B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget

Relevanta dokument
Alternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar

Vad är En skola för alla?

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier

Frånvaro till närvaro i våra skolor

Plan för Introduktionsprogram Dahlstiernska Gymnasiet Läsåret

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

En skola för alla Uppstartskonferens. 15 mars 2018

Kraftsamling fullföljda studier

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 18/19 UTBILDNINGSNÄMNDEN

Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar

Uppdrag fullföljd utbildning

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända. Utbildningsgruppen

Kartläggning av målgruppen

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Introduktionsprogrammet

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar

Elever som inte nådde gymnasiebehörighet vårterminen 2013

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Till Västra Götaland, men sedan?

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Måldokument Utbildning Skaraborg

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret

Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Plan för utbildning -

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

1 Vägledning för SKAPAD AV livet

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016

Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Utbildningsplan läsåret 19/20 för gymnasieskolans individuella program

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

SYV-nätverket GR

Remissvar till lagrådsremiss Ny möjlighet till uppehållstillstånd

Plan för introduktionsprogram i

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Bilaga 3b: Kartläggning och verksamhet i samverkan Unga nyanlända

En skola för alla - SKA

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Beställarverksamheten Barn och utbildningsförvaltningen Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson

Övergångsstället Vuxenstöd vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Göteborg. UBF/Vägledningscentrum Ellinor Dyne, Cathrine Fredriksson,

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Introduktionsprogrammen. Håbo kommun. Antaget av. Barn- och utbildningsnämnden. Antaget Giltighetstid. Tills vidare.

Plan för samtliga introduktionsprogram(im)

Bilaga 2: Lokal modell för verksamhet i samverkan för Unga år

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Jämställd regional tillväxt?

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

ih5g4;n Datum Bilaga 4 Unga nyanlända mellan år

Instruktioner mätning av stegförflyttningar En skola för alla

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Den första tiden i skolan. Mottagningen, kartläggningen samt undervisningen av nyanlända/ensamkommande elever i Eskilstuna kommun

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Det livslånga lärandet i Nacka

Målgruppen. Bilaga DNR: Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Plug In 2.0 GR Unika resultat på lokal nivå

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Introduktionsprogrammen

Barnen i befolkningen

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Full fart mot Framtiden

VÄLKOMMEN TILL VÅR FÖRÄLDRAINFORMATION 2018!

Västra Götalands län December 2018

Västra Götalands län Februari 2019

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppen

Sammanställning av enkätsvar om Introduktionsprogram inom GR

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

4Bilaga till kvalitetsrapport 2012/2013 för introduktionsprogram förutom PRIV Diarienr:BIN

Transkript:

B6: Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget Medverkande: Göran Henriksson Henrik Erlandsson Catarina Jacobson Delseminarieledare: Anna Svensson Malena Lau

Skolresultat, individ och kontext Laborationer med MONA-data Göteborg 26 februari 2019 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen

Två förklaringar socioekonomi och migrationsbakgrund Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund. Källa: Västdatabasen.

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Andelen ej gymnasiebehöriga avgångselever 2015, efter utländsk bakgrund

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland 2016. 35,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 75 80 85 90 95 100 105 110 115 Medelskattekraft Källa: SCB

Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet

Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet

De största invandrargrupperna 2017 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0

De största invandrargrupperna 2017 - utbildningsnivå 8000 Förgymnasial Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Bosnien och Hercegovina Irak Iran Jugoslavien Somalia Syrien

Variationen i gymnasiebehörighet mellan kommunerna i VG Sambandet mellan skattesats och medelskattekraft i de 49 kommunerna i Västra Götaland 2016. 35,00 Skattesats 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 75 80 85 90 95 100 105 110 115 Medelskattekraft Källa: SCB

Utbildningsnivå fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Utbildningsnivå Lägst skattekraft Högst skattekraft

Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Invandringsår

Invandringsår fördelat på invånare födda utomlands och Sverigefödda i de tio kommunerna Arbetslöshet > 3 mån

Utgångspunkt: kontexten spelar roll men vilken? 1. Demografiskt 1. Socioekonomiskt Utbildningsnivå Inkomst 2. Migrationsstatus Födelseland Invandringsår 3. Åldersstruktur 2. Näringslivsstruktur Tillverkning Tjänste Lantbruk 3. Situationen på lokal arbetsmarknad Arbetslöshet 4. Bostadsbeståndet OBS interaktion! OBS interaktion! Viktig faktor!

Reflektioner över gruppen migranter från de sex största ursprungsländerna: Livsvillkoren varierar kraftigt inom migrantgrupper med gemensamt födelseland interaktioner mellan olika faktorer är viktiga för att förstå skillnader i skolresultat Det finns en påtaglig selektion av migranter utifrån kommunens skattekraft invandrargrupper med lägre utbildningsnivå tenderar att bo i kommuner med lägre skattekraft och vice versa Arbetslösheten är betydligt högre bland utomlands födda och som bor i kommuner med lägre skattekraft Andelen med hög utbildningsnivå bland utomlands födda är avsevärt högre i kommuner med hög skattekraft Andelen utomlands födda som har bott länge i Sverige är påtagligt högre i kommuner med hög skattekraft - Kommuner med hög skattekraft.

18.syftar till att främja barn och ungdomars hälsa. Kollegorna

19 Projektets övergripande mål Att fler unga klarar sin utbildning alternativt kommer i arbete och att färre hoppar av skolan och att de ungdomar som varken arbetar eller studerar gör stegförflyttningar mot studier/arbetsmarknad.

ESF-projektet En skola för alla Skaraborgs, Fyrbodals och Boråsregionens kommunalförbund och Samordningsförbundet Väst tillsammans med 33 deltagande kommuner, primärvård, m fl i samverkan.

Projektenheter -KAA-nätverks representanter finns i hela området -Dig system i pilot -Plug in -Jämställda studie och yrkesval -Nyanländas gymn.behörighet/alt vägar i arb -Främjande och inkluderande lärmiljöer

Fullföljda gymnasiestudier allt viktigare för arbete Avhopp från gymnasiet ökar risken för att en individ ska hamna i arbetslöshet och utanförskap Ogynnsam utveckling gällande fullföljda studier och skolavhopp i projektets geografiska område Minskade skolavhopp är en prioriterad fråga (VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland)

Mötet med Mats

Mammas och mormors berättelser

Livet som tränare och coach

Alternativa vägar ut i arbetslivet utifrån de nyanländas förutsättningar

IM, Munkedal Introduktionsprogrammen språkintroduktion yrkesintroduktion preparandutbildning individuellt alternativ 80 elever varav 40 asylsökande HVB-hem, anläggningsboenden och omflyttningar psykisk ohälsa direkt kopplad till asylprocessen

Socioekonomis k bakgrund Stöd Nyanländ Förmågor Hälsa Skolbakgrund Familjesituation Asylprocess Boende

Snabba spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

Det lite längre spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

Det alternativa spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/högre studier

Sammanfattning av de olika spåren Det snabba spåret Det lite längre spåret Det alternativa spåret 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Barndom Grundskola Arbete Introduktionsprogrammen Gymnasium Arbete/höger studier

2012 Några få ensamkommande De flesta med god skolbakgrund Snabba uppehållstillstånd Inkluderande sammanhang Stöd och hjälp Ambitioner, vilja, nyfikenhet Det lite längre spåret Alla är idag etablerade på arbetsmarknaden

2015 Rekordmånga nyanlända Många utan skolbakgrund Enorma utmaningar Vi började på allvar intressera oss för deras yrkeskunskaper Många av våra elever hade med sig kunskaper som var förvärvade utanför skolan Viljan att snabbt komma ut i arbete

Har jag någon framtid? Kan jag någonsin hjälpa min familj? Är utbildningssystemet till för mig? Kan jag bli skattebetalar e och ge tillbaka till samhället? Kan jag nå mina drömmar? Kan jag lyckas? Är mina kunskaper värda något?

Kartläggning i fem steg Kartläggningssamtal Djupintervju av yrkeslärare Samtal med SYV och skolsköterska Praktisk kartläggning Planering av utbildning och praktik/apl

svetsare murare grävmaskinist djurskötare plattsättare byggnadsarbetare lantbrukare butiksarbetare omvårdnad

Yrkesintroduktion Kartläggningen som grund Svenska som andra språk, matematik, (engelska) och samhällskunskap yrkeskurser Yrkesteoretiskt stöd Studiehandledare Studiebesök och praktik/apl Svets, trädgård, bygg, vård och omsorg, fordon

Våra utmaningar Motivation och närvaro Uppgivenhet och ohälsa Företagens möjlighet och mod att ta emot Gymnasiekursernas teoretiska delar Flickornas väg Samsyn och samverkan mellan myndigheter och inom våra utbildningssystem

Förutsättningar för att lyckas Verkligen utgå från kartläggningen Språkstöd under hela processen Uppmuntra och stärka eleven i sitt kunnande Riktade SYV-insatser Arbetslivskunskap Språkutvecklande arbetssätt Studiebesök Praktik/APL Stöd för att kunna ta körkort Uppmuntran och kompensatorisk förhållningssätt

Kunskapspass Utbroderat gymnasieintyg Betyg Kurser Valideringar Praktik Praktiska prov Bilddokumentation Intyg

Det krävs medvetenhet, vilja och framförhållning för att få till samverkan med många inblandade parter, men ger kvalitet och effektiv tids- och resursanvändning. Catarina Jacobson Samordnare, IM-programmen Kunskapens Hus, Dingle Munkedals Kommun 0524-18309 catarina.jacobson@munkedal.se

Bakgrund CAMPUS VÄST Nuläge Den klass vi har valt att arbeta med är den klass som är närmast att gå vidare till gymnasiet eller andra studier. Vi har följande utmaningar: Eleverna har stor frånvaro (ströfrånvaro och sena ankomster) Eleverna visar misstänksamhet både mot lärare och klasskamrater. Det är en klass som saknar god sammanhållning, en elev uttryckte att vi går bara tillsammans för att vi måste, egentligen hatar vi varandra. Det är oroligt och i klassrummet.. Kunskapsnivån och studiemotivationen är låg.. Eleverna som snart ska ut i arbetslivet och har låg kunskap om det svenska arbetslivet vad gäller kultur och förväntningar.

Hur gör vi? Campus Väst Jobba med attityder Vi håller på att arbeta fram gemensamma arbetssätt som alla lärare som arbetar med D-gruppen ska använda Mia och Kim jobbar med eleverna både i mindre grupper och individuellt, vad vill eleverna med sin skolgång, vad har de för planer för framtiden? Vad vill de jobba med? Hur ska de nå dit? Kim och Jimmy arbetar i grupper med eleverna. Kim jobbar aktivt med våra elever på rasterna

Hur gör vi? Campus Väst Inse vikten av sitt eget ansvar för sin skolgång Vi ser att de flesta elever inte förstår att det är de själva som är ansvariga för sin egen skolgång. För att vi ska kunna påverka detta överhuvudtaget är vårt första fokus att få eleverna till skolan. Första insatsen är att lärarna lägger in frånvaron för eleverna direkt på morgonen och att Mia ringer alla elever som inte är på plats. För att de ska veta att de är saknade när de inte är på plats.

Hur gör vi? Campus Väst Öka kopplingen mellan skola och arbetsliv Och öka kunskaper om svenskt näringsliv. För att öka elevens insikt i svenskt arbetsliv och öka insikten i att det är deras egen insats i skolan som resulterar i större sannolikhet att de får jobb efteråt. Insatser Besök på utbildnings- och jobbmässan i Göteborg AME startar upp en utbildning i svenskt företagsliv, vad förväntas av eleven när den kommer ut i verkligheten

Uppföljning Campus Väst N N E H Å L L E L E V M A P P Studieplaner CV och personligt brev + - Inspiration Övrigt

Elevpärm Campus Väst SYV har i samråd med projektledare och praktiksamordnare gjort en elevpärm till varje elev i klassen. Eleven äger sin pärm och samlar under året på sig det han eller hon gör för att kunna se en progression över sin utveckling under året. Följande fokusområden finner eleven i sin pärm Studieplaner; vart vill eleven med sina studier. Olika alternativa lösningar arbetas fram i samråd med SYV. CV + personligt brev; detta ska eleven ha med sig när han lämnar skolan Livskunskap; Eleven får göra en hälsoprofil i samråd med Mia och Kim, Arbets- och livskunskap i samarbete med AME Inspiration; i form av studiebesök, yrkespromenader, skuggning på olika utbildningar, framtidscollage, perspektivvidgande aktiviteter. Övrigt; yrkes och jobbvägledning, söka jobb Uppföljning; hur blev det? Görs i december! Det här fotot av Okänd författare licensieras enligt CC BY-SA

Campus Väst S T U D I E P L A N E R I N D I V I D U E L L PROCESSTEKNIK, 1 år Hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA01 MATTE 1A NATURKUNSKAP 1a1 SPRINTD1 1 år KOMVUX SVA01, MATTE 1A, NATURKUNSKAP 1a1 ½ år eller 1 år KOMVUX Processteknik (1 år) PAUS (1/2 år) SVETSUTBILDNING, ½ år Vårtermin och hösttermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND SPRINTD1 1 år KOMVUX Svetsutbildning (1/2 år) V Ä G L E D N I N G MARIN SERVICETEKNIKER, 1 år Vårtermin BEHÖRIGHETSKRAV SVA GRUND MATTE GRUND* ENGELSKA GRUND* SPRINTD1 1 år KOMVUX Engelska grund (1/2 år) KOMVUX Marin servicetekniker (1 år) PAUS (1/2 år) VÅREN 2021 HÖST 2019 HÖST 2020 Mycket goda chanser till jobb Mycket goda chanser till jobb Goda chanser till jobb

Tack! Nu är det paus och fika Start igen med Jonas Hassen Khemiri kl. 14:50