Ekologiskt lantbruk UTGES AV Ekologiska Lantbrukarna i Sverige PRENUMERATIONSÄRENDEN ADRESSÄNDRINGAR OCH BESTÄLLNINGAR Ekologiska Lantbrukarna Sågargatan 10A, 753 18 Uppsala tel 018-10 10 06 fax 018-10 10 66 e-post: kansliet@ekolantbruk.se REDAKTION Björkeryd, 360 13 Urshult Lena Karlsson, tel & fax 0477-401 60 e-post: tidningsred@ekolantbruk.se ANNONSER Kew Nordqvist, tel & fax 0140-620 15 e-post: annonser@ekolantbruk.se ANSVARIG UTGIVARE Inger Källander, tel 0150-702 93 PRENUMERATION 350:-/år. Pg 488 83 88-8 MEDLEMSKAP I EKOLOGISKA LANTBRUKARNA 500:-/år. Inkluderar prenumeration och avgift till lokalförening GRAFISK FORM Birger Olsson, tel & fax 08-550 930 44 TRYCK Kringel-Offset AB, Södertälje 1999 ISSN 1400-349X INNEHÅLL Förslaget från miljöprogramutredningen 2 Nu måste vi möta kraven på ko-motion 9 Ekologisk kontroll av åkertisteln 16 MARKNADSINFO 18 KRAVBREV 23 FÖRENINGSINFO 24 Ekologiska Lantbrukarnas sommarmöte i Halland 28 Nästa nummer av Ekologiskt lantbruk utkommer 1 oktober och har manusstopp 10 september. OMSLAGSFOTO: Marianne Schönning Ekologiskt Lantbruk Tidningen trycks på Citat retur-offset, tillverkat av 100% returfibrer. DET NYA EKOSTÖDET Förslaget från miljö Från 2001 får samtliga miljöstöd nya regler. I juli lämnade miljöprogramutredningen (MPU) sitt förslag om hur de ska bli. För ekostödet föreslås ganska radikala förändringar, som bland annat innebär slopad regionindelning. Istället ska stödet differentieras efter gröda. En betydligt större del av stödet riktas också till den ekologiska djurhållningen. Ekologiska Lantbrukarna stöder förslaget i stort, men har allvarliga invändningar på en del punkter. Här presenteras både förslaget och invändningarna av Peter Einarsson, som representerade Ekologiska Lantbrukarna i utredningen. Miljöprogramutredningen betonaratt helomläggning inklusive djurhållningen måste stimuleras mycket starkare än idag. Dubblad totalbudget Mer pengar till djuren Differentiering efter UTREDNINGSFÖRSLAGET gröda istället för region Det är huvudpunkterna i MPUs förslag till nytt ekostöd. Miljöprogramutredningens förslag innebär först och främst att ekostödet blir en av de största och viktigaste byggstenarna i hela miljöstödet. Fullt utbyggt i slutet av perioden (2005) står ekostödet för en fjärdedel av hela miljöstödsbudgeten, 700 miljoner kr/år. Det är mer än hela stödet till naturbetesmarkerna. Bara vallstödet är större. Tillsammans står dessa tre stödformer för mer än 80 procent av miljöstödsbudgeten. 20-procentsmål Utgångspunkten för MPU-förslaget är det 20-procentsmål för den ekologiska produktionen till 2005 som Jordbruksverket föreslår i sin färska ekomålutredning. Till skillnad från det gamla 10-procentmålet ska det nya målet inte bara räknas i areal, utan målet ska vara att så långt möjligt stimulera till en balanserad utveckling av ekologisk produktion inom alla grenar av jordbruket. Följaktligen betonar både Jordbruksverket och MPU att helomläggning inklusive djurhållningen måste stimuleras mycket starkare än idag. MPU skriver att miljöeffekterna av ekologisk drift är i hög grad knutna till omläggningen av djurhållningen, som kräver en god balans mellan djurantal och foderodling på den enskilda gården. Högre djurstöd Det nya djurtillägget föreslås bli 1 700 kr per DE (idag 600 kr). Konstruktionen föreslås förbli 2 EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99
programutredningen Stödsummor MPUs förslag Grödor kr/ha Vall 500 Spannmål 1 300 Oljeväxter 2 200 Proteingrödor 2 200 Potatis 2 200 Sockerbetor 2 200 Grönsaker 5 000 Frukt och bär 7 500 Djurtillägg per DE (moderdjur) 1 700 DE-beräkning Djurslag Antal DE Mjölkko 1,0 Am- och diko 1,0 Sugga 0,5 Tacka 0,15 Get 0,15 Stödsummor Ekologiska Lantbrukarnas förslag Grödor kr/ha Vall 600 Spannmål 1 200 Oljeväxter 2 200 Proteingrödor 2 200 Potatis 2 200 Sockerbetor 2 200 Grönsaker 5 000 Frukt och bär 7 500 Djurtillägg per DE (alla djur) 1 300 DE-beräkning Djurslag Antal DE Mjölkko 1,0 Am- och diko 1,0 Övriga nöt > 1 år 0,6 Sugga 0,5 Slaktsvin 0,15* Tacka med lamm 0,15 Get med killingar 0,15 Höna 0,01* * Räknat på årsgenomsnitt densamma som idag, det vill säga att tillägget endast ges för moderdjur och knyts till vallareal. Liksom idag ska alltså krävas minst 1 ha vallareal per DE för att kunna utnyttja djurtillägget fullt. Djurenhetsberäkningen föreslås däremot anpassas till den normala (i t ex kompensationsbidraget). Den nuvarande skill- trots att det inte ska genomföras förrän ett år senare. Därför måste också riksdagen hinna behandla förslaget under hösten. Men det krävs också ganska snabba beslut för att Jordbruksverket ska hinna utforma nya administrationssystem, konstruera blanketter och producera informationsbroschyrer i tid innan SAM-ansökan ska skickas ut kring årsskiftet 2000-2001. Alla inblandade är angelägna om att inte upprepa det kaos som blev när de nuvarande miljöstöden brådstörtat infördes vid EU-medlemskapet. Därför har miljöstödsutredningen redan skickats ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer, tillsammans med ett grovt utkast till landsbygdsutvecklingsprogram. Övergripande synpunkter (exempelvis fördelningen av budget mellan delprogrammen i miljöprogrammet eller allmänna utformningen av LBU) begärnaden mellan mjölkkor och dikor föreslås försvinna. Ersättning efter gröda Växtodlingsstödet föreslås minska i motsvarande grad som djurstödet ökar. Samtidigt ändras fördelningen av det genom att dagens regionala indelning i två zoner försvinner helt. Istället föreslås en differentiering mellan olika grödor, så att de ekologiskt mer svårodlade eller kostnadskrävande kulturerna får högre ersättning och de med låg svårighetsgrad/merkostnad får lägre. Störst nedskärning drabbar vallen, som föreslås hamna på 500 kr/ha. För spannmål är förslaget 1 300 kr/ha, vilket är något lägre än dagens ersättning i höga ersättningszonen, men högre än i den låga. För gruppen oljeväxter, proteingrödor, potatis och sockerbetor föreslås en högre nivå på 2 200 kr/ha, och för grönsaker hela 5 000 kr/ha. Frukt och bär, som redan idag har en högre stödnivå, föreslås ligga kvar i topp med 7 500 kr/ha. Stabilare regler Villkoren för stödet, som idag är kopplade direkt till EUs förordning om ekologisk produktion, föreslås istället skrivas in i själva miljöprogrammet. Effekten blir att produktionsreglerna inte som idag kan förändras under ett löpande femårsbeslut. Investeringsstöd MPU föreslår att ett särskilt investeringsstöd kopplas till ekostödet, så att den som har femårsbeslut om ekologisk produktion också ska kunna söka kompletterande stöd på fördelaktiga villkor till nyinvesteringar i den ekologiska driften. Utredningen nämner som exempel nyplantering av frukt- och bärodlingar, maskin- och byggnadsinvesteringar samt teknikutveckling. VAD HÄNDER NU? MPU-förslaget går nu till politisk behandling hos både regeringen, riksdagen och EU-kommissionen. Trots att ändringarna inte ska genomföras förrän till odlingssäsongen 2001 är tidtabellen ganska pressad. Det beror framförallt på ändringarna i EUs jordbrukspolitik som genomförs nästa år (Agenda 2000). Nu ska nämligen miljöprogrammen bakas in i ett gemensamt landsbygdsutvecklingsprogram (LBU) tillsammans med bland annat kompensationsbidrag, startstöd, investeringsstöd och delar av det tidigare regionalstödet (5b). Ett förslag till sådant program måste regeringen presentera för kommissionen redan vid årsskiftet, och troligen måste nya miljöprogrammet ingå redan då, Ekologiskt lantbruk söker journalist/er Ekologiskt lantbruk kommer att utöka antalet sidor under en period för att tillgodose behovet av grundläggande fackmaterial hos det stora antalet nyanmälda till KRAV-kontrollen. Vi satsar samtidigt på att utöka och utveckla vår marknadsbevakning. Vi söker därför frilans- eller deltidsmedarbetare. Vi är också intresserade av dig med erfarenhet av redigering. Kunskaper i lantbruk förutsätts. Ekologiskt lantbruk Kontakta tidningens redaktör Lena Karlsson på tel 0477-401 60 eller e-post: lena.karlsson@ekolantbruk.se EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99 3
Snedfördelat djurstöd Tyvärr undergrävs den höjda ersättningen till djurhållningen av att MPU väljer att behålla dagens komplicerade och orättvisa konstruktion av djurstödet. Den enda ändring MPU föreslår är att djurenhetsberäkningen anpassas till den normala, så att även dikor räknas som 1 DE (idag 0,66). Men man vill fortfarande begränsa stödet till enbart moderdjur, och fortfarande betala det enbart till vallareal. Att stödet enbart går till moderdjur missgynnar kraftigt köttproduktionen, där moderdes in redan i mitten av augusti, eftersom de skulle ingå i regeringens proposition till riksdagen. Detaljsynpunkter på utformningen av ekostödet och de andra delprogrammen i miljöstödet ska lämnas senast 17 september. Det troliga är att riksdagen liksom tidigare endast kommer att behandla budgeten och övergripande riktlinjer för miljöprogrammet. Detaljutformningen av stödreglerna beslutas av jordbruksdepartementet eller delegeras till Jordbruksverket. Departementet och verket sköter också förhandlingarna med EU-kommissionen, som måste godkänna det nya programmet innan det kan träda i kraft. Det betyder att hela detaljutformningen, liksom förra gången, sker utan formella möjligheter till insyn och påverkan. Ekologiska Lantbrukarna blir liksom andra berörda hänvisade till informella kontakter med tjänstemän, som själva kan be- Dagsljuset flödar i stallet! stämma om de vill samråda eller ej. Under år 2000 kommer nuvarande miljöprogram att förlängas i praktiskt taget oförändrad form. Löpande femårsbeslut fortsätter som vanligt, och beslut som skulle gått ut 1999 kan förlängas ett år med oförändrade villkor. När det nya programmet träder i kraft 2001 kommer övergångsregler att gälla. Det är ännu oklart hur de utformas, men målsättningen är att det ska vara så attraktivt för de flesta berörda att gå in i det nya programmet att man frivilligt bryter sina gamla beslut mot nya. Sannolikt blir det helt omöjligt att samtidigt behålla ett miljöstöd, t ex ekostöd, enligt gamla programmet på delar av arealen, och gå in i det nya med andra delar. Den som däremot föredrar att ligga kvar helt och hållet i gamla systemet tills gällande beslut löper ut kan inte tvingas att byta. UBA, när det gäller naturlig ventilation och rejält ljusinsläpp i stallet. Vi detaljprojekterar, tillverkar, levererar, bistår vid montaget och samordnar med din stalleverantör! Uno Borgstrand AB Box 1086, 212 10 Malmö, Besöksadress: Industrigatan 12 Tel 040-680 67 00 Fax 040-18 76 83 e-post: mail@uba.se www.uba.se Gris VAD SÄGER EKOLOGISKA LANTBRUKARNA? Ekologiska Lantbrukarna är överens med MPU om huvuddragen i förändringarna, men kritiska på några punkter. Den allvarligaste kritiken gäller konstruktionen av djurstödet, som kraftigt missgynnar den ekologiska köttproduktionen. MPU-förslaget uppfyller flera av de krav som Ekologiska Lantbrukarna ställt på omarbetningen av ekostödet. Viktigast är kanske att den ekologiska djurhållningen äntligen får en rimlig andel av stödpengarna. Med nuvarande fördelning mellan växtodling och djurhållning har miljöstödet i de flesta fall direkt motverkat en omläggning av djurhållningen. Gårdsekonomin har gynnats mest av att lägga växtodlingen i ekologisk drift men behålla djuren konventionella. Gamla krav Även den höjda stödsumman till grönsaksodlingen, riktade investeringsstöd till byggnadsoch maskininvesteringar samt frikoppling av regelverket från EU-förordningen är gamla krav som Ekologiska Lantbrukarna drivit ända sedan ekostödet infördes. Mycket glädjande är också att utredningens motivering för det kraftigt utökade stödet så tydligt pekar på helhetseffekterna för miljön av den ekologiska produktionen. När stödet först infördes var den officiella synen att miljöfördelarna i stort sett begränsade sig till minskning av handelsgödsel och kemisk bekämpning. Vi argumenterade då för ganska döva öron om vikten av helomläggning, recirkulation och balans mellan växtodling och djurhållning. Följaktligen fick stödet till de ekologiska djuren en mycket begränsad omfattning. Nödvändig omfördelning Övergången till enbart grödbaserad differentiering är inte någon perfekt lösning, men under rådande förutsättningar troligen den bästa som står till buds. En viktig bakgrund är att nuvarande stödkonstruktion skulle bli mycket dyr om den ekologiska arealen fördelade sig jämnare över landet. Idag ligger en oproportionerligt stor andel i den låga ersättningszonen. Med jämn fördelning mellan zonerna skulle kostnaden för ekostöd till 20 procent av jordbruket bli över 1 000 Mkr/år, långt över den nu föreslagna budgeten på 700 Mkr. Skillnaden beror framförallt på den idag höga hektarsumman för växtodling i den höga ersättningszonen. Alternativet till gröddifferentiering var alltså inte att behålla dagens ersättningar, utan att skära ned totalkostnaden på något annat sätt, till exempel (som Jordbruksverket föreslog) genom att sänka alla stödsummor med 30 procent. Med grödbaserad differentering går det att spara pengarna utan allvarliga orättvisor för någon produktionsgren eller region. 4 EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99
FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV Ekostöd till alla djur inte bara moderdjuren. Det är en av de frågor Ekologiska Lantbrukarna kommer att driva hårt i sitt remissvar på Miljöprogramutredningens förslag. djuren bara är en mindre del av det totala djurbeståndet. På en ren mjölkgård utan egen uppfödning av slaktdjur är moderdjuren den helt övervägande delen av djurbeståndet. Det är bara rekryteringskvigorna som inte får något djurtillägg. I en dikobesättning utgör däremot moderdjuren mindre än hälften av de totala djurenheterna. Det betyder att större delen av djurbeståndet inte får stöd. Effekten är densamma eller ofta ännu värre för en svinbesättning. Allra värst drabbas gårdar som köper ungdjur eller smågrisar för vidareuppfödning. Då stannar allt djurstöd hos ursprungsgården, och vidareuppfödaren får inget. Verkligt antal djurenheter Ekologiska Lantbrukarnas förslag är att djurstödet så långt möjligt ska beräknas utifrån det verkliga antalet djurenheter. När det gäller nöt är saken enkel, eftersom det finns både en vedertagen djurenhetsberäkning, ett individregister och en årlig rapportering på SAM-blanketten. När det gäller slaktsvin finns inga sådana system idag, men ett register är under uppbyggnad. Till skillnad från MPU menar vi också att alla djurslag självklart ska kvalificera för djurtilllägget. Enligt förslaget ska fortfarande inget stöd utgå för höns och annan fågel, samtidigt som det målsättningsförslag som MPU utgår ifrån talar om en kraftig ökning av den ekologiska fjäderfä- och äggproduktionen. Djurstöd på all areal En förutsättning för att djurstödet ska fungera även för den spannmålsbaserade djurhållningen (svin och fågel) är att det betalas till all areal, inte endast till vallareal. Annars kommer stödsumman att begränsas inte av hur många ekologiska djur gården har, utan av tillgången på vallareal. För övrigt finns ingen anledning att behålla konstruktionen med koppling av djurstödet till vallarealen. Den tillkom ursprungligen på grund av EUs tak för medfinansiering av miljöstöden på spannmålsareal, ett tak som idag inte är något problem. Stödsumman räknas i alla händelser fram utifrån djurantalet. Om den sedan formellt betalas ut till vallareal eller hela den ekologiska arealen är en rent administrativ fråga. Justeringar av stödsummor Om djurstödet beräknas på verkliga djurenheter måste summan per DE sättas lägre för att inte spräcka totalbudgeten. Ekologiska Lantbrukarnas förslag är 1 300 kr/de. Vi föreslår också en mindre justering uppåt för vall till 600 kr/ha och nedåt för spannmål till 1 200 kr/ha, vilket sammantaget ger samma utfall som MPU-förslaget för en renodlad mjölkgård helt utan köttproduktion, men radikalt bättre stöd för alla slags köttproducenter. Skördekravet Nuvarande regler är utformade så att stöd endast kan ges till areal som ger skörd, även om det blir missväxt av orsaker helt utanför brukarens kontroll. I frukt- och bärodling innebär det att stöd inte betalas ut under hela den dyrbara etableringsperioden. Reglerna utesluter också en rad specialgrödor (fiber-, energi- och prydnadsväxter). MPU har uppmärksammat problemet men ger inget tydligt förslag till lösning. Ekologiska Lantbrukarna vill att reglerna helt skrivs om så att det avgörande blir att lantbrukaren sköter odlingen enligt normala principer, oberoende av gröda och av om skörden blir stor eller liten. Motverka stödoptimering I och med att en stor del av ersättningen flyttas över till djuren blir stödsumman mycket låg för vallen, vilket särskilt i slättbygden kan locka till svaga växtföljder eller ren stödoptimering. Likaså kan de nya höga ersättningarna till både djurhållning och vissa specialgrödor innebära liknande frestelser. Ekologiska Lantbrukarna föreslår därför vissa begränsningar för att motverka stödoptimering: en minsta vallandel på 25 % av total ekostöds-areal djurstöd endast vid helomläggning höga arealsummorna (2 200 kr och uppåt) endast vid helomläggning. Prenumerera GRATIS på Ekologiska Lantbrukarnas elektroniska nyhetsbrev VECKANS EKOLANTBRUK kommer varje måndag! EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99 5
VEM VINNER, VEM FÖRLORAR? MPU har inte gjort några beräkningar på utfallet av det nya förslaget för olika typer av gårdar. Ekologiska Lantbrukarnas kalkyler är schablonmässiga, men ger en hygglig indikation om konsekvenserna för några vanliga driftsinriktningar. Den stora svårigheten med att förutsäga exakta utfallet av det nya stödförslaget är att det ännu inte finns några standardiserade beräkningsmodeller för ekonomin i ekologisk drift. De initiativ som togs av flera länsstyrelser för några år sedan har mestadels lagts i träda efter att Jordbruksverket avslagit fortsatt finansiering. Och MPU har trots upprepade påstötningar från Ekologiska Lantbrukarna under utredningstiden inte velat satsa några resurser på att sammanställa ett sifferunderlag. Från Ekologiska Lantbrukarna har vi bara haft möjlighet att göra beräkningar på hur själva stödsummorna förändras för vanliga gårdstyper vid olika stödmodeller. Vi har inte haft resurser att jämföra hela ekonomin inklusive aktuella merpriser, kostnadsbesparingar, skillnader i hur övriga EU-stöd faller ut för ekologiska gårdar jämfört med konventionella, osv. Missgynnar delomläggning Men eftersom förslaget är tämligen enkelt till sin utformning är det ändå möjligt att säga en del grundläggande saker om utfallet. Utan att kalkylera alls kan man självklart konstatera att stödet minskar kraftigt till djurgårdar som lägger om enbart växtodlingen (hela eller delar) men behåller djuren konventionella. Det drabbar särskilt dem som enbart lagt vall i ekostödet, i synnerhet om de idag ligger i den höga ersättningszonen. Fortfarande är dock de svenska reglerna liberala jämfört med många andra EU-länder, där helomläggning ofta är ett krav för att överhuvudtaget få ekostöd. Det gäller exempelvis i Danmark. Kalkyler på helomlagda Ekologiska Lantbrukarna har överhuvudtaget inte gjort några kalkyler på gårdar som inte lägger om hela driften, eftersom vi ser delomläggning som en övergångsfas, inte som något ekostödet ska anpassas till. Vi har däremot gjort kalkyler på fyra typer av helomlagda gårdar: mjölk, nötkött, svin och djurlös växtodling. Samtliga finns i två varianter, slättbygd respektive skogsbygd (utom växtodlingsgården där varianterna är spannmålszon 1 och 3). Vi har utgått ifrån att djurgårdarna ska vara helt självförsörjande med foder, och därför räknat med en djurtäthet på 0,8 DE/ha för nöt och 0,65 DE/ha för svin. Växtodlingsgårdarna förutsätts ha enbart gröngödsling som näringsförsörjning, genom 30 procent gröngödslingsträda som ligger som uttagsareal. Resultaten redovisas i tabellform härintill, med nuvarande stöd, stöd enligt MPU-förslaget och stöd enligt Ekologiska Lantbrukarnas förslag. Den som kan läsa Excel-filer kan även hämta hela materialet på http:// ekolantbruk.se och göra egna alternativberäkningar. Mjölk För mjölkgården i slättbygd blir utfallet snarlikt dagens både i MPU- och EL-alternativen. Men pengarna kommer från helt olika delar av stödet. Idag är över 80 procent växtodlingsstöd. DJURGÅRD MJÖLK SLÄTTBYGD Areal (ha) 50 Ekostöd växtodling 50 ha 80 000 Ekostöd spannmål 20 ha 26 000 Ekostöd spannmål 20 ha 24 000 Ekostöd vall 30 ha 15 000 Ekostöd vall 30 ha 18 000 Ekostöd djurhållning 30 mjölkko 18 000 Ekostöd djurhållning 30 mjölkko 51 000 Ekostöd djurhållning 40 DE 52 000 Ekostöd totalt 98 000 Ekostöd totalt 92 000 Ekostöd totalt 94 000 Ekostöd per ha 1 960 Ekostöd per ha 1 840 Ekostöd per ha 1 880 DJURGÅRD MJÖLK SKOGSBYGD Areal (ha) 50 Ekostöd växtodling 50 ha 45 000 Ekostöd spannmål 5 ha 6 500 Ekostöd spannmål 5 ha 6 000 Ekostöd vall 45 ha 22 500 Ekostöd vall 45 ha 27 000 Ekostöd djurhållning 35 mjölkko 21 000 Ekostöd djurhållning 35 mjölkko 59 500 Ekostöd djurhållning 40 DE 52 000 Ekostöd totalt 66 000 Ekostöd totalt 88 500 Ekostöd totalt 85 000 Ekostöd per ha 1 320 Ekostöd per ha 1 770 Ekostöd per ha 1 700 DJURGÅRD NÖTKÖTT SLÄTTBYGD Areal (ha) 50 Ekostöd växtodling 50 ha 80 000 Ekostöd spannmål 15 ha 19 500 Ekostöd spannmål 15 ha 18 000 Ekostöd vall 35 ha 17 500 Ekostöd vall 35 ha 21 000 Ekostöd djurhållning 20 dikor 7 920 Ekostöd djurhållning 20 dikor 34 000 Ekostöd djurhållning 40 DE 52 000 Ekostöd totalt 87 920 Ekostöd totalt 71 000 Ekostöd totalt 91 000 Ekostöd per ha 1 758 Ekostöd per ha 1 420 Ekostöd per ha 1 820 6 EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99
FOTO: ÅKE LINDAU/LANDBILD För en ren mjölkgård i slättbygd ger MPUs förslag samma utdelning som Ekologiska Lantbrukarnas, även om pengarna kommer från helt olika håll i stödet. Så snart det är köttdjur med i bilden, ger Ekologiska Lantbrukarnas förslag mer stöd. Med den nya modellen kommer mer än hälften från djurstödet. Observera dock att detta bara gäller en ren mjölkgård utan någon uppfödning av kalvar till slakt. Så snart det är köttdjur med i bilden ger MPU-förslaget mindre stöd än EL-förslaget, eftersom ungnöten inte räknas som djurenheter. Mjölkgården i skogsbygd får en kraftig förbättring av stödet med den nya modellen. Växtodlingen ger fortfarande mindre än för slättbygdsgården, men eftersom djurstödet är så stor del blir totalutfallet bara något lägre per hektar. Nötkött För nötköttgårdarna blir stödet i EL-alternativet nästan exakt detsamma som för mjölkgårdarna, eftersom djurstödet beräknas efter verkliga djurenheter inklusive slaktdjuren. För slättbygdsgården innebär det ungefär samma totalsumma som idag, för skogsbygdsgården en kraftig höjning. I MPU-alternativet får nötköttgårdarna däremot avsevärt mindre stöd än mjölkgårdarna, fastän de har samma djurtäthet, eftersom endast moderdjuren räknas som djurenheter. Skogsbygdsgården får trots det något mera stöd även med MPU-förslaget än med dagens system, men slättbygdsgården får en kraftig sänkning. Svin Utfallet för svingårdarna är snarlikt det för nötköttgårdarna. I EL-alternativet får slättbygdsgården en mindre höjning och skogsbygdsgården en kraftig höjning. I MPU-alternativet får skogsbygdsgården en mindre höjning och slättbygdsgården en lika stor sänkning. Skillnaden beror helt på att slaktsvinen inte räknas som djurenheter i MPU-förslaget. Men även om slaktsvinen fick räknas med skulle djurstödet bara kunna utnyttjas till mindre DJURGÅRD NÖTKÖTT SKOGSBYGD Areal (ha) 50 Ekostöd växtodling 50 ha 45 000 Ekostöd spannmål 5 ha 6 500 Ekostöd spannmål 5 ha 6 000 Ekostöd vall 45 ha 22 500 Ekostöd vall 45 ha 27 000 Ekostöd djurhållning 20 dikor 7 920 Ekostöd djurhållning 20 dikor 34 000 Ekostöd djurhållning 40 DE 52 000 Ekostöd totalt 52 920 Ekostöd totalt 63 000 Ekostöd totalt 85 000 Ekostöd per ha 1 058 Ekostöd per ha 1 260 Ekostöd per ha 1 700 DJURGÅRD SVIN SLÄTTBYGD Areal (ha) 50 50 ha, 0,65 DE/ha Djur (DE) 32 Ekostöd växtodling 50 ha 80 000 Ekostöd spannmål 35 ha 45 500 Ekostöd spannmål 35 ha 42 000 Ekostöd vall 15 ha 7 500 Ekostöd vall 15 ha 9 000 Ekostöd djurhållning 17 suggor 5 100 Ekostöd djurhållning 17 suggor 14 450 Ekostöd djurhållning 32 DE 41 600 Ekostöd totalt 85 100 Ekostöd totalt 67 450 Ekostöd totalt 92 600 Ekostöd per ha 1 702 Ekostöd per ha 1 349 Ekostöd per ha 1 852 DJURGÅRD SVIN SKOGSBYGD Areal (ha) 50 50 ha, 0,65 DE/ha Djur (DE) 32 Ekostöd växtodling 50 ha 45 000 Ekostöd spannmål 35 ha 45 500 Ekostöd spannmål 35 ha 42 000 Ekostöd vall 15 ha 7 500 Ekostöd vall 15 ha 9 000 Ekostöd djurhållning 17 suggor 5 100 Ekostöd djurhållning 17 suggor 14 450 Ekostöd djurhållning 32 DE 41 600 Ekostöd totalt 50 100 Ekostöd totalt 67 450 Ekostöd totalt 92 600 Ekostöd per ha 1 002 Ekostöd per ha 1 349 Ekostöd per ha 1 852 EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99 7
än hälften, eftersom det bara utgår till vallarealen, som av naturliga skäl är relativt liten på svingården. Djurlös växtodling För de djurlösa gårdarna är skillnaderna små mellan MPUoch EL-alternativen. Det som påverkar utfallet är relationen mellan spannmål och de bättre betalda oljeväxterna och proteingrödorna. I exemplet har vi förutsatt att bara zon 1-gården odlar oljeväxter, men att båda odlar proteingrödor. För jämförelsens skull är även trädesbidraget med i tabellen, eftersom det är en viktig del i ekonomin för den djurlösa ekogården. Jämfört med idag är den stora skillnaden att en gård som odlar huvudsakligen spannmål och få avbrottsgrödor får något lägre stöd än idag. Men för den som har ett normalt inslag av ärter plus lite oljeväxter blir förändringen försumbar. Många obeaktade faktorer Det finns en rad andra faktorer som förändras i stödsystemet i och med Agenda 2000, och som måste beaktas om man ska få en rättvisande bild av vad som Jämfört med dagens stöd till spannmålsgårdarna blir stödet lite lägre om man inte satsar på någon omväxlingsgröda. Med ett normalt inslag av ärter och/eller lite oljeväxter blir förändringen försumbar. egentligen händer med ekonomin på ekologiska gårdar. Exakt hur nyheterna slår är ännu svårt att säga i avsaknad av tillämpningsregler. Men två uppenbara exempel på ändringar som gynnar ekoproducenterna är det nya ensilagestödet och det höjda uttagstvånget på 10 procent. Ensilagestödet kommer generellt att gynna alla ekologiska djurgårdar jämfört med motsvarande konventionella eftersom ekogårdarna har betydligt större vallarealer. Särskilt nötköttgårdarna kommer också att gynnas av sin lägre djurtäthet, eftersom de får flera vallhektar över att söka ensilagestöd på efter att de avsatt mark nog att uppfylla foderarealkraven. De djurlösa växtodlingsgårdarna undgår helt den extrakostnad som det höjda uttagstvånget innebär, sannolikt för hela perioden fram till 2006. Med en frivillig uttagsareal på normalt 25-30 procent ligger de redan långt över kravet, och förlorar ingen produktion. FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV VÄXTODLINGSGÅRD SPANNMÅLSZON 1 Areal (ha) 100 100 ha, inga djur Djur (DE) 0 Ekostöd växtodling 70 ha 112 000 Ekostöd spannmål 45 ha 58 500 Ekostöd spannmål 45 ha 54 000 Ekostöd oljeväxt 10 ha 22 000 Ekostöd oljeväxt 10 ha 22 000 Ekostöd proteingröda 15 ha 33 000 Ekostöd proteingröda 15 ha 33 000 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd totalt 112 000 Ekostöd totalt 113 500 Ekostöd totalt 109 000 Ekostöd per ha (70 ha) 1 600 Ekostöd per ha (70 ha) 1 621 Ekostöd per ha (70 ha) 1 557 Trädesbidrag 30 ha 82 290 Trädesbidrag 30 ha 82 290 Trädesbidrag 30 ha 82 290 Stöd inklusive trädesbidrag 194 290 Stöd inklusive trädesbidrag 195 790 Stöd inklusive trädesbidrag 191 290 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 943 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 958 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 913 VÄXTODLINGSGÅRD SPANNMÅLSZON 3 Areal (ha) 100 100 ha, inga djur Djur (DE) 0 Ekostöd växtodling 70 ha 112 000 Ekostöd spannmål 55 ha 71 500 Ekostöd spannmål 55 ha 66 000 Ekostöd proteingröda 15 ha 33 000 Ekostöd proteingröda 15 ha 33 000 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd djurhållning 0 Ekostöd totalt 112 000 Ekostöd totalt 104 500 Ekostöd totalt 99 000 Ekostöd per ha (70 ha) 1 600 Ekostöd per ha (70 ha) 1 493 Ekostöd per ha (70 ha) 1 414 Trädesbidrag 30 ha 67 530 Trädesbidrag 30 ha 67 530 Trädesbidrag 30 ha 67 530 Stöd inklusive trädesbidrag 179 530 Stöd inklusive trädesbidrag 172 030 Stöd inklusive trädesbidrag 166 530 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 795 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 720 Totalt stöd per ha (100 ha) 1 665 8 EKOLOGISKT LANTBRUK 7/99