Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning



Relevanta dokument
Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Vägen till självförsörjning

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Välkommen du också!

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Det kommunala aktivitetsansvaret

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Mottganingsteamets uppdrag

Det kommunala aktivitetsansvaret

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom

BAS ~ Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

Verksamhetsplan Jobbcentrum

Ärende 6. Motion angående praktikplatser för unga inom Karlskoga kommun

Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Förbättrad samverkan för arbetslös målgrupp i Torsås kommun

Kvalitetssäkrade verktyg

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Vi rustar människor för arbete/studier

Sänkta trösklar högt i tak

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).

Laila Andersson & Helena Esbjörnsson

Svensk författningssamling

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Lokal överenskommelse

Ansökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan

Innehåll upplägg och genomförande

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008:

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Praktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning

Pågående projekt mars 2009

Rutinbeskrivning till arbetslivsinriktad rehabilitering

Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012

Förlängningsansökan i GGV-kommunerna

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Upphandling av estetisk verksamhet inkluderande arbetsträning för unga med funktionsnedsättning

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Vad är boendestöd? När du ansöker ska du vara beredd på att ta emot stöd. Ditt boendestöd utgår från det beslut som du har fått efter din ansökan.

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Trainee för personer med funktionsnedsättning

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen. Daglig verksamhet

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV Kirsi Poikolainen

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Samordningsförbundet

Lokal överenskommelse för Krami 2018

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobb- och utvecklingsgarantin

Praktik. Lättläst svenska

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson

Forskning inom SCÖ. Lena Strindlund, verksamhetsdoktorand

Frågor kopplade till uppstartssamtal

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Gemensamma taget, GT

Leo Askeland Talare och projektledare från Misa Fridhemsplan. Projektmedarbetare Shaghayegh Kalatzadeh Kimselius Christian Smyth

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIGT SKYDDAT ARBETE (OSA) I VÄSTERVIKS KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen , 280 att gälla fr o m

Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Verksamhet/insatser

Lokal modell samverkan Ekerö kommun och Arbetsförmedlingen

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag angående arbetsmarknadsenheten

Samarbetsavtal om KRAMI/MOA 2014

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Metoden Arbete med stöd i korthet

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Självinskrivningsdokument

Se till att du alltid har följande blanketter/mallar innan du träffar en person för vägledningssamtal/inskrivningssamtal eller motsvarande samtal: o

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan Malmö BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

Ungdomsprojekt i praktiken

Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment

Samarbetsavtal om KRAMI 2015

Transkript:

Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en guide där man från fall till fall kan behöva göra avsteg från modellen. Syftet med Torsås Modellen 1-5 är att hjälpa personer med behov av särskilt stöd att närma sig arbetsmarknaden och till slut nå egen försörjning. Modellen bygger på behov och förutsättningar som finns i Torsås kommun och idéer och principer är hämtade från Misas metod Supported Employment, www.misa.se. Modellen är framtagen under våren 2013 av projektledare Monica Gullin i samråd med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, IFO och Hälsocentralen i Torsås kommun samt Vuxenpsykiatrin i Kalmar. Modellens grundläggande principer Modellens grundprincip är att individen med hjälp av en stödperson s.k. coach, identifierar individens behov av hjälp för att nå arbetsmarknaden. Utifrån dessa behov sätts en resursgrupp samman där coach hjälper individen i fortsatt kontakt med resursgruppen. coachen hjälper individen genom programmet i 5 steg där varje steg har ett tydligt syfte. Coachens huvudsakliga roll är att motivera individen under programmets och finnas med i samtal med t.ex. resursteamet, arbetsgivare etc. På så sätt kan coachen och individen i efterhand diskutera möten med olika aktörer. Genom hela programmet finns Postadress Besöksadress Telefon växel Telefax växel E-post Plusgiro

Sida 2 av 7 coachen med och samordnar resurser, följer upp och planerar tillsammans med individen vägen mot sysselsättning. Eftersom individer ansluter till programmet vid olika tillfällen och individernas behov avgör hur länge respektive individ befinner sig i de olika faserna, gör att coachen parallellt jobbar med individer i olika faser samtidigt. En resursgrupp är primärt representanter från olika myndigheter som individen har kontakt med på sin väg mot egen försörjning. Exempel på dessa aktörer är t.ex. Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Socialförvaltningen Landstinget Även andra aktörer kan ingå i individens resursgrupp om så behövs. En lokal styrgrupp med representanter från respektive myndighet sammankallas regelbundet för att löpande följa upp programmet och dess resultat. Det är styrgruppen som kan besluta om eventuella metodförändringar bör göras. Förutsättningen för ett lyckat resultat är att individen själv väljer att delta i denna arbetsmodell. Andra grundläggande förutsättningar är att individen är medicinskt färdigbehandlad och fri från missbruk. Om förutsättningarna att hjälpa en individ att nå arbetsmarknaden förändras på ett sådant sätt att coachen bedömer det svårt att lyckas med uppdraget, sammankallas individen och resursgruppen för ett informationsmöte om rådande förutsättningar. Då kan man ta ett gemensamt beslut att t.ex. avbryta stödet. Exempel på sådana förändringar är t ex. återfall i missbruk eller försämrad hälsa, etc. Hur lång tid en individ behöver på sig för att närma sig arbetsmarknaden är individuellt och måste hela tiden utgå ifrån individen själv. Coachen gör i regel bedömningen när en individ är redo för nästa steg. Programmet löper som längst under 12 månader. Har inte individen nått arbetsmarknaden inom denna tid sammankallas resursteamet för att ta ett beslut om hur man går vidare. Syftet med en begränsad programtid är att erbjuda fler chansen att få stöd att finna sysselsättning.

Sida 3 av 7 1:a fasen, Individ identifiering Identifieringen av individer som är behov av denna modell kan ske på flera sätt, vanligtvis plockar coachen tillsammans med handläggare från olika myndigheter ut aktuella deltagare för projektet. Därefter bjuder coachen in till en träff med individen där coachen informerar och motiverar individen om programmet. Individen får en tids betänketid för att senare träffa coachen igen för att skriva in sig i programmet, förutsatt att individen samtycker. Det kan behövas flera motiveringssamtal med individen innan han/hon accepterar programmet. Coachen gör bedömningen om det är relevant med flera motiveringssamtal. Första mötena sker lämpligen på en på en neutral plats där inte individen har några förutfattade meningar om omgivningen. Syftet med detta är att bygga upp ett förtroende hos individen. Denna fas avslutas i och med att individen antingen är inskriven i programmet eller väljer att avstå. 2:a fasen, Behovs analys Denna fas börjar direkt efter att individen har skrivit in sig i programmet. Syftet med fasen är att coachen ska kartlägga individens behov av hjälp för att nå arbetsmarknaden. Kartläggningen syftar bland annat till att sätta samman individens resursgrupp. Eftersom coachen under programmets gång kan behöva ta del av integritetskänslig information rörande individen är det viktigt att coachen lyckas bygga upp ett förtroende hos individen. Resursgruppens uppbyggnad sker lämpligen successivt via möten med de olika aktörerna i gruppen. När så är möjligt träffas hela resursteamet med individ och coachen för att de olika aktörerna skall få en förståelse för övriga aktörers förutsättningar. Coachen hjälper individen att planera in regelbundna träffar med aktörer ur resursgruppen. Coachen, tillsammans med individen och dess resursgrupp arbetar under denna fas fram en plan för hur man ska gå vidare. Planen skall så tydligt som möjligt beskriva individens målsättning av programmet men även hur man ska nå dit t.ex. vem gör vad och när.

Sida 4 av 7 Löpande under programmets gång kan det finnas behov av att justera denna plan, detta görs i samråd med inblandade parter för att alla ska ha en uppdaterad målbild för individen. Fasen avslutas när coachen bedömer att kartläggningen är klar och det finns en tydlig handlingsplan att gå vidare. 3:e fasen, Basaktiviteter Denna fas är uteslutande baserad på individens behov och kan innehålla helt olika saker för olika individer. Syftet med fasen är att säkerställa att grundläggande förutsättningar finns på plats för att individen ska kunna nå arbetsmarknaden. Exempel på sådana förutsättningar är t.ex. att kunna passa tider, sund dygnsrytm, fungera i grupp, etc. Under denna fas kan t.ex. individen även få jobba med att få en fungerande ekonomi, kost, hälsa och motion. Föreläsningar, studiebesök, studiecirklar är andra exempel på aktiviteter som kan förekomma. Samarbete med andra externa sysselsättningsinitiativ så som samordningsprojekt i andra kommuner kan mycket väl förekomma om man anser att individen eller programmet i sin helhet är hjälpt av detta. En uppgift som är gemensam oavsett individ är att se till att han/hon har ett lämpligt CV. Har han/hon inget CV blir Skriva CV en av aktiviteterna under denna fas. Individen får då ta reda på hur man skriver ett CV. Under denna fas ska individen även aktivt söka praktikplatser och anställningar för att förbereda för 5:e fasen. Under denna fas kan coachen göra bedömningen att den ursprungliga planen behöver revideras då den inte är realistisk för individen. Detta görs då i samråd med individen och dess resursgrupp. Innan en individ kan ta nästa steg måste han/hon klara av grundläggande krav som kommer ställas på honom/henne i arbetslivet. Exempel på dessa grundläggande krav är att passa tider, infinna sig vid avtalad tid, ta ansvar för överenskomna uppgifter, etc. Skulle coachen göra bedömningen att individen inte på något sätt kan uppfylla dessa krav under programmets gång kan coachen rekommendera individen att avsluta programmet. Se stycke Avslut för ytterligare information.

Sida 5 av 7 Coachen i samråd med individen och dess resursgrupp avgör gemensamt när han/hon är redo för nästa steg. Exempel på detta är när han/hon har fått en praktikplats, anställning eller antagits till studier. 4:e fasen, Intresseväckare Fjärde fasen ska ses som valfri då den främst riktar sig till de individer som saknar uppfattning om arbetslivet och/eller inte vet vilken typ av arbete som skulle kunna vara intressant eller passa individen. Syftet med denna fas är att ge svar på: Vad kan jag och vad vill jag. Under en begränsad prövotid får individen prova på olika arbetsmoment tillsammans med en handledare. Exempelvis trädgårdsskötsel, matlagning, städning, transport, snickerier, etc. Vågen är ett exempel på lämplig arbetsplats för denna typ av aktivitet. Studiebesök på olika skolor och utbildningar kan vara en aktivitet om individen kan tänka sig att studera. Coachens uppgift under denna fas är primärt att introducera individen på arbetsplatsen och att göra uppföljning med handledaren på arbetsplatsen om individens färdigheter och intressen. När prövotiden är över återgår man till 3:e fasen för att planera upp fortsatta aktiviteter för att nå sysselsättning. 5:e fasen, Praktikplats Denna fas börjar i samband med att individen påbörjar en praktik vid en praktikplats. Om det ges möjlighet kan en individ under denna fas praktisera på flera platser efter varandra. Som ett exempel kan individen börja inom kommunens egna verksamheter för senare praktisera på ett privat företag. På praktikplatsen ska det finnas en handledare som kan hjälpa och stötta individen under praktiken. Coachens primära uppgift under denna fas är att introducera individen på arbetsplatsen och att göra regelbundna uppföljningar med handledaren om individens prestationer. Om praktiken inte leder till vidare anställning och det finns tid kvar i programmet återgår individen till fas 3.

Sida 6 av 7 Avslut Programmet kan avslutas på flera olika sätt. Målsättningen och det önskvärda avslutet är att individen ska få en sysselsättning så som tillsvidare anställning eller studier. En annan orsak kan vara att programtiden på 12 månader löper ut. Individen kan när som helst själv välja att avsluta programmet. Om individen inte uppfyller de grundläggande kraven eller att förutsättningarna att finna sysselsättning förändras kan coachen rekommendera att individen avslutar programmet i förtid. Coachens uppgift blir då att hjälpa individen att komma i kontakt med resurser som bättre möter individens behov. Oavsett anledning till avslut sammankallar coach individen och dess resursteam för ett avslutningsmöte där alla inblandade informeras om statusen och anledningen till avslut. Avslutet och andningen till avslut dokumenteras för framtida redovisning. Uppföljning Oavsett anledningen till avslut sker uppföljning av coachen. Vid två tillfällen efter avslutat program (oavsett anledning) följer coachen upp individen. Den första uppföljningen sker efter ca 3 månader och den andra efter ca 12 månader. Det primära syftet med uppföljningen är att dokumentera resultatet av programmet. Står individen fortfarande utan sysselsättning vid dessa tillfällen kan individen erbjudas plats i programmet (eller kö till programmet) igen. Dokumentation Under programmet ska coachen dokumentera varje individs progress. Syftet med dokumentationen är att möjliggöra framtida analyser av programmet. Med hjälp av dokumentationen kan man även förbättra modellen och metodiken för att öka chansen till sysselsättning för framtida deltagare. Dokumentation skall innefatta:

Sida 7 av 7 Inskrivning Aktörer i resursteamet Individens handlingsplan Aktiviteter och praktikplatser (inkl. ev. omdömen) Avslut och anledning Uppföljning Dokumentationen skall arkiveras i SUS (http://www.susam.se för framtida analyser.)