Göteborgs kommun Stora Holm Säteri, Tuve,

TEKNISK PM GEOTEKNIK 1 (9) Handläggare Roger Oscarsson Tel +46(0)10 505 47 73 roger.oscarsson@afconsult.com Datum 2011-11-01 Rev 2012-05-11 Er referens Jan Nyblom Göteborgs kommun Stora Holm Säteri, Tuve, Ny Detaljplan Teknisk PM Geoteknik Uppdragsnummer: 567701 GNR: 11045 Underlag inför framtagande av ny detaljplan Göteborg 2011-11-01 rev2012-05-11 ÅF-Infrastructure AB Uppdragsledare Roger Oscarsson ÅF-Infrastruktur AB Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, 401 51 Göteborg. Telefon 010-505 00 00. Fax 010-505 34 16. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\11045 Stora Holm Säteri detaljplan\dokument\pm_stora Holm säteri rev 2012-05-11.docx

TEKNISK PM GEOTEKNIK 2 (9) Innehåll 1 OMFATTNING 3 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA INOM OMRÅDET 3 3 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN 4 3.1 Topograf, jordlagerföljd och jordlagrens egenskaper mm 4 3.1.1 Områdesbeskrivning 4 3.1.2 Den sydvästra delen av planområdet (huvudbyggnaden och området söder resp. väster därom), se även bifogad planritn. 11045-G01 4 3.1.3 Den nordöstra delen av planområdet (den låglänta delen öster om huvudbyggnaden) se även bifogad planritn. 11045-G01 5 3.2 Geohydrologiska förhållanden 5 4 SLÄNTSTABILITET 5 5 GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER 8 5.1 Grundläggning av ny bebyggelse 8 5.2 Restriktioner, belastningar 8 5.2.1 Stabilitet 8 5.2.2 Dammsäkerhet 8 5.2.3 Omgivningspåverkan 9 Bilaga Planritning Ritn nr 11045-G01

TEKNISK PM GEOTEKNIK 3 (9) 1 Omfattning På uppdrag av Stora Holms Säteri har ÅF-Infrastructure AB, Geoteknik i Göteborg, utfört en översiktlig geoteknisk utredning inför pågående arbete med ny detaljplan. Området är beläget söder om Holmvägen i Tuve och gränsar i söder mot Holmdammen, se figur 1 nedan. Detaljplanens huvudsyfte är bevarande av befintliga byggnader men skall även möjligöra utrymme för ett par nya byggrätter. Figur 1. Planområdet. Syftet med denna PM är att beskriva de geotekniska förhållandena inom området och därmed utgöra ett underlag för fortsatt projektering och arbete med ny detaljplan. 2 Geotekniska undersökningar utförda inom området Utförda geotekniska undersökningar inom området redovisas i Rapport över geotekniska undersökningar (RGeo) daterad 2011-11-01

TEKNISK PM GEOTEKNIK 4 (9) 3 Geotekniska förhållanden 3.1 Topograf, jordlagerföljd och jordlagrens egenskaper mm 3.1.1 Områdesbeskrivning Området ligger mellan Holmdammen i söder och Holmvägen i norr. Holmdammen har dämts upp genom utfyllnad av marken norr om dammen längs hela planområdets södra gräns. Mot de låglänta delarna i nordost och öster om Holmdammen har jordvallar anlagts, dammvallar. Holmdammens vattenyta låg i september 2011 på +29,14 vilket i stort bedöms motsvara högsta vattenstånd i dammen. Vattendjupet bedöms vara relativt måttligt. Bottennivån har uppmätts till +27 á +27,5 enligt lodningar inom ett avstånd av ca 5 m från strandkanten. 3.1.2 Den sydvästra delen av planområdet (huvudbyggnaden och området söder resp. väster därom), se även bifogad planritn. 11045-G01 Marknivåerna inom den västra delen av planområdet ligger i huvudsak på nivån +29,5 á +30 och ligger därmed i nivå med eller någon meter över högsta vattenyta i Holmdammen. Marken närmast Holmdammen är uppfylld med uppskattningsvis 1 á 2 m Jorddjupet är normalt ringa och berget går på ett flertal ställen i dagen. Jordlagren mellan partierna med berg i dagen utgörs under förekommande fyllnadsmassor av ett lager lera, med 0 till 5m mäktighet, som via ett lager friktionsjord vilar på berg. Det största jorddjupet har uppmätts i punkt 7 längst i sydväst och uppgår till ca 7m. Utefter planområdet västra gräns bedöms jorddjupet variera mellan 0 och drygt 5m, enligt tidigare utförda undersökningar väster om planområdet. Leran synes vara genomgående halvfast till fast och även utbildad som torrskopa ned till 2 à 3m djup under markytan. Skjuvhållfastheten i leran under torrskorpan överstiger 50kPa enligt utförda vingförsök i punkt 7. Leran är siltig och sandig med riklig förekomst av silt- och sandskikt, vilket även framgår av att uppmätta vattenkvoter är låga, 25-40 %. Mot djupet ökar inblandningen av silt- och sandskikt och jorden övergår i en ler- och siltskiktad sand.

TEKNISK PM GEOTEKNIK 5 (9) 3.1.3 Den nordöstra delen av planområdet (den låglänta delen öster om huvudbyggnaden) se även bifogad planritn. 11045-G01 Den östra delen av planområdet är lägre beläget, åtminstone inom den centrala delen i anslutning till befintligt dike. Marken inom denna del ligger på nivån 25,5 á 26, dvs. flera meter under Holmdammens vattenyta. Området skyddas mot Holmdammen i söder av en utfylld dammvall, se även avsnitt 3.1.1 och 3.1.2 ovan. Jorddjupet varierar inom området och är ringa med berg i dagen både i norr utefter Holmvägen, i väster och i söder mot Holmdammen. Enligt undersökningspunkt 1 består de naturliga jordlagren under dammvallen av fast lera eller friktionsjord. Sannolikt ligger även delar av dammvallen på berg. Inom den låglänta centrala delen av planområdet, se även undersökningspunkt 3, 4 och 5, utgörs jordlagren av en siltig lera med en mäktighet av 4 à 5 m, som via ett friktionsjordelager vilar på berg. Leran är överst utbildad som torrskorpa ned till drygt 2m djup och är därunder lös med en skjuvhållfasthet på 14-20 kpa, enligt utförda vingförsök i punkt 5. Vattenkvoten i lerlagren är låg, 30-50%, sannolikt pga. stort siltinnehåll. Konflytgränsen ligger på samma nivå. Motsvarande uppgifter om lerans egenskaper, skjuvhållfasthet, vattenkvot och konflytgräns har även redovisats av Sweco i en undersökningspunkt utförd omedelbart sydost om planområdet, ingående i Översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborg, delområde H185 daterad 2011-09-15. Gränsen mellan fastmark och mark med lös lera framgår av bilagd ritning 11045-G01. 3.2 Geohydrologiska förhållanden Inga grundvattenobservationer är utförda inom området, men porvattentrycket i jordlagren styrs sannolikt av vattennivån i Holmdammen, dvs. vi kan anta att vi har ett visst grundvattenflöde genom dammvallarna och att grundvattenytan ligger i nivå med markytan inom de låglänta östra delarna. 4 Släntstabilitet Eftersom jorddjupet är ringa under dammvallarna och nivåskillnaden mellan dammvallarnas krön och omgivande mark samt botten i Holmdammen är mindre än 2m förekommer inga släntstabilitetsproblem inom området. En kontrollberäkning har utförts av sektion B-B, se nedan.

TEKNISK PM GEOTEKNIK 6 (9) Figur 2. Läget för beräknad sektion B-B markerad i plan. Kontroll av säkerheten mot skred har utförts med förutsättningar enligt utförda undersökningar vad gäller jordlagerföljd, materialegenskaper och grundvattentryck. Inom vägen på dammvallen har medräknats en trafiklast på10kpa. Stabilitetsanalyserna har utförts i datorprogrammet Geosuite Stability med beräkningsmetoden Beast 2003. Beräkningarna har utförts både i odränerad analys, F c, och kombinerad analys, F komb. Beräkningarna har utförts enligt Skredkommissionens Rapport 3:95, detaljerad utredning. Enligt Skredkommissionens riktlinjer för detaljerad utredning för nyexploatering/ befintlig bebyggelse klassas en slänt som tillfredställande stabil om säkerhetsfaktorn i odränerad analys är större än 1,5-1,7 och om säkerhetsfaktorn i kombinerad analys är större än 1,35-1,45. Säkerhetsfaktorn mot skred är för nuvarande marknivåer och för både odränerad och kombinerad analys tillfyllest. F>1,7, se beräknad sektion nedan figur 3a resp. 3b.

TEKNISK PM GEOTEKNIK 7 (9) Figur 3a. Stabilitetsberäkning för sektion B-B i den sydöstra delen odränerad och kombinerad analys. Lågt vatten i Holmdammen Figur 3b. Stabilitetsberäkning för sektion B-B i den sydöstra delen odränerad och kombinerad analys. Högt vatten i Holmdammen Säkerheten mot skred kan därför anses uppfylld för nuvarande och framtida förhållanden. Inga förändringar i anslutning till eller inom dammvallen tillåts enligt planförslaget.

TEKNISK PM GEOTEKNIK 8 (9) Planerade nya byggrätter kommer inte att påverka stabiliteten inom området. Flertalet av nya och befintliga byggrätter ligger inom fastmark. Vid byggrätter inom området med lös lera i nordost kommer grundläggning av tyngre byggnader att ske med pålar slagna till fast botten. Vid lättare byggnader bedöms dock ytlig grundläggning med platta på mark vara möjlig. 5 Geotekniska rekommendationer 5.1 Grundläggning av ny bebyggelse De geotekniska förhållandena inom området får allmänt ses som gynnsamma med fastmark till stora delar inom området. Detta innebär att lättare bebyggelse kan grundläggas ytligt med platta på mark eller motsvarande. Utskiftning av organisk jord samt utfylld jord med skiftande egenskaper förutsätts. Inom områden med förekomst av lös lera kan dock grundläggning behöva ske med pålar eller plintar. Detta gäller särskillt för tyngre byggnader eller vid ojämna jorddjup. Dock måste för varje enskild ny byggnation en kompletterande geoteknisk utredning utföras för slutligt val av grundläggning. 5.2 Restriktioner, belastningar 5.2.1 Stabilitet Med hänsyn till säkerheten mot skred, får mark eller trafikbelastningen på befintliga dammvallar ej förändras(ökas) utan att en kompletterande utredning utförs för de förändrade belastningsförhållandena. Trafikbelastningen på vallen har i denna utredning begränsats till 10 kn/m 2. Detsamma gäller för schaktarbeten eller muddringsarbeten i anslutning till dammvallarna. 5.2.2 Dammsäkerhet Med hänsyn till risk läckage eller dammbrott får inga schaktarbeten eller andra arbeten utföras i anslutning till dammvallarna som kan påverka dammens täthet eller dammsäkerheten.

TEKNISK PM GEOTEKNIK 9 (9) 5.2.3 Omgivningspåverkan Påverkan på omgivningarna i samband med nybyggnation inom området bedöms vara försumbar, när det gäller risk för deformationer, sättningar eller grundvattenpåverkan. Vid eventuell vibrationsalstrande verksamhet såsom sprängning, schaktning etc. utförs normalt en riskanalys där närliggande bebyggelses känslighet för markvibrationer klarläggs.