Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844 558 susann.sward@ltkronoberg.se

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 2 (8) Barn- och ungdomshälsans reflektioner I den här enkätundersökningen har barn-och ungdomshälsan haft möjligheten att få kontakt med barn och ungdomar från några skolor i länet. De har gett sin bild av hur de skulle vilja få hjälp av oss om de inte mådde bra. Enkätundersökningen har gett en indikation på hur vi kan tänka framöver angående dessa frågor. Det har även väckt frågor och tankar om hur vi vill fortsätta att utveckla verksamheten. För att få en så nyanserad bild som möjligt av tankar och erfarenheter av vår verksamhet kommer vi naturligtvis även rikta oss till de barn och ungdomar som far illa och kommer till oss på barn- och ungdomshälsan. Barn- och ungdomshälsan har sedan starten använt sig av fokusgrupper där en extern konsult ställt frågor till föräldrar om bemötande och upplevelse av behandling. Eftersom vi är måna om att undersöka att den hjälp vi ger verkligen har effekt är vår tanke att framöver använda oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder, det vill säga genom intervjuer och enkäter. Med vänliga hälsningar Barn- och ungdomshälsan

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 3 (8) Barn- och ungdomshälsan Barn- och ungdomshälsan öppnade i september 212. De stöttar och hjälper barn och ungdomar mellan 6 och 18 år som har lättare psykisk ohälsa. På barnoch ungdomshälsan arbetar sjuksköterskor, socionomer, psykologer och psykoterapeuter med långvarig vana av att arbeta med barn, ungdomar och familjer. Man kan träffas på barn- och ungdomshälsans lokaler i centrala Växjö eller i barnets/ungdomens hemkommun efter överenskommelse mellan klockan 8-16 på vardagar. Barnet/ungdomen kan komma på egen hand eller tillsammans med sina föräldrar. Kontaktklasser i Kronobergs län Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt har åtta skolor deltagit, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur runt 15 barn tänker kring olika hälsofrågor. Kontaktskolorna på högstadiet och gymnasiet är: Arabyskolan, Växjö, åk 8 Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 Haganässkolan, Älmhult, gymnasiet BF och VO programmet, åk 1-3 JB Gymnasiet, Växjö, Programmet för drott- och hälsa, åk 3 På uppdrag av barn- och ungdomshälsan har elever på högstadiet och gymnasiet tillfrågats om deras synpunkter på tillgänglighet till den nystartade verksamheten. Under november-december 212 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 64 elever som fördelade sig på följande sätt på de olika skolorna: Arabyskolan Lammhultskolan JB-gymnasiet Haganässkolan åk 8 åk 8 åk 3 åk 1-3 Totalt Tjejer 9 11 9 23 52 Killar 8 14 13 14 49 Totalt 17 25 22 38* 12 *En elev på Haganässkolan fyllde inte i kön, men räknas i övrigt in i resultatet Eleverna besvarade en enkät med sju frågor som rör barn- och ungdomshälsan: Hur ofta känner du dig orolig eller ledsen? Vem pratar du med när du känner dig orolig eller ledsen? Var tycker du att barn och ungdomar ska kunna träffa barn- och ungdomshälsan? Hur viktigt är det att barn och ungdomar kan träffa barn- och ungdomshälsan på sjukhuset/vårdcentralen/skolan/lokal i Växjö centrum/annat ställe

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 4 (8) Hur viktigt är det att barn och ungdomar kan träffa barn- och ungdomshälsan i ditt bostadsområde/centralt i den stad/ort/by där du bor/på närmaste vårdcentral/centralt i Växjö? Vilka tider tycker du att barn och ungdomar ska kunna gå till barn- och ungdomshälsan? Dina funderingar och tips till barn- och ungdomshälsan Annat du vill att vi ska veta om hur du upplever att barn och ungdomar mår Den första frågan visade tydliga könsskillnader, i övrigt fanns det inga samband mellan kön eller hur ofta man var orolig eller ledsen och de svar man angav. Hur ofta man känner sig orolig eller ledsen Eleverna fick frågan Hur ofta känner du dig orolig eller ledsen? Om man ser till alla 12 elever sammantaget en fjärdedel att de aldrig kände sig oroliga eller ledsna. Närmare hälften upplevde att de kände sig oroliga eller ledsna någon gång i månaden. En fjärdedel av eleverna upplevde att de någon gång i veckan kände sig oroliga eller ledsna, medan något fler än en på tjugo elever uppgav att de kände sig oroliga eller ledsna varje dag eller alltid. Tjejerna uppgav i högre utsträckning än killarna att de kände sig oroliga eller ledsna och killarna uppgav i högre grad än tjejerna att de aldrig känner sig oroliga eller ledsna.. Varje dag/alltid 4% Aldrig 25% Någon gång i veckan 25% Någon gång i månaden 46% Figur 1: Andel elever (%) som besvarat hur ofta de känner sig oroliga eller ledsna (n=12) Mer än hälften av eleverna från Lammhultskolan uppger att de aldrig känner sig ledsna eller nedstämda och de anger i lägre andel att de känner sig orolig eller ledsen än övriga skolor, bortsett från att de är den enda skola där två elever uppger att de varje dag eller alltid känner sig orolig eller ledsen. Arabyskolan och JB-gymnasiet i Växjö har ungefär samma fördelning med en större andel som upplever att de någon gång i månaden känner sig oroliga eller ledsna, jämfört med en mindre andel som känner sig oroliga eller ledsna någon gång i veckan. Haganässkolan uppger i något högre grad att de oftare känner sig oroliga eller ledsna jämfört med övriga skolor.

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 5 (8) Arabyskolan (n=17) Lammhult (n=25) JB-gymnasiet (n=22) Haganässkolan (n=38) 1 8 6 2 Aldrig Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag / Alltid Figur 2: Andel elever (%) som besvarat hur ofta de känner sig oroliga eller ledsna, fördelade på skola (n=12) Vem pratar eleverna med? På frågan vem eleverna pratar med när de känner sig oroliga eller ledsna svarade de flesta eleverna att man vänder sig främst till föräldrar och kompisar. Eleverna i årskurs 8 tenderar att oftare vända sig till föräldrar, syskon och andra familjemedlemmar än eleverna på gymnasiet. Eleverna på gymnasiet svarar att de oftare vänder sig till kompisar och andra (pojk-/flickvänner) än eleverna i årskurs 8. Runt hälften av alla elever skulle inte prata med någon i sin familj. Elevernas svar visar även att de sällan vänder sig till vuxna i skolan eller inom sjukvården om de känner sig oroliga eller ledsna. Arabyskolan (n=16) Lammhultskolan (n=24) JB-gymnasiet (n=22) Haganässkolan (n=38) 1 8 6 2 Figur 3: Andel elever (%) som skulle prata med olika personer om de känner sig oroliga eller ledsna, fördelade på skola (n=1)

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 6 (8) Var ska barn och ungdomar kunna träffa barn- och ungdomshälsan? Nästan tre av fem elever ansåg att man ska kunna träffa barn- och ungdomshälsan på skolan, och runt hälften föreslog vårdcentralen som mötesplats. Några elever ansåg att en lokal i Växjö centrum vore ett bra ställe att möta barn- och ungdomshälsan på och att de borde finnas på sjukhuset. De elever som har angett att de vill att barn- och ungdomshälsan ska finnas tillgänglig på annat ställe har föreslagit hemma hos folk, på fritidsgården, ungdomsmottagningen, någon gång i varje kommun, samt på telefon. 1 8 6 2 På skolan På vårdcentralen En lokal i Växjö centrum På sjukhuset Annat ställe Figur 4: Total andel (%) elever som vill träffa barn- och ungdomshälsan på olika platser (n=12) Om man bryter ner dessa siffror på de olika skolorna ser man att det finns stora skillnader i svaren. Eleverna på Haganässkolan i Älmhult tycker i betydligt högre utsträckning än övriga elever att barn- och ungdomshälsan bör finnas på skolan och vårdcentralen. Eleverna på Lammhultsskolan skulle i större utsträckning föredra vårdcentralen framför en central plats i Växjö eller på sjukhuset. Gymnasieeleverna i Växjö föredrar istället att gå till en plats i Växjö centrum före vårdcentral eller sjukhus, medan gymnasieeleverna i Älmhult anser att vårdcentralen eller sjukhuset är att föredra. Arabyskolan (n=17) Lammhultskolan (n=25) JB-gymnasiet (n=22) Haganässkolan (n=38) 1 8 6 2 Skolan Vårdcentralen Lokal i Växjö centrum Sjukhuset Annat ställe Figur 5: Andel elever (%) som vill träffa barn- och ungdomshälsan på olika platser, fördelat på skola (n=12)

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 7 (8) Vi ställde även frågor om hur viktigt ungdomarna tycker att det är att kunna träffa barn- och ungdomshälsan i sitt bostadsområde, centralt i den stad/ort/by där de bor, på närmaste vårdcentral samt centralt i Växjö. Mer än hälften av eleverna svarade att barn- och ungdomshälsan bör finnas centralt där man bor samt på den närmaste vårdcentralen. En del elever tyckte att det var mycket viktigt att barn- och ungdomshälsan finns i bostadsområdet samt centralt i Växjö. Undantaget var eleverna på gymnasieskolan i Växjö som inte ansåg att bostadsområdet var så viktigt, samt eleverna på högstadiet i Växjö som upplevde det viktigare än övriga skolor att barn- och ungdomshälsan finns centralt där man bor och centralt i Växjö. Arabyskolan (n=15) Lammhultskolan (n=24) JB-gymansiet (n=21) Haganässkolan (n=38) 1 8 6 2 I bostadsområdet Centralt där man bor På närmaste Centralt i Växjö vårdcentral Figur 6: Andel elever (%) som tycker att det är mycket viktigt att träffa barn- och ungdomshälsan på olika platser, fördelade på skola (n=98) Vilka tider ska barn- och ungdomshälsan vara tillgänglig? Eleverna fick svara på vilka tider de tycker att barn och ungdomar ska kunna gå till barn- och ungdomshälsan. Många eleverna angav eftermiddagen eller kvällen som en bra tid att besöka barn- och ungdomshälsan. Runt var tredje eller fjärde elev angav morgonen och förmiddagen som bra tider att ha öppet på barn- och ungdomshälsan. Ungefär lika många ansåg att barn- och ungdomshälsan ska vara öppen på helgen, med undantag från Lammhultsskolan där endast ett fåtal elever ansåg att det skulle vara helgöppet. Det fanns även elever som fyllde i alla alternativ och som skrivit kommentarer om att barn- och ungdomshälsan bör finnas tillgänglig dygnet runt, åtminstone på telefon.

LANDSTINGET KRONOBERG 213-2-1 8 (8) Arabyskolan (n=17) Lammhultskolan (n=25) JB-gymnasiet (n=22) Haganässkolan (n=38) 1 8 6 2 Figur 7: Andel elever (%) som vill träffa barn- och ungdomshälsan på olika tider, fördelade på skola (n=12) Övriga kommentarer Ett fåtal ungdomar fyllde i egna kommentarer i enkäternas två öppna frågor som handlade om deras funderingar och tips till barn- och ungdomshälsan samt annat om hur de upplever att ungdomar mår: [barn- och ungdomshälsan] ska vara aktiv och intresserad av ungdomars liv. Kille, 14 år, Lammhultskolan Gå ut och visa er mer. Kille, 19 år, JB-gymnasiet [barn- och elevhälsan] ska finnas på ställen som känns naturliga och inte andra ser. Skolan vågar man kanske inte p.g.a. att andra kan se problemet. Tjej, 18 år, JB-gymnasiet Viktigt att de känner att det finns något att prata med. Kille, 18 år, JBgymnasiet Man ska kunna ringa dygnet runt. Tjej, 18 år, JB-gymnasiet Fråga barnen själva om vad de kan göra för att underlätta viljan att gå till dem. Kille, 18 år, JB-gymnasiet Vara tillgängliga dygnet runt och vara kunniga om barn och ungdomars problem. Kille, 18 år, JB-gymnasiet Fokus på att förebygga [hellre] än när det redan hänt. Kille, 18 år, JBgymnasiet [Ha] bra info om hbtq. Kille, 2 år, Haganässkolan Ta råd från barn och ungdomar. Ha bra öppettider. Tjej, 17 år, Haganässkolan Var uppmärskamma på ätstörningar speciellt. Tjej, 18 år, Haganässkolan