Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvården inom elevhälsan

Transkript

1 0070/19 Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvården inom elevhälsan Utbildningsförvaltningen Lena Simonson Garsbo, verksamhetschef enligt hälso-och sjukvårdslagen (HSL)

2 Innehåll PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN INOM ELEVHÄLSAN... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Struktur... 5 Övergripande mål och strategier... 5 Organisation och ansvar... 6 Samverkan för att förebygga vårdskador... 7 Patienters och närståendes delaktighet... 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 8 Klagomål och synpunkter... 8 Egenkontroll... 9 Process - Åtgärder för att öka patientsäkerheten Riskanalys Utredning av händelser vårdskador Informationssäkerhet Resultat och analys Egenkontroll Avvikelser Klagomål och synpunkter Händelser och vårdskador Riskanalys Mål och strategier för kommande år

3 Sammanfattning Inledning Enligt patientsäkerhetslagen (PSL) 1 ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas för vårdgivaren årligen. Nedan sammanfattas patientsäkerhetsarbetet för den hälso- och sjukvård som bedrivits inom elevhälsan under Rapporten avslutas med mål och strategier för Verksamhetens övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet Hälso- och sjukvårdens mål, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen, innebär bland annat att vården ska ges med respekt för allas människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God kvalitet inom hälso- och sjukvård innebär att vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. Den ska ges inom rimlig tid och det ska finnas ett långsiktigt kvalitetsarbete. Elevhälsans medicinska Elevhälsans medicinska insats (EMI) är en del av skolan samtidigt som de är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av hälso- och sjukvårdens lagar. Den medicinska delen av elevhälsan skiljer sig från den övriga elevhälsan genom att den är en egen verksamhetsgren. Den medicinska delen har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som tillsynsmyndighet. Syftet med tillsynen är att upptäcka och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde, samt att kontrollera att verksamheterna uppfyller lagstadgade krav och upprätthåller en god kvalitet. Mål Målen för den medicinska delen av elevhälsan 2018 gäller gemensamt för Göteborgs Stad. Under 2018 beslutades att kvalitetssäkra hälsobesöken enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för EMI. Ett annat fokusområde var att säkra de medicinska bedömningar som utförs av skolläkare inför mottagande av elev i särskola. Bedömningen ska utföras i enlighet med Välfärdens processer (se intranätet) och Metodhandboken för EMI. Slutligen granskades hur verksamheten uppfyller de krav och riktlinjer som finns för hälso- och sjukvården när det gäller lokaler och utrustning. Resultat Verksamheten EMI har inte helt och hållet utfört egenkontrollen i den omfattning som var målet. Det är därför svårt att fullt ut bedöma resultatet och verksamhetens kvalitet när det gäller ovanstående mål. Egenkontroll av medicinska bedömningar inför elevs placering i särskolan bedöms inte vara aktuella för gymnasiet eftersom de i första hand görs under tidigare skolår. 1 Patientsäkerhetslagen 2010:659, kap

4 Avvikelser Antalet avvikelser som inrapporterats från EMI har sedan föregående år ökat markant. Anledningen är att det på en av gymnasieskolorna framkommit brister i patientsäkerheten och detta har lett till beslut om en utredning av händelsen och dess orsaker. Denna utredning pågår och kommer att redovisas separat under våren Åtgärder I samband med egenkontrollen för EMI har skolsköterskorna fått individuell återkoppling. När det gäller brister i lokaler och utrustning har MLA meddelat behoven av åtgärder direkt till rektor och områdeschef via mejl. Andra insatser sker mer på regelbunden bas. Exempelvis anordnas yrkesspecifik kompetensutveckling av Center för skolutveckling. En blick framåt Under 2019 kommer arbetet med patientsäkerhet, patientsäkerhetskultur och egenkontroll att intensifieras utifrån ledningssystemet för kvalitet men också utifrån inrapporterade händelser och avvikelser. Syftet är att skapa ett lärande i verksamheten som ska leda till hög patientsäkerhet. 4

5 Struktur Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. MÅL 2018 Gemensamma mål för den medicinska delen av elevhälsan i utbildningsförvaltningen och i stadsdelarna (grundskoleförvaltningen från och med 1 juli 2018) var att 1. alla skolsköterskor utför hälsobesök enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för EMI 2. kartlägga hur verksamheten uppfyller de krav och riktlinjer som finns för hälso- och sjukvården gällande lokaler och utrustning 3. medicinska bedömningar utförda av skolläkare inför mottagande av elev i särskola utförs i enlighet med Välfärdens processer (se intranätet) och Metodhandboken för EMI. (Ej aktuellt för utbildningsförvaltningen) STRATEGIER Gemensamma strategier 1. egenkontroll av hälsobesöken med hjälp av frågeformulär hos skolsköterskor för att säkerställa en hög kvalitet och patientsäkerhet 2. egenkontroll via verksamhetsbesök av MLA, för att kartlägga att de lokaler och den utrustning som krävs för att bedriva hälso- och sjukvård är utifrån verksamhetens behov 3. egenkontroll med hjälp av frågeformulär för att säkerställa att medicinska bedömningar utförda av skolläkare inför mottagande av elev i särskolan görs enligt gällande riktlinjer. (Ej aktuellt för utbildningsförvaltningen) 5

6 Organisation och ansvar SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivare Utbildningsnämnden är ansvarig vårdgivare för all hälso- och sjukvård inom elevhälsan i utbildningsförvaltningen. Vårdgivaren ansvarar för att utse en verksamhetschef för hälso- och sjukvård inom elevhälsan. Vårdgivaren har skyldighet att dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt hälso och sjukvårdslagen, HSL Enligt HSL ska det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Vårdgivaren har utsett Lena Simonson Garsbo, skolhälsovårdsöverläkare till verksamhetschef från den 1 juli Uppdraget regleras i HSL (2017:30) 4 kap 2 och i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Verksamhetschefen leder det systematiska förbättringsarbetet och fullgör vårdgivarens uppdrag i verksamheten. Utöver detta ansvarar verksamhetschefen för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap 5 PSL (lex Maria). Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) MLA arbetar utifrån fastställd uppdragsbeskrivning på skriftligt uppdrag av verksamhetschefen enligt HSL och fullgör enskilda ledningsuppgifter i enlighet med hälso- och sjukvårdsförordningen 4 kap 5. MLA ska stödja verksamhetschefen i det systematiska kvalitetsarbetet inom patientsäkerhetsområdet, det vill säga med att genomföra beslutade uppföljningar och egenkontroller samt hantera och bedöma risker och avvikelser. MLA har ett uppdrag i att leda och stödja patientsäkerhetsarbetet när det gäller riskanalys, egenkontroll och avvikelser i verksamheten så att verksamheten uppnår hög patientsäkerhet. MLA ska kontinuerligt samarbeta med verksamhetschefen och arbetar löpande med stöd till hälso- och sjukvårdspersonal inom EMI, rektor och verksamheten i övrigt. Psykologiskt ledningsansvarig psykolog (PLA) Uppdraget kommer att formas när ledningssystemet för kvalitet är beslutat av vårdgivaren, men i stort kommer det att motsvara uppdraget för MLA. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Varje legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal arbetar under eget yrkesansvar enligt 6 kap. 2 i patientsäkerhetslagen. Arbetet ska utföras med god kvalitet och hög patientsäkerhet och legitimerad personal ska medverka till att hög 6

7 patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras utifrån de rutiner som verksamheten har. Göteborgs Stads Metodhandbok för Elevhälsans medicinska insats Göteborgs Stads Metodhandbok för EMI är ett verktyg och stöd för skolsköterskor och skolläkare i det dagliga arbetet och en viktig del av kvalitetsledningssystemet. Bemanning Område Elever/områdkor Skolsköters- Skolläkare Fysioterapeut Centrum ,5 tjänster 0,35 tjänst - Skånegatan ,0 tjänster 0,28 tjänst 1,0 Lindholmen ,1 tjänster 0,50 tjänst - Gymnasiesärskolan 344 1,75 tjänster 0,15 tjänst - Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Samverkan i skolan sker i första hand med elevhälsoteam och pedagoger men även i hög utsträckning med administrativ personal, skolvärdar/värdinnor och annan personal som möter elever. Det är viktigt att skolsköterskor får kännedom om när elever börjar eller slutar på skolan. Även samverkan när det gäller elever som byter personnummer eller namn eller får skyddad identitet är av vikt för patientsäkerheten och för att undvika vårdskador. Regelbunden samverkan sker även med rektorsgrupperna för att tydliggöra uppdrag, roller och ansvar. Samverkan sker även med aktörer utanför skolan. Hälso- och sjukvårdspersonalen inom elevhälsan samverkar med olika vårdinrättningar när det gäller exempelvis överföring av journaler och vid remittering och konsultation till andra vårdgivare. Samverkan sker även med ungdomsmottagningar och socialtjänst för att säkerställa att eleverna får det stöd de behöver. På en strategisk nivå sker samverkan med specialistenheter. 7

8 Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Detta är ett arbete som behöver påbörjas under Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och bär själva ansvar för hur hen fullgör sina arbetsuppgifter enl. 6 kap 1 2 PSL. Enligt samma lag är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till att upprätthålla en hög patientsäkerhet och ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Ledningssystemet och Metodhandboken för EMI definierar ansvarsfördelningen och rutinerna för avvikelser, klagomål och synpunkter. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6, 7 kap 2 p 6, Vårdgivare ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. MLA är den person som föräldrar och elever samt rektorer, elevhälsochefer, gruppchef kan kontakta när det gäller klagomål och synpunkter som rör den medicinska delen av elevhälsan. Vid en händelse ska berörd personal omedelbart vidta adekvata åtgärder för att undvika negativa konsekvenser. Avvikelsen rapporteras till närmaste chef och MLA. Utifrån underlaget bedömer MLA om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Sedan inleds utredningen där händelsen analyseras och risken för konsekvenser bedöms. För att minska risken att händelsen upprepas ska bakomliggande orsaker identifieras och analyseras och åtgärder vidtas. I processen ingår också att återkoppla och lära av händelsen samt ta ställning till om det finns risk för vårdskada eller allvarlig vårdskada och eventuell anmälan enligt lex Maria. 8

9 Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2. Vårdgivaren ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroll Omfattning Källa Hälsosamtal-speglingsbesök 2017 och fram till april 2018 Kollegiala besök hos varandra utifrån frågeunderlag Hälsobesök 2018 Granskning genomfördes av MLA utifrån mall Läkemedel 2018 och därefter en gång per år 2 Intervjufrågor som samtalsunderlag Granskning genomfördes av MLA utifrån mall Lokaler och utrustning 2018 Granskning genomfördes av MLA utifrån mall Medicinsk bedömning inför mottagande i särskola 2018 Granskning genomfördes ej på gymnasiet 2 Enligt HSLF-FS 2017:37 Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården 9

10 Process - Åtgärder för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 2. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Övergripande strategiskt arbete för att stärka patientsäkerheten De legitimerade hälso- och sjukvårdsprofessionerna är ofta ensamma i sin roll på skolan. Det är därför viktigt att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för att personalen arbetar på ett likvärdigt och patientsäkert sätt. Som stöd till skolläkare och skolsköterskor finns Metodhandboken för den medicinska insatsen av elevhälsan i Göteborgs stad och PMO handboken för skolsköterskor och skolläkare. För att tillgodose behovet av yrkesspecifik kompetensutveckling har Center för skolutveckling under 2018 erbjudit utbildning i hudsjukdomar, synkontroll, hedersproblematik och kvinnlig könsstympning, tillväxt, hörselkontroll samt utbildning i motiverande samtal. Skolsköterskorna på gymnasiet träffas en gång i månaden på professionsmöten tillsammans med MLA för information, återkoppling av avvikelser, implementation av nya rutiner och riktlinjer samt föreläsningar. Skolläkarna träffar skolhälsovårdsöverläkaren tre gånger per termin för att arbeta med frågorna ur ett skolläkarperspektiv. Strategier för forum för övrig hälso- och sjukvårdspersonal kommer att utformas i samråd under Medicinskt ledningsansvariga ingår i ett nätverk i Göteborgs Stad tillsammans med verksamhetschef enligt HSL/skolhälsovårdsöverläkaren och utvecklingsledaren för elevhälsan på Center för skolutveckling, CFS. Arbetet i nätverket sker enligt ett årshjul och avvikelser diskuteras fyra gånger per år. Detta återförs till verksamheten på professionsmöten för gemensamt lärande. Egenkontrollplaner för den medicinska delen av elevhälsan utformas och genomförs gemensamt över staden för en ökad likvärdighet och patientsäkerhet. Nätverket diskuterar kontinuerligt verksamhetens behov och utifrån det tas beslut om revideringar i Metodhandbokens kapitel och eventuella behov av nya rutiner. Egenkontroller För att nå målet Att alla skolsköterskor utför hälsobesök enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för EMI har MLA utfört egenkontroll av 10

11 processen under ett hälsobesök. För att säkerställa en hög kvalitet och patientsäkerhet granskades ett hälsobesök/hälsokontroll utifrån en mall. Under besöket förde MLA ett samtal utifrån resultatet på individnivå och de reflekterade över mötet med eleven. Resultatet har också återförts på central nivå för ett gemensamt lärande. För att nå målet Att kartlägga hur verksamheten uppfyller de krav och riktlinjer som finns för hälso- och sjukvården gällande lokaler och utrustning har en egenkontroll genom enkät och verksamhetsbesök genomförts av MLA i syfte att säkerställa att lokaler och utrustning finns för att bedriva hälso- och sjukvård enligt gällande lagstiftning. För att nå målet Att medicinska bedömningar utförda av skolläkare inför mottagande av elev i särskola utförs i enlighet med Välfärdens processer och Metodhandboken för EMI i Göteborgs stad, har MLA på grundskoleförvaltningen genomfört en enkätundersökning riktad till skolläkarna för att säkerställa att skolläkaren arbetar enligt gällande riktlinjer. På utbildningsförvaltningen har egenkontrollen inte genomförts eftersom särskolebedömningar i första hand görs under tidigare skolår. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1. Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Rektor, samt all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att identifiera och rapportera till medicinskt ledningsansvarig vid väsentliga förändringar i verksamheten som kan innebära risk för negativa händelser eller tillbud. Verksamhetschef enligt HSL tillsammans med medicinskt ledningsansvarig ansvarar för att med berörda professioner göra en bedömning eller en riskanalys och ansvarar för att informera rektor och ansvarig chef som sedan vidtar åtgärder och ansvarar för återkoppling till den lokala verksamheten. Utredning av händelser vårdskador HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1. Av 3 kap. 3 första stycket PSL (2010:659) framgår att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vårdskador och avvikelser mäts kontinuerligt för att upptäcka och åtgärda systemfel. Skolsköterskor och skolläkare inom elevhälsan rapporterar till MLA, som sedan utreder händelsen. Detta rapporteras sedan till verksamhetschef enligt HSL och återkopplas till rapportör och dennes chef gällande bedömning och åtgärder utifrån händelsen. 11

12 Regelbunden uppföljning av arbetet mot patientsäkerhetsmålen tas upp på möten med verksamhetschef enligt HSL och i MLA-nätverket när det gäller skolläkare och skolsköterska. När det gäller motsvarande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet för den psykologiska delen kommer rutiner att tas fram under Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 I enlighet med säkerhetspolicyn i Göteborgs Stad ska säkerhetsarbetet bedrivas med utgångspunkt från kontinuerliga riskanalyser och med tyngdpunkt på förebyggande aktiviteter. Arbetet med informationssäkerhet bedrivs också med utgångspunkt från Göteborgs Stads riktlinje för informationssäkerhet. EMI:s digitala dokumentationssystem PMO är kvalitetssäkrat enligt Göteborgs Stads informationssäkerhetspolicy och uppfyller krav på spårbarhet enligt Patientdatalagen. MLA ger behörigheter till PMO för all hälso- och sjukvårdspersonal samt informerar om gällande bestämmelser. Rektor ansvarar för att utreda och åtgärda obehörig inloggning i det digitala journalsystemet. Under året har Intraservice gjort en uppföljning tillsammans med lokalt systemansvariga/mla där man påtalat att dubbla system, ett digitalt och ett analogt, för journalföring är en allvarlig patientsäkerhetsrisk. En framkomlig väg vore att tilldelningen av tillfälliga personnummer, tf- nummer säkras så att två elever med samma namn inte kan få samma tf- nummer. Därefter krävs ett samarbete med journalleverantören så PMO kan öppnas för överläsning från elevregister så att hanteringen blir säker och att registret synkroniseras med grundskoleförvaltningen. Resultat och analys Egenkontroll Mål sedan 2017 Att genomföra speglingsbesök för de skolsköterskor som inte genomfört besöken under De skolsköterskor som inte gjort detta fick tid fram till april Strategi MLA följde upp vilka som inte genomfört speglingsbesöken Resultat Trots förlängd tid var det endast 50 % av skolsköterskorna inom förvaltningen som genomförde speglingsbesöket. De som deltog i egenkontrollen beskriver att besöket ledde till en utveckling av arbetet med hälsosamtalen. 12

13 Analys Resultatet visar att verksamheten behöver arbeta vidare med att öka delaktigheten i verksamhetens egenkontroll. Speglingsbesöket var en viktig del i ett kollegialt lärande för att utveckla lärandet. Mål 1 Att alla skolsköterskor utför hälsobesök enligt de riktlinjer som finns i Metodhandboken för EMI. Strategi: Egenkontroll av hälsobesök hos skolsköterskor för att säkerställa en hög kvalitet och patientsäkerhet. Resultat Totalt deltog 23 av skolsköterskor på utbildningsförvaltningen. Majoriteten av skolsköterskorna som deltog har läst kapitlet Basprogram för hälsobesök och hälsokontroll efter senaste revideringen och får besked om när nya elever börjar på skolan. I PMO finns ett arbetsflöde för att säkerställa patientsäkerheten. Endast 20 % av skolsköterskorna som deltog använde sig av arbetsflödet för hälsobesök, anledningen till detta är oklart. Vid de hälsobesök som MLA har deltagit har skolsköterska och MLA reflekterat tillsammans om olika förbättringsområden. Ett exempel kan vara att rekommendera utbildning i Motiverande samtal. Det gavs även möjlighet att föra samtal om elevens behov av insatser och om att initiera kontakt med vårdnadshavare. Analys Det är svårt att dra några slutsatser utifrån kvalitet avseende hälsobesöken på grund av ett relativt stort bortfall. Utifrån de hälsobesök som MLA granskade visade majoriteten att kvaliteten var god. Det relativt stora bortfallet visar att verksamheten behöver arbeta vidare med att öka delaktigheten i verksamhetens egenkontroll, Arbetsflödet i PMO är ett sätt att öka patientsäkerheten och behöver implementeras i större omfattning i verksamheten. Mål 2 Att kartlägga hur verksamheten uppfyller de krav och riktlinjer som finns för hälso- och sjukvården gällande lokaler och utrustning. Strategier Egenkontroll via verksamhetsbesök av MLA för att kartlägga att lokalerna är godkända och att utrustning finns i tillräcklig omfattning för att bedriva hälsooch sjukvård. Resultat Kartläggningen visar att det fanns brister i lokaler. Det framkom bland annat att lokaler var lyhörda och att detta påverkar sekretessen. Nära tillgång till vatten saknades på några mottagningar. Detta försvårar basal handhygien. 13

14 Det saknades medicinskt kylskåp som var låsbart för vacciner på en mottagning och en annan mottagning saknade ett väggfast läkemedelsskåp. Trots flera påpekanden saknar en mottagning brandsäkert journalskåp. Utöver det saknades blodtrycksmanschett i vissa storlekar, bok för färgseende och lupplampa på några mottagningar. Åtgärder MLA har via mejl meddelat bristerna i lokalerna och utrustningen till berörda rektorer och utbildningschefer. En del av bristerna är åtgärdade. Under våren 2019 kommer MLA att följa upp att samtliga brister har åtgärdats. Mål 3 Ej utfört på gymnasiet. Lokala mål inom utbildningsförvaltningen Mål Utbildning av nya rektorer och ny elevhälsopersonal genom hbtq-diplomering. Strategi Genom Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) arrangera utbildningsdagar i ämnet hbtq-personers levnadsvillkor. Fortsätta benämna utbildningsförvaltningens elevhälsa som hbtq-diplomerad. Resultat Under 2018 har det hållits två stycken utbildningstillfällen för hbtq-diplomering för elevhälsopersonal och nya rektorer. Mål Medverka till att EMI är representerad på frikvotsmöten på Gymnasieantagningen. Strategi Samverka med Gymnasieantagningen och motivera skolsköterskor att delta på frikvotsmöten under våren Resultat Skolsköterskor från utbildningsförvaltningen har medverkat på samtliga frikvotsmöten. 14

15 Mål Samverkan med interna och externa nätverk, pågående och eventuellt nya. Resultat MLA har medverkat till att ta fram en SRHR-plan (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) för Göteborgs stad. MLA har deltagit i nätverk mot hedersrelaterat våld och förtryck samt deltagit i styrgrupp mot missbruk inom gymnasieskolan tillsammans med Mini-Maria och Socialtjänsten. MLA har också deltagit i nätverk för sexuell hälsa på Kunskapscentrum för sexuell hälsa, samt i nätverk mot kvinnlig könsstympning (KKS-nätverk). Avvikelser Under 2018 har antalet avvikelser jämfört med tidigare år ökat betydligt. Större delen av avvikelserna har kommit från Angeredsgymnasiet. Omfattningen har varit så betydande att verksamhetschefen enligt HSL beslutat om att göra en lex Maria. Utredningen pågår och beräknas vara klar i februari Avvikelserna har främst rört områden så som dokumentation, vaccinationer och övergångar från annan vårdgivare. Även uteblivna uppföljningar och uteblivna medicinska kontroller har förekommit. Samtliga avvikelser har blivit åtgärdade utifrån elev/patients behov men också på systemnivå. Ett strukturerat arbete har vidtagits på Angeredsgymnasiet och samtliga patientjournaler granskas och utifrån eventuella avvikelser vidtas åtgärder. Sedan början av sommaren 2018 har skolsköterskebemanningen utökats. Från hösten 2018 har en extraresurs tillsatts för journalgranskning. Ett flertal andra åtgärder har vidtagits på skolnivå för att komma till rätta med bristerna. Övriga avvikelser har omhändertagits enligt verksamhetens rutiner. Klagomål och synpunkter Utifrån Patientsäkerhetslagen PSL, 2010:659 ska vårdgivaren ta emot och utreda klagomål från patienter och närstående. Patienters och närståendes delaktighet i patientsäkerhetsarbetet behöver stärkas och vårdgivaren behöver säkerställa att det finns tydliga rutiner för att ta emot klagomål. Synpunkter kan lämnas på goteborg.se för att senare omhändertas i verksamheten. Händelser och vårdskador En allvarlig händelse och risk för vårdskada har identifierats på Angereds gymnasiet där ett stort antal avvikelser framkommit. Utredningsarbetet pågår och kommer att leda till en lex Maria. Riskanalys Ingen riskanalys har gjorts under året. 15

16 Mål och strategier för kommande år Verksamheten ska implementera det nya kvalitetsledningssystemet för personal på utbildningsförvaltningen arbeta vidare med utveckling av patientsäkerhet och patientsäkerhetskultur i ett brett perspektiv i syfte att hela skolområdet involveras och får en djupare förståelse. Händelseanalysen som nu görs kommer vara utgångspunkten för det fortsatta arbetet och lärandet utforma ett system för inrapportering av basprogrammets status kontinuerligt under läsåret, i syfte att säkerställa att arbetet med basprogrammet fortgår ta fram en stadenövergripande introduktionsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal, mentorskap och individuellt anpassat introduktionsschema journalgranska genom stickprov 16