120318 2BW Några reflektioner om bruksvärden, bytesvärden, ekonomi och krematistik inför Föreningen Forskarbyn Ölsdalens möte i Bålsta den 23 mars 2012 Bengt ÅkeWennberg IsambandmedPersberättelseomVindkraftenochuttagsskattenvidOpen2011kom jagatttänkapåaristotelesdistinktionermellan"oikosnomos"ochkremastitikoch mellan"bruksvärden"och"bytesvärden".hänvisningarnatillaristotelesharjagförstås hämtatfrånjoséramírez.oikosnomosbetyderenligthonomursprungligenhushållning ochknyterantillbruksvärdetmellankrematistikhandlarompenninghanteringoch knyterantill"bytesvärdet". JagtrorinteattAristoteleskansäganågotomvårmodernaekonomi.Ävenomsåvore, såriskerarjagattmissförståhonom.jaganvänderiställethansbegreppsomenhjälpatt bättrebeskrivaenvardagsverklighetdärspråketinteverkarräckatill. EnutgångspunktförminareflektionerärJoséRamírezpåpekandeattdepolitiska resonemangenomfrågorivilkavimedborgareharanledningattvaraengageradeblir vilseledandeochmotsägelsefullapågrundavattdetskerenbetydelseförskjutning genomdetsominomretorikenkallasmetonymiskaprocesser. MetonymierärenligtRamírezenspråkligvanasominnebärattviersätterdetvitänker på(ochdeordvivanligenharanväntfördet)mednågotannatochnärliggandemen ändåintesammasak.vadaristotelesbetecknadesom"krematistitik"harsåledesivår tidblivit"ekonomi".dengrundläggandemeningenmedhansbegrepp"ekonomi"har uppgåttifråganompenninghanteringsnarareänresursförvaltning. Bengt-Åke Wennberg 12-3-21 10.26 Deleted: detanvänderför Metonymiskaförskjutningaridetpolitiskasamtaletinnebärattvikankommaattmena ochtalaomsammasak,menmedolikaord,elleromolikasakermedsammaord. Precisioneniargumentationengårdåförlorad.Ytlighetibegreppsbildningenochbrist påspråkligförankringgörocksåattresonemang,argumentationochsamtalkanbli förvirrandeochmissledande.jagskallsenareiartikelnargumenteraförhurdetta påverkarsamtalenomvindkraften. Metonymiskförskjutningärdessutomenmaktstrategisomgörpolitiskmanipulation möjlig.denkanledainigodtyckligaochoftaauktoritäraochintressestyrdabeslutoch åtgärderochdärmedrentdestruktivaochtotalitärautvecklingslinjersommanmåstese uppmed.persförsökattfåtillståndkonstruktivasamtalomvindkraftoch vindkraftskollektivärenpraktiskdemonstrationavdennariskdärdenpolitiska demokratinsättsifara. FÖRENINGENFORSKARBYN Ölsdalen134,69391Degerfors,telefon0586726126
Begreppochspråkande Mankanfrågasigvarförmanskalldiskuteravindkraftochvindkraftskollektivsomen språkligfråga.dettahängersammanmedattviidagintelängreslavisktkanlutaoss motschematiskaregelsystemochlösningar.vimåsteiställetvarochenläraossatt användademmedomdöme.förattdettaskallvaramöjligtmåstevårapolitiskasamtal ochdiskussionervaraillustrativaochinformativaochintebelamrasmedmissförstånd ochmotsägelser. Dethandlarsåledesinteomattdenpolitiskadiskussioneniförstahandskall"fåossatt" röstapådenenaellerandralösningen.denskalliställetgöradetmöjligtföross medborgareattförståochtillämpasådanaprincipersomgörattvi,varochenavoss, medvårahandlingarkanmedverkatillattskapaettgottsamhälle. Vitroroftaattdetspråkviredanlärtossochbehärskarräckertillförattbelysade frågordetgäller.vitrorattspråketärsammaföralla.detäremellertidbarainom matematikenochdenformellafilosofinsommansträvarefterochanvändersigav tidlösa,absoluta,precistdefinieradeochentydigabegreppsomskallvaramöjligaatt inkluderaigivnalogiskasystem.ivardagsspråketssamtalochivåragemensamma övervägandenärordochbegreppaldrigentydiga ochskallhellerintegörasentydiga. Dåskullespråketförlorasinkommunikativakraft. 1 Språketärrekursivt.Meddettamenasattordochfraserkanrefereratillandraordoch frasersomisinturkanrefereratillytterligareordochfraserienoändligkedja.därmed fårordenständigtnymeningochennyanvändning.språketblirdåocksåytterligt flexibelt,ochständigtnyutvecklat. Vårtspråkärdärmedsärskiltlämpatattbeskrivadenframväxandekomplexaverklighet somlöpandeskapasavossmänniskor.språketgördärmedmänniskoartenöverlägsen allaandradjurarternärdetgällersamarbete.dennakompetensfinnsiindividenmenär enegenskaphosarten.förmåganharutvecklatsochförfinatshosdemänskliga individernaunderhelaevolutionen.densocialitetsomevolutionenlämnatiarvtilloss ärempati somärenkänslomässigkomponent ochsociokognitivaförmågorsomhar medtänkandetochsamtalandetattgöra. Tillägnandetavspråkochbegrepp Vårsocialitet,detvillsägavårempatiochvårasociokognitivaförmågor,geross förutsättningaratttillägnaossdetspråksomisinurgördetmöjligtförossattfungera samordnat,varesigdetrörsigomsmågrupperingar,samhällenelleriglobala sammanhang.viskiljerosshärvidfrånandradjurarter.viharexempelvisintesom bisamhällenfastainformativastrukturersomärnedärvdautanvåraordochbegrepp 1WennbergB Å(2011):Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling, http://www.forskarbyn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=108:sprakbrukets roll foersjaelvbild demokrati och verksamhetsutveckling &catid=97:sprakets foersvarsmurar&itemid=128 2
formasochförändrasövertid.ordochbegreppstårintehellerensammaochärinte entydiga. Ordochbegreppdefinierasavsittsammanhangochvadderefererartill.Inomretoriken talarmanomattspråkanvändningenlutarsigmoten"topik",ellerdenplatsvarifrån argumentenhämtas.andrabeskrivningaravsammasakärattmänskligaresonemang utgårfrånförgivettagandenoch/ellerväsensförklaringarsomformarlogikenidem. Dettabetyderattsamtalochargumentationeravgränsasavjustdentopikellerden väsensförklaringsomdeltagarnaanvändersombasförsamtalet. GeorgeLakoff,denamerikanskesemantikern,talaromattvarjesamtalharsin"frame" eller"ram"inomvilkenvissaanalyserblirrimligamedanandratänkbara argumentationsmönsterblirtystade,ologiskaochobegripliga.sådana"frames"är vanemässigtinövadeinomdenkulturkretsdärmanvistas.destyrsavdetkollektivi vilkadetillämpas. 2 Dessaspråkligamönsterharmedtidenblivitinprogrammeradeihjärnan,deaktiveras omedvetetochvihardärförsvårtattsläppademnärviengångfastnatidem.ettviktigt skältillattmanintekankommaöverensellerförståvarandraliggerdärföriattman saknarförmågaattseochanalyseraochöverskridadessaetableradespråkligamönster. Problemetförnutidsmänniskan ochförekonomeriallmänhet ärenligtenrapport fråncarnegiefoundationfortheadvancementofteaching bristenpåenbred humanistiskutbildningsomövarossattisamtalochöverläggningarhållafleraolika typeravframesochlogikerihuvudet.dennaoförmågaäralldelesuppenbarnärdet gällerdiskussionenomvindkraften. 3 JagmenarattdetärdennaoförmågasomgjortPersdiskussionermedolikapolitikerom vindkraftochvidkraftskollektivobegripligaochmissvisande. Förattlösauppdemissförståndsomdykeruppisamtalenomvindkraftmåstedet därförenligtminmeningskapasspråkligaalternativsomkanförändraochutveckla samtaletsgrundlägganderetorikochlogiksåattdenverklighetvigemensamtmöter, ochskallhantera,blirbegripligochmöjligattgemensamtanalysera.därförblirsamtal somdeibålstaden23marsviktigaförvarochenavoss. 2LakoffG(2008):Thepoliticalmind.WhyYoucan tunderstand21st CenturyPoliticswithan18th CenturyBrain. 3SeBengtKristenssonUgglasartikel"Barahumaniorakanfårekonominpårättvägigen"iSvDKultur21 december2011. 3
Vindkraftskollektivet Vibrukaruppfattaett"kollektiv"somensammanslutningavmänniskorsomengagerar sigiattframställaennyttighetsomallamedlemmarnaikollektivetharanvändningför. Andrabegreppavliknandeslagär"skördelag"eller"allmänning". BegreppentäckerdelvisAristotelesbegrepp"ekonomi"somomfattadedetenskilda hushålletsresursanvändningochhusbondensskyldighetermotdessmedlemmar. Aristotelessåghusbondensomdensomskullesetillattresursernafördeladesoch användesklokt,medanviidagalltmermenarattdettaocksåkanskegenom"sociala kontrakt"mellanmedlemmarnasjälvamedhjälpavenslagssjälvregleringdär medlemmarnagemensamtsertillattkontraktenhålls. Isådanakollektivharvarjedeltagaresåledesettansvarförresurshushållningenochatt detskerenrättvisfördelningmellanmedlemmarnaavderesursermanförvaltarochav detsomproduceras.dettainnebärocksåattenskildamedlemmarintekantillåtas missbrukaresursernapåbekostnadavdegemensammatillgångarnaellertillförfångför andramedlemmar.justfråganom"allmänning"hardärförstorbetydelsefördagens klimatdiskussion.denharingåendediskuteratsavnobelpristagarenelinorostrom. 4 Allafårinteutsammasakuturenallmänning.Varochendrarnyttaav sammanslutningenpåolikasätt.allmänningenharsåledesettunikt"bruksvärde"för varjedeltagare.allmänningarfinnsiolikagestalter.iexempelvisbostadsrättsföreningar kanmanbehövabetalaeninträdesavgiftochlöpandeservice ochdriftskostnaderföratt fåvaramed.manbetalarinteettprisför"varan"utanförattbostadsrättengerenett bruksvärde.dettabruksvärdeharingentingmedenprissättningpå"marknad"attgöra. Resurshushållningenskötsinternt. Resurshushållninggenomenmarknad Resurshushållninginomramenförenkollektivbruksprincipärnågotheltannatänden resursfördelningsommantänkersigskegenomenmarknad.resurshushållningenpå enmarknaduppstårenligtteorinmedautomatikutifrånolikaformeravobjektiva fördelningsnycklar "denosynligahanden". Skälettilldettaärattdeltagarnaien"marknad"sträckersiglångtutanfördet"vi"som definierasavettkollektiv.iettsådantomfattande"vi"kanmanintehasammaansvar förvarandra,förresursanvändningenochförresursfördelningensommanharinomett kollektiv.mantvingasanpassasigtillettyttreregelsystemsometablerarspelreglerna förmarknaden. Tankeninomdenklassiskanationalekonominärdåattekonominfungerarbästomvar ochenagerarutifrånsitt"egenintresse".varochenbetalarförvaranellerprodukten utifrånvadmanärvilligochkanbetalaochprisetsättsgenomdeöverenskommelser somdågörs.ursådanaöverenskommelserskapasbytesvärdet. 4OstromE(2009):Allmänningensomsamhällsinstitution.Kristianstad:Arkivförlag 4
Vinstuppstårnärproducentenkanåstadkommaproduktenellervarantillenlägre kostnadänvaddenkansäljasför.denklassiskanationalekonominförutsätterdåatt vinstenstimulerartillenökadochbilligareproduktiongenomattansamlassomkapital ochsedaninvesterasisådantsomkanåstadkommaenfortsattförbilligadproduktion. Konkurrensen,ochdenfriarörligheten,görsedanattproduktionenautomatiskt"flyttas" ditdärdenärbilligast. Omkonkurrensenfungeraridealtsåkanköparendärföralltidräknamedattkunnavälja denbilligastevaran.enligtdenklassiskanationalekonominblirdåresursfördelningen optimal.mendennaföreställningharemellertidipraktikenvisatsighamångafelkällor. Någonidealmarknadfungerarförvissointe.Konkurrensenlederiblandtillhögrepriser äntilllägre.fråganärdärföromdenklassiskanationalekonominfortfarandeärrelevant idagenssamhälle. Närdetgällerdiskussionenomdenvindkraftsommansomdelägareerhållerfrånett vindkraftskollektivsådelarjagpersuppfattningattbytesvärdenoch marknadsresonemangärirrelevantaavtvåskäl.delsförattdeleveransermanfår genomkollektivetintefrittkanbytasmedandrautanförkollektivetdådeocksåär knutnatillmedlemmensegetengagemangikollektivetochdelsförattelmarknadenär avregleradochattprissättningendärförärfri. Andratolkningaravbegreppetkollektiv Genominfluenseravdenklassiskanationalekonominhardetmedtidensketten metonymiskförskjutningavinnebördenavbegreppetkollektiv.kollektivharkommit attbetecknaenägandeformsomihöggradliknaraktiebolag detvillsägaen sammanslutningavägareavenproducerandeenhetsomagerarpåenmarknad. Mantänkersigattägarnadåärmediproduktionenistörreellermindreomfattning. Ekonomisktfungeraremellertidverksamhetensomvilketvinstdrivandeföretagsom helstsomsäljersinaprodukterpåenmarknad.skillnadenäratthandelnmedandelar vanligeninteärlikafrisomhandelnmedaktier. Annarsärskillnadernaintesåstora.Andelensomsådananseshaettvisstvärdeochkan sessomeninvestering.denkansäljasochköpaspåfinansmarknaden.enuttagsskattpå deprodukterdelägarnatarutblirdånaturligeftersomdeltagarnaikollektivet"tjänar på"attinteköpadempåöppnamarknaden.denvinstmansomdelägaregörgenom uttagenkandåbetraktassomnaturaförmån. GrundproblemetiPersfallärattdennaspecifikatolkningavbegreppetkollektivinteär giltigeftersomkollektivetinteproducerarströmfördenöppnamarknadenutanbaraför dessmedlemmar. 5
Enförvirraddiskussion Redaniovanståenderesonemangåterfinnervisåledesomfattande betydelseförskjutningarsomförvirrarochförsvårardenpolitiskadiskussionenom dessafrågor.vindkraftkollektivetingåriprincipinteienmarknadförelkraft.detär endastvidtillfällenavöverskottellerunderskottsommanknyterantillelmarknaden. Gränsdragningarnaäremellertidsvåra.Liknandemotsägelserfinnspåenmängdandra områden,exempelvisvårdbolag,friskolor,bostadsrätteretc.därdetrenakollektiva engagemangetsannoliktärmerfruktbartförattskapaenbraverksamhetänförsöken attetableraenfabriksliknandeverksamhetdärmanvändersigmoten"marknad"och därvinstenärrättesnöret. Villmanökavinstenmåstenämligenkostnadernareducerasochvinsternainvesterasi enökadproduktivitetsåattmarknadenförägarkonstellationenständigtökar.dettastår istarkmotsättningtilldenkollektivatankenivilkenenåterinvesteringavvinstenskall gemedlemmarnaalltbättreutbyteavderasinsats. Vindkraft varaellertjänst? Denmetonymiskaförskjutningenhandlarocksåomattdeklassiskaekonomiska teoriernatarutgångspunktiproduktionochprissättningavvarorochprodukter.många sådanaresonemangbliremellertidmotsägelsefullanärdetillämpaspåtjänster.den grundläggandeskillnadenmellanenvara/produktochtjänstärattproduktenfysiskt kanlagrasmedantjänstenkonsumerassamtidigtsomdenproduceras.elenergiäri dettafallettmellantingmenuppfyllerändåmångaavdesärskildaegenhetersom vidlåterentjänst. Tjänstenmåsteexempelvisvaratillängligjustnärdenbehövsförattdenskallhanågot värde.atterbjudadenförtidigtellerförsentgördenvärdelös.vadsombetydernågot ärsåledesbruksvärdetförenenskildavnämaresnarareänbytesvärdetpåenmarknad. Dennaegenhetgörattdetsomkallas"serviceleveranssystemet"förentjänstharen särskildbetydelse. Serviceleveranssystemetmåstevaraavensådankaraktärattdetäravstämttill avnämarensbehovochsituationbådeitidochkvalitetförattvärdetföravnämarenskall varahögt.dettagörenorganisationsformsomärbaseradpåproduktionavvaror mindrelämplig.dennabyggerpåenstyckstillverkning,standardiseringoch rationaliseringmedanetttjänsterbjudandemåstekaraktäriserasavhögtillgänglighet, multifunktionalitet,variationochflexibilitet.mångatjänsterkräverdessutomett fördjupatsamarbetemellangivareochmottagareföratthaettvärde. Iprincipkanmandärförsägaattproduktionavtjänsteerbjudandenärmerlämpadeför enkollektivsamarbetsformändeproduktionsformersomidagtillämpas. Tjänsteerbjudandenkräverdessutomennärhetochensamhörighetinomett"vi"som vanligproduktionochdistributionavvarorochprodukterinteärberoendeav.av 6
ovanståendeskälärocksåmanagementfrågornaheltannorlundavilketblandannat visatsavrickardnorman. 5 Okunnighetenomdettafaktumhargjortattkvalitetsdiskussionernablivitmissvisande ochattmanintelyckatsfinnatillräckligtbrakriteriermedvilkatjänstekvalitetenkan observeras.manöverföriställetoftaokritisktetttänkandehämtatfrånproduktionav varorochproduktertillserviceleveranssystemet. Elproduktionärförståsettspecialfall.Närdetgällerelproduktionkanmankonstatera attdencentralafråganföravnämaren,ochossandramedborgare,ärartenav serviceleveranssystemet,snarareänpriset.serviceleveranssystemetharnämligen betydelseförklimatet.valetavsystemavgörvarifrånenerginkanhämtasochdärförom denkankallas"ren"eller"smutsig"energi. Bytesvärdesprincipenbliridettafalldestruktiveftersom"marknadskrafterna" uppfattarenergisomenergi.demedverkardåintetillglobalresurshushållningutanstyr produktionenditdenär"billigast"oberoendeavomdethandlarom"ren"och förnyelsebareller"oren"ochändligenergi. Marknadskrafterna,såsomdeidagfungerar,kansåledesidettafallintepåettrelevant sättoptimeraochfördelaresursanvändningen.resursoptimeringenkaninteordnasav konsumentensjälvgenomattbytaelleverantörgenomattsneglapåpriset.enda chansenförkonsumentenattsjälvpåverkaförloppetäriställetattväljaett serviceleveranssystemsomuppfyllerklimatkraven idettafallettvindkraftverk. Försökenattstyramarknadenmed"utsläppsrätter"blirettslagilufteneftersomdet inteärsjälvaproduktionsprisetsomärproblemetutanhurenergingenereras.såsom Pernoteratsåinnebärutsläppsrätterattmanspärpådenpenningmängdsomfinnsi systemetvilketparadoxaltnoginteminskarprisetförkonsumentenutansnarare stimulerardeexisterandeproducenternaattgenereraänmersmutsigenergitillallt högrepris. Lösningenpåproblemetverkarjustnuvaraattdeolämpligaserviceleveranssystemen fårkonkurrensavenstormängdsmålokala,självständigaochegenfinansierade kraftverksomdrivssomkollektivochsomkanplacerasdärförutsättningarnaär gynnsamma. Krematistik Ettkomplicerandeproblemidagensklassiskanationalekonomiärattävenpengarhar kommitattbetraktassom"varor".marknadsbegreppetharmetonymisktkommitatt tillämpaspåhandelnmedpengarochkapital.förvaltningenavpengarskallgeen avkastningpåsammasättsomenfabrik.därmedfrikopplasbruksvärdetänmerfrånde ekonomiskadiskussionersomförs.mankanutanvidarepåståattbruksvärdetnumera 5NormannR.(1983):Servicemanagement.Ledningochstrategiitjänsteproduktion.BättreLedarskap. Stockholm:Liber. 7
ärheltutraderatfråndeekonomiskpolitiskadiskussionersomförs.därmedblirde politiskasamtalenomekonominbarasamtalompenningadministration krematistik ochdärmedirrelevantaförmedborgarna. Sålängesamtalenförtsmellan"experter"påförvaltningsplanetharsådanaoklarheter ochmotsägelsersomjaghärnämnttidigareintespelatsåstorrolleftersomsådana samtaldåhandlatomattkommaframtill"spelregler"somtillfredsställerdeolika intressensomärinblandade.utgångspunktenförvårdemokratiharjusedanlängevarit attintressentgrupperochsamhällsaktörerskallknytassammanmedhjälpavolika reglerings ochuppföljningssystemutformadeavrepresentanterfördessaintressen. Dettavarenrelevantinställningvidindustrisamhälletsbegynnelse.Tidernahar emellertidförändrats.människanssocialitetharalltmerutvecklatsmotdetsom ChristianWelzelmedflerakallar"Individualmodernity".Dennanyaochalltmerspridda inställninginnebärattdenenskildamänniskanvilltaökatansvarförsigochsin situation. 6 Dåblirövergripandeochkollektivalösningaralltmerointressanta.Detäristället principernadebyggerpåsombetydernågot.omdessainteuppfattasbegripliga, trovärdiga,rättvisaochrimligakandeintetillämpasavdesomberörsavdemoch resultatetuteblir. Omdeunderligganderesonemangenintehållerstreckuppståroftaondacirklar.Jumer obegripligabeslutenär,destomermåstedebasalaresonemangsomdebyggerpådöljas fördemsomberörs.destomermåstemananvändasigavhyckleriochförskönande omskrivningar.därförärdenspråkligabehandlingenavdessafrågorviktigocksåför demokratin. 7 6WelzelC(2007):IndividualModernity,kapiteltioiDalton&Klingman,TheOxfordHandbookofPolitical Behaviour.NewYork:OxfordUniversityPress. 7FishkinJ(2011):Närfolkettalar.Deliberativdemokrati&konsultationavallmänheten.Göteborg: BokförlagetDaidalosAB. 8