3 0 svenska bönders uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
bakgrund Lantbruksbarometern Lantbruksbarometern är en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1. Sifo har på uppdrag av LRF, LRF Konsult och Swedbank intervjuat 3 0 lantbrukare. Intervjuerna genomfördes per telefon mellan den januari och februari. I Lantbruksbarometern redovisas lantbrukarnas egna bedömningar och förväntningar om bland annat lönsamhet, investeringar, finansiering och den egna ekonomin. I rapporten görs också jämförelser mellan lantbrukarnas svar och andra statistiska uppgifter för att få en mera heltäckande bild av utvecklingen. Materialet redovisas som totalsiffror för Sverige, men också uppdelat på län. Projektgruppen för årets Lantbruksbarometer har varit: Jimmy Larsson, LRF Konsult (projektledare) Helena Högberg, LRF Konsult Lars-Göran Svensson, LRF Konsult Lars-Gunnar Ericsson, LRF Kjell Pettersen, LRF Hans Wennberg, Swedbank. Stockholm i april ISBN -1-3-0-
Innehåll SAMMANFATTNING 2 LÖNSAMHET 4 INVESTERING FINANSIERING MARKNAD ENERGI 1 ATTRAKTION 1 BESKRIVNING AV FRÅGORNA HELA RIKET I SIFFROR STOCKHOLMS LÄN 24 UPPSALA LÄN 2 SÖDERMANLANDS LÄN 2 ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2 JÖNKÖPINGS LÄN 2 KRONOBERGS LÄN 2 KALMAR LÄN 30 GOTLANDS LÄN 31 BLEKINGE LÄN 32 SKÅNE LÄN 33 HALLANDS LÄN 34 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN 3 VÄRMLANDS LÄN ÖREBRO LÄN 3 VÄSTMANLANDS LÄN 3 DALARNAS LÄN GÄVLEBORGS LÄN VÄSTERNORRLANDS LÄN JÄMTLANDS LÄN 42 VÄSTERBOTTENS LÄN 43 NORRBOTTENS LÄN 44 METODBESKRIVNING 4 innehåll LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN 1
Minskande lönsamhet TRE FJÄRDEDELAR av landets lantbrukare anser att lönsamheten var dålig under 0. Inför ökar optimismen och procent tror på en förbättring. Detta ska ses mot bakgrund av att många bönder upplever att det nu inte kan bli sämre. sammanfattning LÖNSAMHETEN I DAG Lantbrukarnas uppfattning om hur de ser på sin nuvarande lönsamhet har nu fallit kraftigt under två års tid. Endast 24 procent uppger att de tycker lönsamheten är ganska god eller mycket god, vilket är en försämring mot föregående år med sju procentenheter. Speciellt växtodlings- och mjölkproducenter har drabbats hårt under året, endast 1 respektive 21 procent anser att lönsamheten varit god. De som klarat sig bäst är ägg- och fjäderfäproducenter samt grisproducenter. Minskad lönsamhet är en trend över hela landet, men mest positiva är bönderna i Kalmar, Blekinge, Jämtlands och Västerbottens län. FÖRVÄNTAD LÖNSAMHET Förväntningarna på lönsamheten under ökar bland lantbrukarna. I genomsnitt är det procent som tror på en förbättring. Detta ska ses mot bakgrund av att man upplever att det nu inte kan bli sämre. Mest hoppfulla är de som producerar trädgårdsväxter, ägg och fjäderfä samt mjölk. Av mjölkproducenterna är det 0 procent som tror att lönsamheten kommer att vara bättre om ett år. I samtliga län har den förväntade lönsamheten för nästa år ökat bland lantbrukarna jämfört med föregående år. Skillnaden mellan andelarna som tror på förbättring i det minst optimistiska länet Västernorrlands län och det mest optimistiska Örebro län är 1 procent. VAR FEMTE GJORDE BYGGNADS- INVESTERINGAR UNDER 0 procent av lantbrukarna gjorde väsentliga investeringar i byggnader under 0. Detta är oförändrat jämfört med förra året. Samtidigt minskade antalet förprövningar av stallar till mjölkkor med 4 000 platser till cirka 24 000 platser under 0, medan antalet förprövade slaktgrisplatser ökade med 00 platser. MASKININVESTERINGARNA SJUNKER Andelen lantbrukare som uppger att de gjorde väsentliga investeringar i maskiner sjönk under 0 med 4 procentenheter till 33 procent. Totalt investerade bönderna enligt Maskinleverantörerna för cirka, miljarder kronor i maskiner under 0. Det är cirka 3 procent mindre än under 0. Traktorförsäljningen sjönk kraftigt i antal men minskningen i värde stannade vid 2 procent. UPPLÅNING PÅ REKORDNIVÅ Den sammanlagda utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 0/ till knappt miljarder kronor. Detta innebär en ökning under 0 med 1, miljarder kronor, vilket motsvarar drygt procent. I kronor är detta den högsta ökningen under de senaste tio åren. Ökningstakten under 0 var 1, miljarder kronor eller,2 procent. I jord- och skogsbruket har skulderna fördubblats under en åttaårsperiod. Dock har inte lönsamheten stigit i samma takt. INTRESSET ATT SÄLJA NÄRPRODUCERAT ÖKAR Hela procent av bönderna vill sälja sin produktion på närmarknaden. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan i fjol. Mest ökar intresset i Västernorrlands län där andelen ökat från 3 procent till 2 procent. Jämtlands och Västerbottens län följer Västernorrland med en andel på procent. Intresset varierar också med produktionsinriktning. Hos nötköttsproducenterna ökar andelen från procent i fjol till procent i år. SIDAN 2 LANTBRUKSBAROMETERN
ökande förväntningar FLER MJÖLKBÖNDER PLANERAR ATT SATSA ÄN ATT DRA NER. Andelen mjölkbönder som planerar att öka sin mjölkproduktion inom en treårsperiod stiger från till 2 procent i år. Detta kan jämföras med andelen på procent som vill minska alternativt upphöra med sin produktion. Fortfarande planerar mer än var femte mjölkproducent att upphöra eller minska sin produktion under de närmsta tre åren. Samtidigt visar årets Lantbruksbarometer på stora regionala skillnader. I Västerbottens län planerar 33 procent att öka verksamheten på tre års sikt, vilket kan jämföras med i fjol då motsvarande andel låg på procent. MEN MOTSATSEN GÄLLER FÖR KÖTTPRODUKTIONEN Andelen grisproducenter som tänker upphöra eller minska sin produktion inom en treårsperiod är liksom förra året 24 procent. Detta är fler än de procent som tänker öka sin produktion. I det stora grisproducentlänet Skåne fortsätter investeringsviljan att minska. Precis som förra året uppger var tredje bonde att de tänker upphöra eller minska produktionen; i Uppsala län är siffran hela 44 procent. Andelen bönder som vill öka sin nötköttsproduktion under den närmaste treårsperioden stiger från 1 till 21 procent i årets Lantbruksbarometer. Men samtidigt ökar även andelen som avser att upphöra eller minska sin verksamhet från 2 till 2 procent. STABIL FRAMTIDSTRO HOS FÅR- OCH LAMMPRODUCENTER Får- och lammproducenterna är köttproducenterna med de ljusaste framtidsplanerna. 33 procent avser att öka sin produktion inom en treårsperiod. Andelen som planerar att minska eller upphöra med verksamheten ökar med 4 procentandelar, från till 1 procent. MEDVIND FÖR ENERGIPRODUKTION Viljan bland bönderna att investera i miljövänlig energiproduktion ökar i år totalt från till procent jämfört med föregående år. Hälften gör det för att kunna sälja energi utanför gården, vilket är ungefär samma nivå som 0. Störst är intresset i Jämtlands län där 1 procent vill satsa bioenergi, och minst i Kronobergs län och Skåne län med en andel på procent. Av dem som vill satsa på energi väljer 24 procent av bönderna vindkraft. För biogas kvarstår det starka intresset under med en oförändrad andel på procent i år. Allra flest lantbrukare väljer liksom i föregående års Lantbruksbarometer skogsråvara till sin energiproduktion. TRIVSELN SOM BONDE KONJUNKTUROKÄNSLIG Hårdnande konkurrens och försämrade ekonomiska förutsättningar till trots på frågan hur bönderna trivs med sitt jobb som lantbrukare så svarar hela procent att de trivs bra. Förra året var andelen procent. Hela procent av bönderna hävdar för tredje året i rad att de känner sig stolta över att vara lantbrukare. Men på regional nivå har det skett förändringar. Gotland var det län som 0 hade störst andel, 1 procent, stolta bönder. Under 0 har andelen sjunkit till procent. Stoltaste bönderna återfinns i år i Gävleborgs län med en andel på 0 procent. Andelen bönder som känner att de har konsumenternas förtroende ligger i år på 3 procent. Det är lägre än fjolårets andel på procent, men jämfört med 0 då Lantbruksbarometern började ställa frågan så har andelen ökat med 1 procent. LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN 3
Lönsamheten ytterligare försämrad TRE AV FYRA av landets lantbrukare anser att lönsamheten var dålig under 0, men inför ökar optimismen. procent tror på förbättrad lönsamhet vilket ska ses mot bakgrund av den historiskt låga lönsamheten under 0 och 0. lönsamhet ÅRETS Lantbruksbarometer visar att majoriteten av Sveriges lantbrukare haft ytterligare ett tufft år med vikande lönsamhet. Speciellt växtodlings- och mjölkproducenter har drabbats hårt under året. De som klarat sig något bättre är grisproducenterna. Mest hoppfulla inför framtiden är de som producerar mjölk. Genomsnittet för dem som tror på en förbättring av lönsamheten är procent. Hos mjölkbönderna är andelen ännu större. Hela 0 procent tror att lönsamheten kommer att vara bättre om ett år. LÖNSAMHETEN IDAG Lantbrukarnas uppfattning om hur god deras lönsamhet är har fallit kraftigt under de senaste två åren. Respondenterna har bedömt sin nuvarande lönsamhet genom att svara på om den är; mycket god, ganska god, ganska dålig eller mycket dålig. Endast 24 procent uppger att de tycker lönsamheten är ganska eller mycket god vilket är en försämring mot föregående år med procentenheter och en försämring med procentenheter på två år. Se TABELL 1. Närmare tre av fyra bönder upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Denna andel har ökat med procentenheter från föregående år och med 3 procentenheter under de senaste två åren. TABELL 1 Lönsamheten i dag Svarsalternativ Mycket god lönsamhet Ganska god lönsamhet Ganska dålig lönsamhet Mycket dålig lönsamhet Tveksam, vet ej Procentuell andel 0 0 3 1 1 30 23 2 0 0 1 24 4 2 2 Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ganska god eller mycket god och andelen som svarat ganska dålig eller mycket dålig. Lönsamhetsindex har i årets undersökning sjunkit med procentenheter, från minus 3 till minus 0. Historiskt sett är nettotalet tillbaka på samma nivå som mellan åren 04 och 0. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 0 0 0 - - -0-0 0 Böndernas upplevda nettolönsamhet 1 0 Andel som svarat Ganska god eller Mycket god Nettotal Andel som svarat Ganska dålig eller Mycket dålig - -00-01 -02-03 -04-0 -0-0 -0-0 Variation mellan länen Lantbrukarnas uppfattning om den egna lönsamheten visar att trenden om minskad lönsamhet omfattar hela landet. Men det skiljer sig från län till län. Mest positiva är bönderna i Kalmar, Jämtlands och Blekinge län. I TABELL 2 redovisas de län där bönderna är mest positiva respektive mest negativa till lönsamheten. TABELL 2 Andel som bedömer företagets lönsamhet som mycket god/ganska god HÖGST Kalmar län 34% Jämtlands län 31% Blekinge län 2% ----- LÄGST Södermanlands län 1% Västmanlands län 1% Uppsala län % Lönsamheten varierar mellan produktionsgrenarna Den uppfattade lönsamheten varierar med lantbrukarnas produktionsinriktning. Alla har upplevt ytterligare ett år med låg lönsamhet. Minst missnöjda avseende lönsamheten är grisproducenterna följt av nötköttsproducenterna. Lantbrukarnas bild av lönsamheten i respektive produktionsinriktning överensstämmer väl med siffrorna i LRF Konsults kvartalsrapporter för år 0. SIDAN 4 LANTBRUKSBAROMETERN
under 0 DIAGRAM 2 Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar 1 0 0 0 - - -0-0 -0 Gris Växt Mjölk Nöt - -00-01 -02-03 -04-0 -0-0 -0-0 Växtodling Växtodlingsföretagens lönsamhet har försämrats mest av de olika produktionsgrenarna. Kurvan fortsätter nedåt även om den har planat ut något. Endast 1 procent av växtodlingsföretagarna anser att deras lönsamhet är god. Hela 0 procent anser att lönsamheten är dålig. Lönsamhetsindex har minskat från minus 3 i fjol till minus 3 i år. Se DIAGRAM 2. Gris De ekonomiska förutsättningarna för grisproducenterna har varit något bättre än året innan. Detta beror främst på lägre foderkostnader och något bättre avräkningspriser. En del grisproducenter har förhandlat sig till bättre avtal med slakterierna som vill behålla eller öka sin andel av den begränsade mängden svenskt griskött. Trots detta har den svenske grisproducenten de lägsta avräkningspriserna inom EU och lönsamhetsindex har sjunkit från minus 1 till minus procentenheter. Se DIAGRAM 2. Mjölk Inom mjölkproduktionen har lönsamhetsindex fortsatt att falla, från minus 4 till minus. Fallet förklaras av att avräkningspriset föll i början av 0 med drygt 30 procent hos flertalet mejerier. Se DIAGRAM 2. Nötköttsproducenter För gårdar med specialiserad nötköttsproduktion har lönsamhetsindex gått ned från minus 44 i fjol till minus 3 i år. Ändrade definitioner av vad som är betesmark och sänkta avräkningspriser är de största orsakerna. Se DIAGRAM 2. FRAMTIDA LÖNSAMHET Hur ser då lantbrukarna på lönsamheten under kommande år? De tillfrågade har kunnat välja mellan fyra olika svarsalternativ: bättre, oförändrad, sämre eller tveksam/vet ej. I årets undersökning uppger procent att de tror att lönsamheten kommer att bli bättre, 4 procent svarar att de tror på oförändrad lönsamhet och procent av de tillfrågade förutspår försämrad lönsamhet framöver. Detta kan jämföras med fjolårets siffror på 24, 4 och 2 procent. Undersökningen visar på stigande framtidstro hos Sveriges bönder. Många upplever att det inte kan bli sämre än det varit under 0. Av alla tillfrågade bönder uppger procent att de tror lönsamheten kommer att vara oförändrad eller bättre nästa år. Motsvarande siffra var 1 procent i fjol så optimismen har ökat med 1 procentenheter. Regionala skillnader I samtliga län har den förväntade lönsamheten för nästa år ökat bland lantbrukarna jämfört med föregående år. Skillnaden mellan länen är 1 procentenheter, där lantbrukarna i Örebro län är de mest optimistiska med procent. Lantbrukarna i Västernorrlands län är de minst optimistiska med 1 procent som tror på försämrad lönsamhet. Geografiskt sett är bönderna i södra Sverige de mest optimistiska. Se TABELL 3. TABELL 3 Andel som tror på bättre resp sämre lönsamhet inom ett år, högsta värdena inom varje grupp BÄTTRE INOM ETT ÅR Örebro län % Värmlands län 2% Hallands län 2% ----- SÄMRE INOM ETT ÅR Västernorrlands län 1% Norrbottens län % Jämtlands län % Lantbrukare med större gårdar mer optimistiska inför framtiden Årets undersökning visar att lantbrukare är mer optimistiska ju större gårdar de har. Bland dem som har mer än 0 hektar tror 3 procent att lönsamheten om ett år är bättre eller oförändrad. Undersökningen visar också LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN
att ju senare lantbrukarna tagit över, desto större förhoppning om framtiden har de. Bland dem som har tagit över efter millennieskiftet tror av på antingen en förbättring eller oförändrat läge. De yngre lantbrukarna är något mer positiva än de äldre. Föregående år var det precis tvärt om. Förbättrad framtidstro i samtliga branscher Framtidstron har förbättrats inom samtliga produktionsgrenar. De produktionsinriktningar som är mest optimistiska angående lönsamheten för det kommande året är producenter av trädgårdsväxter, mjölk och fjäderfä;, 3, respektive 2 procent av dessa lantbrukare tror att lönsamheten blir bättre eller oförändrad nästkommande år. Den största förändringen är bland mjölkproducenterna där optimismen ökat med 34 procentenheter från föregående års procent. Minst tro på ökad lönsamhet har får-/lammproducenterna. Där tror 1 procent på bättre eller oförändrad lönsamhet. Bland växtodlings-, gris, och nötköttsproducenterna är det, och 4 procent inom respektive näring som tror på ökad lönsamhet. Se DIAGRAM 3. DIAGRAM 3 Andel lantbrukare som tror att lönsamheten blir bättre eller oförändrad under året 0 0 0 0 0 0 30 0% -0 - -0 - -0 - -0 - -0 - -0 - -0 - -0 - Gris Växt Mjölk Nötkött Får/ Fjäderfä Trädgård lamm Annan Många lösningar för lönsamhetsförbättringar Den vanligaste metoden för att förbättra lönsamheten är fortfarande att effektivisera sin produktion, procent av lantbrukarna väljer detta. Bland gris- och fjäderfäproducenterna vill tre av fyra uppnå förbättrad lönsamhet genom att effektivisera produktionen. Andra åtgärder för att öka lönsamheten är att öka produktionen i befintliga driftsgrenar vilket procent har uppgivit. Detta är ännu mer påtagligt bland producenter för ägg och fjäderfä samt mjölkbönder där respektive procent vill öka sin produktion. I årets undersökning planerar en fjärdedel av lantbrukarna att öka arbetet utanför lantbruksföretaget. Fyra av tio vill öka samarbetet med andra lantbrukare. Högst andel har grisproducenterna, där över hälften vill utveckla samarbetet. Av landets lantbrukare vill procent öka förädlingen och direktförsäljningen till konsument, vilket är en ökning med 2 procentenheter från föregående år. Flest är det bland nötköttsproducenterna där hela 1 procent har sådana planer. I årets undersökning har en förfrågan om terminsäkran av inköp, försäljning och EU-stöd ställts. Av de svenska lantbrukarna är det nästan en fjärdedel som planerar att använda sig av detta för att öka lönsamheten. Större gårdar är mer utvecklingsbenägna. Det finns en tydlig tendens bland Sveriges lantbrukare att ju större storlek på gård och omsättning, desto fler är planerna för att öka lönsamheten. Detta syns i planerna på att öka befintliga driftsgrenar, effektivisera produktionen, öka förädlingen/direktförsäljningen till konsument och att terminssäkra försäljning samt inköp och EU-stöd. Fler planer har även yngre bönder och de som tagit över företaget på 00-talet. Missnöje med ersättningen vid markintrång En fjärdedel av landets lantbrukare har drabbats av markintrång de senaste tre åren. Förhållandevis flest är de i Stockholm och Kronobergs län, där respektive 3 procent av lantbrukarna blivit drabbade. Detta är mark som kan vara viktig för lantbrukarens lönsamhet. Ersättningen för denna mark är oftast lägre än vad lantbrukaren förväntar sig och procent är inte nöjda med den ersättning som de fått. Mest missnöjda är lantbrukarna i Norrbottens och Västernorrlands län, där 1 respektive 2 procent tycker att de har fått för låg ersättning. De som är mest nöjda med ersättningen finns enligt årets undersökning i Jämtlands och Hallands län, där respektive 33 procent är nöjda. I utredningen om expropriationsersättning, SOU 0:, uppges den totala årliga ersättningsutgiften vara drygt 1, miljarder kronor. I utredningen föreslås en total ökning av ersättningsnivån med 2 procent, vilket skulle innebära cirka 0 miljoner kronor extra till fastighetsägarna. Det är intäkter som skulle kunna användas till investeringar i jord- och skogsbruket. Läs mer om de regionala skillnaderna på länssidorna 24 44. SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN
Svenska bönder tror att lönsamheten har bottnat i och med 0. Mot bakgrund av det gör de i årets Lantbruksbarometer den relativt optimistiska bedömningen att den kommer att vända upp igen i år.
Var femte lantbrukare investerade i PROCENT av lantbrukarna gjorde väsentliga investeringar i byggnader under 0. Detta är oförändrat jämfört med förra året. Maskininvesteringarna sjönk däremot med 4 procent jämfört med föregående år. investeringar ANDELEN LANTBRUKARE som gjorde väsentliga investeringar i byggnader under 0 var oförändrat procent. Andelen som planerar att investera under ökar med en procentenhet jämfört med förra året till procent. Se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Jordbrukets investeringar i byggnader, inklusive djurstallar, 1 0 30 2 0% - -00-01 -02-03 -04-0 -0-0 -0-0 -0 Mest investeringsbenägna är företag inom fjäderfä där varannan investerade i byggnader. Detta är en rejäl ökning jämfört med förra året. Grisföretagen är den grupp företagare som kommer därnäst med cirka 30 procent. Andelen mjölkföretagare som investerat i byggnader minskade med procentenheter till 2 procent. Även andelen nötköttsföretag minskade från 2 procent till 21 procent. Se DIAGRAM 2. DIAGRAM 2 0 0 0 30 0% Har investerat under det senaste året Kommer att investera under det kommande året Byggnadsinvesteringar per produktionsgren 0 0 Växtodling Mjölk Nötkött Gris Fjäderfä Får/lamm* *(0-0) Östergötland är det län där störst andel bönder, 1 procent, investerade i byggnader. Södermanland följer med en andel på 1 procent under 0. För toppas byggplanerna av Kronobergs län med en andel på 2 procent följt av Östergötland med 2 procent. Gotlands län håller sig med en andel på 23 procent kvar på topp trelistan även i år. Kronoberg, med en andel på procent, och Jämtland ( procent) är de län där det planeras flest djurstallar. I Västerbottens län är viljan att investera i byggnader lägst följt av Uppsala och i Blekinge län. Även när det gäller djurstallar är investeringsviljan lägst i Uppsala med 3 procent. Se TABELL 1 och DIAGRAM 3. TABELL 1 Planerade byggnadsinvesteringar, HÖGST Kronobergs län 2% Östergötlands län 2% Gotlands län 2% ----- LÄGST Västerbottens län 1% Uppsala län 1% Blekinge län % DIAGRAM 3 Jordbrukets planerade investeringar i djurstallar, länsvis, Kronoberg Jämtland V. Götaland Norrbotten Östergötland Halland Gotland Jönköping Kalmar Gävleborg Västernorrland Stockholm Värmland Dalarna Västerbotten Blekinge Skåne Örebro Södermanland Västmanland Uppsala 0% SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN
byggnader under 0 Sjunkande kostnader mot slutet av året Antalet förprövningar av stallar till mjölkkor minskade med 4 000 platser till cirka 24 000 platser under 0 medan antalet förprövade slaktgrisplatser ökade med 00 platser. Under första halvåret av 0 sänkte flertalet av mejerierna mjölkpriset med 30 procent vilket påverkar såväl lönsamhet som byggplaner på ett negativt sätt. Att en hel del mjölkbönder ändå vill satsa framåt beror både på behovet av att rationalisera sina företag men också på att kostnaderna i mjölkproduktionen började sjunka mot slutet av 0, se DIAGRAM 2 i marknadsavsnittet. Antalet förprövade dikoplatser minskade för tredje året i rad, dels beroende på dålig lönsamhet, dels på grund av intensiva investeringar under föregående år. DIAGRAM 4 Förprövningar, mjölk, 1 000-tal, 10 0 3 30 2 0-0 - 00-0 -0 KÄLLA: Jordbruksverket Maskininvesteringarna sjunker Andelen lantbrukare som uppger att de gjorde väsentliga investeringar i maskiner sjönk under 0 med 4 procentenheter till 33 procent. Totalt investerade bönderna enligt Maskinleverantörerna för cirka, miljarder kronor i maskiner under 0. Det är cirka 3 procent mindre än under 0. Traktorförsäljningen sjönk kraftigt i antal men minskningen i värde stannade vid 2 procent. DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner, 1 0 3 30 2 0% Har investerat under det senaste året Kommer att investera under det kommande året - -00-01 -02-03 -04-0 -0-0 -0-0 DIAGRAM Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap 1 0 i fasta priser (0 års), mkr 000 000 Traktorer Övriga maskiner/redskap 000 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 1 00 0 0 KÄLLA: Jordbruksverket/Maskinleverantörerna LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN
Andelen bönder som planerar att investera i maskiner under är procent, vilket är samma andel som föregående år. Investeringar i maskiner görs som regel i slutet av året när lantbrukaren vet hur stort årets överskott blivit. Andelen lantbrukare som uppger att de tänker investera i maskiner under nästkommande år är därför regelmässigt lägre än det verkliga utfallet. Investeringsviljan varierar med böndernas produktionsinriktning. Se TABELL 2. TABELL 2 Andel som gjort maskininvesteringar, per produktionsgren Växtodling 0 3% 0 30% 0 44% Mjölk Nöt Gris 0 3% 0 3% 0 33% 0 33% 0 % Trenden för maskininvesteringar är dock tydlig. Den har minskat inom samtliga produktioner förutom hos grisföretagen där procent uppger att man har investerat i maskiner. Jämfört med 0 är detta en ökning med procentenheter. Andelen lantbrukare som gjort investeringar i maskiner under det senaste året varierar stort med var man bor. I topp ligger Kalmar län. Här har procent investerat i maskiner. Följer gör Jönköpings och Västerbottens län. Här investerade procent i maskiner under 0. I botten ligger tre län med 2 procent. Se TABELL 3. TABELL 4 Andel som planerat maskininvesteringar, per produktionsgren, Växtodling Mjölk Nöt Gris % 1% % 1% I TABELL 4 visas andelen lantbrukare som planerar att investera i maskiner under. Andelen hos mjölkföretagarna som planerar en ökning stiger med 4 procentenheter jämfört med 0 års andel på procent. Andelen bland växtodlingsföretagare minskar med måttliga 1 procentenhet till procent. Andelen nötköttsföretagare som investerar i maskiner är oförändrade procent. Andelen maskininvesterande grisföretagare minskar med 4 procentenheter till 1 procent. Växande intresse för förädling Bland nya affärsmöjligheter har under 0 olika typer av entreprenadarbeten, i exempelvis skog och snörröjning, upplevts som mest intressanta. Jämfört med tidigare år är det också allt fler som är intresserade av att förädla egna gårdens produkter. Se DIAGRAM. DIAGRAM Andel lantbruksföretag i olika storleksklasser benägna till nya affärsmöjligheter. TABELL 3 Andel som gjort maskininvesteringar 0 HÖGST Kalmar län % Jönköpings län % Västerbottens län % ----- LÄGST Uppsala län 2% Södermanlands län 2% Skåne län 2% Entreprenad; skog snöröjning etc Energiproduktion Förädling av gårdens produkter Energiproduktion för eget bruk Energiproduktion för avsalu Annan kompl. verksamhet Försäljning på gården, gårdsbutik Turism, t.ex. stuguthyrning, bo på lantgård, jakt, fiske Hästar >0 ha 1-0 ha 1-0 ha 2-0 ha -2 ha 0% 2 SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN
Störst andel maskininvesterande bönder fanns 0 i Kalmar län, där fyra av tio lantbrukare satsade. Lantbrukarnas traktorköp sjönk kraftigt i antal under 0, men minskningen i värde stannade vid 2 procent.
Upplåning på rekordnivå SKULDERNA i svenskt jord- och skogsbruk har nu passerat 0 miljarder kronor. finansiering DEN SAMMANLAGDA utlåningen till lantbruket uppgick vid årsskiftet 0/ till knappt miljarder kronor. Detta innebär en ökning under 0 med 1, miljarder kronor, vilket motsvarar drygt procent. I kronor är detta den högsta ökningen under de senaste tio åren. Ökningstakten under 0 var 1, miljarder kronor eller,2 procent. I jord- och skogsbruket har skulderna fördubblats under en åttaårsperiod. Tyvärr har inte lönsamheten stigit i samma takt. Även hushållen ökade sina skulder under 0. Ökningstaket var dock lägre än lantbruket och uppgick till procent (Sparbarometern 0). Däremot minskade utlåningen till övriga företag med cirka procent. Lån till maskiner dominerar I DIAGRAM 1 framgår för vilka ändamål man lånar pengar. Lantbrukarna har kunnat välja mellan ett antal olika svarsalternativ. DIAGRAM 1 Andel av antalet lantbrukare som lånat till olika ändamål de tre senaste åren 0 0 30 0% Maskiner Ek.byggn/ stallar Mark Täcka förluster Privat Rörelsekapital Energiprod. Fler än vartannat lantbrukföretag uppger att man tagit lån under de senaste tre åren. Ungefär hälften av dessa har lånat pengar för maskininvesteringar. Motsvarande siffra för ekonomibyggnader och djurstallar är 33 procent och för mark (jord och skog) 21 procent. Siffrorna visar andelen lantbrukare i procent. Om vi istället skulle studera den utlånade volymen ändras förhållandena mellan ändamålen. Stapeln för mark skulle då uppskattningsvis utgöra hälften. Siffrorna varierar en del över landet. Andelen lantbrukare som lånat pengar för inköp av jordbruksmark är störst i Skåne, Gotland och Västra Götalands län. När det gäller lån för djurstallar är det vanligast i Kalmar och Kronobergs län liksom i de tre nordligaste länen. Endast 4 procent uppger att man tagit lån för att täcka en förlust i företaget. Denna siffra var förra året 3 procent och skiljer sig inte mellan olika geografiska områden. Ett par grupper sticker dock ut och det är mjölk- och grisproducenterna som till respektive procent uppger att man tagit lån för att täcka en förlust, vilket är mer än tidigare. Kraftigt upp för priserna på åkermark Som framgått ovan går en betydande del av det utlånade kapitalet till köp av jord- och skogsbruksmark. Bland annat mot bakgrund av prisutvecklingen på lantbruksfastigheter ökar behovet av kapital. Av LRF Konsults prisstatistik framgår att priset på åkermark fördubblats under de senaste fem åren. Under 0 var medelpriset 1 42 kronor per hektar, en ökning med cirka procent sedan föregående år, men spridningen mellan olika landsändar är stor. Priserna på skogsfastigheter har för första gången på många år sjunkit något. Under 0 minskade snittpriset med 1 procent. Närmare en tredjedel bedömer att markpriserna kommer att stiga, samtidigt som procent tror att priserna sjunker under kommande år. Övriga tror att de blir oförändrade. Det är alltså betydligt fler som tror på fortsatt ökning än på minskning. I förra årets Lantbruksbarometer var förhållandet det omvända. Vi kan se stora skillnader mellan lantbrukare i olika län. Flest optimister när det gäller ökat pris på åkermark finns i Stockholms, Södermanlands och Skåne län. Se TABELL 1. TABELL 1 Andel som tror på ökande åkermarkspriser HÖGST Stockholms län 3% Örebro län 42% Skåne län % LÄGST Västerbottens län 1% Kronobergs län 1% Norrbottens län 1% Finanskris och minskade löneuttag Den försämrade ekonomin i lantbruket 0 sammanfaller och är delvis en följd av den rådande lågkonjunkturen och finanskrisen. I en särskild fråga har lantbrukarna fått svara på hur detta påverkat företagen. Cirka en tredjedel uppger att de minskat de egna löneuttagen. Bland mjölkföretagen är andelen hela procent. Företagen har även påverkats på andra sätt. En femtedel uppger att man minskat sina investeringar och lika många har minskat underhållet av maskiner, byggnader med mera. Av dem som har anställda har cirka procent SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN
tvingats säga upp personal. Ytterligare en konsekvens av finanskrisen kan vara försämrade möjligheter att få lån. Av Lantbruksbarometerns siffror framgår att nästan inga företagare har fått avslag på låneansökan eller förfrågan under de senaste tre åren. Nu uppger dock 4 procent av lantbrukarna att det blivit svårare att få lån under 0. Bland de större företagen, det vill säga över 0 hektar, är denna siffra procent. Siffrorna på utlåningen till lantbruket visar på stor efterfrågan på kapital och att betydande kapital tillförts näringen. En bidragande faktor till detta är den låga räntenivå som rått under 0. Behovet av kapital till näringen kommer att vara stort även framöver. Avgörande för investeringsviljan och efterfrågan av krediter är hur lönsamheten utvecklas i lantbruket liksom utvecklingen när det gäller finansmarknaden. Skuldbördan i lantbruket I samband med Lantbruksbarometern görs en förfrågan till banker och kreditinstitut om utlåningen till lantbruket. I TABELL 2 nedan redovisas utvecklingen under perioden 02 0. Siffrorna avser utlåning till det privatägda jord- och skogsbruket. Tabellen bygger till vissa delar på skattningar. Är skuldökningen för snabb i lantbruket? Fortfarande är soliditeten generellt sett god och påverkas av ökade fastighetsvärden. Vid en översiktlig beräkning av den sammanlagda soliditeten i jord- och skogsbruket kommer man till en siffra kring 0 0 procent. Detta beskriver dock inte sanningen för dem som investerat och lånat pengar under senare år. Dessa har självfallet en betydligt lägre soliditet och är mycket känsligare för räntesvängningar än näringen som helhet. Därför måste varje lantbruksföretag bedömas var för sig med de möjligheter och risker som kan finnas. Ökad konkurrens på kreditmarknaden Av den sammanlagda utlåningen på miljarder kronor till jord- och skogsbruket står banksystemet för 1, miljarder kronor. Resterande del är bland annat leverantörskrediter och släktlån. Tabellen redovisar en ökad konkurrens bland bankerna. Störst kreditgivare är Swedbank inklusive Sparbankerna som ökat utlåningen till cirka 4 miljarder kronor. TABELL 2 Lantbrukets skuldsättning 02 0 (miljoner kronor) 02 03 04 0 0 0 0 0 Landshypotek 34 34 33 3 02 1 3 04 4 2 Swedbank/sparbankerna 3 44 4 01 3 3 3 02 11 4 423 Danske bank/ Östgöta enskilda 3 24 4 03 4 1 0 0 00 0 Nordea 0 300 42 00 3 40 233 Länsförsäkringar Bank 2 300 2 00 3 0 3 4 42 1 SEB 3 234 3 2 2 3 03 0 Handelsbanken 0 0 0 43 1 1 42 Övr. banker/kreditinstitut 2 00 1 00 1 000 1 0 1 30 1 00 1 00 1 00 Leverantörskrediter 4 00 4 0 4 00 4 00 4 0 4 0 00 0 Släktlån 300 0 0 00 00 00 00 00 Övrigt 3 230 0 000 0 0 0 0 SUMMA 0 3 00 0 01 1 03 2 423 1 3 1 1 4 2 Siffrorna i tabellen är bankernas egna uppgifter om utlåningen. Kriterium för att ett lån ska räknas med är att utlåningen ska avse privatägt jord- och skogsbruk med verksamhet som inryms i SNI-kodsystemet för jord och skog. Övriga uppgifter i tabellen är skattade värden. Vissa bankers värden har justerats varför åren 02-03 inte är helt jämförbara med 04-0. KÄLLA: Egen bearbetning och SCB LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN
Trendbrott för mjölkbönderna TVÄRTEMOT I FJOL är andelen mjölkbönder som vill öka produktionen större än andelen som vill minska eller lägga ned. Nötproduktionen väntas bli nära oförändrad, grisproduktionen backar. Andelen bönder som vill sälja sin produktion på närmarknaden ökar till procent. marknad ÅRETS LANTBRUKSBAROMETER visar att bönderna delar konsumenternas intresse för närproducerad mat. Intresset bland bönderna om att sälja mer på närmarknaden fortsätter att stiga. På påståendet Jag skulle vilja att en större del av min produktion såldes lokalt eller regionalt som närproducerat instämmer hela procent, helt eller delvis. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan i fjol. Mest har intresset ökat i Västernorrland där andelen ökat med procentenheter från 3 procent till 2 procent. Intresset har också ökat stort i Hallands och Kronobergs län där vi ser en ökning på procentenheter. Intresset för att sälja sina produkter lokalt eller regionalt är störst i Norrlandslänen. Jämtland och Västerbotten följer Västernorrland med en andel på procent, se TABELL 1. TABELL 1 Mest intresserade av att sälja sina produkter lokalt/regionalt, län med störst andel Västernorrland 2% Jämtland % Västerbotten % Intresset varierar med produktionsinriktning. Hos nötköttsproducenterna ökar andelen från procent i fjol till hela procent. Får- och lammproducenterna tappar 3 procentenheter till procent. Motsvarande siffra för mjölk är 3 procent vilket motsvarar en ökning på procentenheter. Intresset för lokalproducerad mjölk märks extra tydligt i län som Värmland, Uppsala och Östergötland. Gris ökar med en procentenhet till procent. Trädgård ökar med procentenheter till en andel på 3 procent för motsvarande period och spannmål/oljeväxter ligger i år kvar med en andel på 1 procent, se DIAGRAM 1. DIAGRAM 1 Andelen bönder i olika produktionsgrenar som vill sälja sina produkter lokalt/regionalt. 0 0 0 0 0 30 0% 0 Gris Växt Nötkött Mjölk Fjäderfä Får/lamm Trädgård Föga förvånande är intresset att sälja närproducerat störst bland dem med ekologisk produktion. Här vill hela 0 procent sälja närproducerat, medan gårdar med konventionellt jordbruk ligger på riksgenomsnittet, procent. Viljan att producera för närmarknaden tycks också vara åldersbetingad. Störst är intresset bland bönder som ännu inte fyllt 30 år. Här vill hela procent sälja på närmarknaden. Bland bönder i åldern 0 0 år är andelen 4 procent. Önskan att producera för närmarknaden står till viss del i omvänd proportion till omsättningen. Ju högre omsättning, desto mindre intresse för att sälja på närmarknaden, men skillnaderna minskar. I fjol ville 4 procent av de gårdar som har en omsättning på mer än miljoner kronor sälja närproducerat. I år är motsvarande siffra 2 procent. Certifiering Viljan att certifiera sin produktion enligt Svenskt Sigill, KRAV eller något annat kontrollsystem är i stort sett oförändrad sedan föregående år. Värt att notera är att strävan att certifiera produktionen som EU-ekologisk sjunkit med 2 procentenheter från till procent. Intresset för att certifiera enligt Svenskt Sigill ökar från till procent medan intresset för KRAV ligger på oförändrade procent. Även om förändringarna i årets undersökning är måttliga så har intresset för certifiering ökat dramatiskt under en femårsperiod. När frågan först ställdes i Lantbruksbarometern 0 sa två av tre bönder nej till certifiering. Andelen har i år sjunkit till 4 procent. Mjölkbönderna vill öka sin produktion Andelen mjölkbönder som planerar att öka sin mjölkproduktion inom en treårsperiod stiger från till 2 procent i år. Detta kan jämföras med andelen på procent som vill minska alternativt upphöra med sin produktion, se DIAGRAM 2, nästa sida. Fortfarande planerar mer än var femte mjölkproducent att upphöra eller minska sin produktion under de närmsta tre åren. Samtidigt visar årets Lantbruksbarometer på stora regionala skillnader. I Västerbottens län planerar 33 procent att öka verksamheten på tre års sikt, vilket kan jämföras med i fjol då motsvarande andel låg på procent. I Södermanlands län är tongångarna mörkare. Rekordmånga, 4 procent, av Södermanlands mjölkbönder planerar att minska eller upphöra med sin produktion de närmaste tre åren. Detta är en ökning med SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN
DIAGRAM 4 Andel som vill öka/minska produktionen per prod.gren i län med störst ökningsvilja Västernorrland MJÖLK Västerbotten Dalarna DIAGRAM 2 Mjölkproducenternas planerade förändringar inom en treårsperiod 0 3 30 2 0% 3 procent jämfört med föregående år. I Jönköpings län, där mjölkproduktion dominerar, planerar däremot 2 procent av mjölkföretagen att utöka verksamheten på tre års sikt, nära nog en fördubblad ökning jämfört med förra årets procent. På gårdar med en omsättning mellan 00 000 kronor och 1 miljon, planerar procent att upphöra eller minska verksamheten, samtidigt som procent planerar att öka. Detta kan jämföras med gårdar med en omsättning som överstiger miljoner kronor. Där planerar procent att upphöra eller minska verksamheten, samtidigt som en så stor andel som 44 procent planerar att öka. DIAGRAM 3 Upphör/minskar Ökar -0-0 -0-0 -0 - Andel bönder med olika produktion som planerar ökning/minskning på tre års sikt NÖTKÖTT 0 Dalarna Västmanland Gävleborg 0% 0 Nedåt för grisproducenter, stark framtidstro hos lammproducenter Situationen för grisproduktionen har inte förbättrats under året. Andelen som tänker upphöra eller minska sin produktion inom en treårsperiod är liksom förra året 24 procent. Detta är långt fler än de procent som tänker öka sin produktion, se DIAGRAM 3. I det stora grisproducentlänet Skåne fortsätter investeringsviljan minska. Andelen bönder som vill öka sin nötköttsproduktion under den närmaste treårsperioden stiger från 1 till 21 procent i årets Lantbruksbarometer. Även andelen som avser att upphöra eller minska sin verksamhet ökar, från 2 till 2 procent. Lamm- och fårproducenterna är de köttproducenter med de ljusaste framtidsförhoppningarna. 33 procent avser att öka sin produktion inom en treårsperiod. Detta är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen som planerar att minska eller upphöra med verksamheten ökar med 4 procentenheter, från till 1 procent, se DIAGRAM 3. Inga dramatiska förändringar hos växtodlarna Andelen som vill öka arealen för spannmåls- och oljeväxtodling minskar med en procentenhet till procent i årets undersökning. Andelen som vill minska motsvarande odling ökar samtidigt från till procent. Nära sex av tio tänker bara göra marginella förändringar av trädesarealen, vilket är samma andel som i fjol. Se DIAGRAM 3. 30 0% - - -30-0 Andel som ökar Andel som minskar Får/Lamm Nötkött Gris Mjölk Varannan lantbrukare använder internet dagligen Internet har utvecklats till ett viktigt arbetsredskap hos merparten av Sveriges lantbrukare och andelen som saknar internet är i år bara procent, mot procent i fjol. Nästan varannan bonde uppger att de använder internet dagligen till exempelvis e-post, informationssökning, beställa varor eller betala räkningar. Inga stora åldersskillnader i internetanvändningen märks i undersökningen. Bland bönder 30 år och yngre uppger 4 procent att de nyttjar internet dagligen. Andelen i åldern 1 0 år är 3 procent. På påståendet Jag anser att jag har tillräcklig hastighet på mitt bredband svarar en fjärdedel att de är missnöjda med hastigheten. LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN
Medvind för biogas men minskande INTRESSET FÖR VINDKRAFT, som ökat under en följd av år, är nu på avtagande. Intresset för biogas är däremot fortsatt stort. Var sjätte bonde som vill satsa på miljövänlig energi uppger i år att han eller hon vill satsa på biogas. Andelen som vill satsa på vindkraft är fortfarande större, men en nedgång på procentenheter VILJAN BLAND BÖNDERNA att investera i miljövänlig energiproduktion ökar i år totalt från till procent jämfört med föregående år. Hälften gör det för att kunna sälja energi utanför gården, vilket är ungefär samma nivå som 0. Störst är intresset i Jämtlands län där 1 procent vill satsa på bioenergi, och minst i Kronoberg och Skåne med en andel på procent. Förra årets jumbo var Jönköpings län, men där har intresset ökat starkt, från en andel på 4 procent till procent i år. Av dem som vill satsa på energi väljer 24 procent av bönderna vindkraft. Intresset har minskat med procentenheter jämfört med i fjol. Liksom vindkraften utvecklades intresset för biogas starkt under förra året, från till procent. Här kvarstår det starka intresset även under med en oförändrad andel på procent. Störst är intresset för vindkraft på Gotland, procent, följt av Västra Götaland, 44 procent och Östergötlands län, procent. Biogas vinner terräng i Halland Halland är det län där biogasen är starkast med procent, följt av Dalarna, 2 procent och Värmlands län, 24 procent. Allra flest lantbrukare väljer liksom föregående år skogen som råvarukälla till sina energiprojekt och intresset växer: från fjolårets 3 procent till 4 procent. Intresset för spannmål som energigröda visar en svag uppgång med 2 procentenheter från till procent, efter flera års nedgång. År 0 var motsvarande andel 44 procent. DIAGRAM 1 Nästan var sjätte bonde i Jämtlands län vill satsa på energiproduktion (blå staplar). I den gruppen är det nästan varannan som vill satsa på råvara från skogen på råvaror från skogen (texten i stapeln). energi Jämtland Gotland Värmland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Stockholm Jönköping Uppsala Östergötland Västra Götaland Blekinge Dalarna Södermanland Halland Örebro Västmanland Kalmar Norrbotten Kronoberg Skåne Råvaror från skogen 4%, Vindkraft 34% Vindkraft %, Råvaror från skogen 32% Råvaror från skogen %, Biogas 24% Råvaror från skogen 0%, Vindkraft 2% Råvaror från skogen 1%, Vindkraft 1% Råvaror från skogen 3%, Annat 1% Råvaror från skogen 4%, Vindkraft 1% Råvaror från skogen 3%, Vindkraft 2% Råvaror från skogen 0%, Spannmål / halm % Vindkraft %, Råvaror från skogen 23% Råvaror från skogen 4%, Vindkraft 43% Råvaror från skogen 32%, Vindkraft 2% Råvaror från skogen %, Biogas 2% Råvaror från skogen %, Vindkraft 24% Biogas %, Råvaror från skogen 33% Råvaror från skogen 42%, Spannm / halm 3% Spannm / halm 44%, Råvaror från skogen 33% Råvaror från skogen 44%, Vindkraft 33% Annat 3%, Biogas 23% Råvaror från skogen 42%, Vindkraft 2% Spannmål / halm 31%, Biogas 23% 0% 2 4 1 RIKSMEDELTAL SIDAN 1 LANTBRUKSBAROMETERN
snurr för vindkraften ned till 24 procent, innebär att fjolårets uppgång i det närmaste är utraderad. DIAGRAM 3- Länen där lantbrukarna är mest beredda att satsa på... Fortsätter att avta gör också intresset för hampa och rapsolja. Från redan låga 4 och 3 procent i fjol funderar i år endast 2 procent på de energislagen. Intresset för energiskogsodling Salix bottnar i år på låga 3 procent, vilket kan jämföras med 2 procent i fjol. Grisföretagare satsar på biogas Grisföretagarna är de bönder som är mest investeringsvilliga inom biogas och vindkraft, 42 respektive 3 procent. Nötköttsproducenterna visar lägst intresse för dessa energislag: procent för vindkraft och endast procent för biogas. I det senare fallet har intresset för biogas minskat dramatiskt. Från 21 procent 0 till procent i år. Störst är också investeringsviljan bland bönder med stora gårdar och hög omsättning. DIAGRAM 2 Intresse för olika typer av energiproduktion -0 Halm -0-0 /spannmäl - Vindkraft Skogsråvara Rapsoljebränning Biogas Hampa Salix Annat -0-0 -0 - -0-0 -0 - -0-0 -0 - -0-0 -0 - -0-0 -0 - -0-0 -0 - -0-0 -0-0% 30 0 Västmanland Örebro Skåne Uppsala Södermanland Gotland Västra Götaland Östergötland Jämtland Kalmar Stockholm Jönköping Västerbotten Uppsala Värmland Örebro Skåne Södermanland Uppsala Dalarna Västernorrland Uppsala Halland Västmanland Blekinge Halland Dalarna Värmland Skåne Norrbotten Halm/spannmål Vindkraft Skogsråvara Rapsolja Hampa Biogas 0% 0 0 LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN 1
Bönderna anser sig ha förtroende LANTBRUKSBAROMETERN BÖRJADE 0 med att ställa fågan om bonden kände att han hade konsumenternas förtroende. Då var det 2 procent som helt eller delvis höll med om påståendet att konsumen- SÄKRAST PÅ KONSUMENTERNAS uppskattning är bönderna i Norra Sverige. I Västerbottens län uppger nästan nio av tio att de känner konsumenternas stöd. Västerbotten följs av Norrbotten och Jämtland, med 3 procent. Mindre trygga i sina relationer med konsumenterna är länen i mellersta Sverige. Lägst stöd upplever bönderna i Uppsala och Örebro län. Här är andelen bara 4 procent. Uppsala och Örebro län följs av Stockholm, Södermanland, Västra Götaland och Västmanland med en andel på procent. Se DIAGRAM 1. Köttproduktionen har granskats flitigt i medierna under det gånga året, inte minst upprördes allmänheten av de bilder som visades i anslutning till Sveriges Radios Ekoredaktions granskning av svensk grisproduktion. Men bönderna upplever fortfarande att man har konsumenternas förtroende. Andelen ligger kvar på höga procent, en nedgång med 3 procentenheter. Växtodlarna är de som känner av lägst förtroende, med en andel på procent. Högst förtroende upplever mjölk- och får-/lammproducenterna med en andel på 1 procent. Se DIAGRAM 2. Bönder med hög årsomsättning känner sig mer säkra på konsumenternas förtroende än de med låg omsättning. Bland dem med en årsomsättning som överstiger fem miljoner kronor är andelen 4 procent. Detta kan jämföras med de bönder vars omsättning ligger på mellan en halv och en miljon kronor. Här är andelen 4 procent. Unga bönder har lättare att rekommendera bondeyrket Det fortsatt kärva ekonomiska läget under 0 gör att antalet bönder som vill rekommendera lantbruksyrket (äggproducenter och mjölkproducenter undantagna) till en yngre människa fortsätter att minska. Årets siffra på procent kan jämföras med 0 då procent var beredda att rekommendera yrket. Lägst är viljan hos nötköttsproducenterna med en andel på DIAGRAM 1 Andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Jag känner att konsumenterna har förtroende för mig attraktion Västerbotten Norrbotten Jämtland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jönköping Kalmar Kronoberg Värmland Halland Gotland Skåne Östergötland Blekinge Stockholm Södermanland Västra Götaland Västmanland Örebro Uppsala 0% 30 0 0 0 0 0 RIKET SIDAN 1 LANTBRUKSBAROMETERN
från konsumenterna terna har förtroende för mig som producent. Motsvarande andel i fjol låg på höga procent, men trenden bryts i år. Andelen som känner förtroendet från konsumenterna ligger på 3 procent. procent, en nedgång på procentenheter, jämfört med föregående år. Däremot har framtidstron radikalt förbättrats hos äggproducenterna. Förra året kunde en andel på 0 procent av äggproducenterna tänka sig att rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller arbeta i näringen. I år är andelen hela procent. Viljan att rekommendera jobb inom de gröna näringarna är också starkare hos unga bönder än hos gamla. Bland lantbrukare yngre än 30 år kan procent tänka sig att rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller arbeta inom näringen. Bland dem som är äldre än 1 år är andelen procent. Fortsatt stolta bönder men regionala förändringar Lågkonjunktur och tuff mediegranskning ruckar inte på böndernas stolthet. Hela procent av bönderna instämmer i årets undersökning, för tredje året i rad, i påståendet Jag känner mig stolt över att vara lantbrukare. Andelen motsvarar en ökning med 1 procent sedan 0, då frågan först ställdes i Lantbruksbarometern. Men på regional nivå har det skett förändringar. Gotland var det län som i fjol hade störst andel, 1 procent, stolta bönder. I år har andelen sjunkit till procent. På ett år har Gotland gått från högst till lägst andel. Stoltaste bönderna återfinns i Gävleborgs län, med en andel på 0 procent. Hos de olika produktionsinriktningarna har vissa förändringar skett sedan förra året. Äggproducenternas andel som instämmer i påståendet Jag känner mig stolt över att vara lantbrukare har ökat från till hela 2 procent från föregående år. Trädgårdsodlarna har samtidigt minskat från en andel på 2 till årets procent. Grisproducenterna har ökat sin andel från till procent. DIAGRAM 2 0 0 0 0 0 0 0 30 0 0 0 0 0 0 30 0 0 0 0 0 30 0% 0% Andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Jag känner att konsumenterna har förtroende för mig 0% Trivseln som bonde konjunkturokänslig Hårdnande konkurrens och försämrade ekonomiska förutsättningar till trots på frågan hur bönderna trivs med sitt jobb som lantbrukare så svarar hela procent att de trivs bra. Förra året var andelen procent. Lantbruksbarometern har ställt frågan sedan 0 och i alla undersökningar svarar 0 procent att de trivs bra med bondeyrket, men inget län kan matcha trivseln i Dalarna. Där är trivseln bland lantbrukarna total, hela 0 procent. Oavsett om man särskiljer respondenterna efter storlek, omsättning, region, produktionsinriktning eller ålder så tycks nära nog samtliga trivas med sin verksamhet. Växtodlare Växtodlare Växtodlare Mjölk Nötkött Griskött Ägg/ fjäderfä Mjölk Nötkött Griskött Ägg/ fjäderfä Mjölk Nötkött Griskött Ägg/ fjäderfä 0 00 Får/ lamm DIAGRAM 3 Andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Jag är stolt över att vara lantbrukare Får/ lamm DIAGRAM 4 Andel som helt eller delvis instämmer i påståendet: Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller att arbeta inom näringen? Får/ lamm LANTBRUKSBAROMETERN SIDAN 1
Så frågade vi på nästa uppslag enkätfrågorna TOTALT HAR DE 3 0 TILLFRÅGADE lantbrukarna fått svara på frågor om lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft. På det här uppslaget har vi gjort ett urval av de viktigaste frågorna och återger dem precis så som de ställdes till lantbrukarna. På de följande 23 sidorna kan du läsa hur lantbrukarna svarat, i hela riket och län för län. Av utrymmesskäl har de ursprungliga frågorna kortats i redovisningen. I en särskild faktaruta ges också några basfakta om jordbruket i varje län, inklusive siffror om sysselsättningen. Den redovisade sysselsättningen inkluderar alla som arbetar inom länets gröna näringar, det vill säga jord, skog och trädgård inklusive svenska underleverantörer och tillhörande industriled. LÖNSAMHET Hur skulle du beskriva lönsamheten i ditt lantbruksföretag i dag? Så pass god att det täcker alla dina löpande utgifter inklusive en lön samt att du kan spara för framtida investeringar Så pass god att det täcker alla dina löpande utgifter inklusive en lön Varken bra eller dålig, men täcker alla löpande utgifter Så pass dålig att du nätt och jämnt får verksamheten att gå ihop Så pass dålig att verksamheten oftast går med förlust Så dålig att du måste sluta som lantbrukare det närmaste året Tveksam, vet ej INVESTERINGAR Har du under de senaste månaderna gjort väsentliga investeringar i... Byggnader exklusive djurstallar? Djurstallar? Maskiner? Tillköp av jordbruks- och/eller skogsmark? Annat; exempelvis stugor för turism etc.? Nej/Tveksam, vet ej Planerar du att, under det kommande året, göra väsentliga investeringar i... Byggnader exklusive djurstallar? Djurstallar? Maskiner? Tillköp av jordbruks- och/eller skogsmark? Annat; exempelvis stugor för turism etc.? Nej/Tveksam, vet ej SÅ TYCKER BÖNDERNA OM JOBBET Skulle du rekommendera en ung människa att bli lantbrukare eller arbeta inom näringen? Ja, absolut Ja, kanske Nej, knappast Nej, definitivt inte "Jag känner att konsumenterna har förtroende för mig som producent" Instämmer helt Instämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls Tveksam, vet ej Rent allmänt, hur trivs du med ditt jobb som lantbrukare? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Tveksam, vet ej SIDAN LANTBRUKSBAROMETERN