Granskning av äldreomsorgen

REVISIONSRAPPORT Granskning av äldreomsorgen med fokus på meningsfull vardag, aktiviteter och socialt innehåll Trelleborgs kommun 13 mars 2014 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor 3 2.2 Metod 4 3 Iakttagelser och bedömningar 5 3.1 Mål, riktlinjer och värdegarantier 5 3.1.1 Iakttagelser 5 3.1.2 Bedömning 6 3.2 Finns tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? I grupp och individuellt? 7 3.2.1 Iakttagelser 7 3.2.2 Bedömning 8 3.3 Finns tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever brukarna att de får ett gott bemötande? 8 3.3.1 Iakttagelser 8 3.3.2 Bedömning 9 3.4 Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? 9 3.4.1 Iakttagelser 9 3.4.2 Bedömning 9 3.5 Finns tillräcklig kompetens i organisationen? 11 3.5.1 Iakttagelser 11 3.5.2 Bedömning 11 3.6 Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? 11 3.6.1 Iakttagelser 11 3.6.2 Bedömning 13 3.7 Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? 13 3.7.1 Iakttagelser 13 3.7.2 Bedömning 15 3.8 Är ansvaret för kvalitetsarbetet tydligt identifierat? Finns en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas? 16 3.8.1 Iakttagelser 16 3.8.2 Bedömning 16 Trelleborgs kommun

1 Sammanfattande bedömning Granskningen visar att socialnämnden, endast till vissa delar, säkerställer att äldreomsorgen håller god kvalitet avseende det sociala innehållet samt att de äldre har en skälig levnadsnivå. Nedan redovisas några bedömningar som särskilt bör fokuseras: 1. MÅL, RIKTLINJER och VÄRDIGHETSGARANTIER: Nämnden och förvaltningen bör fastställa mer tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen samt koppla ihop dessa med värdighetsgarantierna. Såväl fysiska som psykiska och sociala behov och insatser bör beaktas. Nämnden bör härefter revidera nuvarande riktlinjer samt harmoniera dessa med mer tydliga mål. De psykiska och sociala behoven och insatserna bör utvecklas i riktlinjerna. 2. BISTÅNDSBEDÖMNING: Vi rekommenderar att nämnden även gör biståndsbedömningar i det särskilda boendet med fokus på det sociala innehållet och den äldres rätt till att uppleva meningsfullhet i livet. Lagförslag finns om att biståndsbedömningar även skall göras i det särskilda boendet från 2015. Biståndbedömningarna avseende hemtjänsten bör också få mer fokus på psykosociala behov. Det bör övervägas korgbeslut för att slippa akuta uttryckningar, korta besök under stress med många olika undersköterskor inblandade samtidigt som larm skall besvaras. 3. GENOMFÖRANDEPLANER: Planerna är i stort behov av ökad tydlighet avseende när, var, hur och av vem olika sociala insatser skall utföras. I de granskade akterna anges behovet av sociala insatser och aktiviteter på relativt olika sätt och ofta mycket begränsat eller inte alls. Det är av stor vikt att dokumentet social dokumentation tilllämpas. Dokumentationen skall bl a vara tillräcklig, väsentlig och korrekt. Enhetschefer med stöd av myndighetsavdelningen bör engageras i detta utvecklingsarbete. 4. AKTIVITETER: Aktiviteterna har, på några enheter, byggts ut och blivit en naturlig del av den ordinarie verksamheten. På andra ställen finns ett utvecklingsbehov. Inom hemtjänsten finns ett stort utvecklingsbehov inte minst för att öka meningsfullheten, förhindra ensamhet och tidigt behov av särskilt boende. Inom aktivering har neddragningar gjorts istället för satsningar. Aktivitetsutbudet bör ses över och utgå från de äldres behov. Nämnden måste säkerställa att likvärdighet uppnås för olika enheter. Förvaltningen bör även komplettera aktivitetsutbudet med mer av frivilliginsatser som komplement till ordinarie verksamhet. 5. SAMVARO och SAMTAL: Möjligheter till samvaro och samtal för brukarna fungerar tillfredsställande på några av de granskade enheterna medan det finns brister på andra. Måltider och fikastunder bör Trelleborgs kommun 1 av 16

göras till avkopplande och rofyllda stunder på samtliga enheter. Personalen bör i möjligaste mån sitta ned tillsammans med brukarna. 6. MENINGSFULL DAG och SCHEMALÄGGNING: Några av de äldre upplever meningsfullhet i sina liv medan andra har svårt för att uppleva en meningsfullhet. Det bör genomföras mera gruppaktiviteter och samvaro på kvällarna i de särskilda boendena så att omsorgstagarna inte går och lägger sig tidigt. Det bör även möjliggöras att i större utsträckning vara uppe när nattpersonalen arbetar. Schemaläggningen bör utgå från brukarnas behov och kopplas samman med upprättade genomförandeplaner. Det bör övervägas en mer jämn bemanning mellan kl 7-21. Av bristande stimulans kan utvecklas oro och ångest och det är inte ovanligt att detta löses genom ökad medicinering. För att förhindra detta är läkarkontinuitet viktig liksom regelbundna läkemedelsgenomgångar. Kopplingen mellan symtom och orsak bör lyftas fram. 7. BEMÖTANDE: Vi bedömer att bemötandet av de äldre överlag är gott. 8. KOMPETENS: Viss vidareutbildning av befintlig personal har skett. Att huvudsakligen ha undersköterskor att sörja för brukarnas fysiska, psykiska och sociala behov är inte tillräckligt. För att säkerställa en bred och god och tillräcklig kompetens framöver bör övervägas att rekrytera även personer med t ex pedagogisk och psykiatrisk kompetens. 9. KVALITETSSKILLNADER OLIKA ENHETER: Vi bedömer att det finns relativt stora kvalitetsskillnader mellan hur olika enheter och avdelningar fungerar. Behov av utveckling finns bl a för Tapperhus och Bäckahästens äldreboenden samt för hemtjänsten i centrum väst. Hemtjänsten i Smygehamn och Täppans boende har inte samma utvecklingsbehov. 10. UPPFÖLJNING och UTVÄRDERING: Uppföljning och utvärdering av verksamhet och genomförandeplaner bör priorieteras framöver. Enhetschefer och myndighetsavdelningens biståndshandläggare samt personal från stöd och tillsyn bör ha aktiva roller i detta arbete. Trelleborgs kommun 2 av 16

2 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunen har enligt Socialtjänstlagen ett ansvar för att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och säkerställa en skälig levnadsnivå. Enligt de nationella målen ska de äldre: 1. kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag 2. kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende 3. bemötas med respekt 4. ha tillgång till god vård och omsorg Av Socialstyrelsens fjärde nationella undersökning 2012 avseende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen kan bl a följande utläsas: På särskilt boende anser en av fyra att möjligheten att komma ut är mindre bra. På särskilt boende anser fyra av tio att de inte får den hjälp de behöver med den träning som de behöver. Bemötandet är överlag bra men mer än en av tio har känt sig kränkta. En av fyra anser att de inte kan påverka på vilka tider som hjälpen skall ges. De som har dålig hälsa är genomgående mindre nöjda. Enligt den på riksnivå fastställda nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska alla som får äldreomsorg leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bl a värna den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. 2.1 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor Revisorerna i Trelleborgs kommun har givit i uppdrag att genomföra en granskning av äldreomsorgen med fokus på det sociala innehållet i verksamheten, om det finns tillräckligt med aktiviteter, sysselsättning och stimulering samt om brukarna upplever att vardagen är meningsfull. Tre särskilda boenden har valts ut att ingå i granskningen, Tappershus i Anderslöv, Bäckhästen och Täppan (drivs av Vardaga) i Trelleborgs stad samt hemtjänsten i centrum väst och i Smygehamn. Trelleborgs kommun 3 av 16

Revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att kommunens äldreomsorg håller god kvalitet avseende det sociala innehållet samt att brukarna har en skälig levnadsnivå? Kontrollmål: 1. Finns tillräckligt med regelbundna aktiviteter, stimulering och daglig sysselsättning? I grupp och individuellt? 2. Finns tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever brukarna att de får ett gott bemötande? 3. Vilket inflytande har de äldre över sin vardag? 4. Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? 5. Finns tillräcklig kompetens i organisationen? 6. Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? 7. Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna (omvårdnad, hälso- och sjukvård inklusive medicinering samt rehabilitering)? 8. Är ansvaret för kvalitetsarbetet tydligt identifierat? Finns en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? 2.2 Metod Följande dokument har utgjort underlag för granskningen: 1. Riktlinjer för biståndsbedömning enligt SOL (gäller från 2013-06- 01) 2. Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen (gäller från 2008-01-28) 3. Värdighetsgaranti inom socialnämnden (gäller från 2012) 4. 10 slumpmässigt utvalda biståndsbedömningar/ beslut och 10 genomförandeplaner (äldst och yngst på varje granskad enhet) Följande intervjuer och gruppintervjuer har genomförts: T f förvaltningschefen och avdelningschefen Fem enhetschefer samt även en gruppchef från Täppan Fem biståndshandläggare Tappershus i Anderslöv En aktivitetsledare Sex undersköterskor Sex anhöriga Bäckahästen i Trelleborg Sex undersköterskor En omsorgstagare Sju anhöriga Täppan i Trelleborg (Vardaga) En aktivitetsledare Fyra undersköterskor (tillika aktivitetsombud) Trelleborgs kommun 4 av 16

Tre omsorgstagare Tre anhöriga Hemtjänsten Centrum väst i Trelleborg Sju undersköterskor Tre omsorgstagare Två anhöriga Hemtjänsten i Smygehamn Sex undersköterskor Tre omsorgstagare En anhörig Totalt har 73 personer intervjuats. Rapporten har faktagranskats av avdelningschefen för äldreomsorgen. 3 Iakttagelser och bedömningar 3.1 Mål, riktlinjer och värdegarantier 3.1.1 Iakttagelser Nämnden har antagit Riktlinjer för biståndsbedömning enligt SOL (inklusive mål och anvisningar för utförande) Riktlinjerna innehåller mål för äldreomsorgen samt anvisningar för utförandet. I målen anges bl a att socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Riktlinjerna gäller för hemtjänst och för särskilt boende. I nämndens beslut om särskilt boende framgår inte vilka insatser som ska beviljas och utföras i boendet. Riktlinjerna från 2013 anger relativt detaljerat insatser i form av service, såsom städ, inköp, ärenden, matlagning/matdistribution och tvätt, samt insatser i form av personlig omvårdnad, såsom på- och avklädning, personlig hygien, toalettbesök, dusch och förflyttning. Tre delar i riktlinjerna berör det sociala innehållet: Social samvaro/promenader, ledsagarservice och dagverksamhet. Social samvaro är en viktig del i enskildas liv. Information ska ges om de möjligheter till social samvaro som finns via kommunens träffpunkter. Den enskildes behov av social samvaro tillgodoses genom bistånd i form av dagverksamhet, boende i seniorboende eller liknande. En promenad är en möjlighet till utomhusvistelse samt att bibehålla funktioner för den som har be- Trelleborgs kommun 5 av 16

hov av detta. En promenad ger också tillfälle för social samvaro. För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet 1-2 tillfällen per vecka. Vid särskilda behov kan fler tillfällen beviljas. Ledsagning ger stöd och hjälp till den som inte på egen hand kan ta sig fram i samhället. Ledsagning kan vid behov beviljas för att ge den enskilde möjlighet till att delta i samhällslivet, föreningsliv, besöka närstående eller komma ut i samhället. Ledsagning kan ske både på dag- och kvällstid. För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generalla fallet bistånd med maximalt 2 timmar per vecka. Dagverksamhet kan beviljas till personer med demenssjukdom. Målsättningen är att den enskilde skall erbjudas en innehållsrik och meningsfull dag med olika typer av aktiviteter samt att fördröja en flytt till särskilt boende. Värdighetsgaranti inom äldreomsorgen Från 2012 införde nämnden värdighetsgarantier. Garantin är såväl ett löfte som en upplysning om de tjänster och den service som du som brukare har rätt att förvänta dig av kommunen. Garantierna bygger på den nationella värdegrunden som handlar om rättigheter till att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Flera av garantierna berör de granskade områdena. Nämnden lovar att: du får ett bemötande som är vänligt, lyssnande, lugnt och engagerande informera dig genom brev och muntligt om vilka hjälpinsatser du beviljats och vad dessa innebär när du erbjuds kontaktperson att vi tillsammans går igenom vad detta innebär din personliga genomförandeplan påbörjas inom en vecka och är färdig senast inom fyra veckor följa upp din hjälpinsats och beslut minst var sjätte månad eller oftare vid förändringar du som bor på äldreboende erbjuds minst en planerad aktivitet om dagen, även på helger alla synpunkter och klagomål återkopplas till dig inom 10 arbetsdagar 3.1.2 Bedömning Vi bedömer att nämnden har relativt höga ambitioner för äldreomsorgen men att detta inte återspeglas i de olika insatser som beviljas enligt nuvarande riktlinjer. Huvuddelen av insatserna är av fysisk karaktär (hel, mätt och ren) men mindre av psykosocial karaktär. De nu gällande riktlinjerna bör därför revideras. Social samvaro bör vara en insats och promenad bör Trelleborgs kommun 6 av 16

vara en annan insats. Ledsagning bör tillämpas för många som känner sig ensamma och som behöver detta stöd för att ta sig ut. Dagverksamhet bör erbjudas även till personer som är icke dementa men som har behov av den målsättning som gäller för denna insats. 3.2 Finns tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? I grupp och individuellt? 3.2.1 Iakttagelser Flera av de intervjuade tar upp att värdighetsgarantin: Vi lovar att Du som bor på äldreboende erbjuds minst en planerad aktivitet om dagen, även på helger inte tillämpas på ett heltäckande sätt. Av intervjuerna och de granskade genomförandeplanerna framkommer att de fem enheter som granskas har kommit olika långt med att erbjuda både grupp- och individuella aktiviteter i tillräcklig omfattning. Några omsorgstagare är nöjda med hur en dag ser ut och tillbringas, andra önskar exempelvis gemensam tidningsläsning för dem som inte ser och hör så bra, utevistelse eller promenad varje dag. De som inte ser och hör så bra har ett större behov av aktiviteter och stimulering. Omvårdnadspersonalen genomför inte någon systematiserad inventering av vilka behov av aktiviteter, sysselsättning eller stimulering som finns hos de boende. De boende ges möjlighet till utevistelse i varierande omfattning. Önskemål finns hos några om att få daglig utevistelse. Det finns viss frivilligverksamhet i kommunen men den är inte så väl utbyggd. En bild av hur en dag på ett särskilt boende kan vara Nedanstående beskrivning gäller inte generellt i kommunen men förekommer på några avdelningar. De boende kan själva välja när de vill stiga upp. Frukost serveras och äts som regel gemensamt. Efter frukosten tillbringar många tiden på sina rum. De som kan och orkar väljer att läsa tidning, läsa böcker, lyssna på radio eller prata i telefon, men många vilar i brist på sysselsättning. Lunch serveras och många väljer härefter att vila eller sysselsätta sig med läsning. Eftermiddagskaffe serveras och dricks gemensamt tillsammans med personalen. Många tillbringar sedan eftermiddagen fram till middagen på samma sätt som förmiddagen. Kvällskaffe serveras. De boende kan därefter välja när de vill lägga sig. Trelleborgs kommun 7 av 16

Nedan redovisar vi en schematisk bild av hur en dag på särskilt boende i vissa fall kan vara: Cirkatider under dagen (kl) Fokus på: 7-8 Morgonrutiner och frukost 8-9 Morgonrutiner och frukost 9-10? 10-11? 11-12? 12-13 Lunch 13-14? 14-15 Eftermiddagsfika? 15-16? 16-17? 17-18 Kvällsmat 18-19 Kvällsrutiner 19-20 Ev fika 20-21 Kvällsrutiner Behov av aktiviteter, stimulering, samtal, samvaro och rehabilitering? 3.2.2 Bedömning Sociala aktiviteter har på några ställen byggts ut och blivit en naturlig del av den ordinarie verksamheten. På andra ställen finns ett utvecklingsbehov. Aktivitetsutbudet bör ses över och utgå från de äldres behov. Nämnden måste säkerställa att likvärdighet uppnås. Vår bedömning är att värdighetsgarantin om att vi lovar att Du som bor på äldreboende erbjuds minst en planerad aktivitet om dagen, även på helger inte fungerar på avsett sätt överallt. Nämnden måste säkerställa att så sker. Vi bedömer att en inventering av de äldres behov bör genomföras utifrån en förändrad och mer heltäckande behovsbedömning framöver. Efter inventeringen bör verksamheten anpassas. Det bör även erbjudas mer aktiviteter på helgerna. Kommunen bör utveckla samarbetet med de lokala frivilligorganisationerna som ett komplement till verksamhetens egna insatser. 3.3 Finns tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever brukarna att de får ett gott bemötande? 3.3.1 Iakttagelser Måltiderna fyller en stor del av de äldres dag och därför är det av stor vikt att dessa görs till trevliga och lugna stunder tillsammans med personalen. Olika enheter har här kommit olika långt i att få detta tillstånd. Trelleborgs kommun 8 av 16

För de, i eget boende, som inte klarar egen mathållning levereras huvudmålet kallt med matdistributionen tre gånger i veckan. Måltidsstunderna fungerar då som regel inte på ett för brukarna socialt stimulerande sätt vilket saknas av de flesta. På några enheter anser både chef och omsorgspersonal att det finns tid för samvaro och samtal medan andra enheter upplever att så inte är fallet. Från personalens sida upplevs, ibland, tiden vara för knapp för att hinna med samtal och samvaro i den utsträckning som skulle behövas. Av intervjuerna framkommer att bemötandet av de äldre upplevs som regel som gott. 3.3.2 Bedömning Det är av stor vikt att måltider och fikastunder görs till lugna och trevliga stunder tillsammans vid samtliga enheter. Personalen bör i möjligaste mån sitta ned tillsammans med brukarna. Granskningen visar att de äldre efterfrågar mer tid för samtal och för samvaro än vad som ges. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att omsorgstagarna skall uppleva sin vardag som meningsfull. Vår bedömning är att där verksamheten har en tydlig ledning, brukarfokus och arbetar flexibelt finns mer utrymme för tid till samvaro och samtal än om så inte är fallet. Vår bedömning är att de flesta äldre upplever att bemötandet är gott. 3.4 Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? 3.4.1 Iakttagelser Vid intervjuerna framkommer att de äldre är rätt så förnöjsamma med sin vardag. Synpunkter framförs om att vardagen skulle bli mer meningsfull om det erbjöds fler aktiviteter och mer samvaro. Fysiskt och psykiskt piggare pensionärer är mer positiva till sin vardag. Aktiva och gruppintresserade äldre upplever mer meningsfullhet i vardagen än vad övriga äldre gör. Vid intervjuerna framkommer att schemaläggningen styrs relativt mycket av tradition och är inte kopplat till brukarnas behov och genomförandeplaner. 3.4.2 Bedömning Vår bedömning är att nämnden bör fokusera mer på att passiva och inte så gruppintresserade äldre får ett så meningsfullt liv som möjligt. Nämndens värdighetsgarantier anger vilka förväntningar den enskilde kan ha vid inflyttning i särskilt boende. Dessa bör följas upp på ett aktivt sätt. Det bör genomföras mera gruppaktiviteter och samvaro på kvällarna så att omsorgstagarna inte går och lägger sig tidigt. Det måste även möjliggöras att i större utsträckning kunna vara uppe även när nattpersonalen arbetar. Trelleborgs kommun 9 av 16

Schemaläggningen bör i högre grad utgå från brukarnas behov och helst kopplas samman med upprättade genomförandeplaner. Det bör övervägas en mer jämn bemanning mellan kl 7-21. Ur bristande stimulans föds, ibland, oro och ångest och det är inte ovanligt att detta löses genom ökad medicinering. För att förhindra detta är läkarkontinuitet viktig liksom regelbundna läkemedelsgenomgångar. Kopplingen mellan symtom och orsak bör lyftas fram. Vår bedömning är att kontaktmännen mer aktivt bör följa och säkra att omsorgstagarna upplever en meningsfullhet i tillvaron. Det är av stor vikt att de olika delarna, i bilden nedan, harmonierar med varandra för att de äldre brukarna ska uppleva en meningsfull vardag. För att uppnå en meningsfullhet krävs god omvårdnad och service, en fungerande hälso- och sjukvård samt rehabilitering, tillräckligt med aktivering och stimulering samt samtal och samvaro. Hälso- och sjukvård Aktivering och stimulering Omvårdnad och service Samtal och samvaro Rehabilitering Meningsfullhet Meningsfullhet Meningsfullhet Meningsfullhet Trelleborgs kommun 10 av 16

3.5 Finns tillräcklig kompetens i organisationen? 3.5.1 Iakttagelser Flertalet undersköterskor har huvudsakligt fokus och inriktning på omvårdnad. De har ofta mindre fokus på aktivering och stimulering samt behov av samvaro och samtal. Enligt flera av de intervjuade behövs en höjning och breddning av kompetensen inom aktivering och stimulering. Några av de intervjuade anser att det bl a skulle behövas mer av pedagogisk kompetens både som specialister och i det direkta omsorgsarbetet. För framförallt manliga brukare skulle det även behövas mer manlig personal. Några anser att mer av psykiatrisk kompetens skulle behövas. För hälso- och sjukvård samt rehabilitering finns särskilda specialistfunktioner. Nämnden har endast till liten del en motsvarande funktion för arbetet med socialt innehåll i form av aktivitetsledare på några ställen. Några av de intervjuade tar upp att undersköterskor relativt ofta känner sig främmande för att leda aktiviteter och sysselsättning. Det finns också undersköterskor som uppfattar att leda aktiviteter inte ingår i uppdraget som undersköterska. 3.5.2 Bedömning För att säkerställa en tillräcklig kompetens bör övervägas att rekrytera även personer med andra kompetenser än undersköterskor såsom t ex pedagoger och personer med psykiatrisk kompetens. 3.6 Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? 3.6.1 Iakttagelser Nedan redovisas delar ur av nämnden antagna Riktlinjer och vägledning för den sociala dokumentationen. Varför behövs dokumentation: För rättsäkerheten, så att den enskilde ska ha möjlighet till insyn i sitt ärende samt för att den enskilde ska få de insatser han/hon har beviljats. För att få underlag för planering av omsorgsinsatser. För informationsöverföring mellan personal och för att upprätthålla en kontinuitet i arbetet. För att uppföljning och omprövning i ärendet ska vara möjlig. För att utveckla och säkerställa kvalitet i omsorgsarbetet gentemot den enskilde samt för verksamhetsplanering och statistik. För de anställdas rättssäkerhet i samband med klagomål och anmälningar. Trelleborgs kommun 11 av 16

För att möjliggöra insyn och tillsyn från t ex socialnämnden, revisorer, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen och JO. Genomförandeplan är enligt Socialstyrelsen en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt redskap för personalen. Tillsammans genomförs en planering för genomförandet av beviljade insatser. Här görs en beskrivning av vilka insatser som blivit beviljade av kommunens handläggare. Därefter förs en diskussion utifrån den enskildes önskemål om hur insatserna ska utföras. Överenskommelsen innefattar även när och vem som ska utföra insatsen. Även det angivna målet/delmålet och aktuell insats diskuteras och dokumenteras. Av planen ska framgå den enskildes behov och önskemål både fysiska, sociala, psykiska och existentiella. Enhetschef eller motsvarande har ansvar för vad som händer i verksamheten och för att lagstadgad dokumentation sker. Chefen ansvarar för att gällande dokumentationsregler följs och medarbetarna får kompetens och tid för att kunna dokumentera. Chefen har även ansvar för att upprätthålla rutiner för dokumentation. Kontaktperson ansvarar för att en individuell genomförandeplan upprättas för den enskilde. Dokumentationen ska utföras på ett respektfullt sätt utifrån den enskildes integritet. Den skall vara: Tillräcklig innehålla nödvändig information. Väsentlig uppgifter som är av betydelse för ärendets gång. Dokumentationen ska inte heller vara onödigt detaljerad. Korrekt saklig och inte innehålla ovidkommande omdömen. Praktisk tillämpning Biståndshandläggarna tar idag beslut om specifika hemtjänstinsatser i ordinärt boende men bara beslut om plats i särskilt boende. Insatserna eller vad som ska utföras i det särskilda boendet beslutas inte. Genomförandeplaner upprättas av respektive kontaktperson (omvårdnadspersonal) i utförarorganisationen. I de 10 granskade utredningarna och genomförandeplanerna är det mer tydligt angivet vad som ska utföras och hur det ska göras för olika delar inom omvårdnad, mat, städ och tvätt. För sociala aktiviteter görs det mer varierande bedömningar och planer, både vad gäller behoven samt när, var och hur insatsen skall ges. Det framgår inte alltid i genomförandeplanerna vilka som har deltagit i upprättandet. Uppföljningar av planerna genomförs inte alltid som planerat. Trelleborgs kommun 12 av 16

3.6.2 Bedömning Vår bedömning är att i de granskade akterna anges behovet av sociala insatser och aktiviteter på ett otillräckligt sätt. Nämnden måste säkerställa att mer strukturerade bedömningar och planer görs, både vad gäller sociala behov samt när, var och hur insatserna skall ges. Dokumentationen bör, enligt antaget dokument, innefatta att såväl fysiska som psykiska, sociala och existentiella behov och insatser uppmärksammas. Detta bör få genomslag i både biståndsbedömningar och genomförandeplaner. Vi bedömer det som mindre bra att biståndsbedömarna endast tar beslut om det särskilda boendet men inte om innehållet i boendet. Inför det planerade nationella förslaget om att biståndsbedömningar även ska genomföras i det särskilda boendet (från 2015) bör detta arbete påbörjas snarast möjligt. Att även göra biståndsbedömningar i det särskilda boendet är en viktig rättssäkerhetsaspekt för den äldre. Inom hemtjänsten bör övervägas korgbeslut, istället för alltför mycket detaljregering, för att slippa akuta uttryckningar, korta besök under stress med många olika undersköterskor inblandade samtidigt som larm skall besvaras. De i datorn inlagda rubrikerna, i genomförandeplanerna, på olika delområden med vad, syfte, mål, när, var, hur och av vem används av många på ett otillfredsställande och slentrianmässigt sätt. Fokus måste flyttas till brukarens behov och inte styras av en mängd rubriker och underrubriker utan väsentligt innehåll. Det är av stor vikt att tillämpa gällande och antagna dokumentationsregler. Vi bedömer att det finns vissa brister i uppföljning av upprättade genomförandeplaner. Det är av stor vikt att de antagna värdighetsgarantierna tillämpas. Nämnden måste säkerställa att uppföljningar genomförs två gånger per år eller när det så är av behovet påkallat. Enhetscheferna bör vara mer aktiva i upprättandet av och uppföljningar av genomförandeplanerna för att säkerställa innehållet såväl socialt, juridiskt som administrativt. 3.7 Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? 3.7.1 Iakttagelser Som tidigare beskrivits i rapporten finns en del att åtgärda avseende det sociala innehållet i omsorgerna. Trelleborgs kommun 13 av 16

Det kan konstateras att de fem granskade enheterna har olika förutsättningar både vad gäller lokaler och möjligheter att genomföra sociala aktiviteter vilket försvårar en likvärdig vård och omsorg i hela kommunen. Nedan beskrivs några iakttagelser, från intervjuer och granskning av genomförandeplaner, vid de fem granskade enheterna: Tappershus äldreboende i Anderslöv Personalen påtalar att i stort sett allt fungerar väl på boendet och att de inte kan pracka på brukarna aktiviteter. Flera av de anhöriga anser att det skulle behövas mer av aktivering för de äldre. Det är dåligt med utevistelse även när vädret är fint. De flesta sitter och sover när vi kommer på besök. De skulle välkomna mer positiva medarbetare. En aktivitetsledare har nyligen anställts på Tappershus. Aktiveringsverksamheten är under uppbyggnad i en anpassad lokal med trädgård i direkt anslutning till verksamheten. Bäckahästens äldreboende i Trelleborg: Personalen anger att de har tidsbrist och att dokumentationen tar mycket tid. Vi skulle behöva ha hit någon aktivitetsledare säger några av de intervjuade. Flera av de anhöriga anser att det skulle behövas mer av aktivering för de äldre. Det är dåligt med utevistelse och promenader. Bäckahästen är inrymd i ett hyreshus i tre plan och har inte ändamålsenliga lokaler för aktiviteter. Täppans äldreboende i Trelleborg Personalen trivs bra och säger sig arbeta flexibelt. De är inte så styrda av rutiner. Vi åberopar aldrig att vi inte har tid och vi försöker påverka varandra på ett positivt sätt säger några ur personalgruppen. De har reflektionsmöten en gång i månaden och lika ofta aktivitetsråd. Här finns en anställd aktivitetsledare samt aktivitetsansvariga på var avdelning. De samplanerar verksamheten i huset och på avdelningarna. Yngre personer från företaget Ung omsorg kommer regelbundet till Täppan för aktivering av omsorgstagarna. Anhöriga och brukare anser att på Täppan bedrivs bra aktiviteter för de äldre. När vi än kommer hit på besök så händer det alltid saker och ting, säger de anhöriga. Promenader och samvaro är något som prioriteras på Täppan. Här är mer verkstad än kontor. På Täppan finns närståenderåd för anhöriga där det förs protokoll på vad som tas upp och vad som beslutas. Våra omsorgstagare har det jättebra här, säger de intervjuade anhöriga. Hemtjänst centrum väst i Trelleborg Personalen anser att det är bra att brukarna kan byta exempelvis insatsen promenad mot social samvaro. Det är mycket negativt att socialnämnden har lagt ned dagcentralen som fanns i samma hus som hemtjänstpersonalen Trelleborgs kommun 14 av 16

säger de flesta som intervjuas. Det behövs mer daglig verksamhet för omsorgstagarna. Omsorgstagarna låter sig inte hämtas med färdtjänst som inte kommer i tid och där det är för dem okända chaufförer som kör varje gång. Många sitter ensamma i sina hem idag. För personalen är larmen och korta insatstider hos brukarna en stressfaktor som påverkar både personal och brukare. Ledsagarservice och kontaktpersoner används sparsamt inom detta område. Anhöriga och brukare anser idag sitter många och tynar bort i sina lägenheter. Det kommer många olika undersköterskor som har för lite tid och där larmen ringer under besöken. Hemtjänsten i Smygehamn Personal, anhöriga och brukare tycker att daglig verksamhet borde finnas även för icke dementa omsorgstagare. De anser att det är fel att kommunen har lagt ned både Smygehemmets restaurang och dagverksamhet. Här var liv och glädje tidigare. Idag är huset dött. Det finns kök i huset men de får inte leverera mat till hemtjänsten utan hemtjänsten får denna via transport från Anderslöv även om de bor i lägenheter som ligger i direkt anslutning till det särskilda boendet. Färdtjänsten fungerar dåligt för de som behöver denna tjänst ute på landsbygden. 3.7.2 Bedömning Det finns relativt stora skillnader mellan hur olika enhetschefer och arbetsgrupper lyckats få ett fungerande socialt innehåll i äldreomsorgen. Tappershus äldreboende i Anderslöv och Bäckahästens äldreboende i Trelleborg Vår bedömning är att kulturen och arbetssättet bör förändras i några av arbetsgrupperna samt att mer aktiviteter behövs. De granskade genomförandeplanerna saknar beskrivningar av sociala insatser och promenader. Detta bör åtgärdas. Den nyligen uppstartade aktiveringsverksamheten på Tappershus har många aktiviteter på gång för de äldre. Täppans äldreboende i Trelleborg Vår bedömning är att denna verksamhet fungerar väl för omsorgstagare, anhöriga och anställda. Genomförandeplanerna behöver dock förbättras och bli mer tydliga avseende sociala insatser och promenader. Hemtjänst centrum väst i Trelleborg Vår bedömning är att omsorgstagarna bör få mer av aktiviteter och stimulering samt social samvaro. I de granskade genomförandeplanerna finns angivet behov av promenad. Hemtjänsten i Smygehamn Det bör utredas möjligheterna till att öppna den stängda restaurangen och dagliga verksamheten på Smygehemmet. Detta för att få till stånd ett levande äldrecentrum där hemtjänsttagare, boende i det särskilda boendet och i det nybyggda trygghetsboendet kan få sina sociala behov tillgodosedda. I de granskade genomförandeplanerna finns angivet behov av promenad. Trelleborgs kommun 15 av 16

3.8 Är ansvaret för kvalitetsarbetet tydligt identifierat? Finns en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas? 3.8.1 Iakttagelser Inom myndighetsavdelningen har tillskapats en enhet Stöd och tillsyn som bl a skall stödja förvaltningen och enheterna i kvalitetsarbetet. 3.8.2 Bedömning Mer fokus bör riktas mot uppföljning och utvärdering så att nämnden säkerställer att verksamheten svarar för en god kvalitet både på förvaltningsnivå och ute på de olika enheterna. Den nya enheten stöd och tillsyn inom myndighetsavdelningen bör kunna bli en viktig resurs och funktion i nämndens kvalitetsarbete. Jard Larsson Projektledare Certifierad kommunal revisor Alf Wahlgren Uppdragsledare Trelleborgs kommun 16 av 16