Begrepp och språkande



Relevanta dokument
Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter?

Språkbrukets roll för självbild, demokrati och verksamhetsutveckling av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Att dra grisen i svansen

Allmänningens grunder

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Bevittnar vi totalitarismens återkomst? av Bengt Åke Wennberg

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Att dra grisen i svansen

Samhällskunskap Demokrati

Samtal som medel för kunskapsintegration

E-dialog.

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

10 november Plats: Kommunstyrelsens sessionssal, Palanderska gården tisdagen den 10 november 2009, kl

Föreningen Forskarbyn Ölsdalens ekonomi

Internationell strategi

Motion om att skapa diskussionsforum på Sala kommuns hemsida

Från brukssamhället till brukarsamhället

Regional digitaliseringsstrategi. Från varför till hur

MOTION 1 Svenska Brukshundklubbens kongress

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Ölsdalen

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Den nu obeaktade kollektiva kompetensen och intelligensen

Vem vill bli entreprenör?

Kommunkontoret, sessionssalen onsdag 12 januari 2005, klockan

Röster om folkbildning och demokrati

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Förarbete, planering och förankring

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Handlingsplan vid hot och våld riktat mot förtroendevalda i samband med offentliga sammanträden

Flens Golfklubb. Datum: , 12:00 Bana: Norrtorps Golfbana. Start: Hål: Förnamn: Efternamn: Klubb: HCP: Tee: S-HCP: Klass: ETH 12:00

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn Ölsdalen

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

NCC Construction Sverige AB 2

Verksamhetsberättelse för den ideella Föreningen Forskarbyn

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

om demokrati och föreningskunskap

Preliminär aktivitetsplan

Skolambassadör för EU

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR PLANFÖRUTSÄTTNINGAR SAMRÅDSHANDLING SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Kommunhuset, A-salen, Tierp kl. 09:00 11:00

MÖTEN SOM BYGGER PÅ SYSTEMFÖRSTÅELSE OCH SENSEMAKING

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN

Med partnering når vi tillsammans bättre resultat.

Lean Healthcare. Program. - rapport från verkligheten /06 ST Forum

Ingela Elfström. Malmö

Varför en Framtidsvecka?

Ett samlat Riksarkiv - resan, vägen och målet. Gunilla Nordström

Meningsfullhet. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Egen El för hållbar utveckling Finansieras av ELAN-programmet och Göteborgs Energi

Skolinspektionens verksamhet

Digitaliseringens transformerande kraft

Demokrati på barns vis Hur? När? Varför?

Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun

Kulturnämnden. Yttrande: Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi

SKB. Redovisning av enkäten till Köande medlemmar. 8 Oktober 2014

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar

Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645

PUBLIC ACCESS 2010 : 8 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik

Utbildningskatalog hösten Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

Bengt-Åke Rehn (S), ordförande, Mora Marie Olsson (S), Orsa Kjell Tenn, (C), Älvdalen

Redovisning av erhållet kommunalt partistöd avseende år 2016

Styrelsemöte Dalby GIF

Den nordiska modellen - universalismens principer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

KVALITET & STYRNING I VARA KOMMUN

Plan för Överenskommelsen i Borås

MIND THE GAP. Program december 2015 Uppsala Konsert & Kongresshus. Moderatorer: Matilda Amundsson Mikael Andersson Stina Wollter

Varför, vad och hur?

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vårt Skellefteå Verksamhetsberättelse för demokratiberednigens arbete 2013 och handlingsplan 2014

När strukturer och processer står i vägen Reflektioner och diskussioner om förutsättningar för övergripande förändringar

Indelningskommittén, Fi 2015:09

Islands President Ólafur Ragnar Grímssons tal på konferensen om handel och kultur i Vasa i Finland den 27 augusti 1997

TILLITSBASERAD STYRNING

Om trafiksystemets karaktär

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Det politiska spelet. Studentlitteratur. Medborgare, medier och politiker i den representativa demokratin

VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE

Kommunstyrelsens arbetsutskott Lennart Ohlsson (c) ordförande Micael Arnström (s) vice ordförande Bengt Mård (m) Tommy Edenholm (kv)

Motion till riksdagen 1989/90:K605. av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt. (båda s) Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Kumlasjöns förskola

HUR KAN DET KOMMUNALA STÖDET TILL UNGDOMSFÖRENINGAR UTFORMAS?

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

Transkript:

120318 2BW Några reflektioner om bruksvärden, bytesvärden, ekonomi och krematistik inför Föreningen Forskarbyn Ölsdalens möte i Bålsta den 23 mars 2012 Bengt ÅkeWennberg IsambandmedPersberättelseomVindkraftenochuttagsskattenvidOpen2011kom jagatttänkapåaristotelesdistinktionermellan"oikosnomos"ochkremastitikoch mellan"bruksvärden"och"bytesvärden".hänvisningarnatillaristotelesharjagförstås hämtatfrånjoséramírez.oikosnomosbetyderenligthonomursprungligenhushållning ochknyterantillbruksvärdetmellankrematistikhandlarompenninghanteringoch knyterantill"bytesvärdet". JagtrorinteattAristoteleskansäganågotomvårmodernaekonomi.Ävenomsåvore, såriskerarjagattmissförståhonom.jaganvänderiställethansbegreppsomenhjälpatt bättrebeskrivaenvardagsverklighetdärspråketinteverkarräckatill. EnutgångspunktförminareflektionerärJoséRamírezpåpekandeattdepolitiska resonemangenomfrågorivilkavimedborgareharanledningattvaraengageradeblir vilseledandeochmotsägelsefullapågrundavattdetskerenbetydelseförskjutning genomdetsominomretorikenkallasmetonymiskaprocesser. MetonymierärenligtRamírezenspråkligvanasominnebärattviersätterdetvitänker på(ochdeordvivanligenharanväntfördet)mednågotannatochnärliggandemen ändåintesammasak.vadaristotelesbetecknadesom"krematistitik"harsåledesivår tidblivit"ekonomi".dengrundläggandemeningenmedhansbegrepp"ekonomi"har uppgåttifråganompenninghanteringsnarareänresursförvaltning. Bengt-Åke Wennberg 12-3-21 10.26 Deleted: detanvänderför Metonymiskaförskjutningaridetpolitiskasamtaletinnebärattvikankommaattmena ochtalaomsammasak,menmedolikaord,elleromolikasakermedsammaord. Precisioneniargumentationengårdåförlorad.Ytlighetibegreppsbildningenochbrist påspråkligförankringgörocksåattresonemang,argumentationochsamtalkanbli förvirrandeochmissledande.jagskallsenareiartikelnargumenteraförhurdetta påverkarsamtalenomvindkraften. Metonymiskförskjutningärdessutomenmaktstrategisomgörpolitiskmanipulation möjlig.denkanledainigodtyckligaochoftaauktoritäraochintressestyrdabeslutoch åtgärderochdärmedrentdestruktivaochtotalitärautvecklingslinjersommanmåstese uppmed.persförsökattfåtillståndkonstruktivasamtalomvindkraftoch vindkraftskollektivärenpraktiskdemonstrationavdennariskdärdenpolitiska demokratinsättsifara. FÖRENINGENFORSKARBYN Ölsdalen134,69391Degerfors,telefon0586726126

Begreppochspråkande Mankanfrågasigvarförmanskalldiskuteravindkraftochvindkraftskollektivsomen språkligfråga.dettahängersammanmedattviidagintelängreslavisktkanlutaoss motschematiskaregelsystemochlösningar.vimåsteiställetvarochenläraossatt användademmedomdöme.förattdettaskallvaramöjligtmåstevårapolitiskasamtal ochdiskussionervaraillustrativaochinformativaochintebelamrasmedmissförstånd ochmotsägelser. Dethandlarsåledesinteomattdenpolitiskadiskussioneniförstahandskall"fåossatt" röstapådenenaellerandralösningen.denskalliställetgöradetmöjligtföross medborgareattförståochtillämpasådanaprincipersomgörattvi,varochenavoss, medvårahandlingarkanmedverkatillattskapaettgottsamhälle. Vitroroftaattdetspråkviredanlärtossochbehärskarräckertillförattbelysade frågordetgäller.vitrorattspråketärsammaföralla.detäremellertidbarainom matematikenochdenformellafilosofinsommansträvarefterochanvändersigav tidlösa,absoluta,precistdefinieradeochentydigabegreppsomskallvaramöjligaatt inkluderaigivnalogiskasystem.ivardagsspråketssamtalochivåragemensamma övervägandenärordochbegreppaldrigentydiga ochskallhellerintegörasentydiga. Dåskullespråketförlorasinkommunikativakraft. 1 Språketärrekursivt.Meddettamenasattordochfraserkanrefereratillandraordoch frasersomisinturkanrefereratillytterligareordochfraserienoändligkedja.därmed fårordenständigtnymeningochennyanvändning.språketblirdåocksåytterligt flexibelt,ochständigtnyutvecklat. Vårtspråkärdärmedsärskiltlämpatattbeskrivadenframväxandekomplexaverklighet somlöpandeskapasavossmänniskor.språketgördärmedmänniskoartenöverlägsen allaandradjurarternärdetgällersamarbete.dennakompetensfinnsiindividenmenär enegenskaphosarten.förmåganharutvecklatsochförfinatshosdemänskliga individernaunderhelaevolutionen.densocialitetsomevolutionenlämnatiarvtilloss ärempati somärenkänslomässigkomponent ochsociokognitivaförmågorsomhar medtänkandetochsamtalandetattgöra. Tillägnandetavspråkochbegrepp Vårsocialitet,detvillsägavårempatiochvårasociokognitivaförmågor,geross förutsättningaratttillägnaossdetspråksomisinurgördetmöjligtförossattfungera samordnat,varesigdetrörsigomsmågrupperingar,samhällenelleriglobala sammanhang.viskiljerosshärvidfrånandradjurarter.viharexempelvisintesom bisamhällenfastainformativastrukturersomärnedärvdautanvåraordochbegrepp 1WennbergB Å(2011):Språkbruketsrollförsjälvbild,demokratiochverksamhetsutveckling, http://www.forskarbyn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=108:sprakbrukets roll foersjaelvbild demokrati och verksamhetsutveckling &catid=97:sprakets foersvarsmurar&itemid=128 2

formasochförändrasövertid.ordochbegreppstårintehellerensammaochärinte entydiga. Ordochbegreppdefinierasavsittsammanhangochvadderefererartill.Inomretoriken talarmanomattspråkanvändningenlutarsigmoten"topik",ellerdenplatsvarifrån argumentenhämtas.andrabeskrivningaravsammasakärattmänskligaresonemang utgårfrånförgivettagandenoch/ellerväsensförklaringarsomformarlogikenidem. Dettabetyderattsamtalochargumentationeravgränsasavjustdentopikellerden väsensförklaringsomdeltagarnaanvändersombasförsamtalet. GeorgeLakoff,denamerikanskesemantikern,talaromattvarjesamtalharsin"frame" eller"ram"inomvilkenvissaanalyserblirrimligamedanandratänkbara argumentationsmönsterblirtystade,ologiskaochobegripliga.sådana"frames"är vanemässigtinövadeinomdenkulturkretsdärmanvistas.destyrsavdetkollektivi vilkadetillämpas. 2 Dessaspråkligamönsterharmedtidenblivitinprogrammeradeihjärnan,deaktiveras omedvetetochvihardärförsvårtattsläppademnärviengångfastnatidem.ettviktigt skältillattmanintekankommaöverensellerförståvarandraliggerdärföriattman saknarförmågaattseochanalyseraochöverskridadessaetableradespråkligamönster. Problemetförnutidsmänniskan ochförekonomeriallmänhet ärenligtenrapport fråncarnegiefoundationfortheadvancementofteaching bristenpåenbred humanistiskutbildningsomövarossattisamtalochöverläggningarhållafleraolika typeravframesochlogikerihuvudet.dennaoförmågaäralldelesuppenbarnärdet gällerdiskussionenomvindkraften. 3 JagmenarattdetärdennaoförmågasomgjortPersdiskussionermedolikapolitikerom vindkraftochvidkraftskollektivobegripligaochmissvisande. Förattlösauppdemissförståndsomdykeruppisamtalenomvindkraftmåstedet därförenligtminmeningskapasspråkligaalternativsomkanförändraochutveckla samtaletsgrundlägganderetorikochlogiksåattdenverklighetvigemensamtmöter, ochskallhantera,blirbegripligochmöjligattgemensamtanalysera.därförblirsamtal somdeibålstaden23marsviktigaförvarochenavoss. 2LakoffG(2008):Thepoliticalmind.WhyYoucan tunderstand21st CenturyPoliticswithan18th CenturyBrain. 3SeBengtKristenssonUgglasartikel"Barahumaniorakanfårekonominpårättvägigen"iSvDKultur21 december2011. 3

Vindkraftskollektivet Vibrukaruppfattaett"kollektiv"somensammanslutningavmänniskorsomengagerar sigiattframställaennyttighetsomallamedlemmarnaikollektivetharanvändningför. Andrabegreppavliknandeslagär"skördelag"eller"allmänning". BegreppentäckerdelvisAristotelesbegrepp"ekonomi"somomfattadedetenskilda hushålletsresursanvändningochhusbondensskyldighetermotdessmedlemmar. Aristotelessåghusbondensomdensomskullesetillattresursernafördeladesoch användesklokt,medanviidagalltmermenarattdettaocksåkanskegenom"sociala kontrakt"mellanmedlemmarnasjälvamedhjälpavenslagssjälvregleringdär medlemmarnagemensamtsertillattkontraktenhålls. Isådanakollektivharvarjedeltagaresåledesettansvarförresurshushållningenochatt detskerenrättvisfördelningmellanmedlemmarnaavderesursermanförvaltarochav detsomproduceras.dettainnebärocksåattenskildamedlemmarintekantillåtas missbrukaresursernapåbekostnadavdegemensammatillgångarnaellertillförfångför andramedlemmar.justfråganom"allmänning"hardärförstorbetydelsefördagens klimatdiskussion.denharingåendediskuteratsavnobelpristagarenelinorostrom. 4 Allafårinteutsammasakuturenallmänning.Varochendrarnyttaav sammanslutningenpåolikasätt.allmänningenharsåledesettunikt"bruksvärde"för varjedeltagare.allmänningarfinnsiolikagestalter.iexempelvisbostadsrättsföreningar kanmanbehövabetalaeninträdesavgiftochlöpandeservice ochdriftskostnaderföratt fåvaramed.manbetalarinteettprisför"varan"utanförattbostadsrättengerenett bruksvärde.dettabruksvärdeharingentingmedenprissättningpå"marknad"attgöra. Resurshushållningenskötsinternt. Resurshushållninggenomenmarknad Resurshushållninginomramenförenkollektivbruksprincipärnågotheltannatänden resursfördelningsommantänkersigskegenomenmarknad.resurshushållningenpå enmarknaduppstårenligtteorinmedautomatikutifrånolikaformeravobjektiva fördelningsnycklar "denosynligahanden". Skälettilldettaärattdeltagarnaien"marknad"sträckersiglångtutanfördet"vi"som definierasavettkollektiv.iettsådantomfattande"vi"kanmanintehasammaansvar förvarandra,förresursanvändningenochförresursfördelningensommanharinomett kollektiv.mantvingasanpassasigtillettyttreregelsystemsometablerarspelreglerna förmarknaden. Tankeninomdenklassiskanationalekonominärdåattekonominfungerarbästomvar ochenagerarutifrånsitt"egenintresse".varochenbetalarförvaranellerprodukten utifrånvadmanärvilligochkanbetalaochprisetsättsgenomdeöverenskommelser somdågörs.ursådanaöverenskommelserskapasbytesvärdet. 4OstromE(2009):Allmänningensomsamhällsinstitution.Kristianstad:Arkivförlag 4

Vinstuppstårnärproducentenkanåstadkommaproduktenellervarantillenlägre kostnadänvaddenkansäljasför.denklassiskanationalekonominförutsätterdåatt vinstenstimulerartillenökadochbilligareproduktiongenomattansamlassomkapital ochsedaninvesterasisådantsomkanåstadkommaenfortsattförbilligadproduktion. Konkurrensen,ochdenfriarörligheten,görsedanattproduktionenautomatiskt"flyttas" ditdärdenärbilligast. Omkonkurrensenfungeraridealtsåkanköparendärföralltidräknamedattkunnavälja denbilligastevaran.enligtdenklassiskanationalekonominblirdåresursfördelningen optimal.mendennaföreställningharemellertidipraktikenvisatsighamångafelkällor. Någonidealmarknadfungerarförvissointe.Konkurrensenlederiblandtillhögrepriser äntilllägre.fråganärdärföromdenklassiskanationalekonominfortfarandeärrelevant idagenssamhälle. Närdetgällerdiskussionenomdenvindkraftsommansomdelägareerhållerfrånett vindkraftskollektivsådelarjagpersuppfattningattbytesvärdenoch marknadsresonemangärirrelevantaavtvåskäl.delsförattdeleveransermanfår genomkollektivetintefrittkanbytasmedandrautanförkollektivetdådeocksåär knutnatillmedlemmensegetengagemangikollektivetochdelsförattelmarknadenär avregleradochattprissättningendärförärfri. Andratolkningaravbegreppetkollektiv Genominfluenseravdenklassiskanationalekonominhardetmedtidensketten metonymiskförskjutningavinnebördenavbegreppetkollektiv.kollektivharkommit attbetecknaenägandeformsomihöggradliknaraktiebolag detvillsägaen sammanslutningavägareavenproducerandeenhetsomagerarpåenmarknad. Mantänkersigattägarnadåärmediproduktionenistörreellermindreomfattning. Ekonomisktfungeraremellertidverksamhetensomvilketvinstdrivandeföretagsom helstsomsäljersinaprodukterpåenmarknad.skillnadenäratthandelnmedandelar vanligeninteärlikafrisomhandelnmedaktier. Annarsärskillnadernaintesåstora.Andelensomsådananseshaettvisstvärdeochkan sessomeninvestering.denkansäljasochköpaspåfinansmarknaden.enuttagsskattpå deprodukterdelägarnatarutblirdånaturligeftersomdeltagarnaikollektivet"tjänar på"attinteköpadempåöppnamarknaden.denvinstmansomdelägaregörgenom uttagenkandåbetraktassomnaturaförmån. GrundproblemetiPersfallärattdennaspecifikatolkningavbegreppetkollektivinteär giltigeftersomkollektivetinteproducerarströmfördenöppnamarknadenutanbaraför dessmedlemmar. 5

Enförvirraddiskussion Redaniovanståenderesonemangåterfinnervisåledesomfattande betydelseförskjutningarsomförvirrarochförsvårardenpolitiskadiskussionenom dessafrågor.vindkraftkollektivetingåriprincipinteienmarknadförelkraft.detär endastvidtillfällenavöverskottellerunderskottsommanknyterantillelmarknaden. Gränsdragningarnaäremellertidsvåra.Liknandemotsägelserfinnspåenmängdandra områden,exempelvisvårdbolag,friskolor,bostadsrätteretc.därdetrenakollektiva engagemangetsannoliktärmerfruktbartförattskapaenbraverksamhetänförsöken attetableraenfabriksliknandeverksamhetdärmanvändersigmoten"marknad"och därvinstenärrättesnöret. Villmanökavinstenmåstenämligenkostnadernareducerasochvinsternainvesterasi enökadproduktivitetsåattmarknadenförägarkonstellationenständigtökar.dettastår istarkmotsättningtilldenkollektivatankenivilkenenåterinvesteringavvinstenskall gemedlemmarnaalltbättreutbyteavderasinsats. Vindkraft varaellertjänst? Denmetonymiskaförskjutningenhandlarocksåomattdeklassiskaekonomiska teoriernatarutgångspunktiproduktionochprissättningavvarorochprodukter.många sådanaresonemangbliremellertidmotsägelsefullanärdetillämpaspåtjänster.den grundläggandeskillnadenmellanenvara/produktochtjänstärattproduktenfysiskt kanlagrasmedantjänstenkonsumerassamtidigtsomdenproduceras.elenergiäri dettafallettmellantingmenuppfyllerändåmångaavdesärskildaegenhetersom vidlåterentjänst. Tjänstenmåsteexempelvisvaratillängligjustnärdenbehövsförattdenskallhanågot värde.atterbjudadenförtidigtellerförsentgördenvärdelös.vadsombetydernågot ärsåledesbruksvärdetförenenskildavnämaresnarareänbytesvärdetpåenmarknad. Dennaegenhetgörattdetsomkallas"serviceleveranssystemet"förentjänstharen särskildbetydelse. Serviceleveranssystemetmåstevaraavensådankaraktärattdetäravstämttill avnämarensbehovochsituationbådeitidochkvalitetförattvärdetföravnämarenskall varahögt.dettagörenorganisationsformsomärbaseradpåproduktionavvaror mindrelämplig.dennabyggerpåenstyckstillverkning,standardiseringoch rationaliseringmedanetttjänsterbjudandemåstekaraktäriserasavhögtillgänglighet, multifunktionalitet,variationochflexibilitet.mångatjänsterkräverdessutomett fördjupatsamarbetemellangivareochmottagareföratthaettvärde. Iprincipkanmandärförsägaattproduktionavtjänsteerbjudandenärmerlämpadeför enkollektivsamarbetsformändeproduktionsformersomidagtillämpas. Tjänsteerbjudandenkräverdessutomennärhetochensamhörighetinomett"vi"som vanligproduktionochdistributionavvarorochprodukterinteärberoendeav.av 6

ovanståendeskälärocksåmanagementfrågornaheltannorlundavilketblandannat visatsavrickardnorman. 5 Okunnighetenomdettafaktumhargjortattkvalitetsdiskussionernablivitmissvisande ochattmanintelyckatsfinnatillräckligtbrakriteriermedvilkatjänstekvalitetenkan observeras.manöverföriställetoftaokritisktetttänkandehämtatfrånproduktionav varorochproduktertillserviceleveranssystemet. Elproduktionärförståsettspecialfall.Närdetgällerelproduktionkanmankonstatera attdencentralafråganföravnämaren,ochossandramedborgare,ärartenav serviceleveranssystemet,snarareänpriset.serviceleveranssystemetharnämligen betydelseförklimatet.valetavsystemavgörvarifrånenerginkanhämtasochdärförom denkankallas"ren"eller"smutsig"energi. Bytesvärdesprincipenbliridettafalldestruktiveftersom"marknadskrafterna" uppfattarenergisomenergi.demedverkardåintetillglobalresurshushållningutanstyr produktionenditdenär"billigast"oberoendeavomdethandlarom"ren"och förnyelsebareller"oren"ochändligenergi. Marknadskrafterna,såsomdeidagfungerar,kansåledesidettafallintepåettrelevant sättoptimeraochfördelaresursanvändningen.resursoptimeringenkaninteordnasav konsumentensjälvgenomattbytaelleverantörgenomattsneglapåpriset.enda chansenförkonsumentenattsjälvpåverkaförloppetäriställetattväljaett serviceleveranssystemsomuppfyllerklimatkraven idettafallettvindkraftverk. Försökenattstyramarknadenmed"utsläppsrätter"blirettslagilufteneftersomdet inteärsjälvaproduktionsprisetsomärproblemetutanhurenergingenereras.såsom Pernoteratsåinnebärutsläppsrätterattmanspärpådenpenningmängdsomfinnsi systemetvilketparadoxaltnoginteminskarprisetförkonsumentenutansnarare stimulerardeexisterandeproducenternaattgenereraänmersmutsigenergitillallt högrepris. Lösningenpåproblemetverkarjustnuvaraattdeolämpligaserviceleveranssystemen fårkonkurrensavenstormängdsmålokala,självständigaochegenfinansierade kraftverksomdrivssomkollektivochsomkanplacerasdärförutsättningarnaär gynnsamma. Krematistik Ettkomplicerandeproblemidagensklassiskanationalekonomiärattävenpengarhar kommitattbetraktassom"varor".marknadsbegreppetharmetonymisktkommitatt tillämpaspåhandelnmedpengarochkapital.förvaltningenavpengarskallgeen avkastningpåsammasättsomenfabrik.därmedfrikopplasbruksvärdetänmerfrånde ekonomiskadiskussionersomförs.mankanutanvidarepåståattbruksvärdetnumera 5NormannR.(1983):Servicemanagement.Ledningochstrategiitjänsteproduktion.BättreLedarskap. Stockholm:Liber. 7

ärheltutraderatfråndeekonomiskpolitiskadiskussionersomförs.därmedblirde politiskasamtalenomekonominbarasamtalompenningadministration krematistik ochdärmedirrelevantaförmedborgarna. Sålängesamtalenförtsmellan"experter"påförvaltningsplanetharsådanaoklarheter ochmotsägelsersomjaghärnämnttidigareintespelatsåstorrolleftersomsådana samtaldåhandlatomattkommaframtill"spelregler"somtillfredsställerdeolika intressensomärinblandade.utgångspunktenförvårdemokratiharjusedanlängevarit attintressentgrupperochsamhällsaktörerskallknytassammanmedhjälpavolika reglerings ochuppföljningssystemutformadeavrepresentanterfördessaintressen. Dettavarenrelevantinställningvidindustrisamhälletsbegynnelse.Tidernahar emellertidförändrats.människanssocialitetharalltmerutvecklatsmotdetsom ChristianWelzelmedflerakallar"Individualmodernity".Dennanyaochalltmerspridda inställninginnebärattdenenskildamänniskanvilltaökatansvarförsigochsin situation. 6 Dåblirövergripandeochkollektivalösningaralltmerointressanta.Detäristället principernadebyggerpåsombetydernågot.omdessainteuppfattasbegripliga, trovärdiga,rättvisaochrimligakandeintetillämpasavdesomberörsavdemoch resultatetuteblir. Omdeunderligganderesonemangenintehållerstreckuppståroftaondacirklar.Jumer obegripligabeslutenär,destomermåstedebasalaresonemangsomdebyggerpådöljas fördemsomberörs.destomermåstemananvändasigavhyckleriochförskönande omskrivningar.därförärdenspråkligabehandlingenavdessafrågorviktigocksåför demokratin. 7 6WelzelC(2007):IndividualModernity,kapiteltioiDalton&Klingman,TheOxfordHandbookofPolitical Behaviour.NewYork:OxfordUniversityPress. 7FishkinJ(2011):Närfolkettalar.Deliberativdemokrati&konsultationavallmänheten.Göteborg: BokförlagetDaidalosAB. 8