Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län.
Omslagsfoto Lasse O. Persson
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 OM RAPPORTEN... 8 OM HÄLSA...12 OM KÖNSSKILLNADER...18 OM TANDVÅRD...25 OM TÄNDER...4 OM FRAMTIDEN...54
Inledning Underlaget till denna rapport är en undersökning utförd på uppdrag av landstingen i Östergötland och Örebro. Vår studie bygger på tidigare studier utförda 1992 och 1997. Ansvariga för dessa var samhällsodontologerna Arne Halling, docent, Linköping, numera professor i Kristianstad och Lennart Unell, docent, Örebro. Vi är dem stort tack skyldiga för designen av studien, för att den är validerad och fungerar för sitt ändamål. De har också bidragit med goda råd, glada tillrop och allmänt stöd. Tack till alla som besvarat våra frågor, samt till Britt Öster, Linköping och Gunilla Nordström, Örebro, som outtröttligt svarat på frågor från medborgarna och från oss. Tack även till Katrin Trolander, Örebro, som har hjälpt oss med redigering och layout. Ytterligare information om undersökningen och ytterligare exemplar av rapporten kan erhållas från oss. Ola Fernberg, övertandläkare, Tandvårdsenheten/Hälsokansliet Box 1613 71 16 Örebro 19-62 71 16 ola.fernberg@orebroll.se Sven Ordell, odontologisk sakkunnig, Tandvårdsgruppen B Tand Landstingshuset 581 91 Linköping 13-22 7 83 sven.ordell@lio.se Läsanvisning Rapporten är upplagd för att ge möjligheter för läsaren att snabbt finna det som är intressant. Kapitlens rubriker ger ingångar på olika nivåer och varje kapitel inleds med en sammanfattning inom en ram. Den sammanfattning som finns först i rapporten består av de sammanfattningar som inleder varje kapitel. Samma text återkommer därför på flera ställen. I figurer förekommer förkortningen T-län för Örebro län och E-län för Östergötlands län. Det bör observeras att skalan på y-axlarna i våra diagram varierar, detta för att göra skillnaderna mellan staplarna tydligare. Vi har valt att inte göra rapporten för omfattande, av detta skäl har den inte heller källhänvisningar eller fotnoter inlagda. Ytterligare frågeställningar eller kommentarer hänvisas till författarna. Linköping och Örebro i april 24
SAMMANFATTNING OM RAPPORTEN En enkätundersökning till samtliga 6-åringar (22) och 5-åringar (22) boende i Örebro och Östergötland genomfördes hösten 22. De födda 1942 hade studerats med liknande enkäter 1992 och 1997. År 1992 ingick även klinisk undersökning av ett urval. Denna rapport är en första sammanställning, underlagen medger fördjupade analyser inom många områden och med skilda frågeställningar. Frågorna handlade om självupplevd munhälsa, attityder till tänder och tandvård. De värderas med utgångspunkt från en holistisk definition av hälsa. OM HÄLSA Allmän hälsa Den allmänna hälsan hade försämrats något för 6-åringarna (22). 5- åringarna 22 hade en bättre hälsa än 5-åringarna tio år tidigare. Andelen som upplevde sig friska hade ökat samtidigt som andelen med längre sjukskrivningar också ökat. En ökad polarisering kunde ses, de friska uppfattade sig som allt mer friska och de sjuka som sjukare. Var innevånarna bor tycktes inte ha någon avgörande betydelse för hur man har tillgång till hälso- och sjukvård. Mått som hälsa, läkarkontakter, sjukskrivning eller läkemedelsanvändning skiljer inte med avseende på storlek på boendeort. Tobaksvanor Andelen dagligrökare hade minskat hos 6-åringarna (22) under tioårsperioden. 5-åringarna (22) var dagligrökare i lägre grad än 5-åringarna 1992. Andelen snusare hade ökat, speciellt bland 5-åriga kvinnor. Rökare hade kortare utbildning, var oftare ensamstående, hade sämre tuggförmåga och var oftare missnöjda med sina tänder. De hade också färre tänder i behåll. Endast var fjärde rökare angav att de fått information om tobaksbruk hos tandvården. OM KÖNSSKILLNADER Vad gällde läkemedelskonsumtion hade kvinnorna genomgående angivit mera frekvent sådan. Kvinnorna var också mer sjukskrivna. 4
Skillnaderna i mun- och tandhälsa var små, kvinnor anger oftare att de aldrig haft tandvärk. Tandvärk är en i hög grad subjektiv uppfattning. Kvinnor gick något oftare till tandvården än männen gjorde. Kvinnor angav oftare besvär av muntorrhet, speciellt dagtid. I de flesta fall var skillnaderna mellan män och kvinnor små. I de fall som redovisas här är dock skillnaderna större och relevantare för sitt sammanhang. OM TANDVÅRD Tillgänglighet Åldersgrupperna 1942 och 1952 har upplevt varierande tillgänglighet till tandvård under sin levnad. De svarande ansåg att det var viktigt att besöka samma vårdgivare vid varje besök, endast mindre än fem procent ansåg att det inte var viktigt. Nu angav de flesta att de fått besöka den tandläkare de själva vill, även om andelen var något högre 1992. Andelen var högre hos dem som angett privat vårdgivare. Man var nöjd eller mycket nöjd med den tandvård man fått tidigare. Man var dock mera nöjd för tio år sedan än nu, men mindre än fem procent angav att de var missnöjda år 22. Cirka 1% angav att de velat byta vårdgivare på grund av missnöje, en något mindre andel hade genomfört byte. Tillgängligheten mättes även som restid till tandvård och 1% av dem som bodde i glesbygd uppgav mer än 6 min restid till tandvård vid senaste besöket. Väntetid i väntrummet hade minskat under 1-årsperioden. Andelen som fått vänta mer än 2 min hade sjunkit från 35% till under fem procent. Vårdform Nästan alla svarande angav att de var regelbundna besökare, endast tre procent angav att de inte var detta. De flesta gick till privata vårdgivare, men andelen folktandvårdspatienter var högre för 5-åringarna (22). En liten del av de svarande angav att de avstått från besök på grund av kostnaden, för 6-åringarna (22) var andelen 12% och för 5-åringarna (22) 19%. Ytterligare ett antal har avstått från den föreslagna behandlingen av kostnadsskäl. En liten del hade varit remitterade till specialisttandvård senaste året och omkring var tredje svarande hade besökt tandhygienist. 5
Kostnader Endast mindre än sex procent av de svarande anger att de haft behandlingskostnader över 8 kr senaste året. Andelarna skiljde sig åt mellan länen för 6-åringarna (22), men var lika mellan länen och lägre för 5-åringarna (22). Andelen som angav vårdkostnader över 8 kr senaste året var ungefär dubbelt så hög hos 6-åringarna jämfört med 5-åringarna (22). Bland dem som hade inga eller få tänder kvar var kostnaden för 5-åringarna (22) högre än för 6-åringarna (22) OM TÄNDER Attityder Majoriteten var nöjda med sina tänder. Mest missnöjda var de 6-åriga kvinnorna (22). Tänder var viktigt för annat än tuggförmågan i högre grad år 22 än tio år tidigare. De födda i icke nordiskt land ansåg att utseendet på tänderna var viktigt i högre grad än andra grupper. Funktion Nästan alla svarande angav att de hade god tuggförmåga, endast mindre än fem procent angav mindre bra eller dålig tuggförmåga. De med färre tänder kvar angav sämre tuggförmåga, men nära 8% av de helt tandlösa 6-åringarna (22) angav god tuggförmåga. De med god tuggförmåga var oftare regelbundna besökare. De födda utanför Sverige angav oftare sämre tuggförmåga. Tandvärk, besvär Ungefär var fjärde svarande angav att de haft tandvärk senaste året, och andelen var högre hos 5-åringarna (22). 6-åringarna angav 22 samma andelar som de gjorde för tio år sedan. År 22 hade de utan regelbunden vård dubbelt så ofta tandvärk. Muntorrhet dagtid angavs av var femte man och av var tredje kvinna. Tandfyllnadsmaterial En statlig utredning om tandfyllnadsmaterial presenterade sina förslag under 23. Svaren i vår studie var insamlade innan dess. 85% av de svarande anger att de har amalgam i tänderna. Under 1992 fick 38% nya amalgamfyllningar och denna siffra hade år 22 minskat till 11%. 6
År 22 angav 7% att de frågat tandvården om problem med fyllnadsmaterial, denna siffra var dubbbelt så hög, 14% tio år tidigare. 9% av de svarande angav 22 att de aldrig bytt fyllningar pga besvär från dem. Andelen som angav att de bytt alla fyllningar var,9% år 1992 och var nu,5%. En mindre andel angav att de hade delproteser,,5% av femtioåringarna år 22, och siffran var nära 4% tio år tidigare. Andelen med helproteser var 1,8% år 1992 och 22 års femtioåringar angav helproteser i,1%. Hos 6-åringarna (22) hade andelen helprotesbärare ökat med,5%. Detta motsvarar att sammantaget 32 personer bland 6-åringarna (22) blivit helprotesbärare under tioårsperioden. OM FRAMTIDEN Landstingen har lagstadgat ansvar för att innevånarna har tillgång till god tandvård. Data som dessa behövs som underlag för planering av tandvården inom området vad gäller hur innevånarna uppfattar sin situation i frågor som exempelvis tandhälsa och tillgänglighet. Allmänna strömningar i samhället påverkar innevånarna på olika sätt, vissa frågor blir viktigare och andra mindre viktiga. Kommande generationer har en markant förbättrad utgångspunkt vad gäller tandhälsan. De kommer därför sannolikt att ha behov av små reparativa insatser från tandvårdens sida, jämfört med tidigare generationer. Tandsjukdomarna är svåra att diagnostisera och prognostisera för individen själv, då det krävs olika informationer om sjukdomsrisker baserat på den aktuella individens riskprofil. Tandvårdens professionella helhetssyn behövs för prognos och diagnostik där alla tillgängliga individdata; orala, medicinska, ekonomiska och samhälleliga faktorer, vägs samman. Fortsatta undersökningar Denna rapport är en första sammanställning av de fynd som vi anser de viktigaste; ytterligare och mera djupgående analyser kommer att göras med olika frågeställningar. Olika regionala studier som denna ger en inträngande kunskap om förhållandena just nu och just här. Då samma design på studie används igen efter ett antal år kan man dra slutsatser om skeenden i samhället som påverkar attityderna. Det finns också behov av att kunna översätta eller överföra fynden till andra områden och regioner. Det finns behov av att studera andra åldersgrupper både regionalt och nationellt. De specifika frågeställningarna måste alltid styra urval och frågemetodik. 7
OM RAPPORTEN Sammanfattning En enkätundersökning till samtliga födda 1942 (6-åringar) och 1952 (5- åringar) boende i Örebro och Östergötland genomfördes hösten 22. De födda 1942 hade studerats med liknande enkäter 1992 och 1997. År 1992 ingick även klinisk undersökning av ett urval bland de svarande Frågorna handlade om självupplevd munhälsa, attityder till tänder och tandvård. De värderas med utgångspunkt från en holistisk definition av hälsa. Introduktion och metoddelar Detta avsnitt beskriver hur vi gått tillväga och något om hur man kan tolka resultaten. Vi beskriver hur två grupper av individer ser på sin orala hälsa. En stor konsensuskonferens i Sverige försökte hösten 22 enas om vad oral hälsa är och hur man skulle definiera den. Vårt arbete bygger delvis på resultaten från denna konferens. Vi har valt en holistisk definition av hälsa som baseras på WHO definition. Den beskrivs i en engelsk nationell plan för oral hälsa som: Oral health is a standard of health of the oral and related tissues which enables an individual to eat, speak and socialise without active disease, discomfort or embarrassment and which contributes to general well being English oral health strategy. SV: Den orala hälsan är en nivå av hälsa avseende de orala och kringliggande vävnaderna, som medger att en individ kan äta, tala och umgås socialt utan aktiv sjukdom, obehag eller förlägenhet, och som bidrar till det generella välbefinnandet. Hälsa är således något som den enskilda individen upplever i sitt samspel med sin omgivning. Sjukdom blir något som professionen diagnostiserar, katalogiserar och föreslår behandling för. Sambanden mellan dessa två par av begrepp kan visas som i figuren nedan. 8
C HÄLSA D FRISK SJUK B OHÄLSA A Figur 1. Sambandet mellan sjukdom och hälsa. I figuren ovan är alltså individerna B och C friska enligt sjukvården medan A och D är sjuka. I en enkät skulle dock individerna C och D förklara sig ha hälsa och A och B ha ohälsa. De kombinationer som skapar problem är de med olika förväntningar. D vill inte ha behandling för något han inte upplever som problem och B får ingen önskad vård då sjukvården inte kan upptäcka sjukdom. Begreppet hälsa är nära kopplat till övergripande livskvalitet. I tandvården förekommer det behandlingar som flyttar individer från A till D. Behandlingen har åtgärdat symtomen till sjukdom men inte själva sjukdomen. Tanden har lagats utan att den tandsjukdom som orsakade skadan botas. Patienten har alltså fått en rehabiliterande behandling utan att sjukdomen botats. Tandvårdens behandlingar kan också syfta till att förflytta individen från B till C, det vill säga att genom rehabiliterande behandling förbättra individens hälsa utan att individen är sjuk. I tandvård blir dessa begrepp viktiga när de dessutom överlagras med individens efterfrågan av vård som styrs av hur kostnaden för vården uppfattas. Behov Resurstillgång (utbud) Efterfrågan Figur 2. Samband mellan utbud, behov och efterfrågan. 9
Utbudet är tillgång till vård, behovet är det behov som dels professionen mäter som sjukdom i figur 2 men också det upplevda behov som individerna har. Efterfrågan är den andel som patienterna eller allmänheten verkligen frågar efter och är villiga att i någon form betala för. I större delen av hälso- och sjukvården sker betalningen långt ifrån den som efterfrågar vården och kopplingen mellan nytta och kostnad blir otydlig. Man efterfrågar mer behandling än man själv skulle vara villig att betala för. I tandvården, för vanliga vuxna, är kopplingen tydligare då patientavgiften är en väsentlig del av varje individs kostnad för vård. De två sektorerna inom tandvården har också olika huvudfokus inom de tre cirklarna och har delvis olika ansvar. Privata vårdgivare kan mera tillgodose den enskilda individens efterfrågan, folktandvården måste i sina resursfördelningar även se till att utbudet anpassas till olika gruppers behov. Offentlig finansiering modifierar något detta påstående. Alla vårdgivare måste mera fokusera på de behov som definieras av riksdag och landsting för att kunna få del av offentlig finansiering från Riksförsäkringsverket och landstingen. I ett planeringsperspektiv för tandvård är det alltså viktigt att skilja på dessa begrepp. En planering som utgår från att resurserna för utbud skall fylla behovet kommer att överdimensionera vården då alla behov inte resulterar i efterfrågan. Å andra sidan finns en rad utbud som baseras på efterfrågan och inte på ett behov. Den ideala kompromissen finns inom det skuggade området som täcks av de tre cirklarna tillsammans; strävan skall då bli att utvidga den gemensamma ytan. Efterfrågan och behov jämkas då samman och närmar sig varandra i omfattning. Synpunkter på metoden En viktig aspekt som man måste komma ihåg är att alla våra data bygger på enkäter, dvs de som svarar gör det utifrån sina egna personliga värderingar. Svaren är svar på dimensioner i begreppsparet hälsa - ohälsa i figur 1. Värderingar är olika i olika åldrar och vid olika tidpunkter. Förändringstakten i samhället ihop med de kulturförändringar som sker och som styr individernas värderingsgrunder gör att enkätdata är färskvara. Det betyder att 5-åringen 1992 inte automatiskt värderar våra frågor på samma sätt som 5- eller 6-åringen gör 22. Vi ser sådana effekter på några frågor. Ett exempel är att 6-åringarna anger oftare skrämmande erfarenheter av barntandvården år 22 än de gjorde som 5-åringar år 1992. Kanske är det mera tillåtande att tala om detta nu än tidigare. Vissa typer av frågor är det traditionellt svårt att få höga svarsfrekvenser på, det kan gälla sådant som alkoholkonsumtion och liknande. De som svarar förtränger, gömmer eller vrider lite på sanningen. 1
Vi tar upp dessa exempel för att klarlägga att svaren inte alltid är jämförbara. De flesta frågor har flera svarsalternativ och i vissa analyser är alternativen sammanslagna för att presentera materialet på ett tydligare sätt. Genom att alla födda år 1942 ingår både år 1992 och 22 samt alla födda 1952 ingår år 22 kan vi jämföra dels hur en åldersgrupp förändras under tio år och dels hur gruppen 5-åringar förändras under samma tid. Den senare jämförelsen speglar trender i samhället, vad som blir viktigare och vad som blir mindre viktigt för den här åldersgruppen under en tioårsperiod. I analyser av skillnader mellan länen är det i de flesta fall små skillnader, detta har visats förut. I några fall syns skillnader och de är då framtagna. Länen betecknas med länsbokstäverna, E för Östergötland och T för Örebro. Kommunerna finns inte redovisade i rapporten, istället har vi använt andra begrepp. En kommun är inte en homogen enhet, utan består av dels tätortsdelar dels glesbygdsområden och våra analyser tar fasta på detta. Vi har ett likartat bortfall i svar från grupperna vi jämför, för de födda 1942 (22) var svarsfrekvensen 75,5% (antal som besvarade enkäten var: n=6236) och för de födda 1952 (22) var den 7,2% (n=5798). 1992 var svarsfrekvensen 71% (n=6346). Samma grupp födda 1942 tillfrågades även 1997, men de svaren ingår inte i våra analyser i den här rapporten. Jämförelsen mellan 1992 och 1997 har tidigare redovisats. Våra fynd jämfört med andras Uppfattningar om munhälsa och uppfattningar om tandvård kan man inhämta på många olika sätt. Vi kan inte säga mycket om detaljerade behandlingsbehov eller sjukdomsutbredning inom våra åldersgrupper. För detta måste kliniska studier användas. Vi angav ovan att vi studerar hur en grupp individer uppfattar sin hälsa. Vi kan också se hur gruppens uppfattningar ändras under en tioårsperiod. Den del av vår studie som följer samma individer under en tioårsperiod är, så vitt vi vet, unik. Liknande undersökningar har på senare tid genomförts i andra landstingsområden, bland annat Dalarna och Västerbotten. Dessa baseras dock på urval från flera åldrar. I Jönköping görs sedan många år regelbundna studier på ett litet urval men från flera åldersgrupper. 11
OM HÄLSA Sammanfattning Allmän hälsa Den allmänna hälsan hade försämrats något för 6-åringarna 22, 5-åringarna 22hade en bättre hälsa än 5-åringarna tio år tidigare. Andelen som upplevde sig friska hade ökat samtidigt som andelen med längre sjukskrivning också hade ökat. En ökande polarisering kunde ses, de friska uppfattade sig som allt mer friska och de sjuka som sjukare. Var innevånarna bor tycktes inte ha någon avgörande betydelse för hur man har tillgång till hälso- och sjukvård. Mått som hälsa, läkarkontakter, sjukskrivning eller läkemedelsanvändning skiljer inte med avseende på storlek på boendeort. Tobaksvanor Andelen dagligrökare hade minskat hos 6-åringarna (22) under tioårsperioden. 5-åringarna (22) var dagligrökare i lägre grad än 5-åringarna 1992. Andelen snusare hade ökat, speciellt bland 5-åriga kvinnor. Rökare hade kortare utbildning, var oftare ensamstående, hade sämre tuggförmåga och var oftare missnöjda med sina tänder. De hade också färre tänder i behåll. Endast var fjärde rökare angav att de fått information om tobaksbruk hos tandvården. Allmän hälsa Den allmänna hälsan beskrivs genom flera frågor. Förutom allmän hälsa och hur individen uppfattar sin egen hälsa i relation till andra i samma ålder, frågade vi även om läkarbesök, läkemedelsanvändning och sjukskrivningar. I dessa analyser är länen sammantagna. För att ge ett exempel på hur materialet kan användas vidare visar vi också hur dessa variabler varierar beroende på boendeort. En ojämn fördelning av upplevd hälsa eller en fördelning som förändrats kan vara ett tecken på att hälsan inte utvecklats likartat i området. En jämn fördelning av läkarbesök kan å andra sidan indikera att tillgängligheter är lika oavsett var man bor. Första figuren visar hur de svarande uppfattar sin egen allmänhälsa. 12
Självskattad hälsa 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Födda 1942/92 Födda1942/2 Födda1952/2 God hälsa Dålig hälsa Figur 3. Självskattad hälsa, två mått, god eller mycket god redovisas som god och dålig är de som svarat absolut inte bra. Andel i procent. 5-åringarna år 22 hade god eller mycket god hälsa i högre omfattning än 5-åringarna 1992, samtidigt som den andel som svarat absolut inte bra fördubblats. 6-åringarna år 22 hade en större andel som svarat god eller mycket god hälsa. 6-åringarna som ansåg sin allmänna hälsa som absolut inte bra hade tredubblats. Detta kan vara en effekt av att man inte lika lätt accepterar lite krämpor nu som för tio år sedan, värderingarna har förändrats. Hälsan jämfört med andra i samma åldersgrupp. Man värderade sin egen hälsa i förhållande till andra jämnåriga. 5-åringarna 22 angav bättre eller mycket bättre i 25% och mycket sämre i 4%. 5-åringarna 1992 svarade, bättre eller mycket bättre i 27% och mycket sämre i 4% av alla fall. År 22 var andelen av de födda 1942 (6-åringarna), som svarat mycket sämre fortfarande 4%. Sociala kontakter Många sociala kontakter anges ofta som en viktig variabel för att individen bättre skall kunna hantera sin livssituation. Teorin ansluter till The sense of coherence (svenska: KASAM). Vad gäller sociala kontakter hade 6-åringarna (22) något färre kontakter än 5-åringarna (22) och det fanns inga könsskillnader. Denna fråga ställdes inte 1992. 13
Läkemedelsanvändning Frågan gäller om man använt läkemedel de senaste två veckorna. 45% av 5-åringarna 22 svarade att de använt läkemedel medan 34% av 5- åringarna 1992 svarade att de använt läkemedel. 57% av 6-åringarna år 22 svarade att de använt läkemedel. Läkarkontakter Frågan gällde de senaste tre månaderna. Här var svaren mellan åren för 5- åringarna närmast identiska. 63% har inte haft kontakter med läkare varken åren 1992 eller 22. De födda 1942 hade år 22, som 6-åringar, haft fler kontakter än 1992, men drygt hälften, 55%, hade ej haft kontakter med läkare. Sjukskrivningar Andelen sjukskrivna de senaste tre månaderna framgår av figur 4. Andelen som svarade minns ej på denna fråga var fler år 1992 än år 22. Sjukskrivningar 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Födda 1942/92 Födda1942/2 Födda1952/2 Ej sjukskriven Sjukskriven mer än en vecka Figur 4. Andelen som varit sjukskrivna mer än en vecka respektive inte varit sjukskrivna alls. Andel i procent. Det fanns tydliga mönster i hur sjukskrivningarna relateras till arbetstiden, längre sjukskrivning återfanns hos dem som uppgav att de inte arbetade. Här fanns även tydliga könsskillnader, där kvinnorna hade längre sjukskrivningar än männen. 14
Boendeorten Det är angeläget att alla medborgare kan ha samma förutsättningar att bibehålla hälsan och att, när så erfordras, få professionell hjälp. De svarande angav om de bor i större tätort, mindre tätort eller i glesbygd. Tidigare studier visar god överensstämmelse mellan hur folk svarar och hur den statistiska indelningen av boendeorter är gjord. Vi har studerat boendeortens storlek i relation till friskhet, hälsotillstånd, läkarkontakter, sjukskrivningar och läkemedelsbruk. Den uppgivna friskheten är år 22 något högre i större tätorter. De som bodde i mindre tätorter upplevde år 22 att deras hälsa var något sämre. Detta gällde såväl 6-åringar som 5-åringar. Tio år tidigare hade de som bodde på landsbygden något oftare angivit att de absolut inte var friska. De 5-åringar som bodde i större tätorter upplevde 22 att deras egen hälsa är mycket bättre än andras i samma ålder i högre grad än de i andra boendeorter. Denna skillnad fanns inte år 1992. Läkarkontakter synes ha varit frekventare i mindre tätorter år 22 för både 5- åringar och 6-åringar. År 1992 var de i större tätort frekventare läkarbesökare. De i mindre tätorter hade år 22 också varit sjukskrivna i högre grad och längre tid än andra. Detta gällde både 5- och 6-åringarna. Denna skillnad fanns inte 1992. Läkemedelsanvändningen var 22 lägst på landsbygden och andelen som anger att de använt läkemedel var 45% för 5-åringarna och 57% för 6- åringarna. Bruk av läkemedel 7 6 5 4 3 2 Födda 1942/92 Födda1942/2 Födda1952/2 1 Större tätort Mindre tätort Landsbygd Figur 5. Bruk av läkemedel uppdelat på boendeort. Andel brukare i procent. 15
Tobaksvanor År 22 svarade 6-åringarna i 18% av fallen att de var dagligrökare; för 5- åringarna var motsvarande siffra 21%. År 1992 svarade de som då var 5 år att de var dagligrökare i 26% av fallen. År 22 hade 45% av männen varit rökare och uppgav att de slutat, för kvinnorna var siffran 3%. Bland 5-åringarna (22) var en högre andel av kvinnorna dagligrökare, 23% jämfört med 18% för männen. Totala andelen som ansåg sig som rökare var högre hos 5-åringarna (22), 28%, än hos 6-åringarna (22) 22%. År 1992 uppgav 31% att de var rökare. Bland dem som bodde på landsbygden hade en lägre andel angivit att de var rökare. De som år 22 angav få dagliga sociala kontakter var oftare rökare än de som angav många kontakter. För bägge åldrarna 22 gällde att andelen rökare var högre hos dem med kortare utbildning och för dem som var ensamstående. Icke-rökarna upplevde sin egen hälsa som bättre än de som rökte. Bland 5-åringarna var andelen rökare dubbelt så hög hos dem som uppgav dålig hälsa jämfört med dem som uppgav bra hälsa. Läkemedelskonsumtionen var likartad hos rökare och icke-rökare. Bland rökare var det vanligare med långa sjukskrivningar och de hade också flera läkarkontakter. Rökare var i högre grad missnöjda med sina tänder, och detta sågs hos både 5- och 6-åringar (22). De uppgav också sämre tuggförmåga. Förhållandena var likartade 1992. Rökare hade färre tänder i behåll. Bland 5-åringarna (22) angav ickerökarna i 1% fler fall att de hade alla tänder i behåll. Bland de 6-åriga rökarna var det fyra gånger vanligare att de var helt tandlösa än icke-rökarna. Av rökarna hade endast en fjärdedel uppfattat att de fått information om tobak hos tandvården. Siffrorna är obetydligt högre hos dem som gick hos folktandvården. Vad gäller snusning hade en förändring nu skett, bland 6-åringarna (22) var 12% av männen och,5% av kvinnorna dagligsnusare. För 5-åringarna 22 var siffrorna 2% för männen respektive 2% för kvinnorna. 16
Rökare hade högre vårdkostnader, går oftare till folktandvården och hade en högre andel som får vård ofta. De hade även högre frekvens specialistvård och behandling hos tandhygienist. Andelen rökare som uppgav att de fått information om rökning via tandvården hade ökat med 1% över 1-årsperioden. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Män födda1942 Kvinnor födda1942 Uppgiven alkoholkonsumtion Män födda1952 Kvinnor födda1952 Aldrig Ungefär ett par gånger i månaden Ungefär en gång i veckan Ungefär ett par gånger i veckan Mer än ett par ggr i veckan Figur 6. Uppgiven alkoholkonsumtion 22. Andel i procent Kopplingen mellan rökning och alkoholkonsumtion fanns även i vårt material, även om denna koppling är svag. Rökare hade angivit en högre alkoholkonsumtion i bägge åldersgrupperna. Män hade högre konsumtion än kvinnor. Något lägre andel bland 6-åringarna (22) angav att de använder alkohol mer än ett par gånger i veckan än bland 5-åringarna år 22. Denna fråga ställdes inte 1992. Den andel kvinnor som 22 angav att de aldrig konsumerar alkohol var dubbelt så stor bland 6-åringarna som bland 5-åringarna. 17
OM KÖNSSKILLNADER Sammanfattning Vad gällde läkemedelskonsumtion hade kvinnorna genomgående angivit mera frekvent sådan. Kvinnorna var också mer sjukskrivna. Skillnader i mun- och tandhälsa var små, kvinnor anger oftare att de aldrig haft tandvärk. Tandvärk är en i hög grad subjektiv uppfattning. Kvinnor gick något oftare till tandvården än männen gjorde. Kvinnor angav oftare besvär av muntorrhet, speciellt dagtid. I de flesta fall var skillnaderna mellan män och kvinnor små. I de fall som redovisas här är dock skillnaderna större och mera relevanta för sitt sammanhang. Hälsa När det gäller den självskattade hälsan fanns inga könsskillnader. Skillnader förelåg dock i läkarbesök och läkemedelsanvändning där kvinnorna uppgav högre läkemedelskonsumtion och högre frekvens läkarbesök. Resultatet bekräftas av många andra studier. Läkemedelsanvändning 6 5 4 3 2 1 1942/92 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Födelseår/län Män Kvinnor Total Figur 7. Skillnader i läkemedelsanvändning för 5-åriga män och kvinnor. Andel i procent. Figur 7 visar att läkemedelsanvändandet ökat över 1-årsperioden och att 1% fler av kvinnorna uppger att de använt läkemedel de senaste 14 dagarna. När det gäller läkarbesök uppger 1% fler av männen att de inte haft kontakt med läkare de senaste 3 månaderna. 18
Sjukskrivningar Ökade sjukskrivningar är ett nationellt problem. När det gäller sjukskrivningar i vårt material framgår det av figur 8 att andelen som uppgav att de varit sjukskrivna de senaste 3 månaderna var för männens del ungefär lika över 1- årsperioden medan sjukskrivningarna för kvinnorna ökat med ca 3,5-4 %. Sjukskrivningar mer än en vecka 2 15 1 5 Män Kvinnor Totalt 1942/92 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Födelseår/län Figur 8. Skillnader mellan 5-åriga män och kvinnor (1992 och 22) avseende sjukskrivningar i mer än en vecka. Andel i procent. Upplevd tuggförmåga visade inga större könsskillnader. Tuggförmåga och andel med alla tänder kvar 8 7 6 5 4 3 2 1. Män Kvinnor Totalt 1942/92 Tugga all mat 1952 E-län/2 1952 T-län/2 1942/92 Alla tänder kvar 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Figur 9. Skillnader i tuggförmåga och andelen som uppger att de har alla egna tänder kvar. 5-åringar 1992 och 22. Andel i procent 19
Tandvärk, besvär 5-åringarna 22 hade något mindre erfarenhet av tandvärk än 5-åringarna 1992. Män uppgav tandvärkserfarenhet i något större andel än kvinnorna. Könsskillnaderna fanns framförallt bland de som uppgav att de haft tandvärk för mer än ett år sedan. Det är anmärkningsvärt att bara 1-12% av dagens 5- åringar aldrig haft tandvärk. Självklart kan definitionen av självupplevd tandvärk ha ändrats. Andel som aldrig haft tandvärk 14 12 1 8 6 4 Män Kvinnor Total 2 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Födelseår/län Figur 1. Andelen som uppgivit att de aldrig haft tandvärk fördelat på män och kvinnor. Andel i procent. Nöjdhet med vården Män och kvinnor var i lika stor andel mycket nöjda med vården. Andelen som uppger sig vara nöjda eller mycket nöjda uppgick till drygt 9%, detta har inte ändrats över 1-årsperioden. Under perioden har dock andelen mycket nöjda minskat med ca 1%. Andel som är mycket nöjda med den vård de fått 6 5 4 3 2 1 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Män Kvinnor Totalt Födelseår/län Figur 11. Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått. Fördelat mellan män och kvinnor. Andel i procent 2
Om man är missnöjd med sin tandläkare och eller omhändertagandet vid mottagningen överväger en del att byta tandläkare. Figur 11 nedan visar andelen som någon gång velat byta tandläkare och andelen som någon gång gjort detta. Andel som velat byta respektive bytt tandläkare 18 16 14 12 1 8 6 Män som velat byta Kvinnor som velat byta Totalt som velat byta Män som någon gång bytt Kvinnor som någon gång bytt Total som någon gång bytt 4 2 1952 E-län/2 1942 E-län/2 1952 T-län/2 1942 T-län/2 Födelseår/län Figur 12. Andelen som velat byta tandläkare och andelen som någon gång bytt tandläkare. Andelar i procent. Uppgifterna i figur 12 är hämtade från 22 års enkät. 5-åringarna är mer benägna att vilja byta tandläkare och kvinnorna i högre grad än männen detta gäller även 6-åringarna. De som verkligen bytt är en mindre andel, 3% färre än de som velat byta. Skrämmande upplevelser Kvinnor uppger i högre grad än män skrämmande upplevelser i barntandvården. Anmärkningsvärt är att andelen 5-åringar med skrämmande upplevelser i barntandvården är något högre i 22 års enkät, speciellt bland 5-åringar i Östergötlands län. 21
Andel som haft flera skrämmande upplevelser i barntandvården 5 4 3 2 1 Man Kvinna Total 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Födelseår/län Figur 13. Andelen som uppger sig haft flera skrämmande upplevelser i barntandvården, fördelat på män och kvinnor. Andel i procent. Besöksvanor Besöksvanorna har förändrats under 1-årsperioden. Andelen som besökte tandvården två till flera gånger per år hade minskat och andelen som besökte tandvården vartannat år hade ökat. Kvinnor besökte tandvården tätare än vad män gjorde. Örebro län hade en högre andel 5-åringar, (22) som besökte tandvården vartannat år. ANDEL SOM BESÖKER TANDVÅRDEN VARTANNAT ÅR ANDEL SOM BESÖKER TANDVÅRDEN 2 ELLER FLERA GÅNGER PER ÅR 3 25 2 15 1 5 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Män Kvinnor Totalt 3 25 2 15 1 5 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Män Kvinnor Total FÖDELSEÅR/LÄN/usår FÖDELSEÅR/LÄN/Usår Figur 14, till vänster, andelen som besöker tandvården vartannat år. Figur 15, till höger, andelen som besöker tandvården två eller flera gånger per år. Andel i procent. Specialisttandvård 3-4% hade någon gång behandlats av en specialisttandläkare. I figur 16 redovisas de som aldrig besökt specialisttandläkare. Andelen som aldrig besökt specialisttandläkare hade minskat de gånga 1 åren. Kvinnorna uppgav sig ha fått mer specialistvård än männen, utom 6-åringarna (22) i Örebro län. 22
Andel som aldrig fått specialistvård 8 7 6 5 4 3 2 1 Män Kvinnor Totalt 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Födelseår/län Figur 16. Andelen som aldrig besökt specialisttandvården, fördelat på män och kvinnor. Andel i procent. Muntorrhet Muntorrhet påverkar mun- och tandhälsa negativt. Det blir svårare att tugga och svälja. Tänderna blir svårare att hålla rena och salivens kariesskyddande och protesretinerande effekter påverkas negativt. Graden av muntorrhet ökar med ålder, vissa sjukdomar, av viss medicinering och strålbehandling mot huvud och halsregionen. Av figurerna nedan framgår att kvinnor uppgav sig vara mer muntorra än män. 5-åringar uppgav sig vara mer natt muntorra 22 än 1992. Dagmuntorrheten hade inte förändrats. Ofta muntorr på dagen Nattmuntorrhet 1 8 6 4 2 1942/92 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Födelseår/län Män Kvinnor Total 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1942/92 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Födelseår/län Män Kvinnor Totalt Figur 17, till vänster, visar andelen som anger muntorrhet på dagen. Figur 18, till höger, anger de som uppger muntorrhet på natten. Andel i procent. 23
Fyllningsmaterial Användande av amalgam som tandfyllningsmaterial hade minskat. Skillnaderna mellan 5-åringarna 22 och 5-åringarna 1992 illustreras av figur 19 nedan. Andel som fått amalgam de senaste året 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1942/92 1952 E-län/2 1952 T-län/2 Födelseår/län Män Kvinnor Totalt Figur 19. Andelen som fått amalgamfyllningar senaste året fördelat på män och kvinnor. Andel i procent. Användandet av amalgam till 5-åringar (22) var högre i Örebro län. Skillnaden mellan män och kvinnor var mycket små i bägge länen. När det gäller att fråga tandvårdspersonalen om eventuella biverkningar var kvinnorna mer benägna att fråga än männen, vilket framgår av nedanstående figur. Andel som frågat om biverkningar av tandvårdsmaterial 2 15 1 5 Män Kvinnor Totalt 1942/92 1952 E- län/2 1942 E- län/2 1952 T- län/2 1942 T- län/2 Födelseår/län Figur 2. Andelen som någon gång frågat om biverkningarna med fyllningsmaterial. Andel i procent. Andelen som frågat var 22 under 1% och andelen som frågat hade minskat över 1-årsperioden, Örebrolänningarna frågade om biverkningar i något högre grad än Östgötarna. 24
OM TANDVÅRD Sammanfattning Tillgänglighet Åldersgrupperna 1942 och 1952 har upplevt varierande tillgänglighet till tandvård under sin levnad. De svarande ansåg att det är viktigt att besöka samma vårdgivare vid varje besök, endast mindre än fem procent ansåg att det inte var viktigt. Nu angav de flesta att de fått besöka den tandläkare de själva vill, även om andelen var något högre 1992. Siffrorna var högre hos dem som angett privat vårdgivare. Man var nöjd eller mycket nöjd med den tandvård man fått tidigare. Man var mera nöjd för tio år sedan än nu, men mindre än fem procent var missnöjda. Cirka 1% angav att de velat byta vårdgivare på grund av missnöje, en något mindre andel hade genomfört byte. Tillgängligheten mättes även som restid till tandvård och 1% av dem som bor i glesbygd uppgav mer än 6 min restid till tandvård vid senaste besöket. Väntetid i väntrummet hade minskat under 1-årsperioden. Andelen som fått vänta mer än 2 min hade sjunkit från 35% till under 5%. Vårdform Nästan alla svarande angav att de var regelbundna besökare, endast tre procent angav att de inte var detta. De flesta gick till privata vårdgivare, men andelen folktandvårdspatienter var högre för 5-åringarna (22). En liten del av de svarande angav att de avstått från besök på grund av kostnaden, för 6-åringarna (22) var andelen 12% och för 5-åringarna (22) 19%. Ytterligare ett antal har avstått från den föreslagna behandlingen av kostnadsskäl. En liten del hade varit remitterade till specialisttandvård senaste året, och omkring var tredje svarande hade besökt tandhygienist. Kostnader Endast mindre än sex procent av de svarande anger att de haft behandlingskostnader över 8 kr senaste året. Andelarna skiljde sig åt mellan länen för 6-åringarna (22), men var lika mellan länen och lägre för 5-åringarna (22). Andelen som angav vårdkostnader över 8 kr senaste året var ungefär dubbelt så hög hos 6-åringarna (22) jämfört med 5-åringarna (22). Kostnaden var högre för 5-åringarna (22) än för 6-åringarna (22) bland dem som hade inga eller få tänder kvar. 25
Tillgänglighet till tandvård Att tandvårdens resurser varierar geografiskt och över tid är känt. 5-åringarna har under sin levnad upplevt att tillgången på tandvård varierat. De flesta 5- åringar som går regelbundet till tandvården har själva valt sin vårdgivare. Andel som fått besöka önskad tandläkare 8 7 6 5 4 3 2 1 5-åringar /2 5-åringar/92 Ja alltid Ja för det mesta Bara ibland Nej sällan Nej aldrig Figur 21. Andelen som fått besöka den tandläkare de önskat. Andel i procent. 1992 fick 72% av 5-åringarna besöka den tandläkare de valt. 22 fick 66% göra det. De allra flesta får dock vanligen besöka sin tandläkare. Andel som får besöka önskad tandläkare 22 Andel som fått besöka önskad tandläkare 1992 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja alltid Ja för det mesta Bara ibland Nej sällan Nej aldrig Privat Folktandvård 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja alltid Ja för det mesta Bara ibland Nej, sällan Nej, aldrig Privat Folktandvård Figur 22, till vänster, visar andelen som fått besöka den tandläkare de önskat fördelat på vårdform, 22. Figur 23, till höger, visar samma fördelning 1992. Andel i procent. Skiljer man på vårdgivare så fick de som går till privattandläkare i mycket högre grad besöka önskad tandläkare. Det ligger ju i sakens natur då privatpraktikerna oftast är entandläkarmottagningar medan folktandvården vanligen har flera behandlare i samma mottagning. 26
Detta ökar mottagningens tillgänglighet, men innebär ibland en annan tandläkare. Folktandvården har vanligen också högre omsättning på tandläkare. Anmärkningsvärt är att över 1-årsperioden fick de som går till folktandvården i högre grad aldrig besöka den tandläkare de önskar. Hos privattandvården hade andelen som alltid får möta den tandläkare de önskar minskat. Tycker du att det är viktigt att få gå till samma tandläkare/tandhygienist varje gång? 8 7 6 5 4 3 2 1 5-åringar/92 5-åringar/2 Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte särskilt viktigt Nej, inte alls viktigt Figur 24. Andelen 5-åringar(1992 och 22) som anser att det är viktigt att få besöka samma tandläkare/tandhygienist varje gång. Andel i procent. De allra flesta tyckte att det var viktigt att få besöka samma vårdgivare, även om en förskjutning åt mindre viktigt kunde ses hos 5-åringarna 22. Är du i allmänhet nöjd eller missnöjd med den tandvård du har erhållit tidigare? 6 5 4 1942/1992 3 2 1 1942/22 1952/22 Mycket nöjd I stort sett nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Figur 25. Fördelningen på andelen nöjda och missnöjda 5-åringar (1992 och 22), avseende den tandvård de erhållit tidigare. Andel i procent. 27
De flesta är mycket nöjda eller i stort sett nöjda med den vård de fått. 5- åringarna var nöjdare för 1 år sedan än vad 5-åringarna var 22. År 22 hade de födda 1942 blivit mer missnöjda även om ingen del av dem anger mycket missnöjd. Relationen mellan vårdgivare och patient är inom tandvården vanligen mera personlig än inom hälso- och sjukvården i övrigt. Missnöje med vården leder i vissa fall till byte av vårdgivare/behandlare. Andel som velat byta/bytt tandläkare pga missnöje 22 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ja flera gånger Ja någon enstaka gång Nej Andel som VELAT byta tdl pga missnöje Andel som BYTT tdl pga missnöje Figur 26. Andelen som bytt tandläkare på grund av missnöje. Andel i procent. 5-åringarna 22 var nöjda med sin tandläkare, mer än 85% av 5-åringarna 22 hade aldrig velat byta tandläkare. Mer än 9% hade aldrig bytt på grund av missnöje. Den ojämna geografiska fördelningen av resurserna visar sig i form av längre restider för de som bor i glesbygd. Ungefärlig restid till tandvård fördelat på boendeort 22 1 8 6 4 2 Mer än 6 min 3-6 min Mindre än 3 min Större tätort Mindre tätort Landsbygd Figur 27. Ungefärliga restider till tandvård fördelat på boendeort. Andel i procent. 28
Ungefär 1% av de som bor i glesbygd hade en restid på mer än 6 minuter för att komma till sitt senaste tandvårdsbesök, närmare 6% uppgav mindre än 3 minuters restid. Av de som bor i större eller mindre tätort hade 8% mindre restid än 3 minuter. Restider fördelat på vårdgivare 22 1 8 6 4 2 Mindre än 3 minuter 3-6 minuter mer än 6 minuter Folktandvård Privattandvård Figur 28. Restidslängd fördelat på vårdgivare. Andel i procent. De som valt folktandvården hade oftast kortare restid till vård än de som gick hos privattandläkare. Närhet är en viktig del i folktandvårdens sistahandsansvar inom tandvården. Uppskattad väntetid i väntrummet 22/1992 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Mindre än 1 min 11-2 min Mer än 2 min Figur 29. Uppskattad väntetiden i väntrummet 22 och 1992. Andel i procent. 22 1992 En klar förbättring noterades avseende väntetiderna i väntrummet. 22 behövde bara 15% vänta mer än 1 minuter, 4% fick vänta mer än 1 minuter 1992. 29
Behandlingstider 5-åringar 22/1992 7 6 5 4 3 2 1 Mindre än 1 min 11-2 min Mer än 2 min 22 1992 Figur 3. Behandlingstider av en 5-åring 1992 jämfört med 22. Andelar i procent. 5-åringarna hade längre behandlingstider 1992. Andelen med kortare behandlingstid än 1 minuter hade minskat liksom andelen med behandlingstider överstigande 2 minuter. Medianbehandlingstiden för en 5-åring var 3 minuter (år 22) och 2 minuter (år 1992). Vårdform För den framtida planeringen av hur respektive läns medborgare skall kunna få tillgång till tandvård är det angeläget att beskriva hur stor andel som inte är regelbundna besökare. Det är även viktigt att dels beskriva hur stor andel av befolkningen som går hos privata vårdgivare, dels analysera de faktorer som kan påverkas av landstinget för att uppfylla planeringsansvaret. I detta avsnitt redovisas länen separat för undersökningen 22 i de flesta analyser (Örebro län = T-län, Östergötlands län = E-län). Tandsjukdomar är svåra att diagnostisera för den enskilde, och regelbundna kontakter med tandvården är viktiga för att undvika att små skador blir stora och komplicerade. I båda åldersgrupperna var det ca 3% som inte fått eller inte sökt vård. Andelen besökare hos folktandvården var högre i båda länen för 5- åringarna (22). När det gäller val av vårdgivare gick fler 5-åringar i folktandvården 22 jämfört med 1992. Under 1-årsperioden hade 5% av 6-åringarna (22) ändrat vårdgivare till folktandvården. Det finns inga könsskillnader i valet av vårdgivare. 3
Vårdform per grupp 8 7 6 5 4 3 2 1 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Privat vård Folktandvård Figur 31. Angiven vårdform per grupp och län år 22. Andel i procent Individens tandhälsa och ekonomi, samhällets ekonomiska tandvårdstöd och tillgänglighet till vårdgivare har stor betydelse för hur ofta man besöker tandvården. Besöksfrekvens 1 8 6 4 2 Mera sällan Vartannat år En gång per år Två eller flera gånger per år 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Figur 32. Besöksfrekvens per grupp och län år 22. Andel i procent. Det framgick att 6-åringarna (22) i högre omfattning gick oftare, och att 5- åringarna (22) gick mera sällan. Detta resultat var det förväntade. Orsakerna till detta kan vara flera, man kanske är sjukare, har större problem eller har flera restaurationer som kan gå sönder som 6-åring. 31
Det kan också vara så att man avstår från att söka vård på grund av kostnaden. Bland 6-åringarna (22) angav 88% att de inte avstått av kostnadsskäl, och hos 5-åringarna (22) var de som aldrig avstått något färre, 83%. De i bägge grupperna som går hos folktandvården har avstått flera gånger i något högre grad. Andel som avstått besök pga kostnad 12 1 8 6 4 Ja flera gånger Ja enstaka gång 2 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Figur 33. Andel år 22 som avstått från att uppsöka tandvården på grund av kostnad. Andel i procent. Nästa steg när man väl är besökare blir om man accepterar den föreslagna vården eller ej. För 5-åringarna (22) och bland besökare hos folktandvården var det en något högre andel som sade sig ha avstått från föreslagen vård än bland de som var besökare i privattandvården. Andel som avstått föreslagen vård pga kostnad 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Avstått föreslagen vård Privat vårdgivare Avstått föreslagen vård Folktandvård Figur 34. Andel år 22 som avstått från föreslagen vård på grund av kostnaden. Andel i procent. 32
Bland 6-åringarna (22) hade 5% av de svarande, oavsett vårdform, betalat mer än 8 kr för sin senaste behandlingsomgång. För 5-åringarna (22) var siffrorna 3% hos privata vårdgivare och 2% hos folktandvården. Kostnadsnivån är vald för att ge möjlighet till jämförelser med tandvårdsförsäkringens högkostnadsskydd inom protetik för de som är äldre än 65 år. Andel med uppgiven vårdkostnad >8kr år 22 7 6 5 4 3 2 1 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Privat vård Folktandvård Figur 35. Andel år 22 som angett vårdkostnader över 8 kr. Andel i procent. Patienter i behov av svårare behandlingar remitteras oftare till specialisttandvården. Patienterna kan inte själva söka specialiserad vård då det råder remisstvång. I båda länen sker praktiskt taget all specialistvård inom folktandvården. Hos 6-åringarna (22) hade 3% av privatvårdens och 4% av folktandvårdens patienter fått specialistvård senaste året. 5-åringarna (22) hade som väntat något lägre siffror, 2% av de privata och 3% av folktandvårdspatienterna hade besökt specialistvården senaste året. 33
Andel som uppgivit att de aldrig besökt specialisttandvården (22) 68 66 64 62 6 58 56 54 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Figur 36. Andel som uppgivit att de aldrig besökt specialisttandvård, 22. Andel i procent. Förebyggande åtgärder på individuell nivå sker ofta hos tandhygienister. Andel hygienistvård 6 5 4 3 2 Privat vård FTV 1 1942 E-län 1942 T-län 1952 E-län 1952 T-län Figur 37. Andel som anger att de fått vård hos tandhygienist senaste året år 22. Andel i procent. Besök hos tandhygienist hade skett hos folktandvården i Örebro i högre omfattning, och hos privata vårdgivare i Östergötland i högre omfattning. Vi hade förväntat oss att skillnaderna mellan årskullarna skulle ha varit större, eftersom vi förväntat oss att 6-åringarna (22) skulle ha ett större vårdbehov. 34
När det gäller besöksfrekvensen noteras att andelen 5-åringar (22) som gick två eller flera gånger per år hade minskat, andelen som gick vartannat år hade ökat. Den stora gruppen gick dock en gång om året (drygt 6%) här är det endast mycket små skillnader mellan 5-åringar 22 och 1992 och mellan 5- och 6-åringar år 22. Inga könsskillnader kunde noteras. Besöksfrekvens 7 6 5 4 3 2 1 2 eller flera ggr/år 1g/år Varannat år Mer sällan 6-åringar 22 5-åringar 22 5-åringar 1992 Figur 38. Besöksfrekvensen fördelad över 1-årsperioden. Andel i procent. I gruppen 5-åringar (22) uppgav 16% att de går mer sällan, motsvarande siffra hos 6-åringarna (22) är 12%. 8% av 6-åringarna (22) och 76% av 5-åringarna (22) uppgav oförändrade besöksvanor under de senaste åren. 35
Vårdkostnader 6-åringarna (22) hade en större andel i det högre avgiftsområdet än 5- åringarna (22). I gruppen 8 kr eller mer är procentandelen nästan dubbelt så stor hos 6-åringarna (22). Vårdkostnad Födelseår Män Kvinnor Total Inget alls 1942 11,4 8,9 1,1 1952 14,4 11,9 13, Total 1-2 kr 1942 6,4 6,1 6,3 1952 64, 62,8 63,3 21-8 kr 1942 2,1 2,8 2,4 1952 15,2 17,3 16,3 Mer än 8 kr 1942 4,9 5,7 5,3 1952 2,4 3,3 2,8 Minns inte 1942 3,2 4,5 3,9 1952 4,1 4,8 4,4 Figur 39. Vårdkostnader 22 fördelat på födelseår och kön. Andel i procent. Drygt 7% av såväl 5- som 6-åringarna (22) hade dock betalat mellan och 2 kr. Könsskillnaderna var mycket små, störst i gruppen som angav inget alls där männen var några procent fler. Fördelning vårdkostnader 1992 6 5 4 3 2 Man Kvinna Total 1 Inget alls Mindre än 3 31-1 Mer än 1 Minns inte Figur 4. Vårdkostnaderna fördelade sig på olika intervall 1992. Andel i procent. 36
Jämförelser mellan 1992 och 22 är svåra att göra, eftersom kostnadsintervallen inte är lika. Om man delar in kostnaderna i en lägsta, en mellan och en högsta grupp så återfanns fler av 5 åringarna i lägsta gruppen 22 medan majoriteten fanns i mellangruppen 1992. Vårdkostnader för patient 7 6 5 4 3 2 6 åringar 22 5 åringar 22 5-åringar 1992 1 Inget alls Lägsta grupp Mellan grupp Högsta grupp Minns ej Figur 41. Vårdkostnader 1992 och 22 fördelat efter kostnadsgrupper. Andel i procent. I 22 års undersökning ställdes frågan om respondenten någon gång avstått besök på grund av kostnaden. Nästan 9% av 6-åringarna och drygt 8% av 5-åringarna svarade nej på denna fråga. Fördelningen var i stort sett densamma när det gällde frågan om man någon gång avstått föreslagen vård på grund av kostnaden. När det gällde vårdgivare hade privattandvården några procent fler i den dyraste gruppen. Boendeort hade ingen betydelse för vårdkostnaderna. Könsskillnaderna var små. Dock kunde vi notera skillnader i vårdkostnader beroende på födelseland. 37