Vi har följande utmaningar: Eleverna har stor frånvaro (ströfrånvaro och sena ankomster) Eleverna visar misstänksamhet både mot lärare och klasskamrater. Det är en klass som saknar god sammanhållning, en elev uttryckte att vi går bara tillsammans för att vi måste, egentligen hatar vi varandra. Det är oroligt och i klassrummet.. Kunskapsnivån och studiemotivationen är låg.. Eleverna som snart ska ut i arbetslivet och har låg kunskap om det svenska arbetslivet vad gäller kultur och förväntningar.
Hur gör vi? Campus Väst Jobba med attityder Vi håller på att arbeta fram gemensamma arbetssätt som alla lärare som arbetar med D-gruppen ska använda Mia och Kim jobbar med eleverna både i mindre grupper och individuellt, vad vill eleverna med sin skolgång, vad har de för planer för framtiden? Vad vill de jobba med? Hur ska de nå dit? Kim och Jimmy arbetar i grupper med eleverna. Kim jobbar aktivt med våra elever på rasterna
Hur gör vi? Campus Väst Inse vikten av sitt eget ansvar för sin skolgång Vi ser att de flesta elever inte förstår att det är de själva som är ansvariga för sin egen skolgång. För att vi ska kunna påverka detta överhuvudtaget är vårt första fokus att få eleverna till skolan. Första insatsen är att lärarna lägger in frånvaron för eleverna direkt på morgonen och att Mia ringer alla elever som inte är på plats. För att de ska veta att de är saknade när de inte är på plats.
Hur gör vi? Campus Väst Öka kopplingen mellan skola och arbetsliv Och öka kunskaper om svenskt näringsliv. För att öka elevens insikt i svenskt arbetsliv och öka insikten i att det är deras egen insats i skolan som resulterar i större sannolikhet att de får jobb efteråt. Insatser Besök på utbildnings- och jobbmässan i Göteborg AME startar upp en utbildning i svenskt företagsliv, vad förväntas av eleven när den kommer ut i verkligheten
Uppföljning Campus Väst N N E H Å L L E L E V M A P P Studieplaner CV och personligt brev + - Inspiration Övrigt
Elevpärm Campus Väst SYV har i samråd med projektledare och praktiksamordnare gjort en elevpärm till varje elev i klassen. Eleven äger sin pärm och samlar under året på sig det han eller hon gör för att kunna se en progression över sin utveckling under året. Följande fokusområden finner eleven i sin pärm Studieplaner; vart vill eleven med sina studier. Olika alternativa lösningar arbetas fram i samråd med SYV. CV + personligt brev; detta ska eleven ha med sig när han lämnar skolan Livskunskap; Eleven får göra en hälsoprofil i samråd med Mia och Kim, Arbets- och livskunskap i samarbete med AME Inspiration; i form av studiebesök, yrkespromenader, skuggning på olika utbildningar, framtidscollage, perspektivvidgande aktiviteter. Övrigt; yrkes och jobbvägledning, söka jobb Uppföljning; hur blev det? Görs i december! Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA
Campus Väst S T U D I E P L A N E R I N D I V I D U E L L PROCESSTEKNIK, 1 år Hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA01 MATTE 1A NATURKUNSKAP 1a1 SPRINTD1 1 år KOMVUX SVA01, MATTE 1A, NATURKUNSKAP 1a1 ½ år eller 1 år KOMVUX Processteknik (1 år) PAUS (1/2 år) SVETSUTBILDNING, ½ år Vårtermin och hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND SPRINTD1 1 år KOMVUX Svetsutbildning (1/2 år) V Ä G L E D N I N G MARIN SERVICETEKNIKER, 1 år Vårtermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND* ENGELSKA GRUND* SPRINTD1 1 år KOMVUX Engelska grund (1/2 år) KOMVUX Marin servicetekniker (1 år) PAUS (1/2 år) VÅREN 2021 HÖST 2019 HÖST 2020 Mycket goda chanser till jobb Mycket goda chanser till jobb Goda chanser till jobb
Tack! Nu är det paus och fika Start igen med Jonas Hassen Khemiri kl. 14:50