VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Den ekonomiska krisen innebär ökat söktryck på utbildningar på såväl grund- som kandidatnivå och på fristående kurser. Ett generationsskifte pågår både inom institutionen och i professionspraktiken. Kompetensutveckling i form av avancerade studier och ökad fortbildning efterfrågas alltmer av professionerna. Under året startade därför det nya masterprogrammet Digitala Tjänster och flera serier av kurser för flera målgrupper på distans. Arbete med kursplaner för det tredje året i webbredaktörprogrammet började utarbetas. Arbetet med att ytterligare förstärka och utveckla professionsinslagen i utbildningsprogrammen fortsatte liksom olika internationaliseringsinsatser. Delphi-undersökningen visar vilken forskning olika bibliotekskategorier efterfrågar och den nya kunskapen har även lett till att intresset för biblioteksforskning inom bibliotekarieprofessionen. Under året arbetade institutionens forskare med en ansökan om forskarexamensrättigheter. Fyra doktorander disputerade, tre lektorer docentbefordrades, en ny professor anställdes och två nya doktorander antogs. Under hösten hade institutionen besök av flera gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetar med att stärka sin profil och position regionalt, nationellt och internationellt. Intresset för utbildning och forskning har ökat inom flera områden exempelvis som barn- och skolbibliotek och social medier. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. Under hösten startade det nya masterprogrammet Digitala tjänster som byggts upp med hjälp av anslag från KKstiftelsen och även mastern International Digital Library. Intresset från fältet är stort av fortbildningar inom olika områden och under hösten startade därför flera fortbildningsserier på distans, halvfart. Ett för skolbibliotekarier, ett för barnbibliotekarier, ett i ledarskap, samt ett med inriktning Informationsspecialist och Informationsarkitekt med kurser från de två tidigare kandidatprogrammen. Även fristående kurser och valbara kurser utvecklas fortlöpande utifrån behov och aktiv omvärldsbevakning. Hur utbildningar profilerats Inom bibliotekarieprogrammet har en verksamhetsförlagd undervisning en av kurserna på sista terminen tillkommit där examinationsuppgifter knyts till professionella områden. Fler externa föreläsare har anlitats, vilket har uppskattats av studenterna. På det tvååriga Webbredaktörprogrammet har flera kursplaner reviderats mot bakgrund av erfarenheterna från första omgången av kurser, kursen Dynamiska webbapplikationer är ett sådant exempel. Ett nytt påbyggnadsår som leder fram till kandidatexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap med inriktning mot webbredaktör utvecklades under året. Året fördjupar studenternas kunskaper inom webbdesign, webbprogrammering och för in vetenskaplig textproduktion och metodologi. Det omstrukturerade Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" på distans startade för första gången vt 2009. Den innehållsliga tyngdpunkten i programmet ligger nu på kunskapsorganisatoriska kurser, unika för ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. 1

Masterprogrammet Digitala tjänster kultur, information & kommunikation startade hösten 2009 med cirka trettio studenter. Söktrycket var starkt för att vara en svensk masterutbildning: 66 förstahandssökande och ett flertal sena ansökningar. Huvuddelen av studenterna är yrkesverksamma inom biblioteks- och arkivområdet. Representanter för IDA och BLR ingår i programmets lärargrupp. Programmet har profilerats mot digitala tjänster inom kultur- och informationsområdena efter upprepade diskussioner med programmets ledningsgrupp och programgrupp i vilka båda drygt hälften av ledamöterna är professionsföreträdare Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Webbredaktörprogrammet använder kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Utöver lärplattformen Ping-Pong som används i alla program utnyttjas även Adobe Connect Pro för att kombinera video med stillbilder, text och ljud i undervisningen. Under kursen Textproduktion 1 genomfördes ett pilotprojekt där tentamen under salsliknande former på distans provades. Detta innebar att befintlig teknisk utrustning som studenter förutsätts ha tillgång till liksom programvaran Adobe Connect Pro användes. Härigenom kunde högskolans tentamensvakter, under support från CLU, övervaka studenter som genomför tentamen vid sina hemdatorer. Examinationen föll väl ut och flertalet studenter på kursen deltog. Söktryck/genomströmning Söktrycket har varit mycket gott överlag till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser exempelvis. På grund av att många av institutionens studenter studerar på distans samtidigt som de yrkesarbetar är genomströmningen lägre än för campus och den har sjunkit 19 % jämfört med 2008 då genomströmningen var ovanligt hög. Orsakerna är flera som att genomströmningen är lägre för distansstudenter och fristående kurser. Utbildningsprogrammen är fortfarande under uppbyggnad vilket resulterar i färre helårsprestationer (HPR). Konsekvensen av detta är att institutionen behöver planera för att något högre utbud 675 HST för att säkra att uppdraget 650 HST och intjänandebeloppet uppnås 2010 och framöver. En rad åtgärder kommer att vidtas för att öka genomströmningen som flexibel studietakt inom programmen, användning av portfolio, förstärka studentkontakten via Ping- Pong, variera examinationsformerna etc. Likaså kommer proportionerna mellan olika studieformer som campus, distans och fristående kurser att ses över. Totalt har BHS ett överskott på 1.442 tkr 2009. Institutionen nådde inte riktigt upp till utbildningsuppdraget 600 HST 2009 utan resultatet blev 597 HST och 391 HPR. En återbetalning sker därför med 1.366 tkr. Infrastrukturella satsningar Webbredaktörprogrammet fick under året ett särskilt datorrum för studenternas arbete med bildredigering, animations- och designuppgifter, samt provutskrifter av trycksaker till projektarbetet. Videokameror och webbkameror för distansundervisning har inköpts för lärare som undervisar i distanskurser. Framförallt på distansutbildningar och i fristående kurser används kontinuerligt programvaror och tekniker för kommunikation och lärande i webbmiljö. Studenters anställningsbarhet Institutionen gör flera satsningar för att öka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet och fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats är sådana exempel i Bibliotekarieprogrammet, likaså expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter. Portfolioarbete är likaså en del av studenternas förberedelser inför yrkeslivet. Karriärvägledning av studenter har skett med hjälp av HBs karriärvägledare. Institutionen anser att studenterna har god anställningsbarhet, i och med att programmen på såväl grund som avancerad nivå utvecklas i nära samarbete med professionsföreträdare. Pågående lågkonjunktur har försämrat läget och insatser behöver göras frö att bredda arbetsmarkanden.. 2

Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt och andelen manliga studenter har ökat något i bibliotekarieprogrammet. Genom webbredaktörprogrammet har en ökad regional rekrytering skett och studenterna är generellt något yngre. Önskvärt vore att rekrytera fler studenter med exempelvis en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Även validering av bibliotekarier utbildade i andra länder med kompletterande utbildningsinsatser utifrån det svenska bibliotekssystemet är en tänkbar åtgärd. BHS har beslutat att alla utbildningsprogram skall erbjuda en kurs på engelska för att öka internationaliseringen. Under 2009 var antalet utresande utbytesstudenter fem stycken varav en student genomförde Erasmuspraktik och övriga fyra studenter Erasmusstudier. En student åkte som freemover till Tjeckien och tre studenter har genomfört praktik, två stycken på företaget Philips i Nederländerna och en på EUI Library i Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En orsak till minskningen är att utbildningarna lagts om för att anpassas till Bologna modellen (från 2-årig till 3- årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Antalet inresande utbytesstudenter var 17 stycken. 15 av dem kom via Erasmus och övriga två via Nordplus-nätverket. Under 2009 övertog institutionen koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden. Koordineringsansvaret innebär samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Institutionen har under året arbetat intensivt med att formalisera kontakten med två universitet i Australien; Queensland University of Technology samt Charles Sturt University. Arbetet har resulterat i två avtalsförslag, ett högskoleövergripande- och ett institutionsspecifikt avtal, som gör det möjligt att genomföra formaliserade lärar- och studentutbyte, inleda forskningssamarbeten etc. Institutionen har även under året tagit emot åtta inkommande gästlärare från bland annat USA, Kanada och Australien. Dessutom har en gästlärare från Ungern besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Norge respektive Estland (via Erasmus lärarutbyte). Lärare/forskare vid institutionen har under 2009 arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: kommitté (panel, styrelse, nämnd) åtta personer, Review tio personer, presentation (föreläsning, konferens) 16 personer, examination (avhandling) tre personer, projekt/nätverk sex personer, forskarskola en person, samt forskning en person. Institutionen kommer under 2010 att erbjuda flera internationella forskare möjlighet att vistas vid institutionen under längre perioder. Syftet med dessa utbyten är att stärka den internationella profilen vid institutionen, ge studenter på t. ex bibliotekarieprogrammet möjlighet att ta del av internationella forskares erfarenhet i den ordinarie utbildningen och att stärka den internationella forskningsmiljön vid institutionen. 2009 var andra året för Mastersprogrammet Digital Libraries and Information Services. Antalet studenter ökade kraftigt från 40 till 400 sökande i tredje antagningen. Flertalet av studenterna har redan en examen i biblioteks- och informationsvetenskap och är erfarna yrkesutövare. De ser programmet som en slags kompetensutveckling och uppdatering inom ämnesområdet. Studenterna kommer från hela världen: Europa, Asien, Afrika, USA, Australien och även från Sverige. Än så länge är det enbart Latinamerika vi inte har lyckats nå. Institutionen har uppnått ett initialt mål, att locka arbetande bibliotekarier och informationsspecialister från hela världen. Det övergripande målet med programmet är att utrusta studenter med kunskap som efterfrågas i professionen. Det handlar om utveckling och ledning av digitala kollektioner och informationssystem i olika typer av organisationer som bibliotek, myndigheter, forskningsorganisationer och privata företag. Flertalet studenter är yrkesverksamma bibliotekarier, medan andra studenter har examen i data, ekonomi, utbildning och arbetar på olika positioner i olika typer av organisationer och företag. Ett problem är att en stor andel studenter cirka 60 % slutar efter den första kursen. Vi undersöker vad det beror på och hur vi ska kunna åtgärda det. 3

PROFESSION BHS hade 2009 rektors uppdrag att arrangera seminarieserien Profession & vetenskap, om Högskolan i Borås profil och framtid. Serien inkluderade fyra seminarier: Vad är profession? Kan professionsbegreppet utmanas? Vad är ett professionslärosäte? samt Hur ska Högskolan i Borås utvecklas som professionslärosäte? Professionsserien utmynnade även i flera publikationer. BHS startade under året ett elektroniskt nyhetsblad riktat till professionen BHS-Nytt vilket kom ut fyra gånger och togs emot positivt. I september hade BHS en monter och två stora seminarier på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium om skolbibliotek genomfördes under professor Louise Limbergs ledning och ett om Borås Tidnings debutantpris tillsammans med regionbibliotek Västra Götaland. Miniseminarium hölls av Magnus Torstensson och Frances Hultgren och fler framträdande skedde på Svensk Biblioteksförenings biblioteksscen med Jenny Johannisson, Jenny Lindberg och Anna Lundh. Prefekt Margareta Lundberg medverkade i en debatt kring framtidens biblioteksyrken, som arrangerades av DIK-förbundet. Professionsanknytning av utbildningarna Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionsstyrelsen har under året haft många både stora och små ärenden. De externa ledamöterna är engagerade och lämnar synpunkter i olika frågor. Utbildningsrådet är en tillgång för utbildningarnas utveckling och fick under hösten två nya ledamöter: Petra Petroff och Annika Hellström, som har koppling till Webbredaktörprogrammet och informationsutbildningar. Även fyra studentrepresentanter ingår. De nya serierna med fortbildningskurser har referensgrupper knutna till sig för fortsatt utveckling av professionsrelevansen. Till mastern Digitala Tjänster-programmet finns en ledningsgrupp och en programgrupp med stark förankring inom professionerna på såväl ledningsnivå som en mer operativ nivå. Dessutom är huvuddelen av studenterna yrkesverksamma. Programmet kännetecknas av kopplingar till professionen, bl.a. utvecklas för kommande kurser ett nära samarbete med Kungl. biblioteket och Stadsbiblioteket i Göteborg. Kunskapsutbyte inom ramen för utbildningen, såväl för lärarkåren som för studenterna, har skett med flera internationella gäster under året: Associate professor Marie L. Radford från Rutgers University, NJ, USA, Senior lecturer Annemaree Lloyd från Charles Sturt University (CSU), Wagga Wagga, Australien, Professor Tatjana Aparac-Jelušić vid Universitetet i Zadar, Kroatien. Studenterna vid programmet har en representant i programgruppen. Utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Webbredprogrammet är utvecklat i nära samarbete med professionsföreträdare, vilket även gäller det fördjupningsår som togs fram under 2009. Många gästföreläsare ingår och svarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Professionsanknytningen sker även genom ett unikt koncept som kallas Legio Orbis, som går ut på att examinerade studenter som anställts eller som är egenföretagare får tillgång till ett nätverk av experter där de själva efter hand utgör viktiga noder. Samarbetet sker framför allt genom gästföreläsare som ansvarar för kortare eller längre inslag i olika kurser. Dessutom bygger vi upp en samverkan genom tidigare nämnda expertnätverket Legio Orbis. Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet Samarbete med kulturlivet och professionen sker främst genom utbildningarna men även genom den årliga konferensen Mötesplats inför framtiden. Konferensen är ett samarrangemang mellan BHS, BLR och stadsbiblioteket, samt Bibliotekstjänst. Konferensen 2009 fick mycket goda omdömen och vi planerar vidareutveckla konferensen som firar 10 år oktober 2010. BHS och Centrum för kulturpolitisk 4

forskning utarbetade ett remissvar till Kulturutredningen och anordnade även ett öppet seminarium kring utredningen. Utveckling av generella kompetenser i enlighet med Forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012 Institutionen har under året också arbetat med att kvalitetssäkra examensarbetet i de nya kandidatprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation de viktigaste när det gäller utbildningen av studenter, likaså är internationalisering en viktig del av institutionens framtida utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Kvalitetssamordnare har under 2009 arbetat med att sprida kunskap om HBs kvalitetspolicy och om institutionens modell för systematiskt kvalitetsarbete i de olika utbildningsprogrammen. Kvalitetsarbete har presenterats och diskuterats vid två personalmöten under året. Dessutom har en s.k. kvalitetsdialog genomförts vid arbetsmöten inom alla utbildningsprogram, där frågor såsom säkringen av den pedagogiska, strukturella och vetenskapliga kvaliteten, samt anknytningen till professionerna diskuterats. Särskilt fokus har lagts på rutiner för utvärdering och återrapportering av kurser. Modellen för systematiskt kvalitetsarbete har anpassats utifrån synpunkter från utbildningarnas lärare samt med hänsyn till HSVs nya rutiner för utvärderingar av kvaliteten. Kvalitetssamordnaren har deltagit i Kvalitetsrådets Utvärderingsutskott, samt besökt HSVs kvalitetskonferens. Erfarenheter därifrån har förmedlats via intranätet samt på kvalitetsdialoger. Ett arbete med att samla alla kvalitetssäkrande dokument relevanta för grundutbildningen på institutionens intranät har påbörjats. Dessutom har en enkät kring behov av framtida kompetens och kompetensutveckling genomförts bland alla kursansvariga och redovisats vid personalmöten och ledningsmöten. Ett nytt tjänsteplaneringssystem "TFU" för planering och uppföljning av lärares arbetssituation har införts likaså en ny beräkningsnyckel för att beräkna kursbudget. Det systematiska kvalitetsarbetet i bibliotekarieprogrammet har bedrivits bland annat genom fokusgruppsintervjuer. Utgångspunkten för intervjun var dels studenternas erfarenheter från utbildningen utifrån de olika årskullarna, dels de synpunkter som framförts i tidigare intervjuer och som dokumenterats i programrapporten. Fokusgruppsintervjun varade i ca två timmar och följde de kategorier för kvalitet som utarbetats vid institutionen: pedagogisk, vetenskaplig och strukturell kvalitet, samt professionell relevans. Webbredaktörprogrammet följer HBs och BHS riktlinjer för kvalitetsarbete och utvärdering. Under 2009 genomfördes utöver reguljära programutvärderingar, där studenternas kursvärderingar utgör ett viktigt inslag, även en programutvärdering (vilken förövrigt också är ett reguljärt inslag) där både studentenkät och fokusgruppsintervjuer med studenter utgjorde grundlag. En programrapport har publicerats i Ping-Pong och på BHS hemsida för kurs- och programrapporter. På denna sida offentliggörs för alla intresserade de rapporter som är ett uttryck för BHS kvalitetsarbete och där man också kan läsa vilka åtgärder som genomförs för att utveckla kvaliteten i institutionens kurser och program. En viktig del av institutionens kvalitetsarbete är att anknyta institutionens forskning till såväl undervisning som utveckling av nya utbildningsprogram och kurser. Forskningsanknytningen av grundutbildningen såväl som kvalitetssäkringen av forskning och forskarutbildning har granskats noga i arbetet med att ansöka om rättigheter till att utfärda doktorsexamen inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bland annat har rutiner för kursplanering, kursutvärdering och utvärdering av forskarutbildningen förstärkts under året. Forskningsanknytning finns på en basal nivå på det tvååriga webbredaktörprogrammet genom kurslitteratur och en del av lärarnas erfarenheter, medan programmet fokuserar på att utveckla studenternas förmåga att skapa, upprätthålla och utveckla webbplatser i teknisk, estetisk och innehållsmässig bemärkelse. Det är framför allt under fördjupningsåret som 5

forskningsanknytningen tydliggörs och tyngre metodologiska och vetenskapliga aspekter förs in i utbildningen. Hållbar utveckling Den årliga professionskonferensen Mötesplats inför framtiden, 14-15 oktober inleddes med två föredrag om hållbar utveckling. David Karlsson, Nätverkstan Kultur i Väst, beskrev hur kultur kan bidra till hållbar utveckling. Docent Jan Nolin talade om informationsvetenskap och hållbar utveckling utifrån de olika officiella dokument (FN, Bruntlandsrapporten bland annat) som finns och frånvaron av tankar i dessa dokument kring hur information kan användas för att skapa ett hållbart samhälle. Studenterna från första terminen på Bibliotekarieprogrammet deltog i konferensen. Exempel på kurser där hållbar utveckling ingår är: Introduktion för bibliotekariestudenterna hösten 2009, hade rubriken Mångfald, jämställdhet och hållbar utveckling. Kurserna textproduktion och presentationsteknik tog upp frågor som rör hållbar utveckling och mångfald. Den 20 oktober deltog BHS i norden största fikapaus, en tävling för enskilda och organisationer på temat rättvisemärkt. Antal deltagare blev 30 personer och det bjöds på hembakad banankaka tillsammans med informationsmaterial om arbetet med rättvisemärkt. Doktorand Jonas Söderholm intervjuades i Västra Götalands Regionbiblioteks tidskrift Framsteg om sin planerade forskning kring bland annat hållbar utveckling och bibliotek. STUDENTINFLYTANDE Fokusgruppsintervjuer är en bra metod att diskutera bibliotekarieutbildningen med studenter. Önskvärt är att fler studenter deltar i framtiden. En viktig aspekt är att kunskapsutbyte sker i båda riktningar. Lärarna får vetskap om studenternas uppfattningar och samtidigt tillfälle att förklara avsikten bakom utbildningens upplägg. Vi uppmuntrar studenterna från programmets start att ta kontakt med kurs- och programansvariga för att föra fram sina synpunkter på utbildningen. Utöver nämnda programutvärdering på Webbredaktör 08 gjordes i december också en terminsuppföljning på de studenter som antogs ht 09 genom en enkät i Ping-Pong. Denna fick hög svarsfrekvens och ligger till grund för en uppföljningsrapport som publiceras våren 2010. Förutom deltagande i Institutionsstyrelsen för studentrepresentanter fortlöpande samtal med prefekten dessutom har studentkåren representanter i Utbildningsrådet och i institutionens Lokala arbetsmiljökommitté från och med hösten 2009. FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2009 Under en stor del av året har institutionens forskningsledare Lars Höglund tillsammans med professorer, docenter, studierektor forskning samt forskningssekreteraren sammanfattat institutionens forskning och förberett en ansökan om forskarexamensrättigheter med ett tiotal bilagor och tabeller. Under processen med att ta fram en ansökan för biblioteks- och informationsvetenskap har institutionens unika ställning när det gäller kvalitativ god utbildning på samtliga utbildningsnivåer och den starka forskningsmiljön synliggjorts. Arbetet har lett till en tydligare profilering där de olika forskningsprogrammen tre tyngdpunkter betonas: (1) informationsanvändning/ informationsbeteende, (2) digitalisering och digitala bibliotek samt (3) bibliotek, kultur- och informationspolitik. Här ingår också sociala medier, vilket även behandlas i ett VR-projekt där institutionen medverkar. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskningen inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter utvecklas och beviljades externa medel från EU respektive VR under året. Ett nytt projekt erhöll medel från KK-stiftelsen för forskning om digital samverkan på distans. Vidare beviljade FoU-nämnden projektet Folkbiblioteket som offentlig kulturinstitution mellan autonomi och beroende. Samarbeten kring vetenskaplig publicering pågår med såväl BLR som VG-regionen. 6

I årsskiftet var Delphi-studien klar och presenterades i olika professionssammanhang. Intresset för studien vars arbete letts av Elena Maceviciutes och Tom Wilson har varit stort och studiens resultat beskriver vilka frågor professionen anser är viktiga att beforska. Studien åberopas ofta av praktiker. I april anordnade institutionen ett nordiskt forskningsseminarium under ledning av Louise Limberg. Samarbete kring forskning och forskarutbildning sker med företag såväl som med offentliga institutioner. I samarbete med Kungl biblioteket har inför årsskiftet en ny professionsdoktorand Lars Björk anknutits till institutionen inom ramen för digitaliseringsforskningen. Alen Doracic antogs som doktorand i ett FOU-projekt om professionsetik. Ytterligare tre doktorandtjänster utlystes i slutet av året med anknytning till pågående projekt. Under året skedde fyra disputationer: Frances Hultgren, Åsa Söderlind, Ruth Nalumaga och Krister Johannesson. Tre postdoctjänster söktes inför 2010, ytterligare tre lektorer har docentbefordrats Katriina Byström, Bo Jarneving och Roger Blomgren. Förutom dessa kompetenshöjningar har två gästprofessorer anknutits inför 2010. Olof Sundin rekryterades som professor efter Louise Limberg. Hösten 2009 var fylld av studiebesök (KB, Norge och Kina) och gästforskare som: Annmaree Lloyd, Tatjana Aparec Jelusic, Helene Partridge, Silvia Edwards och Christine Bruce, vilket lett till flera samarbetsavtal med respektive universitet. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareutvecklats, vilket beskrivs närmare i institutionens underlag för Högskolans ansökan om examensrätt. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta. Forskningsprojektet Expertis, auktoritet och kontroll på Internet: en studie av formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer (EXAKT) med finansiering från Vetenskapsrådet 2008-2010 har under året ägnat sig åt insamling och analys av forskningsmaterial samt börjat publicera artiklar och konferensbidrag baserat på några av delstudierna. De inblandade forskarna har dessutom inbjudits till att presentera forskning från projektet vid konferenser och möten för yrkesverksamma vid ett flertal tillfällen under året. Se Kalendarium samt Publikationer på projektets webbplats http://projektexakt.wordpress.com. En grupp forskare på institutionen har bildat en grupp för att under rubriken "Folkbiblioteken - förr, nu och i framtiden: Profession, politik, praxis" genomföra ett antal delstudier vars resultat förhoppningsvis blir en eller två antologier som publiceras i samband med 100-årsjubileet av starten av den svenska folkbibliotekspolitiken. Ansökan om medel har inlämnats till rektor. Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen ligger relativt högt 90 totalt och har under senare år haft en ökande andel i internationella referee-tidskrifter och ökat antal citeringar. Samtidigt sker ofta publicering i professionstidskrifter och i samband med internationella konferenser. Institutionens tidskrifter finns numera som Open-Access tidskrifter tillgängliga på nätet. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgången till forskningens resultat. I det danska ministeriets projekt om bl.a. katalogisering av hela värdens vetenskapers tidsskriftmassa med hänsyn till framtida registrering av publikationer och tilldelning av medel till universiteten, placerades NKT (Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift) i kategori 2, som är den högsta mest prestigefyllda kategorin. Där högst 20 % av tidsskrifterna kategoriseras. Förutom de två ordinarie numren av NKT gavs även ett extranummer ut. Innehållet i detta tog utgångspunkt i en rapport som två medarbetare vid KPC gjorde 2008: "Nordiska kulturfonden: En utvärdering och omvärldsanalys 2008". Doktorand Marisa Pontis artikel utsågs till Highly Commended Award Winner at the Literati Network Awards for Excellence 2009. Artikeln har titeln A LIS-collaboratory to bridge the research-practice gap och ansågs vara ett av de mest imponerande arbeten utgivarna sett under 2008. Artikeln beskriver Collaboratorier, det vill säga organiserade samarbeten med teknikstöd över nätet, som 7

virtuella lärandegrupper och beskriver hur detta tillämpas för konkret samarbete mellan forskare och praktiker inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området och hur metoden möjliggör för deras respektive kunskaper att framföras och integreras i gemensam problemlösning. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning kan två huvudrisker: rekrytering och genomströmning identifieras. Utbildningar på andra orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) utgör risker när det gäller rekrytering eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter på kandidat och masternivå. Konkurrenterna är främst övriga fyra utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap och andra fortutbildningsanordnare såsom region-/länsbibliotek, högskolebibliotek samt andra informationsorganisationer. Inom några år minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket ökar konkurrensen ytterligare och bör leda till en satsning på nya målgrupper, men också på fortbildning av redan yrkesverksamma. En strategi är att ha ett varierande utbildnings- och kursutbud på kandidatnivå av bibliotekarie, informationsyrken, samt webbredaktör och motsvarande masterutbildningar som även kan balanseras med fortbildningar och fristående kurser. En annan strategi är att lärare vid högskolan i högre grad samarbetar när det gäller utveckling av utbud och genomförande av kurser och utbildningar. Internationellt arbete är en ytterligare möjlighet att rekrytera studenter inte minst på master och forskarnivå. Det starka varumärke som Bibliotekshögskolan utgör kan samtidigt försvåra att nå nya målgrupper. Här pågår analys av hur vi kan bredda och/eller profilera både utbildningar och forskning. Ökad omvärldsbevakning och insatser på pågående digitalisering, kommunikation via nätet genom exempelvis sociala medier är exempel på nya insatser inom kurser och utbildningar. Att studenter i exempelvis masterutbildningarna på distans är yrkesverksamma är ett problem eftersom det varit avhopp när studenter inte hinner med studierna eftersom de arbetar heltid. Genomströmningen på distans och fristående kurser är överlag lägre än campusstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter är studieovana. Åtgärder kan vara flexibel studietakt och att dela upp kurser i delmoment likaså att förbättra studentkontakten med både när- och distansstudenter exempelvis via Ping-Pong och att variera examinationsformerna. Forskning Tre risker kan urskiljas inom forskningsområdet. Den största risken är svårigheten att erhålla externa forskningsmedel. Konkurrensen är stor och området saknas exempelvis i Vetenskapsrådets bedömningslista över forskningsområden. Att göra forskningsansökningar tillsammans med interna eller externa institutioner eller partners är en strategi. Ökad samverkan med starka externa partner tycks vara nödvändigt för att erhålla större externa anslagen påtaglig risk är att institutionen på sikt kan ha svårt att upprätthålla en tillräckligt stor volym doktorander. Detta kan åtgärdas genom en kombination av att högskolan finansierar en viss volym och att externa anslag söks och beviljas. I detta sammanhang betonar institutionen betydelsen av att även vidareutveckla konceptet med professionsdoktorander. Intresset för forskning ökar i professionerna och här finns på sikt en potential. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg att fortsätta. Den tredje risken är svårigheten att rekrytera och även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetens- och befordringsinsatser är en väg att säkra kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för läraroch forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt nödvändigt att institutionen ges goda möjligheter att utveckla och stärka B & I-ämnet för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens internationell ställning. 8