Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå? Ambivalens hos pojken som han får vara i i leken God allians, pojken får pröva sina starka uttryck Utsatta barn gör ngt med oss som terapeuter I lek kan man göra allt, leknivån är aldrig farlig= terapeuten hade kunnat gå med på att döda L
Vinjett Mårten: Interventioner på förklarande nivå i början (varför händer det här och vem händer det? Du kastar sand därför att ) blir för hög nivå Terapeuten går ner på beskrivande nivå (vad är det som händer? vi ska sluta jag ska vara ond) nivå som pojken svarar på Pojken vill att terapeuten genom sitt engagemang ska ge leken mening/gå med på att den inte har mening, absolut inte tänka
Vinjett Mårten: Lek på symbolnivå? Pojken vill vara i kontakt, ord kan skapa avstånd. Leken är relationen Kan bli ensamt när terapeuten vill tänka Arg i början för att terapeuten har fel? (eller för att han blir tillskriven för mycket mening?) Balans mellan att förstå/vara i kontakt
Lek forts: Symbolfunktionen kräver att barnet nått depressiv nivå och kan sörja det förlorade objektet Kräver både frustration och tillräckligt goda erfarenheter för att nå dit Pojken vill ha hjälp att gå från psykisk ekvivalens till pretende mode, kräver att de är två som leker
Vinjett Mårten: Självförsörjande pojke, hjälper terapeuten /vi kan pröva/ (om att döda ) Skapa en skyddad plats dit man kan gå när man prövat Vad är pojken rädd/arg för? (att leken ska betyda det den betyder?) Lyfta bort hans historik, vara i leken, pröva alternativ i leken, pröva, göra om Hur kan terapeuten förmedla att det är tryggt?
Vinjett Mårten: Ta sin egen känsla av obehag på allvar (Alvarez) Tryggheten i rummet hänger ihop med hur terapeuten tar hand om egna reaktioner I vinjetten är det terapeuten som behöver känna sig trygg och skyddad, för pojken är det den egna inre vardagen som han gestaltar Lek på låtsasnivå men inte symbolnivå Pojken vet att han klarar mer hemskheter än terapeuten, är lojal med det hittar lösningar
Vinjett Mårten: Kanske en intervention som hållit fram skillnaden /du kan mer om såna här lekar än jag, jag vill leka bra lekar med dig men ibland behöver jag lite mer tid än du för att veta hur jag ska leka / /du har rätt det är på låtsas, vi prövar/ Den väg terapeuten väljer leder till att pojken prövar att vara på depressiv nivå tillsammans med terapeuten man kan hjälpas åt mot ondska. Innan han kan vara där på riktigt behöver ondskan delas mer men terapeuten gör tanken tänkbar
Den terapeutiska leken: Gränssättning, regler och struktur krävs för att leken ska kunna vara terapeutisk Vi behöver vara aktiva i leken Lekfulla inslag från oss bidrar till ökad symbolisering och att barnet får hjälp att skapa representationer av fantasier och känslor Som terapeuter behöver vi vara beredda på att sätta gränser i leken/i lek kan vi göra vad vi vill
Sadistiska lekar forts: Inte försöka undvika det perversa innehållet i leken Inte undvika oss själva i vår motöverföring, ta vårt obehag på allvar I den sadistiska leken finns paranoida drag som vi behöver kunna ta emot, att hålla barnets projektioner är ett jobb för terapeuter
Vinjett Agneta: Hur förstå dödandet och uppätandet? Hur förhålla sig? Flickan kör med terapeuten. Är inte lek i början. Viktigt att terapeuten är i leken. Fundera efteråt. Använd motöverföringen i leken. Det som ska dödas handlar om flickan. Är ifrågasatt på riktigt, rollen som lärare=någon som vet Flickan behöver förstå mer om sig själv Var börjar/slutar hennes aggressivitet?
Vinjett Agneta: Regressiva teman, tillbaka in i magen Något ohållet över hennes teman, att inte få ihop ont/gott, hjälpa henne med både och Inte så mycket affektinnehåll i leken Intervenera för att förstärka tonen i leken Flickan attackerar sina egna sämsta delar Bajsandet de där delarna vill man bli av med
Vinjett Agneta: Lek som är svår att dela. Flickan rör sig på en primitiv (delobjekt/paranoid schizoid) nivå. Vad behöver delas? Terapeuten intervenerar med affektiva utrop oj vad den dödar = bra nivå flickan klarar troligen varken att bli tillskriven affekt eller mening Terapeuten behöver vara barnet innan de kan vara två i rummet (Alvarez sid 19)=allt fokus på flickans lekfigur
Teknik: (Förklarande nivå, erbjuda alternativa meningar, varför-därför nivå, vem-du nivå, barnet klarar att tänka i två steg, ge tillbaka den projektiva identifikationen) Beskrivande nivå, tillskriva det barnet gör mening, förstärka meningen, (oj vad de dödar så arg.) vad-det nivå, hålla den projektiva identifikationen (förvirrad/attackerad) Vitaliserande nivå, insistera på att det finns mening, interventioner på tidig anknytningsnivå (lära barnet leka) (Oj)
Vinjett Agneta: Flickan har en instabilitet i själv/objrep Alvarez sid 25: när barnets inre objekt inte är användbara, inte har något värde, är för svaga eller too easily excited by perversion Kräver att man som terapeut härbärgerar, och vitaliserar de inre objekten Terapeuten intervenerar med fokus på att visa att hon är med, uppmärksamheten blir vitaliserande
Vinjett Agneta: Oj, var tar den vägen utforskande intervention på beteendenivå som flickan svarar på Lek som går från realistisk här och nu vi är två i rummet (Kalaha) till regressiv primitiv lek som blir svår att dela Pretende mode lek, flickan behöver inte ta ansvar för den
Vinjett Agneta: Leksekvens på pseudo triad nivå. Har inte omsorg inom sig. Stark inre driv att få dela på primitiv nivå, tror inte att den delen av henne går att dela = negativ självrep När terapeuten ligger nära flickans lek och beskriver det hon ser med affektiva utrop som oj kan flickan ta emot
Affektreglering: Som terapeut hjälpa barnet att uppfatta, namnge och bekräfta känslor. Behöver ske med försiktighet, nivån där man kan mötas spelar stor roll för hur vi kan intervenera kring affekt Ett sätt är att utgå från lekfigurerna Att nämna men inte rikta affekten (oj, vad arga)
Affektreglering: Svårt i terapier att verbalisera känslor Barnet värjer sig, upplever påståenden om att de har känslor som en attack Dissocierar (händerna för öronen), utageranden Hur ser barnets eget regleringssystem ut, hur lugnar barnet sig? (lämnar rummet, har sönder saker, blir föraktfull?) Intervenera på beteende nivå inte runt barnets affekter (oj vart tar den vägen, blev kanske för många)
Att hjälpa barnet att skapa mening: Barn som inte blivit förstådda (varit svåra att förstå) vet inte vad det är att bli förstådd, de har inte tillräcklig erfarenhet av det för att känna igen vad det är Barnet behöver hjälp att förstå sig själv Vi behöver vara barnet innan vi kan vara två i rummet
Lekförmåga: För att lekförmågan ska utvecklas krävs en känslig lekpartner som kan vara användbar när det gäller att lösa problem, att vägleda men inte dominera och som också har glädje av den gemensamma leken. Glädje i leken för oss som terapeuter kan vara att leken väcker intresse, vi vill förstå den