Utvärdering av tjänsten Support - sjukanmälan

Utvärdering av tjänsten Support - sjukanmälan Författare: Maria Granath Kinnekullehälsan AB, Götene Ulrika Matteusson Kinnekullehälsan AB, Skara Handledare: Lotta Dellve Arbets- och miljömedicin, SU Göteborg Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2006-2008, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

Förord Föreliggande arbete har utförts som ett projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år 2006-2008 vid Hälsovetenskapliga institutionen Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro. Arbetet har utförts vid Kinnekullehälsan AB i Skara och Götene. Ett stort tack till vår handledare, enhetschef och sjuksköterska Lotta Dellve vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg. Undertecknade står ensamma som ansvariga för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska klinikerna och Arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Skara och Götene februari 2008 Ulrika Matteusson Kinnekullehälsan AB Skaraborgsgatan 21, 53230 Skara Tel 0511-20709 Fax 0511-20719 ulrika.matteusson@kinnekullehalsan.se Maria Granath Kinnekullehälsan AB Box 37, 53330 Götene Tel 0511-344655 Fax 0511-341098 maria.granath@kinnekullehalsan.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbetets titel: Utvärdering av tjänsten Support - sjukanmälan

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Introduktion 2 Bakgrund 2 Syfte 3 Metod 4 Design 4 Supportsjukanmälan 4 Rutiner 4 Företaget 4 Datainsamling 5 Analys av statistiskt material 6 Resultat 6 Användning av tjänsten Support - sjukanmälan 6 Enkätresultat 10 Företagets sjuktal 11 Diskussion 12 Resultatsammanfattning 12 Metod och validitet 12 Tolkning och konsistens 13 Slutsats 14 Litteraturreferenser 15 Bilaga 16 Enkät

Sammanfattning Författare: Matteusson, U. Granath, M. Projektarbetets titel: Utvärdering av tjänsten Support - sjukanmälan Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng Som ett led i att ge företagen stöd i sjukfrånvarohanteringen började Kinnekullehälsan att utveckla en tjänst som bygger på telefonsupport vid sjukskrivning. Från verksamhetsåret 2006 erbjöd Kinnekullehälsan sina kunder tjänsten Support - sjukanmälan. Tjänsten innebär att en sjuksköterska ringer upp den anställde vid sjukdom för rådgivning. Vårt syfte var att utvärdera effekten av tjänsten av Support - sjukanmälan vid ett medelstort industriföretag. Frågeställningarna var: Förändras sjukfrånvaron i företaget vid tillgång till Support - sjukanmälan? Leder supporten till tidigare återgång i arbete? Metoden var att skicka ut en enkät till de medarbetare som varit sjukskrivna under den undersökta tidsperioden samt analys av statistiskt material. Resultatet som vi kommit fram till var att tjänsten Support - sjukanmälan inte synbart har förändrat företagets sjuktal i en positiv riktning under den undersökta perioden. Däremot visar resultatet att 68 % av dem som besvarat enkäten anser att de återgått tidigare i arbetet till följd av sjuksköterskans råd i tjänsten Support - sjukanmälan. Det är främst de med besvär från rörelseapparaten som ansett att tjänsten haft betydelse och lett till tidigare återgång i arbete. Vår slutsats blir att tjänsten Support - sjukanmälan inte synbart har påverkat det undersökta företagets sjuktal. Däremot kan sjuksköterskans rådgivning ha haft effekt och möjliggjort tidigare återgång i arbete. Vi tror att man har mest nytta av tjänsten vid mer komplicerade åkommor. Ofta vet man vad man ska göra vid förkylningar och liknande sjukdomar. 1

Introduktion Sverige är ett välfärdsland där befolkningen har en hög levnadsstandard. Trots detta är det nästan en miljon arbetsföra människor som inte arbetar på grund av dålig hälsa och nedsatt arbetsförmåga. Detta är ett av Sveriges större samhällsproblem med hög kostnad för sjukskrivning och sjukersättning. Då sjukfrånvaron i Sverige länge ökat har arbetsgivarna alltmer fått upp ögonen för kostnader som sjukfrånvaron medför. Olika åtgärder har lett till att sjukfrånvaron nu börjar minska både inom den offentliga och också den privata sektorn. År 2002 satte regeringen upp ett mål att halvera sjukfrånvaron fram till 2008. Försäkringskassan påvisar i en studie att många är sjukskrivna längre än nödvändigt. När individen behöver insatser av flera olika slag är det viktigt att insatserna sker tidigt och samordnas. En längre sjukskrivningsperiod gör det svårare för personen att återgå i arbete [1]. Mot bakgrund av detta och på grund av förfrågningar om stöd i sjukfrånvarohanteringen från kundföretag föddes idén om en sjukanmälningstjänst inom Kinnekullehälsan redan år 1999. Olika modeller studerades. Fler förfrågningar från kunder kom in. Under våren 2005 började man på allvar utveckla tjänsten. Under hösten anställdes en organisationskonsult, Anna-Sofia Johansson, som utvecklade och formaliserade denna. Kinnekullehälsan började verksamhetsåret 2006 att erbjuda sina kunder tjänsten Support - sjukanmälan. Då korttidsfrånvaron är hög på många företag och tillgängligheten till allmänna vården anses begränsad gav Kinnekullehälsan sina anslutna företag möjlighet till stöd. Vi beslutade att undersöka ett nyanslutet företag som från början valde att använda tjänsten Support - sjukanmälan. Vår undersökta tidsperiod stämde väl med företagets tidpunkt för anslutning till tjänsten. Ingen av oss arbetar med företaget i vårt dagliga arbete. Bakgrund Företagshälsovårdens roll som aktör i sjukskrivningsprocessen är hittills relativt lite utforskad. Det finns studier om individens och företagets upplevelse av Support - sjukanmälan medan effekten av support har utvärderats i ringa omfattning. I Stina Boréns studie [2] var det övergripande syftet att utvärdera själva tjänsten för att kunna göra eventuella förbättringar med målet att tillhandahålla så god hjälp som möjligt. Stina Borén konstaterade i sin studie att samtliga som kommit i kontakt med tjänsten upplevde den som övervägande positiv, medan uppfattningen överlag var att den inte påverkat återgången i arbete. De arbetsledare som kom i kontakt med tjänsten upplevde den som enbart positiv. Förväntningarna på tjänsten från företaget var att få hjälp att hålla kontakt med de sjukskrivna, att följa upp sjukfall bättre, att få mindre sjukfrånvaro och att tjänsten skulle upplevas som en styrka och trygghet bland de anställda, en personalförmån. De sjuksköterskor som arbetat med tjänsten har upplevt en viss tidspress och en oro för ökad stress. De har även upplevt att tjänsten medfört en viss känsla av kontroll av deras utförande av arbetet. Det senare har mildrats av att det är företagets egen företagssköterska som ringt vilket varit möjligt tack vare Kinnekullehälsans lokala förankring. Fördelarna såg man i att snabbt kunna få kontakt och kunna göra tidiga insatser, att den sjukskrivne blir sedd 2

och ges möjlighet att få prata med en medicinskt kunnig person. Även förslag till förändringar som skulle kunna förbättra tjänsten framkom. Dessa förslag var att ha en ökad flexibilitet gällande det andra samtalet och även att sjuksköterskan ska kunna göra en medicinsk bedömning om det andra samtalet ska utföras. I Tina Löfgrens studie [3] var syftet att beskriva vad de anställda tyckte om tjänsten. Den undersökta tjänsten är annorlunda utformad än Kinnekullehälsans då endast ett samtal rings redan första sjukskrivningsdagen. Därefter sker återkoppling till vederbörande chef med en bedömning av sjukskrivningstidens längd samt behov av uppföljande insatser. Det konstaterades i studien att de flesta tyckte det var bra att bli uppringd av en sjuksköterska när de var sjuka. Det framkom även att det inte var alla anställda som visste vad syftet med detta var. På den öppna frågan om vad de trodde att syftet med tjänsten var, valde nästan hälften att inte besvara frågan. Författaren drog slutsatsen att det måste ges mer information till de anställda om tjänsten. I en studie av företaget SKF: s sjukskrivningsprocess [4] där telefonrådgivning av sjuksköterska är en del av processen framkom att företagets nuvarande sjukskrivningsprocess fungerade och generellt sett uppskattades men även att det fanns potential och behov av förbättring. Författarna gav i studien även förslag till förbättringar. Dessa förslag var att förbättra informationen till de anställda om sjukskrivningsprocessen, förstärka chefernas roll i sjukskrivningsprocessen genom bland annat utbildning samt även att öka tillgängligheten till företagshälsovården. Företagsläkaren Johnny Johnsson på Stora Enso [5] har vid ett flertal utbildningar och föreläsningar beskrivit positiva resultat av att den anställde har kontakt med företagshälsovården vid sjukdom. Det är för företagen av yttersta vikt att se vinsten av satsningar på hälsa. I boken Långtidsfrisk visar han på vinsten för företagen i form av friskare, nöjdare och mer produktiva medarbetare. I en litteraturgenomgång [6] som publicerades i Arbete och Hälsa beskrevs tre grunddimensioner av begreppet arbetsförmåga: en fysisk, psykisk och en social dimension. Sjukdom kan leda till nedsatt arbetsförmåga. Vid sjukdom kan en ökad arbetsförmåga ge ökad hälsa vilket kan uppnås genom att förstärka den fysiska, psykiska och sociala arbetsförmågan. Orsak till ohälsa kan bero på många faktorer vilket påvisades i en studie [7] där sambandet mellan personens upplevda besvär och den medicinska diagnostiserade sjukdomen samt den sociala sjukrollen som personen tar eller tilldelas t ex i arbetsgruppen undersöktes. En person kan uppleva besvär av fysisk, psykisk eller social art utan att läkaren kan diagnostisera sjukdom, lika väl som en diagnos inte nödvändigtvis betyder att en person har besvär. Personens sjukroll påverkas av kunskap och socialt arv samt i vilken social miljö personen befinner sig i. Dessa tre komponenter: upplevda besvär, mediciniskt diagnostiserad sjukdom samt social sjukroll överensstämde med varandra i olika omfattning vilket talade för att förmedlad kunskap och uppmärksamhet från en rådgivande sjuksköterska kan påverka sjukdomsförloppet. Syfte Syftet var att utvärdera effekten av tjänsten Support - sjukanmälan vid ett medelstort industriföretag, genom att besvara följande frågeställningar: 3

Förändras sjukfrånvaron i Företaget vid tillgång till Support - sjukanmälan? Leder supporten till tidigare återgång i arbete? Metod Design En kvasi-experimentell interventionsstudie där effekt har mätts med dels självrapporterade svar via enkäter och dels registerdata om sjukskrivning. Data om sjukskrivning jämfördes med motsvarande data från kontrollföretag. Support sjukanmälan Syftet med tjänsten är att snabbt ge stöd och rådgivning till medarbetaren, tidigt uppmärksamma arbetsrelaterade besvär för att kunna utreda vilka åtgärder som bör vidtas och underlätta tidig rehabilitering. Värdegrunden är att alla är överens om att vi har ett gemensamt ansvar att förhindra eller åtminstone minimera sjukskrivning i så stor utsträckning som möjligt. Målsättningen är att medarbetarna betraktar det som en förmån och en naturlig del i företagets personalvård. Medarbetaren får snabb hjälp och behöver inte ringa själv utan blir uppringd av sjuksköterska. Idén är att företaget genom tjänsten får minskad sjukfrånvaro och därmed minskad kostnad för sjukskrivning. Rutiner Medarbetaren sjukanmäler sig som vanligt till sin arbetsledare. Det är viktigt att bevara huvudansvaret för rehabiliteringsprocessen i företaget och därför är det naturligt att medarbetaren har oförändrade rutiner vid sjukanmälan. Arbetsledaren meddelar Kinnekullehälsan via e-post eller telefon. Meddelandet innehåller enbart medarbetarens namn, personnummer och aktuellt telefonnummer, ingen information om sjukskrivningsorsak eller värderingar om medarbetaren. Då flera av våra företag har skiftgång måste sjukanmälan kunna göras dygnet runt. Dag 1-3 ringer sjuksköterskan medarbetaren för personlig rådgivning, för att avgöra vad man kan göra för att lindra besvären, och ge rekommendation vart man ska vända sig för att få hjälp vilket ger ökad möjlighet för snabb rehabilitering. Dag 4-10 rings ett uppföljningssamtal. Samtalet med sjuksköterskan kartlägger medarbetarens sjukdomsbild och vad som kan ha orsakat denna. Det syftar även till att hitta och förstärka friskfaktorer hos individen. Genom samordnande funktion coachas medarbetaren för att säkerställa att vederbörande har fått adekvat hjälp inom Kinnekullehälsan/sjukvården eller annan instans. Vid upprepad sjukfrånvaro initieras rehabiliteringsarbetet tidigt. Återrapportering till företaget sker kvartalsvis. Rapporten ger en överblick med avseende på sjukskrivningens orsaker. Företaget År 1954 startade det undersökta företaget med att tillverka hus. Från början bestod produktionen av sportstugor och från 1980-talet började företaget tillverka villor. Företaget är familjeägt och inne på tredje generationen och äldste sonen är nu VD. Sedan 2003 har 4

företagets utveckling tagit rejäl fart. Juni 2007 är antalet anställda 86. Företaget anslöt sig till Kinnekullehälsan den första oktober 2006. Man valde att direkt starta med tjänsten Support - sjukanmälan. Tjänsten var en del i ett helhetstänkande för bra personalvård då företaget inte hade problem med hög sjukfrånvaro. För år 2005 var det undersökta företagets sjuktal totalt sett 6,96. Det är flest män som arbetar på företaget och i produktionen arbetar enbart män. De kvinnor som är anställda har administrativa arbetsuppgifter. Vi har jämfört det undersökta företagets sjuktal med ett jämförelseföretag. Detta företag finns i samma kommun och är mer än dubbelt så stort och är verksamt inom en annan näring. Som framgår av tabell 1 är åldersfördelningen nästan den samma medan andelen kvinnor är lägre i det undersökta företaget. Jämförelseföretaget har inte valt att ansluta sig till den undersökta tjänsten men är kund hos Kinnekullehälsan. Tabell 1 Beskrivning av företaget och jämförelseföretaget Företaget Jämförelseföretaget n (%) n (%) Antal anställda 86 206 Kön -kvinnor 12 (16) 58 (28) -män 73 148 Ålder -18-29 år 16 (19) 38 (19) -30-49 år 43 (50) 100 (49) -50 år och äldre 27 (30) 68 (33) Datainsamling Enkät En enkät utarbetades utifrån syftet och frågeställningen. Den baserades på allmänna principer om utformning av enkäter [8]. Enkäten innehöll sex frågor [se bilaga nr 1]. Två frågor hade öppna svarsalternativ och fyra frågor var upplagda för respondenten att ge svar från 1 till 10. Svarsalternativ 0 innebar nej, inte alls, svarsalternativ 1-4 ja, i låg grad och svarsalternativ 10 innebar ja, i hög grad. Vi valde att undersöka effekten av tjänsten Support - sjukanmälan under en sexmånadersperiod 2006-10-01 till 2007-03-31. Enkäterna delades ut till samtliga personer som varit sjukskrivna. För de som var sjukskrivna under perioden 2006-10-01 till 2006-12-15 delades enkäten ut i slutet av december. För de som var sjukskrivna under perioden 2006-12- 15 till 2007-03-31 delades enkäten ut i början av april. Enkäten lämnades ut i namngivet kuvert av företagets receptionist. Frågorna besvarades på arbetstid och återlämnades därefter till företagets receptionist. Anledningen till att vi valde att lämna ut enkäten i två omgångar var att underlätta för personerna att minnas omständigheterna vid sin sjukdom. Svarsfrekvensen var 54 %, det vill säga 25 av totalt 46 sjukskrivna personer besvarade enkäten. 5

Sjukskrivningsdata Data om sjukskrivning i det undersökta företaget och i kontrollföretaget inhämtades från företagens löneregister. Vi fick tillgång till uppgifter om den totala sjukfrånvaron för båda företagen. För det undersökta företaget fick vi även tillgång till uppdelning i kort respektive långtidssjukskrivning, 1-59 dagar och 60 dagar eller mer (figur 2). Analys av statistiskt material Först uträknades procenttal för den totala sjukfrånvaron fram för företagen. Detta gjordes genom att relatera antalet frånvarotimmar med det stipulerade antalet arbetstimmar. Därefter analyserades andelen sjukskrivning per åldersgrupp och tid för frånvaron för det undersökta företaget. Svaren på enkätfrågorna analyserades med beskrivande statistik. Vi använde procent för att bättre kunna jämföra men är medvetna om att grupperna ofta var för små för att räkna procent. Därför redovisas både procent och antal i resultatredovisningen. Vi analyserade utifrån sjukdomsorsak och gjorde följande gruppindelningar: - Feber, förkylning och infektioner - Rörelseapparaten - Magbesvär - Övrigt Resultat Användning av tjänsten Support - sjukanmälan under en 6-månaders period Det var 46 personer sjukanmälda under den undersökta perioden oktober 2006 till mars 2007. Av dessa var det en kvinna och 45 män. Eftersom det fanns för få kvinnor i studien gjordes inte vidare undersökningar av könsskillnader. De flesta var i åldersgruppen 30-49 år (figur 1). 6

Sjukfrånvaro per åldersgrupp 25 20 Antal 15 10 5 0 18-29 30-49 50 och äldre antal 12 23 11 Figur 1 Företagets sjukfrånvaro per åldersgrupp under den undersökta perioden. Korttids- och långtidsfrånvaro 25 Procent 15 5-5 2004-2005 2005-2006 2006-2007 Korttidsfrånvaro 2,7 2,39 3,7 Långtidsfrånvaro 5,41 4,78 7,39 Tidsperioder Figur 2 Det undersökta företagets fördelning av lång- och korttidsfrånvaron under perioden oktober till och med mars för respektive tidsperiod. De 46 personerna som sjukskrivit sig under perioden hade totalt 79 sjuktillfällen. Vid sju av sjuktillfällena kunde den sjuke inte nås när de ringdes upp dag 1-3. Den mest förekommande sjukskrivningsorsaken var feber och förkylning och därefter var problem från rörelseapparaten näst vanligast (figur 3 och 4). 7

Antal utförda support per månad 25 20 15 Antal 10 5 0 oktober november december januari februari mars Serie1 16 18 8 8 15 14 Figur 3 Antal utförda support under den undersökta perioden fördelat per månad. Sjukskrivningsorsak ej svarat magbesvär olycka övrigt rörelseapparaten luftvägsinfektion huvud Figur 4 Fördelning av sjukskrivningsorsak vid samtliga supportsamtal under perioden oktober 2006 till mars 2007. 8

Sjukskrivningsorsak utifrån enkätsvar magbesvär övrigt rörelseapparaten förkylning, feber Figur 5 Sjukskrivningsorsak utifrån enkätresultatet under perioden oktober 2006 till mars 2007. Något mer än hälften 52 % (n=13) tyckte inte att telefonrådgivning hade betydelse för återgång i arbete. Det var 32 % (n=8) som ansåg att telefonrådgivningen hade betydelse till viss del. Det var 16 % (n=4) som tyckte att telefonrådgivningen hade definitiv betydelse för återgång i arbete. Sjuksköterskan gav den sjukskrivne råd för att förbättra hälsan. Det var 72 % (n=18) som följde sjuksköterskans råd i hög grad, medan det var 12 % (n=3) som följde råden i låg grad. Det var 16 % (n=4) som inte följde råden. Hälften av de undersökta 50 % (n=12) ansåg att deras hälsa förbättrades i hög grad av sjuksköterskans råd medan 28 % (n=7) ansåg att deras hälsa förbättrades i låg grad. Det var 20 % (n=5) som inte ansåg att råden förbättrade deras hälsa. Det var ett enda svarsbortfall på denna fråga. På frågan om råden ledde till tidigare återgång i arbete svarade 45 % (n=10) att det i hög grad påverkade till tidigare återgång i arbete. Det var 23 % (n= 5) som ansåg att råden i låg grad påverkade till tidigare återgång i arbete. Det var 32 % (n=7) som ansåg att råden inte alls påverkade sjukskrivningstidens längd. Det var tre svarsbortfall på denna fråga (figur 5 och 6). 9

Enkätresultat I hög grad påverkat Till viss del påverkat Ej svar/ej påverkat Figur 6 Svarsfördelning på frågan om rådgivningens betydelse för återgång i arbete Sjukskrivna för feber och förkylning Det var drygt hälften, 56 % (n=14) som var sjukskrivna för förkylning och feber. Av dessa tyckte en person att telefonrådgivningen hade haft betydelse i hög grad för återgång i arbete medan 29 % (n=4) tyckte att telefonrådgivningen till viss del hade haft betydelse för återgång i arbete. Det var 64 % (n=9) som inte alls tyckte att telefonrådgivningen hade haft betydelse för återgång i arbete. Det var 71 % (n=10) som följde sjuksköterskans råd i hög grad, medan 21 % (n= 3) följde i låg grad råden. En person följde inte alls råden från sjuksköterskan. Det var 54 % (n=7) ansåg att deras hälsa förbättrades i hög grad av sjuksköterskans råd medan 31 % (n=4) ansåg att deras hälsa i förbättrades i lägre grad. Två personer 15 % ansåg inte alls att sjuksköterskans råd förbättrade deras hälsa. Det var ett enda svarsbortfall på denna fråga. Av dem som följde råden ansåg 42 % (n=5) att det hjälpte dem i hög grad att återgå i arbetet tidigare medan 17 % (n=2) ansåg att råden till viss del hjälpte dem att återgå i arbete tidigare. Det var 42 % (n=5) som tyckte att råden inte alls påverkade sjukskrivningstidens längd. Det var två svarsbortfall på denna fråga. På frågan Är det något råd du saknat svarade de flesta nej men det var med följande kommentarer: skulle vara bra med en vintersemester, det är inte mycket att göra åt förkylning och en lille en (!). Sjukskrivna för besvär från rörelseapparaten Det var 32 % (n=8) som var sjukskrivna för besvär från rörelseapparaten. Av dessa tyckte två personer 25 % att telefonrådgivningen hade haft betydelse i hög grad för återgång i arbete, 10

medan 50 % (n=4) tyckte att telefonrådgivningen till viss del hade haft betydelse för återgång i arbete. Det var två personer 25 % som inte alls tyckte att telefonrådgivningen hade haft betydelse för återgång i arbete. Det var 87 % (n=8) som följde sjuksköterskans råd i hög grad. En person 13 % följde inte alls råden från sjuksköterskan. Det var hälften 50 % (n=4) som ansåg att deras hälsa förbättrades i hög grad av sjuksköterskans råd medan 25 % (n=2) ansåg att deras hälsa i förbättrades i lägre grad. Två personer 25 % ansåg inte alls att sjuksköterskans råd förbättrade deras hälsa. Av dem som följde råden ansåg 63 % (n=5) att det hjälpte dem i hög grad att återgå i arbetet tidigare medan 25 % (n=2) ansåg att råden till viss del hjälpte dem att återgå i arbete tidigare. Det var en person som tyckte att råden inte alls påverkade sjukskrivningstidens längd. Det var två svarsbortfall på denna fråga. På frågan Är det något råd du saknat svarade en person nej och med följande kommentarer hur man blir friskare, vet inte, kanske lite massage, bättre men ett återbesök hade inte varit fel. Sjukskrivna för magbesvär Det var två personer 8 % som var sjukskrivna för problem med magen. Båda personerna tyckte att telefonrådgivningen inte alls hade betydelse för återgång i arbete. En av dem följde i hög grad råden som sjuksköterskan gav, medan den andre inte följde råden alls. En ansåg varken att hälsan förbättrades av sjuksköterskans råd eller att återgång i arbetet skedde tidigare. Den andre personen ansåg att råden förbättrade hälsan i låg grad och att råden hjälpte i låg grad för tidigare återgång i arbete. På frågan Är det något råd du saknat var ingen av dem av uppfattningen att de saknade råd. Sjukskrivna av annan orsak Det var en person som var sjukskriven av annan orsak. Denne person tyckte att telefonrådgivningen hade betydelse i hög grad för återgång i arbete. Personen följde i hög grad råden som sjuksköterskan gav. Personen ansåg att dennes hälsa förbättrades i hög grad och hjälpte till återgång i arbete tidigare. På frågan Är det något råd du saknat svarade personen vet inte. Företagets sjuktal I det undersökta företaget fanns under undersökningstiden oktober 2006 till mars 2007 en total sjukskrivning med ett snitt per månad på 3,7 % beräknat på antal sjuktimmar jämfört med ordinarie antal årsarbetstimmar (figur 7). Detta kan jämföras med tidsperioden oktober 2005 till mars 2006 med ett totalt snitt per månad på 2,4 %. Samma tal för tidsperioden oktober 2004 till mars 2005 är det totala snittet per månad 2,7 %. I jämförelseföretaget var motsvarande siffra för den undersökta perioden oktober 2006 till mars 2007 ett totalt snitt per månad på 3,6 %. Detta kan jämföras med tidsperioden oktober 2005 till mars 2006 med ett totalt snitt per månad på 3,9 %. När korttidsfrånvaron med sjukskrivning upp till 59 dagar analyserades för undersökningsföretaget under perioden oktober 2006 till mars 2007 var andelen per månad 1,9 % för den undersökta perioden. Detta kan jämföras med perioden oktober 2005 till mars 2006 då 1,4 % var korttidssjuka per månad. För ytterligare en period bakåt i tiden är motsvarande siffra 1,2 %. Med dessa siffror kan man då konstatera att företagets sjuktal har stigit de senaste tre åren när man tittar på sjukfrånvaro 1-59 dagar. 11

15 10 Företaget Kontrollföretaget 5 0 2004-2005 2005-2006 2006-2007 Total sjukskrivning, % 2,7 2,4 3,9 3,7 3,6 Figur 7 Jämförelse av sjukfrånvaro mellan det undersökta företaget och kontrollföretaget. Vid granskning av sjuktalens fördelning i relation till åldersgrupper över tid för den undersökta perioden oktober 2006 till mars 2007 har sjuktalen varit högst för åldern 50 år och äldre och liknande för åldern 0-29 år. Vid jämförelse mellan de tre undersökta perioderna har sjuktalen varierat mycket mellan åldersgrupperna. Det fanns därför inget tydligt samband mellan ålder och sjukfrånvaro i det undersökta företaget över tid sett. Diskussion Resultatsammanfattning Resultatet visar att de flesta ansåg att de återgått tidigare i arbete till följd av sjuksköterskans råd i tjänsten Support - sjukanmälan. Nästan hälften av dem som hade följt sjuksköterskans råd ansåg att de i hög grad återgått tidigare i arbete än om de inte fått råden och 23 % ansåg att de till viss del återgått tidigare i arbete tack vare sjuksköterskans råd. Dock visade svaren även att drygt hälften ansåg att tjänsten Support - sjukanmälan inte gett tidigare återgång i arbete. Bland dessa svar finns både de som följt sjuksköterskans råd och de som inte följt dem. Metod och validitet Forskningsansatsen i vår studie grundar sig på intervention vilket innebär att vi drar generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Detta förutsätter alltså en tolkning av det inhämtade materialet. Vi måste också beakta studiens validitet och reliabilitet. Validiteten innebär att vi mätt rätt sak. Det vill säga i vårt fall att vi verkligen mätt om tillgång till tjänsten Support - sjukanmälan påverkar ett företags sjukfrånvaro och leder till snabbare återgång i arbete. Reliabiliteten innebär att mätningarna är korrekt gjorda och att vi någorlunda har eliminerat slumpfaktorn [9]. Vi anser att enkätens frågor har en god validitet utifrån att flera med mer komplicerade åkommor anger att de haft glädje av råden än de med enklare åkommor. Då det undersökta 12

företaget var nyanslutet till företagshälsovården fanns från början ingen relation till Kinnekullehälsan. Detta kan ha påverkat resultatet. Sjuksköterskan som utförde tjänsten var från början okänd men är idag företagets egen företagssköterska. Företaget är expansivt och har de senaste åren nyanställt. Det är tveksamt om resultatet är representativt för företaget då det var en kort tidsperiod som undersöktes och det är många faktorer som kan påverka sjuktalet såsom omsättning av personal och andra organisatoriska förändringar inom företaget. Vi valde att undersöka ett nyanslutet företag där vi vid start av studien inte hade facit på hur företagets sjuktal förändrats vid tillgång till tjänsten Support - sjukanmälan. Vi tror att för ett så tillförlitligt resultat som möjligt behöver studien utökas tidsmässigt till att omfatta minst ett år för att tydligare se influenser och kanske ännu längre då man kan behöva jämföra epidemiologiskt mer infektionsutsatta årstider med varandra. Vi kunde ha gått ut med en påminnelse för att öka svarsfrekvensen något. Om vi valt ett annat distributionssätt, exempelvis skickat till hemadressen med frankerat svarskuvert, är det möjligt att vi fått en högre svarsfrekvens. Vår ambition var från början att undersöka sjukskrivningens längd, om det var enstaka dagar man var hemma eller en hel arbetsvecka men vi har inte kunna få fram detta från det undersökta företaget eller jämförelseföretaget. Vi hade behövt ha med en fråga om sjukskrivningens längd i vår enkät för att nå vår ambition. När vi jämför enkätens uppgivna sjukskrivningsorsaker med supportrapportens stämmer de relativt väl överens. De med feber och förkylning samt med besvär från rörelseapparaten har varit mer benägna att svara på enkäten än övriga grupper, vilket gör att dessa grupper är något större i vårt enkätresultat än i supportrapporten. Tolkningar och konsistens Enkätresultatet visade att en stor del av de som följt sjuksköterskans råd ansåg att de har återgått tidigare i arbete än om de inte haft kontakt med sjuksköterskan. Vi anser att rådgivning av sjuksköterska kan ge kortare sjukfrånvaro framför allt genom att uppmärksamma och bekräfta personen. Detta styrks av studien om samband mellan upplevda besvär, medicinsk diagnostiserad sjukdom och social sjukroll [7] där man påvisar att upplevelsen av sjukdom är beroende även av psykologiska faktorer såsom bekräftelse. Det är främst de med besvär från rörelseapparaten som ansett att tjänsten haft betydelse och lett till tidigare återgång i arbete. Vid besvär såsom förkylning, feber och magbesvär hade tjänsten mindre effekt. Trolig orsak till att effekten varit mindre vid dessa besvär är att många redan har kunskap om hur man behandlar vanlig förkylning och magsjuka. I motsats till Stina Boréns studie där uppfattningen överlag var att tjänsten inte påverkade återgång i arbete visar vår studie att tjänsten kan ha betydelse för tidigare återgång i arbete [2]. I Tina Löfgrens studie var syftet att beskriva vad de anställda tyckte om tjänsten och hon utvärderade inte effekten av tjänsten. Det konstateras i studien att de flesta tyckte det var positivt att bli uppringd av en sjuksköterska vilket samstämmer med vårt resultat [3]. I studien från SKF visade enkätfrågan Jag upplever att jag fått hjälp av Feelgood med att förebygga sjukfrånvaro eller förkorta min sjukskrivning att ca 23 % ansåg att de fått hjälp och 27 % ansåg att de inte fått hjälp. Det var 50 % som inte hade någon åsikt om hjälpen i sjukskrivningsprocessen haft effekt. I frågor till cheferna på SKF framkom att de var tveksamma till om samtalet med en sjuksköterska kortar sjukskrivningstiden. En återkommande synpunkt var däremot att cheferna trodde att ett samtal från dem personligen 13

skulle kunna ha en förkortande inverkan på sjukskrivningsperioden [4]. Jämför man detta med vår studie så anser fler att de haft hjälp av tjänsten support sjukanmälan än på SKF. Företagsläkaren Johnny Johnsson på Stora Enso anser att kontakt med företagshälsovården är bra för den anställde vid sjukdom vilket även vår studie indikerade [5]. Under den undersökta perioden har det undersökta företagets sjuktal ökat i jämförelse med tidigare perioder. I jämförelseföretaget har sjuktalen inte ökat i samma utsträckning under den undersökta perioden. Detta innebär att tjänsten Support sjukanmälan inte synbart hade förändrat företagets sjuktal i en positiv riktning under den undersökta perioden. Det är vår bestämda uppfattning att uppmärksamhet och att någon bryr sig om den sjukskrivne har en positiv effekt. Det är just upplevelsen av att bli sedd som är viktig för oss människor. Detta stämmer även överens med vad cheferna ansåg i SKF s studie [5]. Kinnekullehälsans tjänst Support sjukanmälan förutsätter att chefen har kvar ansvaret och håller en god kontakt med medarbetaren under sjukskrivningsperioden. Vi ser även negativa konsekvenser av telefonrådgivningen vad det gäller sjuksköterskans roll som riskerar att begränsas om telefonrådgivningen blir den centrala uppgiften. Även Stina Borén påvisade i sin studie oro för ökad stress i arbetet på grund av telefonrådgivningen. I Nederländerna [10] har man förändrat arbetssättet inom företagshälsovården. Där är företagssköterskorna missnöjda med att deras funktion har begränsats till telefonrådgivning och inte längre omfattar planering av verksamhet eller riskbedömningar. Beroende på telefonrådgivningstjänstens utformning har den anställde oftast inte primärt kontakt med sin arbetsgivare vid sjukdom. Detta ser vi som negativt då arbetsgivaren har det huvudsakliga arbetsmiljöansvaret. Det är viktigt att chefen har regelbunden kontakt med den anställde och initierar en tidig rehabilitering, många vet inte att de kan vara på arbetsplatsen utan att vara helt friska. Slutsats Vår slutsats blir att sjuksköterskans rådgivning har effekt och möjliggör tidigare återgång i arbete. Däremot har tjänsten Support - sjukanmälan inte synbart påverkat det undersökta företagets sjuktal. Vi tror att man har mest nytta av tjänsten vid mer komplicerade åkommor. Ofta vet man vad man ska göra vid förkylningar och liknande sjukdomar. Vid arbetsrelaterade besvär ger tjänsten möjlighet till mycket snabb rehabilitering. Genom tjänstens utformning behåller arbetsgivaren det fulla ansvaret i arbetsmiljöarbetet samtidigt som företagshälsovårdens kompetens stöttar företaget. 14

Litteraturreferenser 1. Eklund M, Ossowicki B, Sjukskriven i onödan? Försäkringskassan 2005:5. 2. Borén S, Kvalitativ utvärdering av Kinnekullehälsans tjänst Support - sjukanmälan Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet 2007. 3. Löfgren T, Sjukanmälan till sjuksköterska. Karolinska Institutet 2007. 4. Johnsson C, Rabb N, Hur upplevs sjukskrivningsprocessen på SKF Sverige AB? Handelshögskolan, Göteborgs Universitet 2006. 5. Johnsson J, Lugn A, Rexed B, Långtidsfrisk, Ekerlids Stockholm 2003. 6. Ludvigsson M, et al. Begreppet arbetsförmåga - en litteraturgenomgång. Arbete och hälsa 2006:8. Stockholm 2006. 7. Wikman A, Marklund S, Alexanderson K, Illness, disease, and sickness absence: an empirical test of differences between concepts of ill health, J.Epidemiol.Community Health 2005; 59. 8. Trost J, Enkätboken, Studentlitteratur Lund, 2001. 9. Ejlertsson G, Statistik för hälsovetenskaperna, Studentlitteratur 2003. 10. Gunnarsson Hansson B, FOHNEU-kongressen en kunskapsbank, Företagssköterskan 2007:4. 15

Support-sjukanmälan Ditt företag är anslutet till Kinnekullehälsans tjänst support-sjukanmälan. Detta är en utvärdering av tjänsten. För att kunna ge Dig och Ditt företag ännu bättre service ber vi Dig svara på dessa frågor. Lämna in Ditt svar till Ingrid Gustavsson i receptionen. Tack för Din medverkan! 1. Vilka besvär var du sjukskriven för? 2. Hade telefonrådgivning av sjuksköterska betydelse för att du skulle återgå i arbetet? Nej, inte alls Ja, i hög grad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3. a) Följde du råden du fick av sjuksköterskan. Nej, inte alls Ja, i hög grad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3. b) Om ja, förbättrade de din hälsa? Nej, inte alls Ja, i hög grad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 3. c) Om ja, tror du att det hjälpte dig att återgå i arbete tidigare? Nej, inte alls Ja, i hög grad 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 4. Är det något råd du saknat? 16