Dnr TEOLFAK 2018/47 Verksamhetsplan 2019 Teologiska fakulteten Teologiska fakultetsnämnden 2018-11-12
Innehåll 1 INLEDNING 5 1.1 Prioriteringar 2019 2020 (2021) 5 2 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 6 2.1 Allmänna förutsättningar 6 2.1.1 Planeringshorisont 6 2.2 Organisation och ansvarsfördelning 6 2.3 Ekonomiska förutsättningar 7 2.3.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå 7 2.3.2 Forskning och utbildning på forskarnivå 8 2.4 Biblioteksverksamhet 8 2.5 Universitetsgemensamma funktioner 9 2.6 Områdesgemensamma ändamål 9 2.7 Övriga kostnader och bidrag 9 2.8 Ekonomiskt ansvar 9 2.8.1 Myndighetskapital 10 2.8.2 Balanserat resultat 10 2.8.3 Ekonomisk uppföljning 10 2.9 Särskilda uppdrag 11 2.9.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel 11 2.9.2 Oförbrukade bidrag 11 2.9.3 Tjänstledigheter 11 2.9.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter 11 3 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 3.1 Mål och strategier 11 3.2 Anslagstilldelning och utbildningsplatser 12 3.3 Program och kurser på grund och avancerad nivå 12 3.3.1 Kandidatprogram i religionsvetenskap 12 3.3.2 Masterprogram i religionsvetenskap 12 3.3.3 Lärarutbildning 13 3.3.4 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) 13 3.3.5 Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter 13 3.3.6 Masterprogram i Euroculture 13 3.3.5 Masterprogram i Mänskliga rättigheter 14 3.3.6 Masterprogram i Religion i fred och konflikt 14 2
3.3.7 Fristående kurser 14 3.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom utbildning 14 3.4.1 Nya utbildningsprogram 14 3.4.2 Uppföljning och utvärdering 14 3.4.3 Internationalisering 15 3.4.4 Pedagogisk fortbildning 15 3.4.5 Utveckling av utbildning på IT-distans 15 3.4.6 Utveckling av utbildning inom Islamisk teologi och filosofi 15 3.4.8 Internationella samarbetsprogram på masternivå 16 4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 16 4.1 Mål och strategier 16 4.2 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå 16 4.3 Utbildning på forskarnivå 17 4.3.1 Utlysning av studiestöd 17 4.3.2 Individuell studieplan 17 4.3.3 Forskarskolor 17 4.3.4 Medel för fakultetsopponenter och betygsnämnder 18 4.3.5 Framställning av doktorsavhandling 18 4.3.6 Extern handledning 18 4.3.7 Medel för slutseminarieopponent 18 4.3.8 Bidrag till ograduerade forskare 18 4.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå 19 4.4.1 Framtidssatsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå 19 4.4.2 Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF 17) 19 4.4.3 Antagning till utbildning på forskarnivå 19 4.4.4 Resursfördelning och strategiska bidrag 19 4.4.5 Medfinansiering av nationella och internationella forskningsprojekt 20 5 MÅNGVETENSKAP OCH SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLET 20 5.1 Samverkan för framtiden 20 5.2 Centrum för forskning om religion och samhälle 20 5.3 Forum för Judiska studier 21 5.4 Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism 22 5.5 Fakultetsövergripande samarbeten 22 5.5.1 Hugo Vallentin-centrum 22 5.5.2 AGORA 22 5.5.3 Humtank 23 3
6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET OCH EXCELLENS 23 6.1. Kompetensförsörjning 23 6.1.1 Styrkor 23 6.1.2 Utmaningar 24 6.1.3 Utvecklingsområden 25 6.1.4 Strategier för långsiktig kompetensförsörjning 25 6.1.5 Karriärvägar och kompetensutveckling 26 6.1.6 Viktiga prioriteringar i övrigt 27 6.1.7 Behov av stöd från universitetet 27 6.2 Organisation 27 6.3 Lika villkor och jämställdhet 27 6.4 Arbetsmiljö 28 6.5 Externfinansierad verksamhet 28 6.6 Studentinflytande och studentsamverkan 29 6.7 Kommunikation 29 7 LOKALER OCH UTRUSTNING 29 7.1 Inredning och utrustning 29 7.2 Ersättning för hyra och media 30 7.3 Kostnader för hyra, media (el) och lokaltjänstkostnader 30 7.4 Lokalbehov 2019 30 8 GEMENSAMMA ÄNDAMÅL 30 8.1 Tilldelade medel 30 8.2 Universitets- och områdesgemensamma ändamål 30 8.3 Fakultets- och institutionsgemensamma ändamål 31 8.3.1 Övriga särskilda ändamål 33 9 KONSEKVENSANALYS 34 BILAGA 1 Områdesnämndens uppdrag 34 Teologiska fakultetsnämnden 34 BILAGA 2 Särskilda återrapporteringskrav 36 Till prefekten 36 4
1 INLEDNING Teologiska fakulteten är landets största utbildnings- och forskningsenhet i religionsvetenskap och angränsande områden. I ett nordiskt perspektiv är fakulteten en av de stora aktörerna och i bredare internationell jämförelse är fakultetens verksamhet stor och mångfacetterad. Verksamheten är vital och rymmer utöver basverksamheten vid teologiska institutionen, Centrum för forskning om religion och samhälle, Forum för judiska studier och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. Verksamhetens integrerade forsknings- och utbildningsmiljö med dess ämnesmässiga bredd ger unika förutsättningar att utveckla nya kunskapsområden genom gränsöverskridande samarbeten. Strategisk förnyelse är särskilt viktigt för att fakulteten på lång sikt ska kunna utveckla sin utbildning och forskning, samt samverka på ett fruktbart sätt med det omgivande samhället. Fakultetens överväganden rör framförallt ny profilering och strukturering av forskning, forskarutbildning och grundutbildning i syfte att stärka verksamheten i en tid när kunskapsbehov och villkor för utbildning förändras. Detta uttrycks särskilt i fakultetens senaste styrdokument Mål och strategier för Teologiska fakulteten 2016 2020 (TEOLFAK 2015/26). I fakultetens övergripande vision uttrycks stävan efter fortsatt utveckling mot akademisk excellens och bred samhällsrelevant utbildning i samverkan såväl internt som externt. Teologiska fakulteten ska vara Nordens ledande forsknings- och utbildningscentrum i religionsvetenskap och närliggande områden, med en omfattande och differentierad internationell forskningsprofil inom teologins och religionsvetenskapens olika grenar. Fakulteten ska bedriva högklassig och attraktiv forskningsanknuten utbildning på grundläggande-, avancerad- och forskarnivå med yrkesrelevans och stor bredd. Teologiska fakulteten ska vara den främsta svenska miljön för internationell mång- och tvärvetenskaplig spetsforskning i skärningspunkten mellan religion och samhälle, samt ha en stark, bred och tydlig samverkansprofil. (Mål och strategier för Teologiska fakulteten 2016 2020, s. 6) I mål och strategier specificeras vidare fyra målområden: grundutbildning, forskning- och forskarutbildning, Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) och samverkan. Arbetet med att nå de uppsatta målen inom dessa områden har tydliggjorts och drivs vidare som ett projekt med samlingsnamnet Projekt 2020. Projekt 2020 är vidare uppdelat i två olika delar: Projekt 2020- FU och Projekt 2020-GU. Inom FU-delen ingår också de mål som rör Centrum för forskning och religion och samhälle. Både FU- och GU-delen av projektet arbetar med frågor om samverkan. 1.1 Prioriteringar 2019 2020 (2021) Fakultetens strategiska förändringsarbete är omfattande och berör den samlande verksamheten. För att långsiktigt understödja högkvalitativ utbildning och forskning i en värld där religioners roll har förändrats kraftigt sedan 1970-talet och för att forskning och utbildning långsiktigt ska kunna svara upp framgångsrikt mot de nya krav som ställs från universitetet centralt och utvärderande myndigheter behöver verksamheten omstruktureras. På ett övergripande plan handlar det om att skapa relevanta och väldefinierade utbildningsprogram, ser över fakultetens forskningsprofil och skapa långsiktigt hållbara forskningsmiljöer, utveckla fakultetsövergripande samverkan och samverkan med det omgivande samhället samt fördjupa internationaliseringen. Under perioden kommer fakulteten att prioritera arbetet inom Projekt 2020-GU där två nya kandidatprogram (start ht 2020) och ett nytt masterprogram ska sjösättas (start ht 2021). Vidare prioriteras arbetet med att skapa större och enheter vid fakulteten för forskning och forskarutbildning. I det arbetet ingår att tydliggöra forskningsinriktningar och profiler vid teologiska fakulteten från 2020 och framåt. 5
Dessutom prioriteras arbetet med att skapa förutsättningar för att Centrum för forskning om religion och samhälle ska kunna fortsätta sin verksamhet efter att Linnéstödsprogrammet Impact of Religion avslutas under 2019. En del av detta arbete sammanfaller med fakultetens ökade satsningar på samverkan med olika typer av forskningsfinansiärer, myndigheter, institutioner och andra samhällsaktörer. Slutligen kommer fakulteten att prioritera den tillhörande organisatoriska förändring av verksamheten som följer med det strategiska arbetet. En ny organisation för styrning och ledning av forskningsämnen och utbildning på forskarnivå samt av de nya programmen ska tas fram under 2019 och implementeras under perioden 2020 2021. 2 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Allmänna förutsättningar Föreliggande verksamhetsplan bygger på de förutsättningar som konsistoriet beslutade om i universitetets verksamhetsplan 2018-06-14 och som områdesnämnden beslutade om för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap 2018-09-26. Områdets verksamhetsplan, som bygger på konsistoriets verksamhetsplan, innehåller uppdrag till varje fakultet vad avser utbildning på grundoch avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå för kalenderåret 2019. Fakultetsnämndens verksamhetsplan ska överlämnas till rektor för slutgiltigt fastställande. Dessförinnan kommer förhandlingar enligt MBL att genomföras. Teologiska fakulteten har det övergripande ansvaret för verksamheten vid teologiska institutionen, Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS), Forum för Judiska studier (FJS) och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR). För all verksamhet vid universitetet gäller, förutom lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet, även de regler som återfinns i det lokala regelverket och de riktlinjer som därutöver lagts fast i särskilda handlingsprogram. 2.1.1 Planeringshorisont För att stärka den långsiktiga strategiska planeringen har Uppsala universitet från och med 2018 ett treårigt perspektiv i verksamhetsplanen. Beslut om resursfördelning omfattar dock enbart det närmast följande året, 2019, eftersom regeringens resurstilldelningsbeslut är ettåriga. Men därutöver anges beräkningar för de två följande åren, 2020 och 2021. Planeringsförutsättningarna baseras på det som hittills är känt och ska betraktas som en inriktning. Även områdesnämnden och fakultetsnämnderna ska tillämpa denna modell. Pris- och löneomräkningen för forskning och utbildning uppgår till 1,22 %. Beräknat för 2020 och 2021 är 1,22 %. Universitetets procentsats för lönebikostnader uppgår till 51% 2019 (2018: 50 %). 1 2.2 Organisation och ansvarsfördelning Det beslutande organet för fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap är fakultetsnämnder, där majoriteten av ledamöterna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. 1 Inklusive semestertillägg uppgår LBK till 53 %. 6
Teologiska fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid teologiska institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. Vicerektor inom humaniora och samhällsvetenskap är chef för dekan som är ordförande i fakultetsnämnd och har ledningsansvar gentemot denna. Dekanen ansvarar inför vicerektor för uppgifternas genomförande. Dekanen är ordförande i fakultetsnämnd och är på delegation prefektens chef och har ledningsansvar gentemot denne (UFV 2011/619). Varje institution leds av en prefekt. Som en del av universitetets ledningsorganisation har prefekten till uppgift att genomföra ledningens beslut på institutions- eller enhetsnivå. Prefekten ansvarar inför dekanen för uppgifternas genomförande. Med uppdraget att utse prefekt följer också dekanus ledningsansvar gentemot denne. Prefektens uppdrag och beslutanderätter specificeras av universitetets i prefektuppdraget (2004/964, UFV 2009/7) och i prefektens uppgifter (UVF 2011 619). Teologiska fakultetsnämnden fungerar också som institutionsstyrelse. Institutionsstyrelsens uppdrag specificeras i Arbetsordning för Uppsala universitet (UFV 2011/1724). 2.3 Ekonomiska förutsättningar Teologiska fakultetens ekonomiska förutsättningar bestäms av den tilldelning som sker från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, vilken i sin tur tilldelats medel från konsistoriet. Samtliga summor som anvisas i denna verksamhetsplan anges utan overhead. Den faktiska kostnaden inklusive overhead ska reserveras i institutionens budget. 2.3.1 Utbildning på grund- och avancerad nivå I konsistoriets verksamhetsplan för budgetåret 2019 tilldelas områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ett takbelopp för utbildning på grund- och avancerad nivå 2019 till 875 259 tkr (2018: 852 415 tkr). Efter centrala avlyft uppgår tilldelade medel till 832 473 tkr (2018: 802 162 tkr). Det ökade takbeloppet innebär en ökning av antalet helårsstudieplatser, ökningen är dock till största del vikt för fortsatt utbyggnad av program enligt tidigare satsningar, vilket främst resulterar i ökat uppdrag till fakulteten för utbildningsvetenskaper och verksamheten vid Campus Gotland. Fördelningen av medlen baseras på 2018 års tilldelning och uppräknas proportionellt mot det fria ökade anslaget. Särskilda långsiktiga och tillfälliga satsningar tillkommer. Fakulteten för utbildningsvetenskaper har önskat en tillfällig minskning av takbeloppet om 4,5 mkr 2019 och 3 mkr 2020. 4,5 mkr omfördelas till övriga fakulteter 2019. Fakultetsnämnderna bör beakta risken för ett minskat tilldelat anslag 2021 då den tillfälliga satsningen på höjd HSJT-prislapp som infördes 2016 förlängts, men än så länge bara till och med 2020. Vetenskapsområdet har över de senaste åren gått från överproduktion till underproduktion i förhållande till takbeloppsuppdraget. 2019 är fakultetsnämndernas uppdrag att inarbeta 100 % av det takbelopp som står mot tilldelade medel. Takbelopp under 98 % av uppdraget som inte inarbetats av respektive fakultetsnämnd kommer återtagas av områdesnämnden. Områdesnämnden gör, likt tidigare år, vidare en egen omfördelning om 2 mkr till språkvetenskapliga 7
fakulteten för att förstärka HSJT-prislappen för språkvetenskapliga utbildningar. Till språkvetenskapliga fakulteten omfördelas vidare 3,6 mkr per år under 2018 2020 ur myndighetskapitalet från fakulteten för utbildningsvetenskaper för att finansiera kurserna FFUS (utbildning på nivån under förberedande utbildning i svenska) och SVAS (Svenska som andraspråk). Dessutom avsätts 366 000 kr till Centrum för hållbar utveckling (CEMUS) och strategiska medel för USI-samarbetet om 80 000 kr samt en reserv till vicerektors disposition om 500 000 kr. Anslaget till teologiska fakulteten för utbildning på grund- och avancerad nivå framgår under 3.2 och i sammanställningen i avsnitt 8. 2.3.2 Forskning och utbildning på forskarnivå Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap tilldelas 653 540 tkr inklusive medel för Campus Gotland för forskning och utbildning på forskarnivå. Av de anvisade medlen ska 3 200 tkr finansiera Centrum för genusvetenskap. Medlen anvisas historisk-filosofiska fakultetsnämnden. 8 650 tkr finansiera regeringens strategiska satsning på politiskt viktiga regioner Ryssland. Medlen anvisas samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. 2 800 tkr finansiera UU Innovation. 366 tkr finansiera CEMUS. 17 000 tkr användas till forskning vid Campus Gotland. Till vetenskapsområdets strategiska resurs avsätts 12 mkr, till junior faculty 75 tkr och 200 tkr reserveras för repatrieringskostnader för tidigare vicerektor. Tidigare har en prestationsbaserad omfördelningsmodell tillämpats på områdesnivå, denna modell tillämpas inte längre. Anslaget till teologiska fakulteteten för forskning och utbildning på forskarnivå framgår under 4.2 och i sammanställningen i avsnitt 8. 2.4 Biblioteksverksamhet Från och med 2019 beslutar konsistoriet om tilldelning till universitetsbiblioteket. Områdesnämndens kostnad uppgår till 122 865 tkr (2018: 119 748), motsvarande en ökning om 2,6 %. Ökningen består, förutom av pris- och löneomräkning, av ersättning för prisökningar avseende mediaförvärv samt för ökade lokalkostnader i Carolina Rediviva efter ombyggnationen. Kostnaden avser såväl de biblioteksgemensamma ändamålen som medel för bruksbibliotekens verksamhet. Inför VP 2020 ska en ny modell för fördelning av bibliotekskostnaderna mellan områdena införas efter en central utredning. Områdesnämnden genomför parallellt en egen utredning om vilka nyckeltal som ska användas vid fördelningen mellan fakulteterna inom vetenskapsområdet. Teologiska fakulteten bidrag till biblioteksverksamheten framgår i den avslutande sammanställningen i avsnitt 8. 8
2.5 Universitetsgemensamma funktioner De universitetsgemensamma funktionerna utgörs av universitetsledningen och vissa enheter underrektor, universitetsbiblioteket exklusive bruksbiblioteken, universitetsförvaltningen inklusive universitetsgemensamma verksamheter inom musik- och museiområdet. Kostnaderna kan delas upp i kostnader för universitetsledningen, vissa enheter under rektor, stödfunktioner med uppdrag från universitetsdirektören samt övriga gemensamma kostnader. Finansieringsbehovet för hela universitetet ökar med 14 000 tkr (2,7 %) 2019. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap ska enligt konsistoriets verksamhetsplan bidra till finansieringen av de universitetsgemensamma ändamålen med 188 093 tkr en ökning med 3,7 % jämfört med 2018. Kostnaderna fördelas mellan anslagen till grundutbildning och forskning- och forskarutbildning och för teologiska fakulteten innebär det en ökning om 4,8 %. Kostnaderna specificeras i den avslutande sammanställningen i avsnitt 8. Finansieringen av gemensamma ändamål görs genom att varje institution/motsvarande påförs ett belopp beräknad på tidigare tre års lönesumma. Intendenturkostnaderna för Campus Gotland hanteras från och med 2017 på nytt sätt. Vetenskapsområdenas finansiering av intendenturen baseras på antal helårsstudenter och antalet anställda med arbetsort Visby. Teologiska fakultetens bidrag till intendenturen på Campus Gotland framgår i den avslutande sammanställningen i avsnitt 8. 2.6 Områdesgemensamma ändamål Av tilldelat anslag skall Teologiska fakulteten bidra till områdesgemensamma funktioner som nedsättning för vicerektor och vice vicerektor i ON, universitetsgemensamma ändamål, informationsverksamhet, sammanträdesarvoden, datalicenser, drift, områdeskansliet. Teologiska fakultetens bidrag för områdesgemensamma funktioner och områdeskansliet framgår i den avslutande sammanställningen i avsnitt 8. 2.7 Övriga kostnader och bidrag Av tilldelat anslag ska Teologiska fakulteten bidra till Museum Gustavianum och till Politiskt viktiga regioner Ryssland enligt sammanställningen i avsnitt 8. Finansieringen till strategisk samverkan med Centrum för biologisk mångfald upphörde efter 2018. Dessutom ska fakulteten själv finansiera kostnaderna för pedagogiska grundkursen för lärare och handledarutbildningarna enligt sammanställningen i avsnitt 8. 2.8 Ekonomiskt ansvar Beträffande det ekonomiska ansvaret gäller att alla resultatenheter ansvara för sitt eget ekonomiska utfall. Institutionen ska årligen på ett för universitetet enhetligt sätt se till att budget och bokslut upprättas och resultatinformation lämnas. Budgeten skall vara en total budget och således omfatta både anslags- och externfinansierad verksamhet. Institutionsstyrelsen har ansvar för och beslutar om institutionens budget. Det innebär att institutionen svarar för det ekonomiska utfallet direkt gentemot fakultetsnämnd och dekanus. Prefekten ska fortlöpande hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling. 9
2.8.1 Myndighetskapital Universitetets myndighetskapital inom forskning och utbildning på forskarnivå ska ligga inom intervallet 5 15 procent och inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom intervallet 5 10 procent. Inom respektive vetenskapsområde vidgas intervallet till 0 15 procent inom forskning och utbildning på forskarnivå samt 0 10 procent inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I verksamhetsplanen för 2018 införde konsistoriet ett nytt regelverk som innebär att hälften av det myndighetskapital som överstiger en viss gräns kommer att återtas vid årsboksluten. Inom forskning och utbildning på forskarnivå sätts gränsen till 17 % 2018, 16 % 2019 och 15 % 2020. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå sätts gränsen till 14 % 2018, 12 % 2019 och 10 % 2020. Dessa nivåer och modellen för återtagande av myndighetskapital kommer som huvudregel att tillämpas på fakultetsnämnder under områdesnämnden. För teologiska institutionen gäller samma modell och intervall som angivits av områdesnämnden för åren 2018, 2019 och 2020. Prefekten ska hålla institutionsstyrelse och fakultetsnämnd informerad om den egna verksamhetens och ekonomins utveckling som helhet, men särskilt beakta myndighetskapitalet. Om halvårsbokslutet och/eller bokslutet från tredje kvartalet visar på betydande risk för att myndighetskapitalet inom någon av anslaget kommer att överstiga den anvisade gränsen, ska överstigande medel reserveras för återbetalning till områdesnämnden. Fakultetsnämnden har det samlade ansvaret för all verksamhet vid institutionen och andra arbetsenheter oavsett finansieringsform. 2.8.2 Balanserat resultat Fakultetens balanserade kapital visade på ett överskott på 7 351 tkr vid halvårsbokslutet 30 juni 2018. Ingående balans 1 januari 2018 var 9 354 tkr. Det totala resultatet per 2018-06-30 var minus 2 313 tkr, vilket gav en utgående balans om 7 351 tkr, fördelat enligt följande. 2 730 tkr på utbildning, 1 105 tkr på avgiftsfinansierad utbildning, 1 563 tkr på uppdragsutbildning, 1 171 tkr på forskning och utbildning på forskarnivå, 770 tkr på bidragsforskning samt 12 tkr på uppdragsforskning. I budget för 2018 har institutionen räknat med ett negativ verksamhetsresultat om 6 864 tkr. Det negativa utfallet i halvårsbokslutet om 2 313 tkr ligger under budget och sannolikt kommer det totala utfallet för 2018 att bli bättre än budget. Överskottsmarginalen vid halvårsbokslutet var 10% på UGA och 3% på FUF. Enligt budget kommer överskottsmarginalen vara 3% för UGA och minus 4% för FUF vid årsskiftet 2018/2019. Baserat på halvårsresultatet finns det dock en viss sannolikhet att marginalerna på både UGA och FUF kommer att vara något högre. 2.8.3 Ekonomisk uppföljning Fakultetsnämnden ansvarar för uppkommet underskott eller överskott. Om underskott uppstår i verksamheten ska fakulteten/institutionen redovisa hur det ska åtgärdas. Nämnder med underskott i verksamheten kan inte påräkna omfördelning av överskott för att täcka de egna underskotten. Verksamheten ska bedrivas så att de ekonomiska resurserna är i balans, dvs. samtliga kostnadsåtaganden ska motsvaras av minst lika stora intäkter. För att följa den ekonomiska utvecklingen kommer fakultetsnämnden att göra kvartalsvisa uppföljningar av det ekonomiska läget. Fakulteten har ackumulerade resurser i form av oförbrukade forskningsbidrag. Ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med att aktivera de oförbrukade forskningsbidragen ska bedrivas vid institutionen. 10
2.9 Särskilda uppdrag 2.9.1 Prefektgodkännande av ansökningar om externa medel Fakultetsnämnden ser positivt på att externa medel placeras vid teologiska institutionen och dess övriga enheter. Om en situation skulle uppkomma där prefekten behöver prioritera mellan olika ansökningar som gäller verksamheten vid teologiska institutionen ska strategiska överväganden göras i relation till verksamhetens inriktning och framtid. I första hand ska ansökningar från lärare och forskare med tillsvidareanställning prioriteras. Vidare bör projektansökningar som involverar extern finansiering av doktorander prioriteras. I övriga fall görs överväganden i relation till verksamhetens behov på lång och kort sikt. 2.9.2 Oförbrukade bidrag Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas mellan lärosäten utifrån externa medel (och publiceringsstatistik). Först när externa medel aktiveras ingår de i regeringens och områdesnämndens beräkning för fördelning av resurser. Fakultetsnämnden anmodar institutionen att se till att de oförbrukade bidragen från externa finansiärer i görligaste mån aktiveras i form av anställningar och andra verksamheter. Det är först när medlen aktiveras som de ingår i beräkningsunderlagen. 2.9.3 Tjänstledigheter Vid tjänstledighet kvarstår vissa pensionskostnader för Uppsala universitet. Prefekten bör därför normalt inte tillåta andra tjänstledigheter än de som direkt följer av lagar och avtal. Observera att det är rektor som fattar beslut om tjänstledighet för professorer om ledigheten överstiger ett år. 2.9.4 Publicering i DiVA och välrenommerade förlag och tidskrifter Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå omfördelas i ökande grad mellan lärosäten utifrån publiceringsstatistik (och externa medel). Forskningsresultat bör i görligaste mån publiceras i sådana publiceringskanaler som utgör regeringens underlag för resurstilldelning, dvs. välrenommerade internationella tidskrifter och dylikt. Publiceringsdatabas och Digitalt Vetenskapligt Arkiv för Uppsala universitet (DiVA) innehåller referenser till allt publicerat material av forskare och andra anställda vid Uppsala universitet. Fakultetsnämnden anser det angeläget att all forskning inom nämndens område återfinns i DiVA och uppdrar åt institutionen att vida åtgärder så att detta sker. 3 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 3.1 Mål och strategier Teologiska fakulteten har angivit två övergripande mål för utbildning på grund och avancerad nivå: Skapa flera sammanhållna kandidatprogram inom religionsvetenskap och närliggande områden, vilka karaktäriseras av yrkesrelevans, tydlig programstyrning, internationell profil och ökad attraktivitet för såväl gamla som nya studerandegrupper. 11
Skapa internationellt profilerad utbildning på avancerad nivå som svarar mot den nya strukturen på forsknings- och forskarutbildningsnivå, med fokus på yrkesrelevans, forskarförberedelse och nya studentgrupper. Arbetet med att nå dessa mål inklusive delmål sker som nämnts i projektform. Projekt 2020-GU arbetar under 2019 med att skapa två nya kandidatprogram: Religionsvetarprogrammet och Teologprogrammet som kommer att ersätta det nuvarande kandidatprogrammet i religionsvetenskap. Vidare pågår arbete med att skapa ett nytt masterprogram i religionsvetenskap som ska ersätta det nuvarande masterprogrammet i religionsvetenskap. En projektledare och en arbetsgrupp har huvudansvar för detta arbete. 3.2 Anslagstilldelning och utbildningsplatser Utbildningsuppdraget från områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap för år 2018 ges som ett takbelopp om 28 753 619 kr och ett tilldelat anslag efter centrala avdrag, från området för humaniora och samhällsvetenskap, om 27 268 567 kr (2018: 26 598 750). Anslagsökningen motsvarar 2,5 %. Fakulteten erhåller inga särskilda medel för verksamhet på Campus Gotland. Fakultetsnämnden är ansvarig för att inarbeta intäkter i enlighet med tilldelat internt takbelopp. Regeringens prislappar används i avstämningen av utfallet för 2019. (HSJT: 32 274/HST, 21 029/HPR) Takbeloppet kan omräknas till ett utbildningsuppdrag om 626 HST och 407 HPR (2018: 624 HST och 393 HPR). 2 För Campus Gotland anvisas inget extra anslag. Den förväntade prestationsgraden för kalenderåret 2019 uppskattas till 65 % (2018: 63 %), vilket motsvarar den genomsnittliga prestationsgraden för de tre senaste verksamhetsåren. Arbete bedrivs löpande för att förbättra prestationsgraden och antalet registreringar anpassas löpande till verksamhetens utfall. Verksamheten vid institutionen ska motsvara det anvisade takbeloppet och fakulteten ska till området redovisa så många helårsstudenter och helårsprestationer att det angivna takbeloppet kan intjänas. 3.3 Program och kurser på grund och avancerad nivå Utbildning bedrivs under 2019 och 2020 de program och kurser som anges nedan. Arbete pågår inom Projekt 2020-GU med att omforma utbildningarna och anpassa dem till de förändrade behov som finns bland avnämare och i relation till den aktuella samhälls- och omvärldskontexten. 3.3.1 Kandidatprogram i religionsvetenskap Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp med start vt 2019 och ht 2019. 3.3.2 Masterprogram i religionsvetenskap Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Masterprogram i religionsvetenskap, 120 hp, med start vt 2019 och ht 2019. 2 Uppdraget i VP 2018 angavs till 591 HST och 372 HPR. I praktiken avräknades dock uppdraget mot takbeloppet för avdrag vilket gav 624 HST och 393 HPR. 12
3.3.3 Lärarutbildning Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden gör för 2019 en beräkning av hur många studenter som förväntas läsa vid teologiska fakulteten under året. Då en stor grad av valfrihet råder under del av utbildningarna är det svårt att veta vilka ämnen studenter väljer att läsa. Siffrorna baserar sig på utfallet 2018 och med hänsyn tagen till omfånget på totala lärarprogrammen 2018. Teologiska fakulteten stämmer av det faktiska utfallet under slutet av året för anslaget till institutionen ska kunna regleras. Institutionen erhåller ett preliminärt utbildningsuppdrag för medverkan i lärarutbildningen om totalt 68 HST, varav 2 VFU. 3 (2018: 60 HST, varav 1,5 VFU). Totalt erhåller fakulteten 3 075 896 kr (2018: 2 709 326 kr) för medverkan i lärarutbildningarna. Nämnden understryker vikten av att registrering av lärarstudenter fortsättningsvis sker i samråd med utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden för att följa upp modellen för ersättning för medverkan i lärarutbildningen. 3.3.4 Masterprogram i International Humanitarian Action (NOHA) Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av Erasmus+ masterprogrammet International Humanitarian Action, 120 högskolepoäng under 2019, med start ht 19. För detta beräknas 30 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet ges enbart via programmets gemensamma internationella antagning. I enlighet med Uppsala universitets tolkning av en lagändring av 4 kap 4 2 st högskolelagen tas avgifter ut för samtliga studenter på Masterprogram in International Humanitarian Action, fr.o.m. ht 16. Institutionen uppmanas att noga följa konsekvenserna av detta vad gäller studenttillströmning till programmet. 3.3.5 Magisterprogram i Humanitärt arbete vid konflikter Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av Master Programme in Humanitarian Action and Conflict, 60 hp under 2019, med start ht 19. För detta beräknas 20 HST av fakultetens uppdrag. Programmet liknar till sin utformning första året på Masterprogram i International Humanitarian Action och samläsning sker mellan programmen. 3.3.6 Masterprogram i Euroculture Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att som värdinstitution ansvara för genomförandet av utbildningsprogrammet Erasmus + masterprogrammet Euroculture under 2019, med start ht 2019. För detta beräknas 25 HST av fakultetens uppdrag. Tillträde till programmet sker enbart via programmet gemensamma internationella antagning. I enlighet med Uppsala universitets tolkning av en lagändring av 4 kap 4 2 st högskolelagen tas avgifter för samtliga studenter på Masterprogram in Euroculture, fr.o.m. ht 16. Institutionen uppmanas att nog följa konsekvenserna av detta vad gäller studenttillströmning till programmet. 3 Ersättningsnivå 45 324 kr per HST 13
3.3.5 Masterprogram i Mänskliga rättigheter Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet i mänskliga rättigheter. För 2019 beräknas 60 HST av uppdraget till detta program. 3.3.6 Masterprogram i Religion i fred och konflikt Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att genomföra masterprogrammet Religion in Peace and Conflict. Nämnden beräknas 50 HST för 2019 för detta program. 3.3.7 Fristående kurser Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionen att ansvara för genomförandet av fristående kurser utifrån strategiska överväganden i relation till programkurser och takbelopp. 3.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom utbildning 3.4.1 Nya utbildningsprogram Mål och strategiarbetet vid fakulteten och det pågående Projekt 2020-GU innebär en betydande kvalitetsdrivande strategisk satsning inom grundutbildningen. Arbetet med att skapa två nya kandidatprogram och ett nytt masterprogram som ersätter nuvarande kandidat- och masterprogram i religionsvetenskap kräver extra resurser. Fakulteten uppdrar åt institutionen att i budget avsätta medel inom UGA för lönekostnader för projektledaren och medlemmar i arbetsgruppen för Projekt 2020-GU i enlighet med den av fakultetsnämnden fastställda projektplanen. Vidare ska medel avsättas för det löpande arbetet med att utforma de nya utbildningarna på grundutbildningen, för konferenser, studieresor och övriga omkostnader under 2019. 3.4.2 Uppföljning och utvärdering Under 2018 fastställde fakulteten Modell för kvalitetsuppföljning och utbildningsutvärdering, Teologiska fakulteten (TEOLFAK 2016/25). Modellen bygger på Riktlinjer för utbildningsutvärderingar vid Uppsala universitet. I enlighet med fakultetens modell för utbildningsutvärdering genomförs en första utvärdering under hösten 2018 (Religionsvetenskap A, fristående kurser på grund- och avancerad nivå och uppdragsutbildning), vilken redovisas och behandlas av fakultetsnämnden i början av 2019. Under 2019 kommer samtliga masterprogram förutom masterprogram i religionsvetenskap att utvärderas. Fakultetens modell kommer att justeras och förbättras löpande utifrån erfarenheter av utvärderingarna. Institutionen ska dessutom årligen sammanställa en kvalitetsrapport med nyckeltal och kvalitetsinsatser inom grundutbildning och forskarutbildning. Material till kvalitetsrapporten samlas in succesivt under kalenderåret i enlighet med en standardiserad mall. En sammanställning och analys av materialet lämnas till fakultetsnämnden i slutet av året. Analysen ska tydliggöra styrkor, svagheter och förbättringsområden i relation till verksamhetens olika delar. Rapporten ska också innehålla förslag på åtgärder. Föregående års kvalitetsrapport ska kommenteras och förändringar tydliggöras. Modellen för kvalitetsuppföljning och utbildningsutvärderingar medför en fördjupad kvalitetskontroll av verksamheten, vilket medför att den tidigare återrapporteringen av kurvärderingsarbetet vid institutionen inte längre är motiverat. 14
3.4.3 Internationalisering Fakultetens bedriver utbildning inom fyra internationella masterprogram och ger därutöver ytterligare kurser på engelska. Inom det pågående strategiska förnyelsearbetet inom Projekt 2020-GU är ett av målen att utbildningarna ska präglas av en högre grad av internationalisering. Det kommer bland annat att ske genom att utbytesstudier blir möjligt inom alla nya program och flera moment på engelska kommer att ingå i utbildningarna. I övrigt arbetar projektet med att former för att skapa internationalisering på hemmaplan. Nämnden gör bedömningen att undervisning på engelska kräver särskild förberedelsetid för de lärare som inte har engelska som modersmål. Institutionen ska därför fortsättningsvis särskilt uppmärksamma hur lärarnas arbetstid för undervisning på engelskspråkiga kurser ska fördelas. Lärare bör också uppmanas att delta i den utbildning som ges vid universitet i att undervisa på engelska. 3.4.4 Pedagogisk fortbildning Enligt Uppsala universitets pedagogiska program ska varje lärare erbjudas ämnesdidaktisk och pedagogisk kompetensutveckling. Nämnden uppdrar åt institutionen att som ett led i den pedagogiska fortbildningen att fortsatt anordna pedagogiska dagar inklusive ämnesdidaktisk fortbildning för personalen. Institutionen ska också avsätta särskilda medel för lärarnas och den administrativa personalens fortbildning och säkerställa att lärare ges tid för att genomföra pedagogisk fortbildning. Inom Projekt 2020-GU pågår en översyn av lärares kompetenser och behov av pedagogiska fortbildning i relation till de nya utbildningarna. Under 2019 kommer pedagogiska fortbildning att påbörjas i relation till de nya programmen. Nämnden anslår mot denna bakgrund 40 000 kr (2018: 40 000 kr) för dessa ändamål. Medlen disponeras av prefekten. Fakultetsnämnden framhåller att doktorander som undervisar inom utbildningen på grund- och avancerad nivå även fortsättningsvis bör ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. 3.4.5 Utveckling av utbildning på IT-distans Teologiska institutionen har en lång tradition av att erbjuda utbildning genom IT-distans. Stora delar kursutbudet ges som distansutbildning. Sedan 2016 har institutionen genomfört särskilda satsningar, bl.a. genom en projekttjänst, vilken under 2018 omvandlades till uppdrag i tjänst. Under 2019 kommer delar av teologiska institutionens distansutbildningar att föras över till lärplattformen Stadium. Institutionen uppmanas av avsätts särskild tid för denna övergång för de undervisande lärarna. 3.4.6 Utveckling av utbildning inom Islamisk teologi och filosofi Teologiska fakultetens profilområdet Islamisk teologi och filosofi stärks kontinuerligt genom anställning av nya lärare, antagning av doktorander, och genom utveckling av kurser inom fältet. En professor och en lektor på leder arbetet inom profilområdet, och tre doktorander är antagna. Utbildning inom profilområdet ska fortsätta och succesivt utvecklas som en del av fakultetens mål och strategiarbete. Inom Projekt 2020-GU ska profilområdet integreras i de tre nya programmen. 15
Teologiska fakulteten och institutionen samarbetar vidare med Teologiska fakulteten vid Oslo universitet med att utveckla forskning och utbildning inom detta profilområde. Professor Mikael Stenmark avsätter 10% av sin anställning för att understödja forskningsplaneringen och i arbetet med internationellt utbyte. Fakulteten uppmanar institutionen att avsätta 250 000 kr för omkostnader samband med resor och annat utvecklingsarbete, inklusive kontakter med andra internationella samarbetspartners under 2018. Satsningen planeras att löpa över fyra år (2017 2020). 3.4.8 Internationella samarbetsprogram på masternivå Vid fakulteten finns fyra internationella masterprogram av vilka två är Erasmus + program (tidigare Erasmus Mundusprogram). I dessa båda program, Master in Euroculture och Master in International Humanitarian Action, ingår ett antal olika europeiska universitet. Arbete inom programmens internationella styrgrupper och vid UU för att utarbeta joint degrees. Fakultetsnämnden uppdrar till utbildningsledare, prefekt och studierektorer att fortsatt följa utvecklingen inom programmen och löpnade rapportera utvecklingen till fakultetsnämnden. Det två andra internationella Master program in Religion in Peace and Conflict och Master program in Humanitarian Action and Conflict ges av teologiska institutionen. Under de senaste åren har Uppsala universitet avsatt extra medel motsvarande 500 tkr för vardera av de båda Erasmus + programmen. Fakulteten erhåller årligen extra medel för programmen från UU centralt, det rör sig om 500 tkr per program för 2019 och samma summa är förutskickad för de kommande två åren så länge programmen har Erasmus + status. 4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 4.1 Mål och strategier Inom forskning och utbildning på forskarnivå har fakulteten satt upp ett övergripande mål: Att utveckla teologiska fakultetens religionsvetenskapliga och mångvetenskapliga forskningsprofiler, samt stärka forskarutbildningsmiljöerna så att kvalificerad forskningsverksamhet kan bedrivas på lång sikt. Arbetet med att då detta mål med tillhörande delmål sker i projektform. Projekt 2020-FU arbetar med att skapa större och enheter vid fakulteten för forskning och forskarutbildning. I det arbetet ingår att tydliggöra forskningsinriktningar och profiler vid teologiska fakulteten från 2020 och framåt. Under 2019 fortsätter arbetet med att prova ut och utvärdera olika samarbetskonstellationer med ledning av det redan genomförda arbetet. 4.2 Uppdrag för forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden ska svara för planering och uppföljning av forskning och utbildning på forskarnivå. Inom Teologiska fakulteten bedriver för närvarande utbildning på forskarnivå inom följande elva ämnen: religionshistoria, religionspsykologi, religionssociologi, Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik, kyrkohistoria, missionsvetenskap, kyrkovetenskap, religionsfilosofi, etik och systematisk teologi med livsåskådningsforskning, samt inom ett profilämne Islamisk teologi och filosofi. Ett aktivt arbete pågår dock som nämnts inom Projekt 2020-FU med att se över 16
ämnesstrukturen för forskning och utbildning på forskarnivå i syfte att skapa större och stabilare forskningsmiljöer i samverkan med det omgivande samhället. För år 2019 anvisas Teologiska fakulteten 39 503 527 kr (2018: 38 228 383) för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagsökningen motsvarar 3,3 %. För Campus Gotland anvisas inget extra anslag. Områdesnämndens beräknade tilldelning för 2020: 40 556 000 kr och 2021: 40 981 000 kr. 4.3 Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå regleras av konsistoriet antagningsordning (UFV 2006/1972), föreskrifter (2006/1973) från 2007-07-01 och av Uppsala universitets Riktlinjer för utbildning på forskarnivå (UFV 2007/919). Fakulteten har därutöver egna kompletterande Riktlinjer för utbildning på forskarnivå. En anställning som doktorand ska avse arbete på heltid. Studerande på forskarnivå har inte automatiskt rätt att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet är, förutom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen uppmanas vara restriktiv när det gäller att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ett avslag på en tjänstledighetsansökan ska motiveras. 4.3.1 Utlysning av studiestöd Teologiska fakulteten antar doktorander och institutionen utlyser studiestöd för utbildning på forskarnivå i början av varje kalenderår. Nämnden vill framhålla att det är viktigt att utlysning av studiestöd görs på ett sådant sätt att tillräcklig volym säkerställs inom utbildning på forskarnivå för fakultetens olika forskningsämnen. Vidare ska aktivt arbete bedrivas med breddad rekrytering till utbildning på forskarnivå. Utlysningen av studiestöd sker utifrån befintligt utrymme i institutionens budget. Ansökningarna behandlas under våren och de doktorander som antas startar sin utbildning 1 september 2019. 4.3.2 Individuell studieplan Varje doktorand ska vid antagning få en individuell studieplan. Teologiska institutionens prefekt har på delegation från fakultetsnämnden i uppdrag att årligen fastställa och följa upp de individuella studieplanerna. Beslut om prolongation av anställning som doktorand med anledning av sjukledighet, föräldraledighet eller prolongationsgrundande tjänstledighet är också delegerat till prefekten. Ersättning medges för den som innehaft uppdrag under tid med doktorandanställning som förlängd doktorandanställning. 4.3.3 Forskarskolor Fakultetsnämnden har tagit initiativ till samarbete med andra högskolor på inom utbildning på forskarnivå. Under 2010 slöts samverkansavtal om forskarskolor för forskningsämnen: religionshistoria, religionssociologi, religionspsykologi, Nya testamentets exegetik, Gamla testamentets exegetik, kyrkovetenskap, missionsvetenskap, kyrkohistoria, etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Flertalet av avtalen är tecknade med Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (CTR). I några fall har avtal tecknats med Linköpings universitet, Universitetet i Agder, Menighetsfakulteten i Oslo och VID vitenskapelige høgskole i Stavanger. Dessutom ingår fakulteten sedan 2016 i forskarskolan The national 17
interdisciplinary Research School Religion-Values-Society (RVS) som koordineras av Menighetsfakulteten i Olso. Fakulteten har också en doktorand i forskarskolan i didaktik vid Uppsala universitetet. En löpande översyn av samarbetena sker. Inom forskarskolorna ska minst ett möte per termin ske mellan de ingående parterna. För varje ämnes forskarskola anvisar nämnden 28 000 kr, totalt 308 000 kr. 4.3.4 Medel för fakultetsopponenter och betygsnämnder Nämnden uppdrar åt institutionen att planera för 10 disputationer och avsätta medel för arvoden och resor för fakultetsopponenter och betygsnämnder i samband med disputationer. Nämnden räknar med en genomsnittlig kostnad om 30 000 kr per disputation. Denna summa avser att täcka kostnader för fakultetsopponent och betygsnämnd, inklusive arvoden. Det ankommer på handledarna att i samband med upprättande av förslag om fakultetsopponent och betygsnämnd beakta denna kostnadsram. Medlen om totalt 300 000 kr disponeras av prefekten. 4.3.5 Framställning av doktorsavhandling Nämnden har fattat beslut om det antal exemplar, dock minst 120 exemplar, av en doktorsavhandling som ska tryckas inför disputation. Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta som mest 23 000 kr per avhandling i tryckningsbidrag, totalt maximalt 230 000 kr. Därutöver uppdrar nämnden åt institutionen att avsätta extra sökbara medel för språkgranskning motsvarande 100 000 kr. Fakultetsnämnden har beslutat att alla fakultetens avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DiVA. Doktorander vid teologiska fakulteten ska leverera avhandlingen en digital fil i PDF-format för arkivering som lagras i DiVA utan att göras fritt tillgänglig. Doktoranden kan själv besluta om och när avhandlingen ska publiceras elektroniskt och vara fritt tillgänglig i DiVA. 4.3.6 Extern handledning Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 150 000 kr för extern handledning. För att bibehålla och stärka kvaliteten i forskarutbildningen bör teologiska fakulteten ha generös hållning vad gäller extern handledning. Om särskilda skäl föreligger kan denna summa också rymma omkostnader för att externa handledare ska kunna delta vid disputation. 4.3.7 Medel för slutseminarieopponent Nämnden uppdrar åt institutionen att avsätta 100 000 kr för arvoden till opponenter vid slutseminarier. I denna summa skall också rymmas kostnader i samband med slutgranskning av avhandlingsmanus, i de fall ett ämne önskar kalla en granskare utanför institutionen. Medlen disponeras av prefekten. 4.3.8 Bidrag till ograduerade forskare Nämnden anslår sammanlagt 250 000 kr för bidrag till ograduerade forskare. Medlen disponeras av prefekten. 18
4.4 Strategiska satsningar och kvalitetsarbete inom forskning och utbildning på forskarnivå 4.4.1 Framtidssatsningar inom forskning och utbildning på forskarnivå Arbete med att implementera fakultetens mål och strategier inom forskning och utbildning på forskarnivå drivs vidare under 2019 inom Projekt 2020-FU. Att tydliggöra forskningsinriktningar och profiler samt att skapa större och enheter vid fakulteten för forskning och forskarutbildning är både strategiskt viktigt och kvalitetsdrivande. En andra utvärdering av det pågående samarbetet mellan forskarseminarier sker i november 2018. Med ledning av den utvärderingen och fortsätter utvecklingen av forskningsmiljöer och forskningsinriktningar under 2019. Fakulteten uppdrar åt institutionen att i budget avsätta medel inom FUF för för extra stöd till för ämnesutveckling inom forskning och forskarutbildning. 4.4.2 Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF 17) Teologiska fakulteten har sammanställt de övergripande, områdesspecifika och fakultets/institutionsspecifika rekommendationerna från Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17). En analys har genomförts med särskild hänsyn till fakultetens mål och strategiarbete och det pågående arbetet inom Projekt 2020-FU, som driver strategisk förnyelse. Fakulteten har bedömt relevansen och prioriterat bland rekommendationerna med ledning av den pågående strategiska förnyelsen inom forskning och utbildning på forskarnivå som pågår inom Projekt 2020. Fakulteten har organiserat sin analys och åtgärder utifrån samma sju tematiska rubriker som används i KoF-rapporten. Tre av dessa teman har särskild relevans för fakultetens mål och strategiarbete. Det rör Kvalitetskultur och kvalitetssäkring, Ledarskap och strategisk förnyelse och Externa samarbeten och samverkan. Arbetet med ny profilering och strukturering av forskning och forskarutbildning stödjer långsiktigt utveckling av god forskningskultur och seminarieverksamhet. En viktig del av pågående arbete rör strategisk förnyelse och kvalitet i samverkan inom och utom akademien. Vidare arbetar fakulteten strategisk med rekrytering och ledarskap. Panelens särskilda rekommendationer till fakulteten/institutionen faller inom och kommer att förstärka det redan pågående mål och strategiarbete. Projekt 2020 FU svarar också mot flera av rekommendationerna inom övriga teman. 4.4.3 Antagning till utbildning på forskarnivå Fakulteten har delegerat ansvaret för att bedriva utbildning på forskarnivå till teologiska institutionen. Antagning av doktorander och fastställande av allmänna studieplaner görs av fakultetsnämnden. Fastställande av individuella studieplaner och övrigt arbete med att genomföra utbildning ansvarar institutionen för. Arbetsgruppen för forskarutbildning (AGFU) driver löpande utveckling av bedömningskriterier och instruktioner för bedömning av sökande till utbildning på forskarnivå, i samråd med studierektor och administratör för forskarutbildningen. En introduktion till forskarutbildningen hålls varje höst vid teologiska fakulteten. 4.4.4 Resursfördelning och strategiska bidrag Nämnden erinrar om vikten av att fortsätta att stimulera till vetenskaplig publicering. Institutionen ska avsätta sammanlagt 320 000 kr för den särskilda resursfördelningsmodell avseende kringresurser som fastställts av fakultetsnämnden. 19