Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-03-29 Diarienummer N135-0136/16 Sektor Utbildning, Kultur & Fritid Cynthia Runefjärd, Fredrik Wärn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: cynthia.runefjard@majornalinne.goteborg.se Patientsäkerhetsberättelse 2015 Ärendet Enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 ska vårdgivaren årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetslagen är att vården ska bli mer säker och att färre vårdskador inträffar. Dessutom är syftet att patientens ställning ska stärkas och att vårdgivaren ger patienter och deras närstående möjlighet att delta i vårdens utformning och i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelsen ska redogöra för hur vårdgivaren arbetat med patientsäkerhet och vilka resultat som uppnåtts. Den ersätter medicinskt ansvarigas årsberättelse. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden godkänner patientsäkerhetsberättelsen för skolsköterskor och skolläkare för 2015. Bakgrund De medicinska insatserna i skolans elevhälsa utförs av skolsköterskor och skolläkare och är en egen verksamhetsgren inom elevhälsan. Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa och lagen reglerar dess sammansättning samt ger vägledning om elevhälsans övergripande innehåll och mål. I Göteborg finns också Mål och Riktlinjer för den samlade elevhälsan som ytterligare vägledning. Göteborgs Stad är vårdgivare och av stadsdelsnämndernas reglemente framgår att alla uppgifter som avser hälso- och sjukvård ligger på stadsdelsnämnden som är representant för vårdgivaren och därmed kan ta beslut som vilar på vårdgivaren. Stadsdelsnämnden ansvarar för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan i stadsdelens kommunala skolor. Hälso- och sjukvård inom elevhälsan styrs av samma lagar och regler som all annan hälso- och sjukvård i landet. Detta finns beskrivet i Skolhälsovårdens metodhandbok som används i Göteborgs Stad. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för all hälso- och sjukvård. Områdeschefen för område skola är verksamhetschef för skolsköterskor och skolläkare. Ledningsuppgifter av medicinsk karaktär har överlåtits från verksamhetschefen till medicinskt ledningsansvarig (MLA). Verksamhetschefen planerar, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar skolsköterskors och skolläkares arbete tillsammans med MLA. 1(2)
Sammanfattning av ärendet 2015 års mål avseende ökad kunskap om kvinnlig könsstympning, journaldokumentation samt säker posthantering, har till viss del uppnåtts. Alla tre målen avser fortlöpande kontinuerliga insatser med såväl hälsofrämjande och förebyggande arbete som uppföljning av administrativa rutiner. Skolsköterskegruppen har arbetat aktivt med att utveckla sin journaldokumentation genom att granska och diskutera fiktiva patientfall utifrån de regler och riktlinjer vi har inom den medicinska insatsen av elevhälsan. Detta har lett till en ökad medvetenhet och följsamhet med riktlinjerna. För en ökad patientsäkerhet och en likvärdig vård har läkemedelshanteringen inom elevhälsans medicinska insats (EMI) granskats och läkemedelsförteckningen för Ordination enligt generella direktiv har reviderats. I samband med detta har läkemedelsförråden på respektive skola uppdaterats. En egenkontroll av processen Nyanlända elever inom den medicinska delen av elevhälsan har genomförts. På fyra av fem skolor träffar de nyanlända eleverna en skolsköterska för det första hälsobesöket inom en månad. De skolor som tar emot nyanlända behöver försäkra sig om att den medicinska delen av elevhälsan har de resurser som krävs för att hinna arbeta enligt de rutiner och riktlinjer som finns. Under 2015 har 6 avvikelser inkommit. Avvikelserna handlar om felaktigheter i samband med journalhantering, extern posthantering samt uteblivna kontroller pga resursbrist och har utretts i samarbete mellan berörd personal och medicinskt ledningsansvarig. Ingen avvikelse har lett till Lex Maria-anmälan och har inte heller föranlett någon ändring av rutiner i Metodhandboken. Inga klagomål har under året inkommit från vårdnadshavare, Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspektionen som rör den medicinska delen av elevhälsan. Information Information kommer att ske i Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp 2016-04-19. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Cynthia Runefjärd Sektorschef Beslutsunderlag Bilaga 1: Patientsäkerhetsberättelse 2015 Göteborgs Stad Majorna-Linné, tjänsteutlåtande 2(2)
Patientsäkerhetsberättelse för skolsköterskor och skolläkare 2015 Fredrik Wärn, verksamhetschef enligt 29 HSL Anna Jacobsson, Medicinskt ledningsansvarig för skolsköterskor och skolläkare (MLA) Göteborgs Stad Majorna-Linné 1(13)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Övergripande mål, strategier och resultat för 2015... 5 Mål alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande... 5... 5 Resultat... 5 Mål alla elever ska ha en rättssäker och relevant dokumentation i sin skolhälsovårdsjournal... 5... 5 Resultat... 5 Mål säkra rutiner för hantering av sekretessbelagd post... 5... 6 Resultat... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Verksamhetschef enligt HSL... 6 Medicinskt ledningsansvarig (MLA)... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Medicinskt ansvarig... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 7 Stadsdelsnivå... 7 Stadenövergripande nivå... 8 Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Kvalitetsgranskning... 9 Egenkontroll av journaldokumentation.... 9 Egenkontroll av läkemedel... 9 Granskning av processen nyanlända inom den medicinska insatsen av elevhälsan.... 9 Kontroll av medicinsk utrustning... 9 Vaccinationstäckning 2014/2015... 10 Samverkan för att förebygga vårdskador... 10 Riskanalys... 11 Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar... 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 11 Avvikelser... 11 Klagomål och synpunkter... 11 Sammanställning och analys... 11 Samverkan med patienter och närstående... 12 Göteborgs Stad Majorna-Linné 2(13)
Övergripande mål och strategier för 2016... 12 Mål elevhälsans medicinska insats håller en hög kvalitet... 12... 12 Mål skolsköterskebemanningen ligger på en adekvat och likvärdig nivå i förhållande till elevantal och ohälsotal... 12... 12 Mål god vård och hög patientsäkerhet ska säkerställas i samband med vaccinationer 12... 12 Mål kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande arbete ska öka... 13... 13 Mål alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande... 13... 13 Göteborgs Stad Majorna-Linné 3(13)
Sammanfattning 2015 års mål avseende ökad kunskap om kvinnlig könsstympning, journaldokumentation samt säker posthantering, har till viss del uppnåtts. Alla tre målen avser fortlöpande kontinuerliga insatser med såväl hälsofrämjande och förebyggande arbete som att följa upp administrativa rutiner. Skolsköterskegruppen har arbetat aktivt med att utveckla sin journaldokumentation genom att granska och diskutera fiktiva patientfall utifrån de regler och riktlinjer vi har inom den medicinska insatsen av elevhälsan. Detta har lett till en ökad medvetenhet och följsamhet med riktlinjerna. För en ökad patientsäkerhet och en likvärdig vård har läkemedelshanteringen inom elevhälsans medicinska insats(emi) granskats och läkemedelsförteckningen för Ordination enligt generella direktiv har reviderats. I samband med detta har läkemedelsförråden på respektive skola uppdaterats. En egenkontroll av processen Nyanlända elever inom den medicinska delen av elevhälsan har genomförts. På fyra av fem skolor träffar de nyanlända eleverna en skolsköterska för det första hälsobesöket inom en månad. De skolor som tar emot nyanlända behöver försäkra sig om att den medicinska delen av elevhälsan har de resurser som krävs för att hinna arbeta enligt de rutiner och riktlinjer som finns. Under 2015 har 6 avvikelser inkommit. Avvikelserna handlar om felaktigheter i samband med journalhantering, extern posthantering samt uteblivna kontroller pga resursbrist och har utretts i samarbete mellan berörd personal och medicinskt ledningsansvarig. Ingen avvikelse har lett till Lex Maria-anmälan och har inte heller föranlett någon ändring av rutiner i Metodhandboken. Inga klagomål har under året inkommit från vårdnadshavare, Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspektionen som rör den medicinska delen av elevhälsan. Göteborgs Stad Majorna-Linné 4(13)
Övergripande mål, strategier och resultat för 2015 SFS 2010:659,3 kap. 1 &, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 och SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Mål alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande Antalet nyanlända ökar och många flickor kommer från länder där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande. Alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande för att eventuell fysisk eller psykisk ohälsa ska upptäckas tidigt. Skolsköterskorna träffar alla nyanlända elever och kan därmed upptäcka flickor som eventuellt har fysiska skador eller lider av psykologiskt trauma efter kvinnlig könsstympning(kks). Alla flickor får då information om den svenska sjukvården samt vår lag mot kvinnlig könsstympning. Detta kan kvalitetssäkras genom att skolsköterskorna får utbildning i att föra samtal med flickorna om deras hälsa och upplevelser av kvinnlig könsstympning samt genom att implementera de nya nationella riktlinjerna för arbetet med de som redan är drabbade och mot att fler ska behöva genomgå kvinnlig könsstympning. Resultat Målet om att alla nyanlända flickor ska få ett säkert medicinskt mottagande avseende Kvinnlig könsstympning, KKS och för att eventuell fysisk eller psykisk ohälsa ska upptäckas tidigt är till viss del uppfyllt. Alla skolsköterskor har erbjudits och uppmanats att utifrån behov och tid, gå en tvådagarsutbildning om KKS för att öka kunskap och kompetensen att föra samtal med flickorna om deras upplevelse och hälsa samt få kunskap om de nya nationella riktlinjerna när det gäller arbetet mot kvinnlig könsstympning. Alla skolsköterskor har dock inte haft möjlighet att gå. Det medicinska mottagandet av nyanlända är gott och ingår i stadsdelens rutin för mottagandet av nyanlända elever. Det är flest pojkar som kommit under året och företeelsen KKS har därför inte varit så synlig. Dock kan det finnas ett mörkertal och kunskap är därför viktigt. Mål alla elever ska ha en rättssäker och relevant dokumentation i sin skolhälsovårdsjournal Alla elever ska ha en rättssäker och relevant dokumentation i sin skolhälsovårdsjournal. Dokumentationen ska vara lätt att följa och eventuella avvikelser ska följas upp av skolsköterska eller skolläkaren. Kvalitetsgranskning av dokumentation av skolsköterskans hälsosamtal. Kompetensutveckling och fortbildning i dokumentation genom kollegiala workshops. Resultat Målet om att alla elever ska ha en rättssäker och relevant dokumentation i sin skolhälsovårdsjournal är till viss del uppfyllt. Kvalitetsgranskning av skolsköterskans dokumentation av hälsosamtal har gjorts. Kompetensutveckling och fortbildning i dokumentation har genomförts i kollegiala workshops. Detta är dock ett pågående arbete där möjlighet till diskussion och reflektion behövs kontinuerligt. Mål säkra rutiner för hantering av sekretessbelagd post Elevhälsans medicinska insats hanterar post som är sekretessbelagd och rutiner för posthantering i skolan ska vara säkra. Göteborgs Stad Majorna-Linné 5(13)
Riskanalys ska göras på stadsdelens rutiner för postgång till och från skolorna från stadsdelsförvaltningen samt för postöppning. Om risk finns för att sekretesskyddad post ska hamna i orätta händer upprättas nya rutiner. Genomgång av gällande rutiner för skolsköterskors och skolläkares post med postavdelningens personal bör ske regelbundet. Resultat Arbetet med att säkra rutiner för hantering av sekretessbelagd post pågår. Skolsköterskor och MLA följer upp detta och har vid behov kontakt med vaktmästare och personal som hanterar posten. I början av året uppdagades brister i posthanteringen. En översyn gjordes och efter det har inga incidenter skett. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare Göteborgs Kommun är vårdgivare. Av stadsdelsnämndens (SDN) reglemente framgår att alla uppgifter som avser hälso- och sjukvård ligger på SDN. SDN är representant för vårdgivaren och kan ta beslut som åligger vårdgivaren. SDN ansvarar för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan i stadsdelens kommunala skolor. Vårdgivarens representant ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. I Majorna-Linné har Fredrik Wärn utsetts till verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats. Vårdgivarens representant dokumenterar hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten i ett medicinskt ledningssystem samt resultat av patientsäkerhetsarbetet i en patientsäkerhetsberättelse. Verksamhetschef enligt HSL Verksamhetschefen ska utifrån sin kompetens och bakgrund uppdra medicinska ledningsuppgifter till annan med medicinsk kompetens för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Verksamhetschefen planerar, engagerar medarbetare, leder, kontrollerar, dokumenterar och redovisar resultat i samverkan med medicinskt ledningsansvarig. Verksamhetschefen informerar medicinskt ansvarig vid planering av förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för patientsäkerheten. Verksamhetschefen ansvarar för att alla medarbetare har rätt kompetens, får fortbildning, ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en vård av god kvalitet. I det konkreta arbetet delegeras dessa organisatoriska uppgifter till rektor och MLA. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndighet (Inspektionen för vård och omsorg) som elever, föräldrar och personal ska kunna vända sig till när det gäller frågor som rör verksamheten. Medicinskt ledningsansvarig (MLA) I Majorna-Linné har verksamhetschefen uppdragit åt Anna Jacobsson att ha det medicinska ledningsansvaret för skolsköterskor och skolläkare från 150826. I tjänsten ingår ett medicinskt ledningsansvar för skolsköterskor och skolläkare i Örgryte- Härlanda och Centrum. MLA har även ett uppdrag som huvudhandledare för Göteborgs Stad Majorna-Linné 6(13)
skolsköterskor som är handledare för specialistsjuksköterskestudenter under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU). Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador ska mätas kontinuerligt via avvikelserapporter från skolsköterskor och skolläkare. Avvikelserapporterna lämnas till rektor och MLA vilka sedan informerar verksamhetschef. Utredning och bedömning görs i samråd med berörd personal och medicinskt ledningsansvarig. Medicinskt ansvarig Under året har medicinskt ledningsansvarig, MLA, arbetat med att utifrån avvikelseärendena i staden hålla skolsköterskor och skolläkare uppdaterade om gällande riktlinjer. Riktlinjerna finns samlade i Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs Stad samt i handboken för skolsköterskor och skolläkare i PMO, som är vårt dokumentationssystem. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Stadsdelsnivå Skolsköterskan är oftast ensam i sin profession på skolan. Detta innebär att det är viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för arbetet för att man ska arbeta på ett likvärdigt och patientsäkert sätt på de olika skolorna. Som stöd finns Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare. Dessa båda revideras regelbundet och nyheter implementeras genom information via mejl men framförallt via regelbundna möten. Skolsköterskorna i stadsdelen träffas tillsammans med MLA en gång i månaden för att arbeta med verksamhetsutveckling och samverkan samt implementera nya rutiner och riktlinjer. Skolläkarna erbjuds träffar med skolhälsovårdsöverläkaren några gånger per termin för att arbeta med liknande frågor ur ett skolläkarperspektiv. MLA och skolsköterskorna har bland annat arbetat med avidentifierade avvikelser, diskuterat och reflekterat över orsaker och om arbetssätt och metoder behöver ändras för att händelsen inte ska inträffa igen. Tillsammans har man identifierat risker och möjligheter samt diskuterat rutiner för god vård och ett patientsäkert arbetssätt. Samtal har förts om nyheter i Metodhandboken och Handboken PMO (IT stöd för dokumentation) för skolsköterskor och skolläkare. I dessa diskussioner bidrar skolsköterskorna med sina erfarenheter och vid två tillfällen per år uppdateras båda handböckerna och skolsköterskorna blir på så sätt också delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Litteraturseminarier har utgått från Skolsköterskans hälsofrämjande arbete(clausson, E. Morberg, S. 2012) och diskussioner har förts om hur och vad man ska dokumentera i journalen, bland annat när det gäller känsliga och svåra samtal med eleverna och deras familjer. Här framkom att kollegial handledning samt att rådgöra med skolläkaren och MLA är viktiga stöd om man känner sig osäker. Stadsdelen har tagit emot många nyanlända barn och ungdomar och alla skolsköterskor har uppdaterat sig i det redigerade avsnittet för nyanlända ur metodhandboken Göteborgs Stad Majorna-Linné 7(13)
Skolsköterskor och MLA har under året samarbetat med fysioterapeuter och dietist i teamet för FYSS(FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) och FaR(Fysisk sktivitet på Recept) i västra Göteborg för ökad fysisk aktivitet och en bättre hälsa bland annat genom att hänvisa inaktiva och överviktiga elever till teamet. Under första halvan av 2015 har stadsdelen upphandlat skolläkare från PR vård. På EfUS, Centrumregionens gemensamma enhet för elever i behov av särskilt stöd, har man ett fortsatt samarbete med en neuropsykiatrisk specialläkare. Från september 2015 är Ruben Brunegård ansvarig skolläkare på alla kommunala skolor i stadsdelen. Skolläkaren samarbetar och samverkar med skolsköterskan och den samlade elevhälsan samt pedagoger på respektive skola och får därmed en överblick över stadsdelens kommunala skolor. Skolläkaren deltar på elevhälsans möten på respektive skola en eller fler gånger per termin för att synliggöra skolläkarresursen och för att höra mer om +elevernas och skolornas olika behov samt för att bidra med ytterligare en professions aspekter på utvecklingen av elevhälsans arbete. Det kan också vara ett forum för att diskutera elevernas arbetsmiljö, lokaler mm. Fyra ggr/läsår har skolläkare och skolsköterskor i stadsdelen gemensamma möten för erfarenhetsutbyte och samtal om aktuella frågor. Skolläkaren bidrar även med kunskap och kompetensutveckling för skolsköterskorna om aktuella frågor och medicinska nyheter. Stadenövergripande nivå Skolhälsovårdsöverläkaren sammankallar nätverket för stadens fast anställda skolläkare två gånger per halvår. På dessa nätverksmöten diskuteras bland annat medicinska frågor som sedan tas upp i nätverket för MLA. Det är också ett tillfälle för kollegial handledning vilket är viktigt eftersom skolläkaren är ensam i sin profession i stadsdelen. Medicinskt ledningsansvarig ingår i ett nätverk i Göteborgs Stad tillsammans med övriga sex MLA samt skolhälsovårdsöverläkare och utvecklingsledare för elevhälsan på Center för skolutveckling. På nätverksträffarna, som sker två ggr/månad, diskuteras, revideras och tas rutiner och riktlinjer fram, liksom arbetssätt och metoder, kvalitetsgranskning och styrdokument. Avidentifierade avvikelser diskuteras regelbundet och återförs till verksamheten på skolsköterskemötena. Egenkontrollplaner för den medicinska delen av elevhälsan utformas och genomförs gemensamt över staden för en ökad likvärdighet och patientsäkerhet. Målet är att elevhälsans medicinska insats ska vara patientsäker och likvärdig för alla elever oavsett var de bor i Göteborg. Yrkesspecifik medicinsk utbildning har erbjudits inom följande områden: vaccination av nyanlända, tillväxt, samtalsmetodik och bemötande samt kvinnlig könsstympning(kks). En gemensam utbildningsdag för hela elevhälsan i Göteborgs stad har också erbjudits av Center för Skolutveckling. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Strukturen för patientsäkerhetsarbetet är tydlig och välkänd av skolsköterskor och skolläkare, vilket bidrar till en hög följsamhet. Göteborgs Stad Majorna-Linné 8(13)
Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Kvalitetsgranskning Under 2015 har journaldokumentation, läkemedelshantering samt processen för nyanlända elever granskats inom den medicinska delen av elevhälsan. Egenkontroll av journaldokumentation. Skolsköterska och skolläkare är skyldiga att dokumentera på ett patientsäkert och etiskt sätt. För att säkerställa detta och för att ta del av varandras erfarenheter har skolsköterskorna vid några tillfällen diskuterat med varandra och reflekterat över hur och vad man dokumenterar. Syftet med årets kvalitetsgranskning av dokumentationen var att synliggöra hur vi inom den medicinska delen av elevhälsan följer upp uppgifter som kommer fram under hälsobesöken och att se hur detta dokumenteras i skolhälsovårdsjournalen. Dessutom var det ett tillfälle att uppmärksamma betydelsen av hur man uttrycker sig, användningen av värdeladdade ord samt en reflektion över om texten i journalen är relevant och inte för omfattande. Kvalitetsgranskningen av dokumentationen utgick från olika fiktiva patientfall och genomfördes i mindre diskussionsgrupper utifrån vilken ålder på elever man hade på den egna skolan med fokus på utvecklingsmöjligheter och risker. Egenkontroll av läkemedel I Metodhandboken under avsnittet läkemedel finns en lista över rekommenderade läkemedel för skolhälsovården ordination enligt generella direktiv. Granskningen syftade till att kontrollera om det fanns andra läkemedel på mottagningarna, att få en adekvat genomgång av vilka läkemedel som ska finnas kvar på listan samt om något eventuellt ska läggas till listan enligt generella direktiv i metodhandboken. En inventering av vilka läkemedel som finns på skolsköterskeexpeditioner gjordes och skolhälsovårdsöverläkare har tillsammans med MLA gått igenom resultatet och sammanställt en lista över läkemedel som får användas. Granskning av processen nyanlända inom den medicinska insatsen av elevhälsan. Granskning gjordes via en enkät i december månad. De skolsköterskor (5st) som tagit emot nyanlända elever i stadsdelen besvarade enkäten. Utifrån dessa svar kan man konstatera att riktlinjerna i metodhandboken i hög utsträckning följs. På fyra av fem skolor träffar de nyanlända eleverna en skolsköterska för det första hälsobesöket inom fyra veckor. För att förbättra patientsäkerheten kring dessa elever såg man som viktigt att utveckla samverkan med andra vårdgivare inom primärvården. Det lyftes också fram att rapporteringen till skolsköterskan om att en ny elev börjar på skolan bör förbättras samt att alla elever bör finnas i det digitala dokumentationssystemet (PMO). Kontroll av medicinsk utrustning Skolsköterskan på respektive skola ansvarar för kontroll av medicinsk utrustning. Detta ska ske varje år och omfattar blodtrycksmanschetter och vågar. Viss utrustning har inte blivit kalibrerad under 2015 men är ett prioriterat område 2016. Det pågår ett arbete med att se över rutiner för hur kontroll av medicinsk utrustning ska ske. Vid kommande Göteborgs Stad Majorna-Linné 9(13)
inköp av medicintekniska produkter ska möjligheten till att ett serviceavtal ingår, ses över Temperaturen i de medicinska kylskåpen ska kontrolleras dagligen och dokumenteras på en checklista. Även temperaturhistorik kontrolleras. Vaccinationstäckning 2014/2015 Mäts bland eleverna i årskurs sex varje år Difteri och Tetanus (98 %) Kikhosta (97 %) Polio (98 %) MPR (96 %) HPV (84%) Andelen fullvaccinerade elever är hög i stadsdelen. Anledningen till att vaccinationstäckningen inte är 100 % kan bero på att man tackat nej till vaccination, varit sjuk vid vaccinationstillfället eller att man tidigare har följt ett annat lands vaccinationsprogram och nu är på väg att få kompletterande vaccin enligt det svenska barnvaccinationsprogrammet. Stadsdelens nyanlända barn och ungdomar ingår inte i år i den årskull där vi tar ut vaccinationsstatistik, vilket får till följd att andelen fullvaccinerade är hög. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan ska finnas mellan skolsköterska, skolläkare och vårdinrättningar för att säkerställa att elever som behöver medicinsk vård och/eller behandling får detta inom rimlig tid. Skolsköterskor och skolläkare har vid behov kontakt med externa vårdgivare och remissinstanser samt MLA, om remisshantering inte är patientsäker. Samverkan sker inom skolan med all personal och det är viktigt att skolsköterskor får kännedom om när elever börjar eller slutar på skolan. Även samverkan när det gäller elever som byter personnummer/namn eller får skyddad identitet är av stor vikt för att undvika vårdskador. MLA har utvecklat ett PM till administrativ personal för att säkerställa detta. Göteborgs Stad Majorna-Linné 10(13)
Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Verksamhetschefen informerar medicinskt ansvarig vid planering av förändringar i verksamheten som kan ha betydelse för patientsäkerheten. Rektor, skolsköterska och skolläkare ansvarar för att identifiera och meddela MLA vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. MLA ansvarar för att tillsammans med berörda professioner göra en bedömning/riskanalys och informera rektor och verksamhetschef för åtgärder och återförande till verksamheten lokalt. Medicinskt ansvarigas bedömning och kommentar Ingen riskanalys har gjorts i stadsdelen under året men regelbundna samtal förs mellan verksamhetschefen och MLA då eventuella risker har lyfts. Under 2015 har en stadenövergripande riskanalys utförts i den medicinska delen av elevhälsan. Det var en riskanalys avseende de elever som inte finns med i vårt digitala dokumentationsverktyg (PMO), som gjordes av MLA nätverket. Denna har lett till adekvata åtgärder då intraservice som ansvarar för PMO har tillsatt en grupp som ska se över så att även elever utan fullständigt personnummer kan införlivas i systemet. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Skolsköterska och skolläkare ska rapportera till rektor och medicinskt ledningsansvarig, händelser som har medfört vårdskada eller hade kunnat medföra vårdskada för elev i samband med vård och omhändertagande. MLA ansvarar för händelseanalys och utser analysteam vid behov. Verksamhetschef, MLA och rektor ansvarar för åtgärder och tidsplan. Medicinskt ledningsansvarig sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten Under 2015 har 6 avvikelser inkommit. Avvikelserna handlar om journalhantering, extern posthantering och uteblivna kontroller pga resursbrist. Ingen avvikelse har lett till Lex Maria-anmälan och har inte heller föranlett någon ändring av rutiner i Metodhandboken. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Verksamhetschef och rektor tar emot och utreder klagomål och synpunkter. MLA är stödjande funktion i frågor som rör medicinska frågor och patientsäkerhet. Verksamhetschef eller MLA återkopplar i skolsköterskegruppen om allmänna klagomål inkommer som kan påverka patientsäkerhet eller rutiner allmänt. Inga klagomål och synpunkter har registrerats 2015 gällande den medicinska delen av elevhälsan. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Verksamhetschef och MLA går regelbundet igenom aktuella negativa händelser, sammanställer och återför resultat till verksamheten och vårdgivaren. Göteborgs Stad Majorna-Linné 11(13)
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter ett samarbete med vårdnadshavarna. Utifrån elevens ålder och mognad involveras också alltid eleven själv. Övergripande mål och strategier för 2016 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål elevhälsans medicinska insats håller en hög kvalitet Säkerställa att elevhälsans medicinska insats håller en hög kvalitet mot bakgrund av stor personalomsättningen 2015/2016. Strukturerad introduktion av nya skolsköterskor. Mentorskap i skolsköterskegruppen och erfarenhetsutbyte. Grupphandledning erbjuds skolsköterskorna under 2016 Utveckla ett årshjul för skolsköterskornas regionsmöten för att säkerställa utveckling, patientsäkerhet och kvalité. Mål bemanningen i elevhälsans medicinska insats är likvärdig med övriga staden. Säkerställa att skolsköterske- och skolläkarbemanningen ligger på en adekvat och likvärdig nivå i förhållande till staden i övrigt och enligt stadens mål och riktlinjer för elevhälsa. Kartlägga resursfördelning inom stadsdelen när det gäller elevhälsans medicinska insats. Ta del av andra resursfördelningsmodeller. Dialog med verksamhetschef om arbetssätt och prioritering av resurser för att säkerställa att elevunderlaget är rimligt och att eleverna får den hälso- och sjukvård de har rätt till. Samarbete och erfarenhetsutbyte inom elevhälsans medicinska insats. Mål god vård och hög patientsäkerhet ska säkerställas i samband med vaccinationer Säkerställa god vård och hög patientsäkerhet i samband med vaccinationer. Att alla skolsköterskor och skolläkare vaccinerar och dokumenterar enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för den medicinska delen av elevhälsan i Göteborgs Stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare i Majorna-Linné Egenkontroll av vaccinationsmomentet hos både skolsköterskor och skolläkare för att säkerställa en hög kvalité och patientsäkerhet. Att i samråd med elevhälsans medicinska personal synliggöra aktuella rutiner och identifiera riskmoment i samband med vaccinationer Metoder: enkät, diskussioner, genomgång av avvikelser, genomgång av lagar och styrdokument. Göteborgs Stad Majorna-Linné 12(13)
Mål kunskapen om hälsofrämjande och förebyggande arbete ska öka Ökad kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Utveckla skolsköterskans och skolläkarens roll inom elevhälsan och tydliggöra elevhälsans medicinska insats(emi) när det gäller främjande och förebyggande arbete. Inleda arbetet i den samlade elevhälsan med att implementera elevhälsans processer. Erfarenhetsutbyte och samtal inom EMI om bland annat behov och metoder på individoch gruppnivå. Mål alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande Alla nyanlända ska få ett säkert medicinskt mottagande för att eventuell fysisk eller psykisk ohälsa ska upptäckas tidigt. Implementera de nya riktlinjerna i metodhandboken om nyanlända. De skolor som tar emot nyanlända behöver försäkra sig om EMI har de resurser som krävs för att arbeta enligt de rutiner och riktlinjer som finns. Regelbundet erfarenhetsutbyte i skolsköterskegruppen. Delta i fortbildning som erbjuds om nyanlända Göteborgs Stad Majorna-Linné 13(13)