Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp



Relevanta dokument
Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som har utsatts för sexuella övergrepp

Varmt välkomna! Barnrättsdagarna Örebro VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Fridebos förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematisk uppföljning av placerade barn

Varmt välkomna. Nationella konferensen om kvinnofrid

Aktualiseringar i den sociala barnavården

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Lärande utvärdering i praktiken

Hälsa och kränkningar


Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sahlgrenska Universitetssjukhus

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Samtliga månadsanställda jan apr 2017

2011/57-IFN-063 (Västerås stad)

Sjukhusundervisningen Östersund Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Idbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Anställningsbar i tid

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Samverkan i Laxå kommun

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Enkätundersökning om Kriscentrums tjänster

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Styrgruppen för det sociala området

1) Kommunerna ska i högre utsträckning använda sig av mer kunskapsbaserade och verkningsfulla metoder.

Tillsynsutveckling i Väst

Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad Eva Carlsson, ordförande, hälsar ledamöterna välkomna och öppnar sammanträdet.

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karlavagnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samtliga månadsanställda jan apr 2018

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Ungas psykiska hälsa i primärvården. Psykiatriberedningen7 juni 2018

Likabehandlingsplan för Berga förskola

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Utvärdering av Barnahus Skaraborg Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Samtliga månadsanställda jan aug 2018

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

GR IFO-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Lotsning, hänvisning och råd en telefonjour för äldre

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Rutin vid misstanke om sexuella eller andra övergrepp på förskolor i Borås Stad.

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldrastödsprojektet 16-25

Samtliga månadsanställda jan aug 2017

Västbus hur funkar det?

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Våld i nära relationer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

HANDLINGSPLAN

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Handlingsprogram för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Herrgårdens förskola

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Beställningsunderlag 2015

Mänskliga rättigheter

Granbergs Fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

Policy: mot sexuella trakasserier

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

De förstår alla situationer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvinnors rätt till trygghet

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Transkript:

Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton: 4 maj 2012

Bakgrund Sexualbrott ett växande problem. Under 2010 anmäldes 5960 våldtäkter i Sverige. 44 % rörde barn under 18 år. Kraftig ökning av anmälningar de senaste tio åren. Unga människors utsatthet. Statistik från gynakuten SU/Sahlgrenska visar att det främst är unga under 25 år som söker vård efter övergrepp. 39 % av polisanmälda våldtäkter avser minderåriga i V. Götaland år 2010. Unga är ofta i beroendeställning. Unga saknar vuxnas förmåga att hantera sina skador på. Både pojkar och flickor drabbas. År 2010 polisanmäldes 283 våldtäkter i Gbg (92 % flickor/kvinnor). År 2010 polisanmäldes 851 våldtäkter i Västra Götaland (95 % flickor/kvinnor). 2

Rapporterade sexualbrott vid akutmottagningen SU/Sahlgrenska Gynekologi 3

Vi kan konstatera att detta är ett samhällsproblem. Frågan är hur samhällets stöd kan förbättras? 4

Kan samverkan mellan organisationer lösa något av problemet? 5

Många organisationer är berörda av Exempel på några: polisen åklagarmyndigheten beroendekliniken kvinnosjukvården frågan.. frivilligsektorn barnkirurgen Barn- och ungdomspsykiatrin ungdomsmottagningen VKV MUM socialtjänsten Stödcentrum för unga brottsoffer Olika samhällsuppdrag Olika utgångspunkter Olika logiker 6

Om projektet Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) genomförde ett projekt med syfte att bidra till metodutveckling och bättre samverkan för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp. Projektet pågick mellan mars 2010 okt 2011. Målgrupp för projektet var personer mellan 13 och 25 år. Fokus på det akuta omhändertagandet och handläggning efter sexuella övergrepp där spårsäkring ingår, samt bemötande/omhändertagande av personer som har utsatts tidigare. Förebyggande insatser eller behandling av förövaren ingick ej. Projektet inkluderade både representanter från offentliga och ideella organisationer i Göteborg och sex kranskommuner. 7

Projektets mål 1. Utsatta för sexuella övergrepp i åldersgruppen 13 25 år inom Storgöteborg* ska få ett gott bemötande/omhändertagande oberoende av var de söker hjälp, 2. Det ska vara lätt för utsatta unga/unga vuxna att söka olika former av hjälpinsatser, 3. All personal som möter unga/unga vuxna utsatta för sexuella övergrepp ska ha god kunskap samt tydliga rutiner kring identifiering, bemötande, omhändertagande, uppföljning, samordning och dokumentation, 4. Samverkan över verksamhetsgränser och samordning av insatser ska utvecklas. *) Gbg, Mölndal, Härryda, Partille, Kungälv, Ale och Öckerö 8

Aktiviteter i projektet Ett trettiotal organisationer träffades vid ett antal projektmöten i två separata grupper; en för offentligt anställda och en för verksamma i ideella organisationer. Förutom dessa möten genomfördes en kartläggning av organisationerna, ett par utbildningstillfällen samt en samverkansdag. Dessutom skapades en informationsbroschyr. 9

Samverkansdagen på Hotell Riverton, 7 dec 2010

Det bästa tycker jag, det var ju den här Riverton. Det tycker jag var en fantastisk dag alltså, mingla runt med människor som jobbade mycket med det här och träffa så mycket olika, polisen, sjukvården. Alla vara ju liksom under samma tak. 11

Utvärderingens upplägg och genomförande FoU i Väst/GR fick i uppdrag att följa och utvärdera projektet i samband med att det startade våren 2010. Utvärderingen baserades på läsning av bakgrundsmaterial, observationer av möten, kommunikation via e post, intervjuer, fokusgrupper och en e postenkät. Deltagare i utvärderingen var VKV anställda och projektmedverkande. 12

Processutvärdering FÖRUTSÄTTNINGAR PROCESS RESULTAT 13

Processutvärdering FÖRUTSÄTTNINGAR 14

Sammanfattning förutsättningar VKV var en ung organisation (2009) när projektet startade. projektägarens legitimitet? förmåga att nå ut? projektets angelägenhet? Projektet uppfattades som angeläget. Ingen tyckte att stödet till unga utsatta fungerade tillräckligt bra. Projektets arbete påverkades av att det vände sig till organisationer med en bredare inriktning än mot unga som utsatts för sexuella övergrepp. Antagandet att samverkan behövde förbättras mellan organisationerna delades inte av alla. Projektdeltagarna tyckte att samverkan fungerade sämst mellan ideella och offentliga organisationer. Deltagarna hade olika åsikter om det behövdes mer kunskaper om metoder. Det huvudsakliga budskapet var att de metoder som finns inte används i tillräcklig omfattning pga. resursbrist. 15

Processutvärdering PROCESS 16

Sammanfattning process Vad är ett projekt? Vad var detta för slags projekt? Det fanns en oklarhet kring projektets ambitionsnivå och strategi. Några uppfattade att målet var kartläggning samt skapandet av en informationsbroschyr. Andra att projektet syftade till verksamhetsutveckling. Upplevelse av delaktighet i projektet De flesta som intervjuades sa att de upplevde sig som delaktiga. Hälften av dem som besvarade enkäten tyckte det. Förtroende för projektledningen Frågan var formulerad utifrån att det var VKV/Vgr som stod bakom projektet. Det fanns ett samfällt stöd för projektledningen och deras engagemang. Värdefulla aktiviteter inom ramen för projektet Samverkansdagen, informationsbroschyren och utbildningsdagarna. 17

Bristande upplevelse av delaktighet.. Har man möte så ska det vara aktivt. Då ska man känna att man använder sin tid på rätt sätt. Och det är ju då jättemycket människor som sitter där och alla ska kunna känna att de bidrar med någonting, så att säga. kvinnojourer och, alltså många, har jobbat så himla länge med det. Det finns så stor kunskap och erfarenhet att vi skulle kommit in tidigare. Det var någonting som jag reagerade på från början, men sedan så släppte jag nog det lite, för jag tyckte att det ändå var bra ordnat faktiskt. 18

Processutvärdering RESULTAT 19

Vad tyckte projektdeltagarna som helhet? De allra flesta (14 av 17 som besvarade enkäten) ansåg att projektet var bra eller mkt bra. Projektet bidrog till ett nätverk och förbättrad samverkan. Bra början till kontaktnät bland annat. Så viktigt att känna till varandras verksamheter. Några kommentarer ifrågasatte hur projektet var förankrat. Hur det förankras i organisation i förhållande till kommun samt till verksamheterna. En person tyckte att projektet hade för mycket fokus på sjukvård samt akut fas. Bra syfte. Sjukvårdsfokus. Fokus på det akuta, långtidsfokus saknas. 20

Projektets betydelse för unga utsatta? Positivt att projektet uppmärksammade båda könen (intervjuer). jag har jättemånga pojkar ska jag säga, mer pojkar än flickor, små pojkar på NN än vad jag har flickor som har varit utsatta och som ju mår rätt dåligt. 14 av 17 personer som besvarade enkätfrågan trodde att projektet kunde få stor eller mycket stor betydelse för klienter/patienter. Kommentarerna handlar om att projektet kan underlätta kontakter mellan organisationer och att det på sikt kan leda till bättre samverkan och bemötande. Genom att det blir lätt att hitta, veta vem som gör vad och få hjälp med kontakt. Vi kan kontakta varandra för råd och stöd och info och underlätta för den unge. På lång sikt kan det leda till bättre samverkan och bättre bemötande av den som drabbats. 21

Projektets betydelse för unga utsatta? forts. Betydelsen av att fortsätta träffas för att vidareutveckla samarbetet kommenterades. Det beror på hur kunskap och nätverk tillvaratas om man fortsätter att jobba med frågan. och En kommentar handlade om behov av nya verksamheter. Det krävs nya verksamheter. 22

Resultat i förhållande till projektets mål Resultatet från utvärderingen visar att projektet främst har bidragit till två av fyra målsättningar: 1. att underlätta för målgruppen att söka hjälp, samt 2. utveckla samverkan/samordning över verksamhetsgränser. Däremot är det tveksamt om projektet har bidragit till: 3. att all personal har god kunskap samt tydliga rutiner för identifiering, bemötande, omhändertagande, uppföljning, samordning och dokumentation. 4. att målgruppen ska få ett gott bemötande oberoende av var de söker hjälp. Men ytterligare ett projekt genomfördes av VKV som syftade till förbättrat omhändertagande och mer enhetliga rutiner i sjukhusvården inom hela Västra Götalandsregionen. 23

Förslag på fortsättning De flesta önskade fortsatta nätverksträffar. VKV uppfattades som en naturlig sammankallare. Vilka ska ingå? Jag tror att det kan bli lite svårare att vi blir så många, att det är kanske bättre att när man skapar nätverk, att man gör det med dem som man faktiskt kommer ha kontakt med när man jobbar så att säga. Nätverk med chefer som har beslutsmandat eller ej? Det är viktigt att det inte bara är chefer i sådana sammanhang, för då blir det så långt ifrån dom som faktiskt möter det och jobbar med det. Det är dubbelt det där tycker jag. Önskar reflektera över organisationsgränser: Förslag att deltagarna tar med sig dilemman för diskussion. 24

Vad bidrog projektet till? Utifrån teorier om samverkan kan projektet sägas ha skapat förutsättningar för en bättre koordinering/samordning inom befintligt system. Verktyg/medel som har använts var: samverkansdagar/mötesplatser, nätverk, informationsfolder. Ett problem som identifierades var en oklarhet kring vilken eller vilka organisationer som har ansvar för att ta emot unga män efter våldtäkt/sexuella övergrepp. Därmed finns en risk för att de faller mellan stolarna. 25

Olika typer av samverkan Koordination/ samordning Olika organisationers insatser adderas till varandra. Kollaboration/ samverkan Olika organisationers samverkan sker i vissa former eller kring avgränsbara frågor. Integration Konsultation Flera organisationer slås samman och alla eller de flesta uppgifter blir gemensamma. En yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga insatser inom en annan organisation. 26

Konklusion och rekommendationer Projektet har bidragit till att uppmärksamma frågan sexuella övergrepp mot unga, samt kommunicerat att VKV är en aktör att vända sig till för fortsatt kunskap om sexuella övergrepp och våld i nära relationer. Utvärderingen visar att det finns ett stort intresse för fortsatt samverkan där VKV skulle kunna arrangera mötesplatser över organisationsgränserna. Det finns ett stort behov av diskussion och reflektioner hos professionella som möter målgruppen i sin yrkesutövning. 27

Konklusion och rekommendationer forts. Det finns en önskan om nya verksamheter, alternativt ett tydligt utpekande av ansvar hos verksamheter för att möta målgruppens behov. Inför framtida samarbete vore det bra att förtydliga vad som kan åstadkommas inom ramen för nätverket och inte. Om projektet ska kunna leda till bestående verksamhetsförändringar behöver VKV få i uppdrag att leda ett sådant arbete. Vidare behövs beslut på lednings /styrningsnivå som ger projektet mandat att bidra till verksamhetsförändring. Fler organisationer än de som har varit involverade i projektet bör ocksåingåsåsom vårdcentralerna, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten utanför Barnhuset, eftersom de också möter målgruppen som det här projektet riktar sig till. 28